Sida:Vitalis - Samlade dikter.djvu/266

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
(244)

fikonalöf och krusbärslöf förslå icke alls. Vore jag ett får, så hade väl ullen af sig sjelf växt på ryggen på mig, men nu har jag olyckligtvis blifvit ett Geni, hvilket varit betänkligt både i Gamla och Nya Testamentets tider, ja, är det ännu bland min upplysta samtids menniskor, som hvarken vilja höra talas om Gamla eller Nya Testamentet, emedan vår Herre icke testamenterat dem några penningar.

Så länge min Svärfader lefver och kan förrätta sin tjenst, bor jag i sockenstugan, så ofta jag törs vara hemma, men när han dör, vill jag i anseende till mina förtjenster i lärdom och vitterhet, söka ett rum i det Svenska Prytaneum. I händelse min ansökning beviljas, kommer jag då ej att flytta långt, ty fattigstugubbarne äro våra närmaste grannar. Sockenstugan är uppförd i Göthisk smak. När man inträder i henne, blir man till mods, alldeles såsom när man läser Phosphoros. Ett heligt, ”magiskt halfdunkel” råder derinne, ty ljuset släppes blott till husbehof in genom en glugg. Taket är lagdt med torf och det är en lust att se, huru det hvar sommar står grönt och blomstrande, såsom en äng, fullt af gräs och de härligaste örter, såsom sedum acre, sempervivum tectorum m. fl. Klockaren, som nyligen blifvit upptagen i Länets Hushållssällskap och ville utmärka sig, författade en afhandling om sättet att föda boskap på tak, hvilken af sällskapet emottogs med mycket bifall och finnes införd i dess handlingar. Men då han sjelf, någon tid derefter, ville dermed göra försök, fick hans bästa oxe det förmätna infallet, att derifrån göra ett salto, i egentligaste mening mortale, ty han tillsatte sitt