Öpett breff till meningeman vdi Ångermanneland och Melpada.
| ← Djvu |
|
Öpett bref til Helsingeland, Gestrikeland, och Ångermanland → |
| Riksregistraturet 20 april 1542. |
16:Öpett breff till meningeman vdi Ångermanneland och Melpada. Dat. Stoch:
Sådant breff gick och vth till Helsingeland, Gestringeland20 Aprilis Anno &c. 1542.Wij Gustaff &c. Tilbiude edher Dannemän alle, som byggie och boo vdj Gestringeland, Ångermanneland och Melpada, Wår gunst och nåde tilförende &c. Szom edher dannemän alle, vtan tuill kunnugt och witterligitt är, hurulunde vdj alle Nordlanden, och synnerligen ther j Gestringelandt stor trong och brist förhonden är, opå heman och iordetorffuen, ther aff man sig näre och berge kunde, Effther att folckett (:Gud tess loff:) fast förökis, så att Jorden, som nu brukes och vptagin är, them alle icke wäl föde kan, vtan nödgas så folckett att liggie och trengies then ene in opå then annen, i some gorder Otte eller Tije starcke vnge drenger och quinfolck, somestedz mere och somestedz minne, jngen söckier sig andre vtuäger, vtan j så motte liggie och trengies medt huar annen och kliffua hemanen sunder, så att the her nest förmeckte sig huarken bröd eller berning, likuel will ingen lathe löse sigh vtt, eller wijke then annen, Endog att andre vtuäger och tilfälle wäll förhonden wåre, Och til effuentyrs aff mong fattig man, then sig gerne mz ären bärge wille, företagin och försögt, Som är in på skogernne, ther mongestedz finnes gode legligheter till att rödie skogen, och göre gode hemen, Så bliffuer thz them dog lickeuell icke vndt eller effterlatidt, aff the bygdelag, som formene sig wara ägende vdj skogernne, the ther wele egnne vnder sig till Fyre eller Fem miler eller tileffuentyrs mere jn på skogerne, ther the dog huarken rett eller skäll til haffue, Forty att sådana äger, som obygde liggie, höre Gud, oss och Swerigis Crone till, och ingen annan, Szå opå thz att tesse Nordlanden yttermere än som skedt är, byggies och cronones skatt ther egenom forbättredt och förökat bliffua motte, Och fatige men, som nu haffue huarcken huss eller jord, kunne mz tijden komma til besitning, och få yttermere berning än the nu haffue Therföre haffue wij mz wårt Elskelige Rik:ns rådz råd och samtycke så vtöff:r ens waritt och beslutidt, Att alle the fattige män, som kunne och förmåge att vpsökie sig bequäme och leglige bolstädher in på skogerne eller store almenniger, ther the kunne rödie och brenne skogen iffrå sig, och göre oss och Cronone ther sedan like och skäl vtaff, Dhå skall thz stå them frijtt och öpett före vtan huarsmandz gensegn eller förhindring, Ther wij medt thetta wårtt öpnne breff fulkomelig samtyckie, wår gunstige willie och tillatelse tilsagt, och giffuit haffue, och her medt tilseije och giffwe. Så att huarcken sockner, bygdelag, enslige gårder eller annen bygd, skall her effther wold och macht haffua, att förmene eller förbiude them som på skogernne eller ödismarckernne byggie wele, så fierran thz icke skeer opå then egnne bolstädher, engier eller fäbett, ther wår Fougte samfelt mz Tolff owilde och ther till beswornne män besee och ransake skole, Ickeskolel the heller wara forplictige, att göre Bygdelagen ther någon some eller gunst före, Vtan hwad the i så motte vptage och byggie, skole the like som andre Cronones bönder thz vnder rätt och skälig skatt niute, bruke och beholle, Ther huar och en sig effter rette må och skall.
Yttermere giffue wij eder dannemän tilkenne, Att wij hafwe någre beswäringer och clagemåll, emott the som fiskerien bruka, både strömingefiske, laxefiske och Torskefiske j alle Norlanden, ath the så falskeligen och ilde förware och salte, mest all then fisk, som the hijt till Stocholm och andre städer sende, så att wij och andre gode män, som myckin salt fisk till wåre Slott och gårder behöffue, köpe skole, bekome icke annett, för wåre peninger, än sur och forderffuett fisk, Hwarföre biude och förmane wij strengeligen eder alle, som sådana fiskerij bruke pläge, At effter thenne dag annerlunde wele förwara och saltha edher fisk, än her till skedt är, her är Gud tess loff icke så dyrtt saltköp i landett, At j för salt skuld behöffue förderffue sådana hoop fisk om årett, som nu skeer, Och wele wij eder her medt åtwarnatt haffwe, At j ingen sur eller förderffuatt fisk hijtt j landett före eller sälie, icke heller ther heme hoss eder köpe eller sälie schole, så frampt atj icke sådana fisk wele forbrutid haffua, Ther wij strengeligen haffue budit och befaledt wåre fougther och Embetzmän j Stocholm, och all annerstedtz ther fisk sälies och köpes pläger, att the skole haffua ett nöge och skarpt vpseende ther opå, Therföre må j Dannemen, hwar j sin stadh tage edher tilware för eders egin schada och förderff Ther j eder effter rette wele, Dat. vt supa