Siddiskussion:Svenska medeltidens bibel-arbeten (1853).djvu/296

När jag ska namnge böckerna vill jag gärna ge dem samma namn som översättaren valde.

Här är därför "Annor boken Machabeorum" självklart, men vad blir det då för namn på den första boken? -- Lavallen 25 november 2009 kl. 17.04 (CET)

Det känns en aning tveksamt att börja konstruera sidtitlar, men räkneordet "första" yngre fornsvenska "førster" ska böjas efter "boken" som bör vara femininum singular nominativ vilket skulle ge titeln *Førsta boken Machabeorum.--Thurs 25 november 2009 kl. 22.51 (CET)

Tja, att välja de namn vi har idag eller de namn man hade på 1850-talet känns också konstruerat. Återstår att återskapa ngt utifrån vad vi kan se eller välja det latinska namnet, vilket troligtvis var det mest spridda på 1400-talet...

I fallet med Ester valde jag just att ta ett latinskt namn: "Liber Hester" då detta var det namn som först dök upp i boken.

Här var det ett namn som jag misstänker var i plural: "Libros Machabeorum" som kom först, men det kan bara bli aktuellt om vi slår ihop böckerna. Att slå ihop böckerna är en möjlighet. Kan man utläsa att böckerna var en enhet i orginal (på 14/1500-tal)? Klemming har ju trots allt valt att ha en rubrik för bägge böckerna. -- Lavallen 26 november 2009 kl. 08.49 (CET)

Det börjar kännas alltmer naturligt att skapa en enda bok, det verkar vara så Klemming presenterar texten här. Dock är det för många sidor för att få rum på en enda textsida, varför en delning blir nödvändig i vilket fall.

Då är frågan om vi ska välja det latinska namnet eller ett svenskt 1400-talsnamn. Det svenska 1999 (Bibel 2000) eller det svenska 1853 (Klemming) känns tokigt... -- Lavallen 26 november 2009 kl. 19.52 (CET)

Även om det är svårt att vara helt säker utifrån den här utgåvan verkar det som sagt att de två böckerna är en enhet. De har en gemensam inledning och Andra Machabéerboken inleds inte med en avbildad medeltida anfang som de andra böckerna. Om texten ändå måste delas skulle delas tycker jag att det naturligaste är att första delen kallas "Machabeorum bøker" (s 217 rad 6) och andra delen "Annor boken Machabeorum". Men *"Førsta boken Machabeorum" och "Annor boken Machabeorum" är ju också ett alternativ.--Thurs 27 november 2009 kl. 23.04 (CET)

Har böckerna en gemensam inledning ska de nog benämnas som en enhet, även om vi sedan av praktiska skäl inte kan transkludera mer än ca 100 sidor i en textsida. Frågan är vad som händer när man använder en parser-funktion för transkludering av över 100 sidor? Blir det felmeddelanden då också?

Då kommer frågan om ett svenskt relativt ett latinskt namn. Som jag sagt, så kallade jag Esters bok för "Liber Hester" då det latinska namnet var det första som dök upp. "Hester" verkar vara namnet på huvudpersonen även på svenska. Ska vi därför kalla boken bara "Hester"? Någon benämning "Hesters bok" har jag (ännu) inte hittat i denna. Andra böcker har jag inte benämnt efter "bok", bara "Josue" och "Ruth". Domarboken följer också principen om "det första namnet som dök upp". Idag heter den därför "Judicum", vilket jag gissar är latin. -- Lavallen 28 november 2009 kl. 08.58 (CET)

Jodå, med lite alternativ teknik går det att få ihop fler än 100 sidor, inga problem. Bara detta med NOEDITSECTION som inte funkar då, tyvärr... -- Lavallen 28 november 2009 kl. 09.12 (CET)

Jo, transklusion med page är lite sparsammare med mallar än {{Sida}}. Om du tänker använda latin är dock "Libros Machabeorum" ackusativ. Sidnamnet bör vara i grundform (nominativ) *"Libri Machabeorum".--Thurs 28 november 2009 kl. 17.04 (CET)

Ackusativ, ojdå, där måste jag erkänna min okunnighet. Hur är det då med Liber Hester? -- Lavallen 28 november 2009 kl. 17.50 (CET)

Det är nominativ.´(Du har böjningschemat här).--Thurs 28 november 2009 kl. 19.27 (CET)