Sida:Upplandslagen efter Ängsöhandskriften (von Freisen 1912).pdf/24

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


x

Att skrifvaren haft andra ortografiska vanor än de i Mälarprovinserna på 1300-talet rådande, framgår jämväl däraf att han på den första sidan af handskriften mycket ofta använder th i stället för þ; men så småningom deciderar han sig för þ-tecknet i sitt original, och skrifningen th för þ möter senare endast sällan. En annan omständighet, som dokumenterar vår skrifvare som utländing är den, att osvenska former uppträda i betydligt större proportion i det register, han bifogar lagen (härom se ytterligare nedan!) och i hvilket han för att ernå större fullständighet icke sällan ser sig nödsakad att gå utöfver, hvad flockrubrikerna i början på hvarje balk innehålla. Här, där han, icke hade ett original att följa, blir naturligen felmöjligheten betydligt större.

Af de språkliga egenheter, Ängsöcodex företer, anser jag det framgå att den, som skrifvit hela handskriften så när som på knappa två sidor, varit en utländing, som icke varit fullt mäktig svenska språket, utan dels vanställt originalets former dels inblandat främmande, tillhöriga hans eget idiom. Af dessa främmande former kunna vi sluta, att mannen varit dansk, och en sådan form som slæs 3. p. pres. pl. visar, att han varit jutländing eller ödan. Af de ofvan anförda parallelerna med jutskan, torde framgå, att det förra alternativet är det öfvervägande sannolika.

Men om så är, är emellertid Ängsöcodex icke den enda fornsvenska laghandskrift, som har en dansk skrifvare. O. F. Hultman har enligt Noreen Aschw. Gr. s, 10 sett, att cod. Ups. L. 49, innehållande Hälsingelagen och en del af Upplandslagen, härrör från en dansk skrifvare. Här möta vi till stor del samma afvikelser från den klassiska fornsvenskan som i Ängsöcodex: kasusbruket är vacklande och osäkert, i det att ack. brukas som nom, och tvärtom samt nominativ för dat. och genitiv; a (æ) växlar med u (o ø) och i (e y) i svagton; i starkton uppträder y för i; þ och g(h) användes för t och k m. m.


Handskriftens innehåll.Det har redan nämts, att den ofvan beskrifna handskriften innehåller Upplandslagen, som upptar foll. 1r.—76v. Foll. 77r. —78r. innehålla ett utdrag ur balkarnes flockregister. Detta