Svenska medeltids dikter och rim/Andliga/1

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Andliga dikter
Svenska medeltids dikter och rim
av G. E. Klemming

1. Christi pina
2. Adam och Christus  →


[ 3 ]

1.

Christi pina.

Adamas ær en sten sua harþar han gitar ængen brutit vtan mꝫ bucka bloþ ok mꝫ angom androm slagum:

adamas ær mins hiærta moþ
ii guz þiænist hart ok þørt :
iak gitar þæt eigh vekt älla styrt :
17ihesu guz son ihesu goþe
5 bløt mit hiærta mæþ þino bloþe
at þænkia mꝫ þakom þina pino :
af allom hugh ok hiærta mino :

Simon sagþe tel mariam
¶ þæssa samu profeciam :
10 þit lif som hans suærþ skal ginum gangha :
þæt sannaþes hænne fredaghen langa

¶ ihesu goþe : mæþan þin pina :
var min skuld : for ængha þina :
gif at þinna pino sara suærþ :
15 þin bla siþa ok bloþogh hærþ
naghlar ginum hændar ok føtar :
groe ginum mina hiarta røtar :
Sua gaar annars men hanom nær :
som han ær hanom liuuar ok kær

[ 4 ]
20 Guþ biuþar os haua han iui alt mæran :
iui faþor ok moþor liuuan ok kæran :
Vare þæt aldre buþit vi skuldom þo huaro :
haua han kærare liue uaro :
handen takar gen houoþ sare :
25 sva som þæt hænna eghet vare
¶ Gør hænde men þæt houoþet liutar :
þy at handenna lif af hofþeno flytar :
vi hauum lif af varom hærra :
hans lif æn uart skal os vara kærra :
17 v.30 viþ moþor døþ gat iak fast gratet :
sukat ok syrkt ok illa latet
¶ Mer skulde iak þinom døþ varkunna
æn iak hafþe eigh dygþ for þunna
¶ Mindre var minna moþor møþa :
35 þa hon skulde mik tel dozens føþa
¶ æn þins hælgha likama nøþ
¶ þa þu køpte mik lif mæþ þinom døþ
¶ helso ok lif som aldre fa ænda
¶ slikt mate guþ likan ælskogha tænda
40 ¶ þu æst blomstar huit ok røþ
þu liktar lust ok riukar søt
¶ huit ok røþ for vtan last
¶ Røþ for þy þu bløde fast

Min hærra þin pina ær sent tald :
45 horo sar hon var ok manghfald
¶ Min hærra þin pina ær miok lang
¶ aldar þin aldar var møþa ok þrang
¶ þu fødes førsta a gatum ute
¶ sueptar ok vafþar ii fatøkom klute
50 ¶ himirikiz frygh ok ængla glæþi
[ 5 ]¶ þu græst nykomen ii uar klæþe
¶ þaghar nyfødar atunda dagh
¶ þolde þu sakløs moysi lagh
¶ þolde saar ok saran værk :
55 burte giua bloþ firi var værk
¶ daghleka siþan þu fødes først
¶ þolde hungor ok myken þørst
¶ daghleka vast þu i lifsen[s] vaþa
¶ firi þæt mæst nutum vi þina naþe
60 ¶ firi þom þu frælste af þrældom
¶ som farao kunug þøm i kom
¶ firi þøm þu ledde iui þørt haf
¶ ok sænkte farao kunung ii quaf :
¶ firi þøm þu føde uiþ himna brøþ
65 ¶ fiyritighi ar þa iorþen var snøþ
¶ firi þøm þu valde þik tel folk
¶ ok gaf þøm land mꝫ hunagh ok miolk
¶ vældar ok flytar iorþen al
¶ þe skækto þik þær firi ætikio ok galla
70 þe þu kænde goþ siþi ok raþ
¶ þe giorþo mæst af þik spot ok haþ :
¶ þe gouo þik ful ok smælek orþ
¶ firi manght got iartigne giort
¶ þe sagþo þik vara galin . ok diæw[l]s man .
75 iui alt þit følghe . lysto þe ban .
¶ æ þa þu giorþe . aldra bæst
¶ þe talaþo vm þik . aldra værst
¶ þe sagþo þik bryta moysi lagh .
18¶ þa þu bøte siukom vm hælghan dagh
80 ¶ Sua var iuþen galin ok uildar
þe vitu þik at þu uast syndoghom mildar
¶ at þu for gaf þøm synda brut
[ 6 ]¶ ok vrakt .v. folke diæwlin vt
¶ Slikt var þin skuld ok ænghen annur
85 ¶ for slik þolde þu snymbo ok bannor
¶ þe callaþo þik vara timbremanz son
sæl se þin moþer mø ær hon
¶ ena lund sannas iuþans lygh
al væruld ær af þinom fæþar bygd

90 Þæt var eigh minst ii þina þranga
¶ þu sat þina moþor ganga
¶ vaþeleka þunga ok langa
¶ þa herodes vilde þik fanga
¶ førþe þik liten mællan landa
95 ¶ ok hafþe mø barnet manghen vanda
¶ baþe dagh ok nat vm þit lif ræd
¶ mød ok hungrogh ok þunlika klæd
¶ Sua liten þu vast þu viste þæt væl :
99 þu hafþe ii moþor liue ful skæl.

(Efter codex Bureanus i Kgl. Bibl., med gammal sign. (Antiquitets-Arkivets) A 34; blad 17, 18. Är från andra hälften af 1300-talet.)


Rättelser.

v. 8 Simon r. fr. Sinon 12 mæþan r. fr. mæþam 34 moþor r. fr maþor 38 som r. fr. sam 63: uppflyttadt framför ¶ 67 ok flyttadt efter ¶ 91 þu r. fr. þa. Bokstäfver satta i klammer äro tillagda af utgifvaren. I hds. är v. 22 huaro r. fr. haro och v. 23 æn tillagdt framför liue. I hds. v. 28 kan lif sägas snarare, men icke nödvändigt, vara ſif, hvilket ger ingen mening.