Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/720

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Booth 1878 stift. sekt i Engld med milit. organisat. Har funnit anhängare i de flesta länder, (1905) öfver 2 mill. soldater o. 18,500 officerare), äfven i Sverige.

salvātor, lat., frälsare.

sal've, lat., var hälsad!

Salvi, se Sassoferrato.

Sal'via L., Salvia, Labiatæ. S. officinalis L., fr. Syd-Europ., användes s. köksväxt och i medicinen.

Salviāti, Ant., f. 1816 Vicenza, d. 90 Venezia, återupplifvade den gamla mosaiktekniken.

Sal'vius, se Adler Salvius.

salvo, lat., med förbehåll; s. errōre et omissiōne (förk. s. e. e. o.), lat., med förbehåll af misstag o. utelämningar; s. jure, med förbeh. af en viss rättigh.; s. ti'tulo (S. T.), titeln oförkränkt.

Salza, Herm. v., f. omkr. 1180, blef 10 högmästare för ty. orden, kejs. Fredr. II:s vän, skickade 30 de förste riddarne till Preuss., d. 39 Barletta.

Salzburg, hertigd., österr. kronland, 7,152 kv.km., 192,763 inv. Hst. S. vid Salzach, 33,067 inv. Ärkeb., katedr., slott, bibliot.

Salzkammergut, alplandsk. i öf. Österr., Salzburg o. Steiermark. 680 kv.km.

Samāra, ry. st. vid Volga, 90,000 inv.

Samarang, holl. st. vid n. kusten af Java, 82,982 inv. Hamn.

Samarīa, g. geogr., namn på mel. Palestina vid Jordan. St.: Sichem o. S., israeliternas hst.; tempel.

samarīt l. samaritān, inv. i Samaria. -an, äf. bild., välgörande mska. -kurs, underv. i den hjälp, s. erfordras vid olycksfall.

Samarkand, omr. i ry. Turkistan. Hst: S., 58,164 inv.

Samarow, pseud, för O. Meding.

Sambāsi, fl. i S.-Afrika, uppr. som Liba fr. Dschilolosjön, utf. i Atlanten, bildar Victoriafallen, 2,660 km. l.

Sambre (sangbr), bifl. t. Maas i Frankr., utf. vid Namur, 180 km. l. S.-kanalen mel. S. och Oise.

Sambūcus L., Valerianeæ. S. nigra, fläder, (se d. o.), S. racemosa L., klasfläder, m. röda bär, prydnadsbuske.

Sāmiel, arab., ond ande, djäfvul.

sammet, silkesväfnad, fr. hvars kyprade grund utgår ett mjukhår, täcke af lika långa, upprättstående trådar.

samnīter, ford. folk i mel. Italien.

Samōa-öarna l. Skepparöarna, austral. ögrupp n. ö. om Fidschi-ö., 2,787 kv.km., 37,000 inv. Hufvudöar: Savaii och Upolu.

samojēder, mongol. folk i n. Ryssld o. Sibir., omkr. 16,000.

Samos, ö i Egeiska haf., fursten d., tributplikt. und. Turkiet. 468 kv.km., 53,43A inv. Furste: Kopassis Effendi, sed. 07. Hst. Vathi.

Samotrāke, turk. ö i Egeiska haf., 185 kv.km., 4,600 inv.

samovār, ry. tekokare.

Samsö, dan. ö i Kattegatts s. v. del, 110 kv.km., 6,939 inv.

Samuēl, hebr. profet, omkr. 1,070 f. K.

samūm, het ökenvind.

san, it. o. sp., sankt, helig.

Sana, turk.-arab. st. i Jemen, 60,000 inv.

San An'gelo (-djelå), l. Ängelsburg, tornartad, rund byggnad i Rom, ursprl. kejs. Hadrianus' mausolé, nu citadell.

sanatōrium, lat., klimat, kurort.

Sancho Pansa, Don Quijotes vapendragare.

sanctuārium, lat., högaltarets omgifn. i en kat. kyrka.

Sand, George, pseud. för A. Dudevant.

sandāl, gr., medels remmar vid foten fäst sula af trä, kork l. läder.

san'darak, se Callitris.

Sandberg, Joh. Gust., hist.- o. genremål., f. 1782, d. 54 ss. dir. för konstakad. Freskerna i gustavian. grafkoret i Uppsala domkyrka.

Sandeau (sangdå), Jules, fr. förf., f. 1811, d. 83 Paris. Skr.: rom., dram. (Mlle de la Seiglière m. fl.) m. m.

Sandefjord, nor. st. i Jarlsbergs o.