Berzelius Reseanteckningar/Personregister

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  Anmärkningar
Reseanteckningar
av Jöns Jacob Berzelius

Personregister
Rättelser och tillägg  →


[ 407 ]

Personregister.

Accum, Friedrich Christian, f. 1769, d. 1838, professor i kemi och mineralogi i London, senare i Berlin. S. 21, 23, 60, 61, 112, 117, 118, 134.

Achard, köpman från Genève. S. 59, 60, 264.

Achard, Franz Karl, f. 1753, d. 1821, kemist och fysiker, hvitbetssockerindustriens upphofsman. S. 59.

Aikin, Arthur, f. 1773, d. 1854, sekreterare i Geological Society i London. S. 54.

Albers, Johann Abraham, f. 1772, d. 1821, praktiserande läkare i Bremen S. 350, 353.

Albrook, engelsman, bosatt i London. S. 59.

Allen, William, f. 1770, d. 1843, lärare i kemi vid Guys hospital och i fysik vid Royal Institution i London. S. 52, 53, 119, 120.

Almroth, Nils Vilhelm, f. 1797, d. 1852, myntproberare, professor, slutligen öfverdirektör för mynt- och kontrollverket i Stockholm. S. 171, 184, 188, 189, 193, 196, 198, 200, 202, 207—209, 211, 219, 228, 231—234, 247, 249, 258, 261, 264, 268, 296, 300, 302, 343—345.

Alsing, dansk handlande. S. 61.

Altenstein, Karl von Stein zum, f. 1770, d. 1840, preussisk statsman. S. 353, 356, 361.

Aminoff, svensk öfverste. S. 26.

Appert, François, d. 1840, fransk kock, uppfinnare. S. 53.

Apreece, Shuckburgh Ashby, d. 1807, lady Davys man i första giftet. S. 14.

Apreece, sir Thomas Hussey, d. 1833, engelsk filantrop, fader till föregående. S. 14.

Arago, Dominique François Jean, f. 1786, d. 1853, astronom vid Paris-observatoriet. S. 178.

[ 408 ]Arfvedson, Johan August, f. 1792, d. 1841, bruksägare, kemist. S. 112, 114, 1155, 117, 119, 121, 129, 131, 135, 137, 152, 158, 161, 169, 179, 188, 190, 193, 194, 196, 198, 202, 207, 211, 216, 217, 219, 220, 231—234, 239, 247, 249, 250, 256, 263, 267, 297, 304, 312, 343, 344, 345, 349, 350, 352—355, 357, 362.

Arfwedson, Karl Abraham, f. 1774, d. 1861, grosshandlare i Stockholm. S. 18S.

Argand, Aimé, f. 1755, d, 1803, schweizisk tekniker. S. 94, 95.

Arosin, Gustaf Otto, f. 1764, d. 1838, geschworner, förvaltare vid Bispberg. S. 192.

Artaud, François, f. 1767, d. 1838, arkeolog, direktör för museum i Lyon. S. 258, 261.

August II, konung af Polen, kurfurste af Sachsen, f. 1670, d. 1733. S. 325, 336.

Autenrieth, Johann Hermann Ferdinand von, f. 1772, d. 1835, professor i medicin vid universitetet i Tübingen. S. 311.

Babington, William, f. 1757(?), d. 1833, läkare, mineralog, lärare i kemi och materia medica vid Guys hospital i London. S. 40, 52.

Bacon, Francis, baron af Verulam, f. 1561, d, 1626, filosof och naturforskare. S. 74.

Bairde, dr, engelsk privatman bosatt i London. S. 51.

Baker, se Ruuth.

Banér, Johan, f. 1598, d. 1641, fältherren. S. 320.

Banks, sir Joseph, f. 1743, d. 1820, naturforskare, president i Royal Society. S. 6, 7, 12, 25, 27, 108, 114—116.

Barth, Wilhelm, f. 1790, d. 1851, bokhandlare och förläggare i Leipzig. S. 340.

Bateman, Thomas, f. 1778, d. 1821, engelsk läkare, medicinsk författare. S. 60.

Beaunier, professor i mineralogi, direktör vid École des mineurs i S:t Étienne. S. 250.

Beckford, William, f. 1709, d. 1770, lordmayor i London. S. 147.

Beddoes, mrs Anna, född Edgeworth. S. 30.

Beddoes, Thomas, f. 1760, d. 1808, professor i kemi vid universitetet i Oxford, sedermera praktiserande läkare i Bristol. S. 30.

Beigel, Georg Wilhelm Siegmund, f. 1753, d. 1837. geheime legationsråd, överbibliotekarie i Dresden. S. 338.

[ 409 ]Bell, Andrew, f. 1753, d. 1832, anglikansk prästman, pedagog. S. 149, 150.

Berg, von, antagligen tysk privatman. S. 320.

Berthier, Pierre, f. 1782, d. 1861, generalinspektör i Corps des mines, kemist, mineralog. S. 183.

Berthollet, Claude Louis, grefve, f. 1748, d. 1822, professor vid École polytechnique i Paris, senator. S. 181-183, 196.

Berthollet, grefvinna. S. 181—183.

Bertrand, Michel, f. 1774, d. 1857, fransk läkare. S. 222—225, 229.

Bietrix, apotekare i Lyon. S. 231, 258, 259, 262.

Billingsley, tjänsteman vid Alien Office i 1 jondon. S. 4.

Biot, Jean Baptiste, f. 1774, d. 1862, professor i astronomi vid Faculté des scienccs i Paris. S. 178, 180, 185, 315.

Bjerkén, Johanna Gustafva, f. 1789, d. 1859, gift i London den 1 aug. 1812 med K. J. Wellander från Stockholm. S. 39.

Björken, Pehr af f. 1765, d. 1818, öfverkirurg vid Serafimerlasarettet i Stockholm. S. 152.

Black, Joseph, f. 1728, d. 1799, kemist, professor i Glasgow, slutligen i Edinburgh. S. 13.

Blake, engelsk litteratör. S. 113.

Blank, Anna, se Sundström.

Bloomfield, sir Benjamin, f. 176S, d. 1846, engelsk generallöjtnant, Georg IV:s gunstling, S, 146.

Blume, Heinrich, f. 178S, d. 1856, tysk operasångare. S. 348.

Blöde, Karl August, f. 1773, d. 1820, geheimer Finanzrath i Dresden. S. 329, 330, 333, 335, 337—342, 344, 345.

Blöde, fru. S. 335.

Bode, Johann Elert, f. 1747, d. 1826, direktör för astronomiska observatoriet i Berlin. S, 360, 361,

Boeckmann, Karl Wilhelm, f. 1773, d. 1821, professor i fysik vid gymnasium i Karlsruhe. S. 314, 315.

Bohnenberger, Johann Gottlieb Friedrich von, f. 1765, d. 1831, professor i matematik och astronomi vid universitetet i Tübingen. S. 306, 311, 312, 316.

Bollemann, dr, tysk fabriksägare. S. 113.

Bonhomme, privatman i le Puy en Velai. S. 250.

Bostock, John, f, 1774. d. 1846, praktiserande läkare först i Liverpool, sedermera i London. S. 70, 108, 112, 131, 133.

Bostock, mrs. S. 131.

[ 410 ]Bournon, Jacques Louis de, grefve, f. 1751, d. 1825, mineralog, efter restaurationen direktör för kungl. mineralkabinettet i Paris. S. 37, 39.

Bramah, Joseph, f. 1749, d. 1814, engelsk mekaniker. S. 158.

Brande, William Thomas, f. 1788, d. 1866, professor i kemi vid Royal Institution i London. S. 23, 24, 65, 120, 121.

Brandel, Genserik, f. 1782, d. 1833, diplomat. S. 53.

Brandel, Gustaf, f. 1776, d. i8?o, major, broder till föregående. S. 53, 56, 60.

Breguet, Abraham Louis, f. 1747, d. 1823, urmakare i Paris, anställd vid franska marinen. S. 194.

Breithaupt, Johann Friedrich August, f. 1791, d. 1873, mineralog, professor i oryktognosi vid bergsakademien i Freiberg. S. 320, 323.

Brodie, sir Benjamin Collins, f. 1783, d. 1862, engelsk kirurg. S. 61.

Broglio (Broglie), Achille Charles Léonce Victor, hertig af, f. 1785, d. 1870, fransk pär, statsman. S. 268.

Brolin, Anders, f. 1765, svensk kabinettskurir, husägare i Stockholm. S. 25, 28.

Broling, Gustaf, f. 1766, d. 1838, bergsråd och myntmästare. S, 340.

Brongniart, Adolphe Théodore, f. 1801, d. 1876, professor i botanik vid Collège de France. S. 196, 198.

Brongniart, Alexandre, f. 1770, d, 1847, direktör för porslinsfabriken i Sèvres. professor i mineralogi vid Musée d'histoire naturelle i Paris, den förres fader. S. 175, 189, 196—198, 250.

Brongniart, madame. S. 196.

Brooke, Henry James, f. 1771, d. 1857, ullhandlare i London, mineralog. S. 108.

Brunet, värdshusvärd i London. S. 94.

Brunmark, Anna Margareta, född Hall 1783, sedan 1805 gift med efterföljande. S. 22, 30, 57, 70.

Brunmark, Gustaf, f. 1773, d. 1814, legationspredikant och pastor vid svenska församlingen i London. S. 5—7, 22—25, 30, 31, 36, 39, 40, 52—55, 57, 61, 69, 70.

Buch, Christian Leopold von, friherre, f.1774, d. 1853. tysk geolog. S. 120.

Buchner, Johann Andreas, f. 1783, d. 1852, professor i farmaci vid universitetet i München. S. 318.

Bucholz, Christian Friedrich, f. 1770, d. 1818, apotekare och professor i Erfurt, analytiker. S. 62.

[ 411 ]Bull, värdshusvärd i Harwich. S. 4.

Bullen (Boleyn), Anna, drottning af England, f. 1507, d. 1536. S. 20.

Bullock, William, lefde ännu 1827, engelsk samlare, naturhistoriker och fornforskare. S. 66, 131, 132.

Burdett, sir Francis, f. 1770, d. 1844, engelsk politiker, S. 52.

Burdin, ingénieur des mines, geschworner vid stenkolsgrufvorna omkring S:t Étienne. S. 250—252.

Burén, Per Göran, f. 1776, d. 1856, svenskfödd grosshandlare i London. S. 7. 22.

Buzengeiger, Johans Wilhelm Gottlob, f. 1778, d. 1836, instrumentmakare i Tübingen. S. 311.

Caraman, grefve, sekreterare vid franska ambassaden i London. S. 98.

Cardell, Karl von, friherre, f. 1764, d. 1821, generalfälttygmästare. S. 87.

Carro, de, portugisisk läkare. S. 17, 29.

Cary, William, f. 1759. d. 1825, instrumentmakare i London. S. 21, 60, 65, 70, 111, 113, 114.

Casagli, Justina Kristina, född Wasselius 1794, d. 1841, operasångerska i Stockholm. S. 98.

Casagli, Lodovico, f. 1769, d. 1831, premierdansör vid k. teatern i Stockholm. S. 19.

Catalani. Angelica, f. 1782(?), d. 1849, sångerska. S. 19, 24, 37, 361.

Catteau-Calleville, Johann Peter Wilhelm, f. 1759, d. 1819, präst i reformerta församlingen i Stockholm. S. 181, 193.

Cederström, svensk adelsman. S. 103, 194.

Chaboso, vetenskapsman(?), bosatt i Berlin. S. 356.

Chaptal, Jean Antoine Claude, comte de Chanteloup, f. 1756, d. 1832, kemist, fabriksägare, statsman. S. 182, 192.

Charpentier, Johann, f. 1787, d. 1855. direktör för saltverken i Bex, professor i geologi vid akademien i Lausanne. Son af efterföljande. S. 287, 288.

Charpentier, Johann Friedrich Wilhelm Toussaint, f. 1738, d. 1805, professor i matematik och fysik vid bergsakademien i Freiberg, bergshauptman. S. 2S7.

Chatham, se Pitt d. ä.

Chenevix, Richard, f. 1774, d. 1830, engelsk privatman, kemist. S. 28, 30, 38, 61, 66.

Chennel, d. 1818, engelsk läderhandlare. S, 139, 141.

[ 412 ]Chennel, afrättad 1818, son af föregående. S. 139, 141.

Chevreul, Michel Eugène, f. 1786, d. 1889, professor i kemi vid Musée d'histoire naturelle i Paris. S. 196.

Cholcraft (Sholcraft?), engelsk förbrytare, afrättad 1818. S. 139, 141.

Clarke, Edward Daniel, f. 1769, d. 1822, professor i mineralogi vid universitetet i Cambridge. S, 75, 78.

Clary, mademoiselle. S. 193.

Clegg Samuel, f. 1781, d. 1861, engelsk ingeniör, uppfinnare på lysgasteknikens område. S. 251.

Clément, d. 1841, professor i tillämpad kemi vid Conservatoire des arts-et-métiers i Paris. S. 18, 192.

Cochrane, Thomas, earl of Dundonald, f. 1775, d. 1860. engelsk amiral. S. 137.

Cooper, sir Astley Paston, f. 1768, d. 1841, engelsk kirurg. S. 55, 56, 68, 138, 152.

Cordier, Pierre Louis Antoine, f. 1777, d. 1861, professor i geologi vid Jardin des plantes. S. 203, 245.

Correggio, Antonio Allegri, f. 1494(?), d. 1534. målaren. S. 11, 330.

Cotes, Roger. f. 1682, d. 1716, professor i astronomi och fysik vid universitetet i Cambridge. S. 80.

Coxe, engelsk privatman. S. 96.

Crawford, lord, skriftställare. S. 36.

Cuvier, Georges Leopold, f. 1769, d, 1832, zoologen. S. 178, 179, 189, 196.

Cypriani, Giovanni Battista. f. 1726, d. (i London) 1785, italiensk målare och raderkonstnär. S. 74.

Dannecker. Johann Heinrich von, f. 1758, d. 1841. bildhuggare, professor vid konstakademien i Stuttgart. S. 316, 317.

d'Aucet, Jean Pierre Joseph, f. 1777, d. 1844, generalmyntproberare i Paris, kemist. S. 266.

Davies, archidiaconus of Ely. S. 71, 74, 75, 78, 80.

Davis, engelsk attentatsman. S. 126.

Davv, Edmund, f. 1785. d. 1857, professor i kemi vid Royal Dublin Society. S. 17, 22, 29, 36, 37, 39, 40, 56, 58, 62, 63, 69.

Davy, sir Humphry. f. 1778, d. 1829, professor i kemi vid Royal Institution. S. 6. 7, 10—12, 14—19, 25, 29, 30, 47, 62, 63, 108, 362.

[ 413 ]Davy, lady Jane, född Kerr 1780, d. 1855. gift (1) med S. A. Apreece, (2) med Humphry Davy. S. 14—17.

Dehn, svensk generalkonsul i Berlin. S. 352.

De Lachance, fransk privatman. S. 253.

De la Rive, Charles Gaspard, f. 1770, d. 1834, praktiserande läkare, sedermera professor i kemi och fysik i Genève. S. 264, 265, 268—272.

De Luc, Jean André, f. 1727, d. 1817, professor i filosofi och geologi vid universitetet i Göttingen. S. 312.

De Ron, Jacob Fredrik, svensk köpman, bosatt i London. S. 23, 56.

Desideria, drottning af Sverige och Norge, f. 1777. d. 1860. S. 176, 177, 189, 192, 193.

Desmarest, Anselm Gaetan, f. 1784, d. 1838, professor i zoologi vid École d'économie rurale et vétérinaire i Alfort. S. 197.

Desormes, Charles Bernard, f. 1777, d. 1862, ledare af en kemisk fabrik, vetenskaplig författare. S. 18.

Dickons, mrs Maria, född Poole 1770(?), d. 1833, engelsk operasångerska. S. 19.

Dioskorides, 1:sta århundradet e. Kr., grekisk läkare. S. 116.

Dollond. Peter, f. 1730, d. 1820, engelsk optiker. S. 14, 340.

Domeyer, Wilhelm, hofmedicus : London. S. 27.

Dryden, John, f. 1631, d. 1700, skalden, S. 136.

Dubb, Per, f. 1750, d. 1834, amiralitetsmedicus i Göteborg, slutligen öfverfältläkare. S. 87.

Dufour, Guillaume Henri, f, 1787, d. 1875. öfverste. slutligen general i schweizisk tjänst, krigs- och naturvetenskaplig författare. S. 267.

Dulong, Pierre Louis, f. 1785, d. 1838, professor i kemi vid Faculté des sciences, därefter i fysik vid Ècole polytechnique i Paris. S. 181, 185, 190, 192, 196.

Dyer, köpman från London. S. 88.

Dürer, Albrecht. f. 1471, d. 1528, konstnären. S. 339.

Emel, Johann Gottfried. f. 1764, d. 1830, tysk läkare. S. 293.

Edenhjelm, Gillis, f. 1778, d. 1862. öfverste och chef för Göta artilleriregemente, sedermera landshöfding i Göteborgs och Bohus län. S. 87.

Edward bekännaren, angelsachisk konung. d. 1066. S. 136.

[ 414 ]Eggertz, Hans Peter, f. 1781, d. 1867, geschworner i Väster-bergslagen. S. 173, 175.

Ekeberg, Anders Gustaf, f. 1767, d. 1813, adjunkt i kemi och laborator vid Uppsala universitet. S. 352.

Ekman, Gustaf Henrik, f. 1774, d. 1847, grosshandlare i Göteborg, kommerseråd. S. 87.

Ekman, Johan Jakob, f. 1771, d. 1814, läkare vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. S. 87.

Ekström, Johan Israel af, f. 1773, d. 1831, öfverläkare vid Serafimerlasarettet. S. 60, 61.

Ekström, Karl Johan (senare adlad Ekströmer), f. 1793, d. 1860, adjunkt, sedermera professor vid Karolinska institutet, slutligen generaldirektör. S. 352, 356, 357, 359.

Elisabeth, engelsk prinsessa, f. 1770, d. 1840, dotter af Georg III, förmäld 1818 med Fredrik VI af Hessen-Homburg. S. 106.

Engström, Hans Petter, f. 1772, d. 1815, handlande, svensk kommissionssekreterare i London. S, 6, 7, 19, 24, 25, 30, 36, 38, 39, 55, 56, 60, 62, 65, 66, 70, 81.

Erman, Paul, f. 1764, d. 1851, professor i fysik vid universitetet i Berlin. S. 350, 355, 356, 361, 362.

Eschen (Escher?), alpinist, omkommen på Montblanc. S. 274.

Escher, schweizare, omkommen vid Glacier du Trient (identisk med föregående?). S. 285.

Escher von der Linth, Hans Conrad, f. 1767, d. 1823, schweizisk geolog, kanalbyggare. S. 298.

Esmark, Jens, f. 1763, d. 1839, professor i bergsvetenskap i Kristiania. S. 113.

Exmouth, Edward Pellew, lord, f. 1757, d. 1833, amiral. S, 137, 143.

Farey, John (d. ä.), f. 1766, d. 1826, engelsk landtmätare och geolog. S. 115, 120, 131.

Farish, William, f. 1759, d. 1837, professor i kemi (1794—1813) vid universitetet i Cambridge, sedermera i fysik därsammastädes. S. 75, 77, 78.

Faust (Fust), Johann, d. omkr. 1466, tysk boktryckare. S. 338.

Ferdinand VII, konung af Spanien, f. 1784, d. 1833. S. 341.

Ficinus, Heinrich David August, f. 1782, d. 1857, professor i fysik och kemi vid medico-kirurgiska akademien i Dresden. S. 338, 342, 344, 345.

[ 415 ]Fischer, apotekare i London. S. 116, 119.

Fischer, prästman i Freiberg. S. 321.

Fischer, Johann Conrad, f. 1773, d. 1854, överstelöjtnant, fabriksägare i Schaffhausen. S. 300.

Fordyce, George, f. 1736, d. 1802, praktiserande läkare i London. S. 65.

Fourcroy, Antoine François de. f. 1755, d. 1809, professor i kemi vid Jardin des plantes i Paris, S. 65.

Fournier, handlande i Lyon. S. 256.

Freund, tysk operasångare. S. 348.

Friedrich I, konung af Württemberg, f. 1754, d. 1816. S. 316.

Friedrich August I, konung af Sachsen, f. 1750, d. 1827. S. 337, 339, 342.

Friedrich August (II), prins, sedermera konung af Sachsen, f. 1797, d. 1854. S. 324.

Friedrich Wilhelm III, konung af Preussen, f. 1770, d. 1840. S. 337.

Friedrich Wilhelm (IV), kronprins, sedermera konung af Preussen. S. 291,

Gadelius, Erik, f. 1778, d. 1827, professor i teoretisk medicin vid Karolinska institutet. S. 28.

Gahn, Henrik Volter, f. 1784, d. 1820, expeditionssekreterare i Handels- och finansexpeditionen, brorson till följande. S. 177, 188, 192, 193, 215.

Gahn, Johan Gottlieb, f. 1745, d. 1818, kemist, assessor i bergskollegium. S. 13, 169, 173, 175, 325.

Garrick, David, f. 1716. d. 1779, engelsk skådespelare. S. 136.

Gayet, bryggare i Lyon. S. 260.

Gay-Lussac, Louis Joseph, f. 1778, d. 1850, professor i kemi vid École polytechnique i Paris. S. 53, 175, 176, 178, 180, 181, 192, 196, 208.

Gedda, Peter Niklas von, friherre, f. 1737, d. 1814, kammarrevisionsråd, mekaniker och kemist. S. 94.

Gehlen, Adolph Ferdinand, f. 1775. d. 1815, tysk kemist. S. 352.

Georg I, konung af England, f. 1660, d. 1727. S. 80.

Georg II, konung af England, f. 1683. d. 1760. S. 80.

Georg III, konung af England, f. 1738, d. 1820. S. 35, 74, 125.

Georg (IV), prinsregent, sedermera konung af England, f. 1762, d. 1830. S. 32, 145.

[ 416 ]Gerstäcker, Friedrich, f. 1790, d. 1825, tysk operasångare. S. 348.

Gessler, Hermann, fogden i Tellsagan. S. 296.

Gessner, Salomon, f. 1730, d. 1787, schweizisk diktare. S. 298,

Gibelin, Jacques, f. 1744, d. 1828, läkare och naturvetenskapsman, konservator vid biblioteket i Aix. S. 30.

(?)Girard, Philippe Henri de, f. 1775, d. 1845, fransk mekaniker och uppfinnare. S. 53, 54.

Gmelin, August Hermann, f. 1786, d. 1834, Obcrjusizrath i Esslingen. S. 312.

Gmelin, Charlotte, född Becker 1793, d. 1862, gift med föregående. S. 312, 313.

Gmelin, Christian Gottlob, f. 1792, d. 1860, professor i kemi vid universitetet i Tubingen. S. 305—307, 311— 313, 316—318, 335.

Gmelin, Ferdinand Gottlob, f. 1782, d. 1848, professor i medicin och naturhistoria vid universitetet i Tubingen. S. 311.

Gmelin, Friederike Charlotte, född Haas 1765, d. 1831, moder till bägge föregående. S. 312, 313.

Gmelin, Luise Friederike Philippine, född Bohnenberger 1799, d. 1884, gift med Christian Gottlob G. S. 306, 307, 312.

Gneisenau, August Wilhelm Anton Neithardt von, grefve, f. 1760, d. 1831, preussisk fältmarskalk. S. 352, 360, 363.

Goethe, Johann Wolfgang von, f. 1749, d. 1832, skalden. S. 345.

Goldsmith, Oliver, f. 172S, d. 1774, engelsk skriftställare. S. 136.

Gonin, färgare i Lyon. S. 259, 260.

Greenough, George Bellas, f. 1778, d. 1855. engelsk privatman, president i Geological Society i London. S. 40.

Greis, instrumentmakare i London. S. 61.

Greslin, köpman från Marseille. S. 176.

Grill, Claës, f. 1750, d. 1816, köpman, svensk generalkonsul i London. S. 36.

Grill, Maria Elisabeth, född Hackson 1764(?), d. 1844, gift med föregående. S. 36.

Grüner, dr, bosatt i Calw. S. 312.

Guillemain, fransk militär. S. 211, 220.

Guillemard, J., engelsk litteratör, sekreterare vid Royal Institution. S. 24, 30, 69, 70, 71, 75, 81.

[ 417 ]Gustaf III, konung af Sverige, f. 1746, d. 1792. S. 144.

Guy, Thomas, f. 1645(?), d. 1724, engelsk bokhandlare, filantrop och donator. S. 56.

Hagströmer, Anders Johan, f. 1753, d. 1830, professor i anatomi och kirurgi vid Karolinska institutet, slutligen generaldirektör. S. 343.

Haldimand, Antoine François, f, 1741, d. 1817, schweizisk köpman, bankir i Turin, sedermera i London. S. 38.

Haller, Albrecht von, f. 1708, d. 1777, fysiolog, läkare i Bern, sedermera professor i Göttingen. S. 293.

Hardy, se L‘Hardy.

Harrison, bibliotekarie vid Royal Institution i London. S. 66, 68.

Hastings, lady. S. 106.

Hatchett, Charles, f. 1765(?), d. 1847, engelsk privatman, kemist. S. 23, 24, 29, 38.

Hatfield, John, f. 1772, d. 1841, engelsk attentatsman. S. 125.

Haüy, René Just, f. 1743, d. 1822, abbé, mineralog. S. 169—171, 184, 347, 353.

Helvig, Karl Gottfrid von, f. 1765, d. 1844, öfverstelöjtnant vid Göta artilleri, generalfälttygmästare; sedermera general i preussiska armén. S. 349—354, 356, 359-362.

Henrik IV, konung af England, f. 1366, d. 1413. S. 136.

Henry, William, f. 1774, d. 1836, med. dr, ägare af kemiska fabriker vid Manchester. S. 54.

Herder, Siegmund August Wolfgang von, friherre, f. 1776, d. 1838, sachsisk bergamtsassessor, son af filosofen. S. 335, 338, 339.

Hermbstädt, Sigismund Friedrich, f. 1760, d. 1833, medicinalråd, professor i teknologi vid universitetet i Berlin. S. 350, 360, 362.

Herschel, sir Frederick William, f. 1738, d. 1822, astronomen. S. 12, 34, 35, 102—104.

Heuland, Henry, f. I777(?), d. 1856, mineralhandlare, foreign secretary i Geological Society i London. S. 112.

Hisinger, Vilhelm, f. 1766, d. 1852, bruksägare, mineralog. S. 321.

Hochschild, Karl, friherre, f. 1785, d. 1857, diplomat. S. 193.

Hollberg, Lars, f. 1768, d. 1823, öfverfältläkare, från 1815 bosatt i Göteborg. S. 88.

[ 418 ]Home, sir Everard, f. 1756, d. 1832, läkare, professor i anatomi och kirurgi. S. 115, 116, 119.

Horneman, se Horner.

Horner, Johann Kaspar, f. 1774, d. 1834, professor i matematik vid gymnasium i Zürich. S. 298.

Howard, Edward, engelsk kemist. S. 12, 13, 38, 53, 54.

Hulthin, Zacharias, f. 1773, svensk handelskontorist, sedermera grosshandlare i London. S. 133.

Hunter, bokhandlare i London. S. 56.

Händel, Georg Friedrich, f 1685, d. 1759, tonsättaren. S. 104, 136.

Isle de Fonso, brasiliansk naturforskare. S. 196.

Jagor, restauratör i Berlin. S. 347.

Johnson, W. B., bachelor of medicine, författare till ett verk i animalisk kemi. 5. 54.

Julius Cæsar. S. 162, 183, 223.

Jurine, Louis, f. 1751, d. 1819 praktiserande läkare t Genève, naturvetenskaplig författare. S. 264, 269, 272, 289.

Jäger, Georg Friedrich von, f. 1785, d. 1866, läkare, geognost och paleontolog; slutligen öfvermedicinalråd i Stuttgart. S. 316, 317.

Jäger, Karl Christoph Friedrich von, f. 1773, d. 1828, lifmedikus, öfvermedicinalråd i Stuttgart; broder till föregående. S. 316, 317, 321.

Karl den djärfve, hertig af Burgund, f. 1433, d. 1477. S. 292.

Kater, Henry, f. 1777, d. 1835, af tysk härkomst, kapten i engelska armén, mekaniker. S. 116.

Keating, William Hypolitus, f. 1799, d. omkr. 1844, amerikansk kemist och mineralog. S. 196.

Kellgren, Johan Henrik, f. 1751, d. 1795, skalden. S. 277.

Kielmeyer, Karl Friedrich, f. 1765, d. 1844, professor i kemi vid universitetet i Tübingen, sedermera direktör för mynt-, naturalie- och konstkabinettet i Stuttgart. S. 316.

Kinman, Leonhard, f. 1722, d. 1815, kyrkoherde i Rök och Heda af Linköpings stift, kontraktsprost. S. 103.

Klapocki, polsk grefve. S. 98.

Klaproth, Martin Heinrich, f. 1743, d. 1817, professor i kemi vid universitetet i Berlin. S. 319, 342, 354, 356.

[ 419 ]Kluge, Karl Alexander Ferdinand, f. 1782, d. 1844, medicinalråd, professor i kirurgi vid universitetet i Berlin. S. 360.

Knight, instrumenthandlare i London. S. 55, 61.

Knox, George, d. 1827, lordskattmästare för Irland, ledamot at Royal Society. S. 18.

Kotzebue, August Friedrich Ferdinand von, f. 1761, d. 1819, dramatisk författare. S. 310, 356.

Kropser, Ulrich, schweizisk körsven. S. 291.

Krusenstern, Adam Johann von, f. 1770, d. 1846, rysk amiral, geograf. S. 298.

Kunth, Karl Sigismund, f. 1788, d. 1850, botanist, professor i Berlin. S. 273, 282.

Kühn, Heinrich Gottlieb, f. 1788, d. 1870, direktor vid porslinsfabriken i Meissen. S. 326.

Kühn, Karl Amandus, f. 1783, d. 1848, professor i geognosi vid bergsakademien i Freiberg. S. 321—323, 326, 328.

Köhler, Alexander Wilhelm, f. 1756, d. 1832, lärare vid bergsakademien i Freiberg. S. 321.

König, Karl, f. 1774, d. 1851, tjänsteman vid de mineralogiska samlingarna i British museum. S. 109.

Lacoste, Pierre François, f. 1754, d. 1826, abbé, professor i naturhistoria och fysik vid centralskolan i dep. Puy-de-Dôme. S. 230, 231.

(?) Lagerbielke, Gustaf, grefve, f. 1777, d. 1837, svensk envoyé i Paris, sedermera statsråd. S. 193.

Lagerhjelm, Per, f. 1787, d. 1856, fullmäktig i järnkontoret, assessor. S. 65.

Lambeaux, madame, sällskapsdam hos drottning Desideria. S. 176, 103.

Lampadius, Wilhelm August, f. 1772, d. 1842, professor i kemi och grufvetenskap vid bergsakademien i Freiberg. S. 317, 320, 321, 323, 324, 328.

Langenberg, svensk resande i London. S. 6.

Laplace, Pierre Simon de, f. 1749, d. 1827, astronomen. S. 183.

Lassola, värdshusvärd i Rochefort. S. 227.

Laugier, André, f. 1770, d. 1832, professor i kemi vid Musée d'histoire naturelle i Paris. S. 178.

Lavoisier, Antoine Laurent, f. 1743, d. 1794, kemisten. S. 22, 176, 178.

[ 420 ]Lavoisier-Rumford, Marie Anne Pierrette, född Paulze 1758, d. 1836, gift 1771 med A. L. Lavoisier, omgift 1805 med grefve Rumford. S. 22, 176, 178.

Leach, William Elford, f. 1790, d. 1836, dr, tjänsteman vid British museum, zoolog. S. 109, 159.

Leslie, John, f. 1766, d. 1832, professor i matematik och fysik vid universitetet i Edinburgh. S. 20, 104.

Lessing, Gotthold Ephraim, f. 1729, d. 1781, skriftställaren. S. 349.

Leven, hotellägare i London. S. 7.

L'Hardy, Charles, f. 1780, d. 1858, bergsråd från Lausanne, senare (1844) »professeur honoraire» i mineralogi. Namnet skrifves äfven L'hardy och Lardy. S. 288.

Lindegren, svensk konsul i Portsmouth. S. 144.

Link, Heinrich Friedrich, f. 1767, d. 1851, professor i botanik vid universitetet i Berlin. S. 355, 356.

Linwood, Mary, miss, f. 1755, d. 1845, »musical composer and artist in neadlework». S. 7, 8.

Liotard, Jean Étienne, f. 1702, d. 1789, pastellmålare från Genève, kallad le peintre turc. S. 342.

Lobo de Silveyra, Joaquim José, conde de Oriola, f. 1772, d. 1846, portugisisk minister i Stockholm 1806—1814, sedermera i Berlin. S. 347, 349, 350, 353, 355, 362.

Lobo, Sophia Amalia, född Murray 1787, d. 1862, gift 1807 (i Stockholm) med föregående. S. 349.

Longman, Thomas Norton, f. 1771, d. 1842, jämte Owen Rees innehafvare af en stor bokhandelsfirma i London, Longman & C:o, och chef för densamma. S. 111.

Lowry, Rebecca Delvalle, f. 1761, d. 1848, gift med efterföljande. S. 40, 63, 65.

Lowry, Wilson, f. 1762, d. 1824, gravör i London. S. 40, 58, 108.

Ludvig XVI, konung af Frankrike, f. 1754, d. 1793. S. 241.

Lundblad, Johan Fredrik, f. 1791, d. 1854, svensk konsul i Stralsund, författare. S. 363.

Luther, Martin. S. 339, 341.

Löflund, finskfödd bokhandlare i Stuttgart. S. 315.

Löfvensköld, Karl Fredrik, f. 1769, d. 1853, överstelöjtnant i armén, hofmarskalk. S. 88, 89, 92, 117, 137, 158.

Löfvensköld, Salomon, friherre, f. 1764, d. 1850, president i bergskollegium, senare i kammarkollegium; bror till föregående. S. 188.

[ 421 ]Löwenhjelm, Gustaf Karl Fredrik, grefve, f. 1771, d. 2856, krigare och diplomat; från 1818 svenskt sändebud i Paris. S. 85, 87—94, 98, 109, 117, 123, 125, 129, 134, 137, 138, 146, 148, 150—152, 158—162, 171, 177, 188, 191—193, 195, 196.

Mac Lee, Stephen, botanist, bibliotekarie vid Royal Society i London. S. 6, 25, 27.

Mac Michael, William, f. 1784, d. 1839, engelsk läkare. S. 111, 112.

Magdelo, Martin, f. 1773, d. 1846, apotekare i Stockholm. S. 321.

Mainvielle, Josephine Fodor, madame, f. 1793, fransk operasångerska. S. 98.

Marcet, Alexandre, f. 1770, d. 1822, schweizisk läkare, en tid bosatt i London. S. 23—25, 27—29, 36—38, 40, 52, 54—56, 59—63, 65—70, 114, 263—265, 268—272.

Marcet, Mary, född Haldimand 1769, d. 1858, författarinna, gift med föregående. S. 28, 29, 68, 263, 268, 269, 272.

Maria Anna, storhertiginna af Toscana, f. 1799, d. 1832, dotter till prins Maximilian af Sachsen, förmäld 1817 med Leopold II af Toscana. S. 329.

Maria Josepha, f. 1803, d. 1829, syster till föregående, förmäld 1819 med Ferdinand VII af Spanien. S. 341, 342.

Marlborough, John Churchill, hertig af, f. 1650, d. 1722, statsman och härförare. S. 33, 105.

Mars, Anne Françoise Hippolyte Boutet-Monvel, f. 1779, d. 1847, skådespelerska vid Théâtre français. S. 179, 190.

Matthews, engelsman i svensk tjänst. S, 38, 61.

Maule, James, f. 1790, d. 1866, kammarjunkare, kabinettssekreterare, sedermera kammarherre och postmästare. S. 346, 347, 349, 355, 356.

Maximilian, prins af Sachsen, f. 1759, d. 1838, yngre broder till konung Friedrich August I. S. 328.

May, sjökapten. S. 88.

Mazzi, italiensk naturforskare. S. 196.

Melin, lärare vid École des mineurs i S:t Étienne. S. 252.

Mengs, Anton Rafael, f, 1728, d. 1779. hofmålare i Dresden. S. 342.

Meyer, Johann Rudolph, f. 1739, d. 1813, schweizisk fabrikant, kartograf. S. 298.

Milton, John, f. 1608, d. 1674, skalden. S. 80, 136.

[ 422 ]Mitscherlich, Eilhard, f. 1794, d. 1863, professor i kemi vid universitetet i Berlin. S. 353, 356, 360, 361.

Mohs, Friedrich, f. 1773, 1839, professor i mineralogi vid bergsakademien i Freiberg. S. 320, 324, 328, 338, 339, 342.

Molière, Jean Baptiste Poquelin, f. 1622, d. 1673, lustspelsförfattaren. S. 266.

Mollet, Joseph, f. 1758, d. 1829, professor i fysik vid centralskolan i Lyon. S. 255.

Montagny, fransk privatman från S:t Chaumont. S. 253.

Montmorency, Henri (II), duc de, f. 1595, halshuggen 1632, marskalk af Frankrike. S. 200.

More, William, engelsk kemist. S. 17, 36, 56, 62.

Mossier, apotekare i Clermont. S. 203, 209, 231.

Mossier, son af föregående. S. 207, 209, 230, 231.

Murray, bokhandlare i London. S. 60.

Müller, Karl, d. 1831(?), tysk litograf, sedan 1817 verksam i Stockholm. S. 330.

Napoleon I, f. 1769, d. 1821. S. 17, 316, 320.

Necker, Albertine Adrienne, född de Saussure 1766, d. 1841, gift med efterföljande. S. 268.

Necker, Jacques, f. 1758, d. 1825, professor i botanik i Genève. S. 268.

Necker de Saussure, Louis Albert, f. 1786, d. 1862, professor i mineralogi och geologi i Genève; son af föregående. S. 268.

Nelson, Horatio, viscount, f. 1758, d. 1805, sjöhjälten. S, 98, 136, 143, 151, 152.

Newman, instrumentmakare i London. S. 29, 59, 108, 315.

Newton, sir Isaac, f. 1642, d. 1727, matematikern. S. 74, 79, 80, 137, 345.

Nibelius, Gustaf, f. 1789, d. 1849, fil. magister, sedermera lektor och kyrkoherde, slutligen biskop i Västerås stift. S. 28.

Nicholson, Margaret, dårhushjon, bekant för sitt attentat mot Georg III. S. 126.

Nicholson, William, f. 1753, d. 1815, engelsk civilingenjör, naturvetenskaplig skriftställare. S. 56, 65.

Noire, dr, bosatt i Genève. S. 267.

Nolcken, Gustaf Adam von, friherre, f. 1733, d. 1813, svensk envoyé vid storbritanniska hofvet 1763—1793; lefde sedan som privatman i London. S. 25, 61.

Nollet, Jean Antoine, f. 1700, d. 1770, abbé, professor i fysik vid Collège de Navarre i Paris. S. 339.

[ 423 ]Nordenskiöld, Nils Gustaf, f. 1792, d. 1866, öfverintendent för finska bergsstyrelsen. S. 363.

Nordwall (adlad Nordewall), Erik, f. 1753, d. 1835, major, slutligen överstelöjtnant vid flottans mekaniska kår. S. 306.

Oakes, kirurg i Cambridge. S. 79.

Oberkampf, Wilhelm Philipp, f. 1738, d. 1815, tyskfransk industriidkare, ägare af ett kattunryckeri i Jouy nära Paris. S. 292.

Odiot, fransk naturforskare. S. 197.

Oken, Lorenz, f. 1779, d. 1851, professor i medicin och naturhistoria i Jena, senare i München, sist i Zürich. S. 345.

Olson, svensk traktör i London. S. 5.

Orfila, Mathieu Joseph Bonaventura, f. 1787, d. 1853, professor i rättsmedicin och toxikologi i Paris. S. 175.

Osann, Emil, f. 1787, d. 1842, professor i medicin vid universitetet i Berlin. S. 357.

Oskar (I), kronprins, sedermera konung af Sverige och Norge, f. 1799, d. 1859. S. 193, 339.

Paccard, guide från Chamonix. S. 273.

Pagliano, värdshusvärd i London. S. 29.

Palmerston, Henrv John Temple, viscount, f. 1784, d. 1865, engelsk statsman. S. 126.

Palmstedt, Karl, f. 1785, d. 1870, grosshandlare, tekniker, sedermera professor och föreståndare för Chalmersska slöjdskolan i Göteborg. S. 169, 363.

Pascal, Blaise, f. 1623, d. 1662, filosofen och matematikern. S. 208.

Pasch, Gustaf Erik, f. 1788, d. 1862, adjunkt i kemi vid Karolinska institutet, sedermera professor och Vetenskapsakademiens fysiker. S. 170.

Pearson, George, f. 1751, d. 1828, läkare, professor vid S:t George Hospital i London. S. 23, 40, 51—53, 61, 63—65, 70, 157.

Pelletier, fransk privatman, bosatt i Lyon. S. 259, 260.

Pelletier, P. Joseph, f. 1788, d. 1842, apotekare i Paris, kemist S. 259.

Pennington, sir Isaac, f. 1745, d. 1817, med. dr, professor vid universitetet i Cambridge. S. 79.

Pepys, William Hasledine, f. 1775, d. 1856, engelsk kemist och fysiker. S. 40, 135, 157.

[ 424 ]Peschier, f. 1774, d. 1831, framstående läkare, ledamot af conseil représentatif i Genève, broder till följande. 5. 269.

Peschier, Jacques Jean, f. 1769, & 1832, apotekare i Genève. S. 262, 265, 267, 269.

Pfaff, Fräulein, dotter till efterföljande. S. 322.

Pfaff, Christian Heinrich, f. 1773, d. 185a, professor i medicin, fysik och kemi vid universitetet i Kiel. S. 321, 322, 324.

Pfaff, Johann Wilhelm Andreas, f. 1774, d 1835, professor vid universitetet i Erlangen, astronom. S. 319.

Pfleiderer, Christoph Friedrich von, f. 1736, d. 1821, professor i matematik och fysik i Warschau, sedermera vid universitetet i Tübingen. S. 311.

Philipson (Philipsen), Herman Teodor, d. 1819, grosshandlare i Stockholm. S. 120.

Phillips, Richard, f. 1778, d. 1851, lärare i kemi vid flera olika institutioner i London. S. 55.

(?) Pictet, Charles René, f. 1787, d. 1856, son af Charles P. de Rochemont, en broder till fysikern Marc Auguste P., som själf ej hade någon son. S. 29.

Pictet, Marc Auguste, f. 1752, d. 1825, fysiker, professor i Genève. S. 264—267, 297, 298, 300.

Pictet-Calandrini, Jean François Louis, f. 1790, d. 1858, bankir, ledamot af conseil représentatif i Genève. S. 264, 265.

Pitt, William (d. ä.), earl of Chatham, f. 1708, d. 1778, statsman. S. 136, 147.

Pitt, William (d. y.), f. 1759, d. 1806, statsman. S. 73, 80, 137, 147.

Pius VI, påfve, f. 1717, d. 1799. S. 254.

Pius VII, påfve, f. 1742, d. 1823. S. 254, jfr anm. 150.

Pond, John, f. 1767, d. 1836, astronom vid ohservatoriet i Greenwich. S. 11, 12, 14, 98.

Pontin, Magnus Martin af, f. 1781, d. 1858, förste lifmedicus. S. 60, 65.

Prevost, madame, gift med efterföljande. S. 267, 272.

Prevost, Pierre, f. 1751, d. 1839, fysiker, professor i Genève. S. 263, 266, 269.

Prout, William, f. 1786(?), d. 1850, praktiserande läkare i London, kemist. S. 108, 112, 114.

Pryme, George, f. 1781, d. 1868, nationalekonom, advokat i Cambridge, senare professor. S. 78—80.

Pucitta, Vincenzo, f. 1778, d. 1861, italiensk tonsättare. S. 37-

[ 425 ]Rafael, Santi, f. 1483, d. 1520, målaren. S. 254, 330.

Ramond de Charbonniéres, Louis François Elisabeth, baron, f. 1753, d. 1827, professor i naturhistoria, prefekt i dep. Puy-de-Dôme. S. 208, 225.

Rapp, bankir i Stuttgart. S. 317.

Rapp, Wilhelm, f. 1794, d. 1868, läkare i Stuttgart, sedermera professor i Tübingen. S. 317.

Ray, John, f. 1627, d. 1705, engelsk naturforskare, systematiker. S. 74.

Réal, Pierre François, grefve. f. 1757. d. 1834, fransk industriidkare, under kejsardömet statsråd och polisprefekt i Paris. S. 330, 332, 333, 351.

Rehausen, Gotthard Maurits von, friherre, f. 1762, d. 1822, svensk envoyé i London. S. 5, 6, 19, 37, 56.

Rehausen, Harriet Louisa von, född Bulkeley 1776, d. 1834, gift 1801 med föregående. S. 19.

Reichard, Heinrich August Ottokar, f. 1751, d. 1828, tysk skriftställare, resehandboksförfattare. S. 274.

Renouard, vice master i Trinity College, Cambridge. S. 78, 80.

Reutersköld, svensk adelsman. S. 193.

Richardson, industriidkare i London. S. 153, 156, 157.

Richter, Jeremias Benjamin, f. 1762, d. 1807, assessor vid bergverks- och hyttadministrationen i Berlin; stöchiometriens grundläggare. S. 361.

Ridderstolpe, Fredrik Ludvig, baron, sedermera grefve, f. 1783, d. 1852, öfverste och chef för Dalregementet, slutligen landshöfding i Västerås län. S. 314.

Rittershausen, se Romershausen.

Robert, magnetisör från Stockholm. S. 191.

Robiquet, Pierre Jean, f. 1780, d. 1840, apotekare, innehafvare af en kemisk fabrik i Paris; professor och administratör vid École supérieure de pharmacie. S. 192.

Roget, Peter Mark, f. 1779, d. 1869, praktiserande läkare i London, fysiker och fysiolog. S. 52, 69, 108, 131.

Romershausen, Elard, f. 1784, d. 1857, fil. dr, kyrkoherde i Acken a. d. Elbe, uppfinnare och naturvetenskaplig skriftställare. S. 351.

Rohartz, dr, bosatt i Freiberg. S 323.

Ronjer-Berjat, värdshusvärdinna i le Puy en Velai. S. 235.

Rose, Valentin (d. y.), f. 1762, d. 1807. apotekare i Berlin, assessor. S. 62.

[ 426 ]Rosenstiel, Friedrich Wilhelm, f. 1754, d. 1832, direktor vid kungl. porslinsfabriken i Berlin; Oberfinanzrath. S. 354, 355.

Rothoff, Emanuel, f. 1788, d. 1832, geschworner. S. 28, 183.

Roubillac, Louis François, f, 1690(?), d. 1762, bildhuggare. S. 74.

Rougemont de Leuwenbourg, bankir i Paris. S. 178—180.

Rudolphi, Israel Asmund, f. (i Stockholm) 1771, d. 1832, professor i anatomi och fysiologi vid universitetet i Berlin. S. 352, 355, 359.

Rumford, sir Benjamin Thompson, grefve, f. 1753, d. 1814, amerikansk fysiker, krigsminister i Bayern. S. 21, 135, 176.

Rumigny, Marie Hippolyte de Guecelluy, comte de, f. 1784, d. 1871, fransk diplomat, minister i Stockholm. S. 187, 194.

Rumigny, grefvinna, gift med föregående. S. 187.

Rundell, guldsmed i London. S. 95.

Rust, Johann Nepomuk, f. 1775, d. 1840, kirurg, professor vid universitetet i Berlin. S. 350, 353, 355.

Ruuth, Sofia Augusta, f. 1789, d. 1871, gift med storbritanniske kontreamiralen sir Thomas Baker. S. 176.

Sandberg, Johan Gustaf, f. 1782, d. 1854, målare, professor vid konstakademien i Stockholm. S. 193.

Sandmark, stadsmäklare, bosatt i London. S. 54, 57, 70, 133, 137, 158.

Saussure, Nicolas Théodore de, f. 1767, d. 1845, professor i mineralogi och geologi i Genève, kemist. S. 65, 264, 265, 268, 269, 271, 272.

Schiller, Friedrich von, f, 1759, d. 1805, skalden. S. 317.

Schrader, Johann Christian Karl, f. 1762, d. 1826, apotekare och medicinalassessor i Berlin. S. 351, 356.

Schrag, Johann Leonhard, bokhandlare i Nürnberg. S. 318.

Schubert, Gotthilf Heinrich von, f. 1780, d. 1860, professor i naturhistoria vid universitetet i Erlangen, senare i München. S. 319.

Schuster, provisor i Dresden. S. 342.

Schwartz, Gustaf Magnus, f. 1783, d. 1858, öfverdirektör vid kontrollverket, direktör för teknologiska institutet i Stockholm. S. 321.

Schweigger, Johann Salomo Christoph, f. 1779, d. 1857, professor i fysik och kemi vid universitetet i Erlangen, senare i Halle. S. 318, 319, 352.

[ 427 ]Sebright, lady Harriet, d. 1826, gift (1793) med efterföljande. S, 21, 38.

Sebright, sir John Saunders, f. 1767, d. 1846, engelsk parlamentsledamot. S. 19—21, 23, 28—30, 52, 66—69.

Seebeck, Thomas Johann, f. 1770, d. 1831, med. dr, tysk kemist och fysiker. S. 350, 356, 362.

Sefström, Nils Gabriel, f. 1787, d. 1845, adjunkt i kemi och farmaci vid Karolinska institutet. S. 65, 120, 186, 190.

Selb, C, J., f. 1755 (?), 1827, öfverbergmästare, styresman för saltverken vid Dürheim i Baden. S. 311.

Selkirk, lady Jean, f. omkr. 1786, d. 1871, dotter af James Wedderburn Colville; gift 1807 med efterföljande. S. 60.

Selkirk, Thomas, earl of, f. 1771, d. 1820, ledamot af Royal Society i London. S. 60.

Sjösteen, Fredrik, f. 1782, d. 1861, major vid Göta artilleri, sedermera öfverstelöjtnant. S. 87, 88.

Smith, engelsk godsägare. S. 46, 47.

Smith, mrs, föregåendes hustru. S. 47.

Smith, William, f. 1769, d. 1839, engelsk landtmätare, geolog. S. 115.

Socquet, Joseph Marie, f. 1769, fältläkare, professor i kemi vid Faculté des sciences i Lyon. S. 262.

Soret, Frédéric Jacob, f. 1795, d. 1865, mineralog, slutligen geheime legationsråd. S. 268, 271.

Souza-Botelho, José Maria, conde di Fonchal, f. 1758, d. 1825, portugisisk diplomat. S. 17, 22, 35—37, 61, 197.

Sparre, Louis Ernest Joseph, grefve, f. 1780, d. 1845, generallöjtnant, pär af Frankrike. S. 177, 193.

Staunton, sir George Thomas, f. 1781, d. 1859, sinolog. S. 13.

Stevenson, amerikansk naturforskare. S. 196.

Stierneld, Gustaf Nils Algernon Adolf, friherre, f. 1791, d. 1868, diplomat, senare utrikesminister. S. 94, 95, 98, 109, 117, 137, 158, 160.

Storr, Gottlieb Konrad Christian, f. 1749, d. 1821, professor i medicin, kemi och botanik vid universitetet i Tübingen. S. 317.

Struve, Friedrich Adolph August, f. 1781, d. 1840, med. dr, apotekare i Dresden. S. 330, 331, 333, 335, 342, 344, 345.

Sundström, Anna Kristina Persdotter, f. 1785, d. 1871, Berzelii hushållerska; kallade sig äfven Blank, S. 170.

Swartz, Olof, f. 1760, d. 1818, botanist, professor, Vetenskapsakademiens sekreterare. S. 56.

Swedenstjerna, Erik Thomas, f. 1765, d. 1825, öfvermasmästare i Uppland och Norrland. S. 194.

[ 428 ]Taube, Karl Vilhelm, friherre, f. 1767, d. 1838, svensk minister i Berlin 1810—1820. S. 346, 348, 362.

Tawast, Kristina Sofia, född Hising 1762, d. 1821, gift med grefve Johan Henrik Tawast; syster till mineralogen Vilh. Hisinger. S. 192.

Taylor, engelsk industriidkare. S. 152, 153.

Tell, Wilhelm, sagohjälten. S. 296.

Tennant, Smithson, f. 1761, d. 1815, läkare, professor i kemi i Cambridge från 1813. S. 12, 13, 18, 20, 21, 25, 29 42, 48, 62, 211.

Tersmeden, svensk adelsman. S. 193, 194.

Tersmeden, Marie Stanislas Joséphine, född Sparre 1764, d. 1824, gift (2) med presidenten Fredrik T. (1801), statsfru hos drottning Sofia Magdalena. S. 177.

Tessier, apotekare i Lyon. S. 257—259.

Thenard, Louis Jacques, f. 1777, d. 1857, professor i kemi vid Collège de France. S. 175, 178, 181, 196.

Thiebaud, lärare vid École des mineurs i S:t Étienne. S. 252.

Thomson, James, f. 1700, d. 1748, generalinspektör öfver brittiska Antillerna, Rule Britannia's skald. S. 136.

Thornton, Edward, engelsk minister i Stockholm. S. 24.

Thorvaldsen, Bertel, f. 1770, d. 1844, bildhuggaren. S. 317.

Tilloch, Alexander, f. 1759, d. 1825, juris dr, utgifvare af »Philosophical magazine». S. 59, 61.

Tingry, Pierre François, f. 1743, d. 1821, apotekare, sedermera professor i kemi och naturhistoria i Genève. S. 266.

Tommi, se Tondi.

(?)Tondi, Matteo, f. 1762, d. 1835, adjunkt vid Musée d'histoire naturelle i Paris, slutligen professor i oryktognosi vid universitetet i Neapel. S. 196.

Toscana, storhertiginna af, se Maria Anna.

Tottie, Charles, f. 1781, d. 1870, svensk-norsk generalkonsul i London 1815—1870. S. 5—7, 40, 59, 95, 96, 117, 137, 144, 145, 158.

Trafvenfelt, Erik Karl, f. 1774, d. 1835, professor, medicinalråd. S. 188.

Tralles, Johann Georg, f. 1763, d. 1822, professor i matematik vid universitetet i Berlin. S. 353, 356.

Tramezzani, Diomiro, f. omkr. 1776, d. efter 1817, italiensk tenorsångare; uppträdde i London 1809—1814. S. 37.

Treutler, hofråd i Dresden. S. 340, 341.

[ 429 ]Treviso, Edouard Adolphe Casimir Joseph Mortier, hertig af, f. 1768, d. 1835, marskalk af Frankrike. S. 187.

Troilius, Karl, f. 1775, d. 1828 eller 1829, e. o. notarie i Svea hofrätt, handlande, translator publicus i London. S. 117, 137.

Trolle-Wachtmeister, Hans Gabriel, grefve, f. 1782, d. 1871, justitiekansler. S. 193.

Tschirnhausen, Ehrenfried Walter von, grefve, f. 1651, d. 1708, matematiker och fysiker. S. 339.

Uhr, Anders Reinhold, f. 1772, d. 1851, svensk grosshandlare i London. S. 23, 52, 133.

Ulfsparre, Fabian, f. 1767, d. 1842, landshöfding i Nyköpings län 1805—1815. S. 304.

Vanuxem, Lardner, d. 1848, professor i kemi i Columbia, Syd-Carolina, därefter farmare vid Bristol i Pennsylvania. S. 196.

Vauquelin, Louis Nicolas, f. 1763, d. 1829, professor i kemi vid Collège de France o. s. v. S. 175, 192, 203.

Vernet, Marie Anne, född Pictet 1795, d. 1841, dotter till Marc Auguste Pictet. S. 267.

Vestris, Marie Auguste, f. 1760, d. 1842, dansör, sedermera professor vid konservatoriet i Paris. S. 19, 37.

Villeneuve, mademoiselle de, systerdotter till drottning Desideria. S. 176.

Volta, Alessandro, f. 1745, d. 1827, fysikern. S. 255.

Voltaire, François Marie Arouet, f. 1694, d. 1778, författaren. S. 270, 271.

Wachtmeister, tvenne bröder(?). S. 193.

Wagenmann, dr, tysk fabriksidkare. S. 360.

Wakly, dr, engelsk privatman. S. 46.

Walter. Johann Gottlieb, f. 1734, d. 1818, anatomie professor i Berlin. S. 356.

Warburton, Henry, f. 1785(?), d. 1858. engelsk privatman, geolog. S. 23, 24. 38, 40, 52.

Watt, James (d. ä.), f. 1736, d. 1819, mekaniker, ångmaskinens uppfinnare. S. 12, 13.

Weigel, Kristian Ehrenfried, friherre, f. 1776, d. 1848, k. förste arkiater, ordförande i Sundhetskollegium. S. 120.

Weiss, Christian Samuel, f. 1780, d. 1856, professor i mineralogi vid universitetet i Berlin. S. 347, 350, 351, 354—356, 360, 362.

[ 430 ]Wellander, Erik Johan, f. 1778, grosshandlare i Stockholm. S. 23, 39, 56.

Wellington, Arthur Wellesley, hertig af, f. 1769, d. 1852. S. 105, 354.

Weltzin, Karl Fredrik, f. 1778, d. 1838, professor vid Karolinska institutet, öfverfältläkare; sedan 1815 bosatt i Göteborg. S. 87, 88.

Werner, Abraham Gottlob, f. 1750, d. 1817, lärare i mineralogi och bergsvetenskap vid bergsakademien i Freiberg. S. 121, 245, 325, 352.

William I, the Conqueror, konung af England, d. 1087. S. 162.

Willughby, Francis, f. 1635, d. 1672, engelsk naturhistoriker. S. 74.

Wolfart, Karl Christian, f. 1778, d. 1832, tysk läkare, S. 357—359

Wolff, Friedrich Benjamin, f. 1766, d. 1845, professor i matematik och fysik i Berlin. S, 351, 352, 357.

Wollaston, Francis John Hyde, f. 1762, d. 1823, juris dr, präst, Jacksonian professor i Cambridge. S. 75.

Wollaston, William Hyde, f. 1766, d. 1828, läkare, kemist. S. 12, 14, 18, 20, 25, 27, 29, 38, 52—54, 111—114, 319.

Wren, sir Christopher, f. 1632, d. 1723, professor i astronomi och matematik, arkitekt. S. 39, 74, 80, 151.

Yarmouth, Francis, earl of, f. 1742 (enl. annan uppgift 1743), d. 1822, bar efter 1794 titeln marquis of Hertford. S. 32.

Yarmouth, lady Isabella Anne, d. 1834 (enl. annan uppgift 1836), dotter af Charles, viscount of Irvine; gift 1776 med föregående.

Yelloly, John, f. 1774, d. 1842, engelsk läkare. S. 52, 59.

York, Frederick, hertig af, f. 1763, d. 1827, andre son af Georg III. S. 32, 33.

Young, Thomas, f. 1773, d. 1829, läkare, fysiker, foreign secretary i Royal Society. S. 12—14, 23, 81.

Zacchi, lindanserska. S. 110.

Zamboni, Giuseppe, f. 1776, d. 1846, professor i fysik vid lycéet i Verona. S. 312.

Åkerhjelm, friherre. S. 181. Jfr anm. 109.