Östgötalagen med förklaringar/Vådamål

←  Drapa balkær

Östgötalagen med förklaringar av Alex O. Freudenthal Uaþa mal

Gipta balkær  →

Hær byrias uaþa mal ok sara mal, hor, ran ok styld; i þöm tælias floka en ok fiuratighi.

I. Vm huru uaþa eþ skal ganga ok um flere uaþa mal.

Nu huggær maþær at manne, ok uarþær annar firi ok far af bana; egh ma flere hug til uaþa taka æn et. Af enu hugge kunnu tu sar uarþa; takær hand ok huwþ, þæt ær höghste uaþe, tiughu markær ok tolf manna eþær sua, at þæt uar mæþ uaþa ok egh mæþ uilia; þæt aghu alli suæria ok angin þiggia. Ok sua skal alt a enne stamnu: eþ ganga ok fæ böta. Þa taks egh til uaþa, utan baþe uilin, þæn, ær

tretton och en tredjedels mark hade erlagts, d. v. s. till måls- ägaren en tredjedel af de 40 marker, som skulle bötas för dråp till treskifte mellan honom, konungen och häradet.

8. Uaþa mal n. mål, som angår med våda (uaþe m.) gjord gärning; sara mal: mål, soin angår sår.

11. ok uarþær annar firi [huggi] ɔ: och en annan blir utsatt för (d. ä. träffas af hugget).

14. uaþe = uaþauærk ɔ: gärning hvarigenom skada göres en annan med våda.

14, 15. Öfvers. tjugu marker [bötas] och tolfmannaed [svärjes] därom, att det gjordes med våda och icke med vilja.

14. Þiggia, þa, þigat, vb. tr. Mottaga till skänks, häraf tiggare; i ÖGl. förekommer þiggia l. þiggia up i en särskild betydelse, näml. befria sig från skyldigheten att gå ed, ett uttryck motsvarande det å t. ex. följ. sida r. 15 förekommande i þöm eþe ma ængum giua ur, jfr giua ur næmdinne KrB 18: 1. Således gifva, resp. mottaga, lof att afhålla sig från deltagande i ed l. nämd.

16. Öfvers. man skall å en och samma stämma göra båda delarna: gå ed och böta gods. hiog, ok þæn, sum sarit fik; baþe aghu þe et at suæria i eþinum, þær a kunungx soknare nær uara. Þæn, ær sarit giorþe, han a kunungx soknara buþ fa mæþ tuæggia boanda manna uitnum. Kombær han egh til eþsins ok hauær þo buþ fangit, þa gangi eþ sin ok se saklös. Nu far han egh buþ, þa ær þæn eþær olagha, æn þe suæria þæn eþ sua, at egh ær kunungx soknare nær. Nu sighær þæn, sum sarit giorþe, at han fik hanum buþ, ok kunungx soknare sighær egh, þa ær þæt bondans uitsz orþ, æn kunungx soknare stæmde æpte, uita mæþ eþe fiughurtan manna: þe tue, sum kunungx soknaran uaraþu uiþ at han skulde til eþsins kuma, ok tolf æftir. Nu stæmnir kunungx soknare egh eptir, utan uill biþa kunungx ræfst, þa skal hæræþs næmd uita, huat þær ær sant um. Alt skal sendær a enum dagh: eþ ganga ok fæ böta. I þöm eþe ma ængum giua ur. Sua sum nu ær um þænna uaþa eþin skilt, sua skulu alle uaþa eþar gangas, baþe firi drap ok fullsære ok skenu ok firi all manhælghþa mal. §. 1. Skiutær spiute, kasta stene, kombær huarghin niþær, för æn skaþa gær, þæt æru tiughu markær ok uaþa eþær; kombær förra niþær æn þær, sum skaþa gær, þæt ær handlös uaþe; þæt ær half siunde mark ok fiurar örtughær ok egh uaþa eþ. Nu skiutær man spiute ælla kasta stene iuir hus ok se egh, huar sum niþær kombær, þæt ær handlös uaþe. §. 2. Nu draghær man spiut, sætær man stræng ælla stampu, gærþir garþ, grauær kældu, gær kuærn ælla broa, faldær af uærkum, far af bana, halda

3, 4. Öfvers. med vittnesbörd af tvänne bofasta män, d. v. s. i deras närvaro (Gloss.).

10. stæmde æpte [mali] ɔ: stämde honom ang. detta mål

11. uara man viþ l. til ɔ: underrätta, tillsäga ngn om.

18. Manhælghþ f. eller manhælghi n. Personlig fred och säkerhet, „manhälgd“, ett vackert och uttrycksfullt ord, som väl skulle förtjäna att åter upptagas i språket. Häraf sammans. manhælghþa mal l. manhælghismal n. mål, som angår brott mot allmänna säkerheten, såsom dråp, sår m. m.

19. Öfvers. kommer [skottet eller kastet] ingenstädes ned, förrän [det] gör skada. . .

24, 25. Öfvers. Utsätter man spjut (näml. till vilda djurs dödande), gillrar snara eller gillerstock, . . .

26. falder [annar] af uærkum ɔ: om en annan faller från Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/89 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/90 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/91 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/92 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/93 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/94 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/95 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/96 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/97 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/98 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/99 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/100 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/101 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/102 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/103 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/104 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/105 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/106 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/107 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/108 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/109 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/110 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/111 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/112 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/113 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/114 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/115 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/116 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/117 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/118 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/119 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/120 Sida:Östgötalagen med förklaringar (Freudenthal 1895).pdf/121