All min nöd min Fader känner
| ← O, drag mig, Herre, efter Dig |
|
Som ett banér → |
| Femte upplagan |
213
All min nöd min Fader känner,
Därvid vilar jag,
Och vad bäst är, Han mig skickar
I sin nåd var dag.
Väl känd är den hand, som ordnar
Allt så väl för mig.
Fröjd och smärta, i alltsammans
Röjer kärlek sig.
2 Om vart jordiskt hopp än sjunker,
Tårar flyta här,
Han dock själv min högsta lycka,
Allt i allo är.
Må jag mer på Honom lita,
Vandra troget här
I den lugna, sälla visshet:
Fadren har mig kär.