Beskrifning öfwer the i Öster-Göthland befintelige städer/Kapitel 14

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  XIII. Capitel. Om Sjunde Fögderiet
Beskrifning öfwer the i Öster-Göthland befintelige städer, slott, sokne-kyrkor, soknar, säterier, öfwer-officersboställen, jernbruk och prestegårdar, med mera / utgifwen och til trycket befordrad af Carl Fredric Broocman
av Carl Fredric Broocman

XIV. Capitel. Om Ottonde Fögderiet
Rättelser  →


[ 700 ]

XIV. Capitel.
Om Ottonde Fögderiet.

Thetta Fögderi består af Göstrings och Wifolka Härader, och ligger Göstrings Härad uti Wadstena Län, men Wifolka Wästan-Stång uti Linköpings Län. Thet består af 651 712 Hemman, bland hwilka 158 38 äro Skatte, 284 112 Krono, 7 14 Kongs-Ladugård, 155 14 Frälse, 42 58 Frälse-Säteri med rå och rörs Hemman, 1 12 Åsbo Prestegård Frälse, och 9 34 Krono Prestegårds-Hemman. Jn alles äro 21 Sokne-Kyrkor uti Fögderiet, som gräntsar i Öster til Walkebo Härad; å Södra sidon möter Norra Wedbo, Ydre och något af Kinden; Wäster ut ligger Tåkern med Lysings Härad, och i [ 701 ]Norr stiger thet up til Aska och Bobergs Härader. Här är öfwer alt brist på nödtorftig Skog, undantagandes i Ekby, Rinna och Åsbo Soknar, som ligga Söder ut: men theremot hafwa the andre Soknerna tilräcklig Åker, hwaraf the njuta ansenlig förmån. Efter wanlig ordning följer nu


I. Göstrings Härad.

Wil sägas at thet uti fordna tider hetat Gisings Härad: dock vet man så litet hwarföre thet hetat Gisings som Göstrings. Thet innehåller 365 112 hela Hemman, och af them 102 18 Skatte, 160 524 Krono, 69 12 Frälse, 27 34 Frälse-Säteri med rå och rörs Hemman, 7 14 Skatte Kongs-Ladugård, 1 12 Prestegård Frälse, och 4 Krono Prestegårds-Hemman; och af förenämnda Hemman lyda 9 38 til Malexander Sokn i Ydre, och 21 12 til Hellgona Sokn uti Aska Härad. Öster härom ligger Wifolka, Söder ut möter Norra Wedbo och Ydre, Wäster ut stöter Tåkern och Lysings Härad här intil, och Norr ut gräntsar thet til Aska Härad: och är thetta Härad icke öfwer 4 mil långt och 2 mil bredt. Thes wanliga Tingstad är wid Hogstad Kyrka; och afbildes uti Sigillet Ett Träd med årtalet 1598. Utom Åkerbruket och Boskaps-Skötseln idkar Allmogen här icke serdeles något annat Näringsfång. Sokne-Kyrkor äro 12 uti Häradet, nemligen 1. Ekby, 2. Rinna, 3. Åsbo, 4. Högby, 5. Skrukeby, 6. Hogstad, 7. Järestad, 8. Biällbo, 9. Wäderstad, 10. Harstad, 11. Hoff och 12. Apunda.


1. EKBY, under Jure Patronatus och Moder-Kyrka för RINNA.

När intil Kyrkon ligger Ekby By, efter [ 702 ]hwilken Kyrkan ock blifwit kallad Ekby; och har Byen förmodeligen sitt namn av Ekar, som förr til större myckenhet än nu stådt på thes ägor. Kyrkan kallas ock Ekby Holawid, så wäl uti ett gammalt dokument af år 1253, tå Bartholdus warit Sokne-Prest; såsom ock långt therefter uti Munke-bref: til en skildnad från Ekeby Kyrka, som ligger wid Sjön Boren, och kallas Ekebyborna. När Kyrkan aldraförst blifwit funderad, kan icke med wisshet sägas; dock är thet skedt för konung WALDEMARS tid, som nog ses af nyssnämnda document. Thes Wästra del är sedermera tilökt, hwilket på muren skönjas kan; fastän man ej eller wet, när thet skedt: men Östra delen eller Choret lät Riks-Rådet Baron Peder Ribbing upmura år 1652, och wid samma tilfälle gjöra therunder en Graf åt Sig och sin Familia. Kyrkan hafwer ett wackert utseende, och thet nu mer än förr, sedan wid Wästra Gafwel ett prydeligit Torn blef byggdt år 1752, hwars mur är 20 och en half aln hög, och thes spets af träd-wirke, med spån beklädd, 30 alnar. Thenna byggnad kostade 2969 Daler K:mt, förutan dagswerken; och underhöllos så wäl Byggmästare som Målare af Pastore med Kost. Hon står på Krono grund, en och 3 fjerdedels mil ifrån Skeninge; hållandes i längden 56 alnar, och uti bredden 16 alnar och 10 tumm. Thes hwalf understödjes af 5 Pelare; och äro 3 Stolrader och 2 Gångar uti Kyrkon, samt wackra Fenster, som nog uplysa henne. Bland alla Lands-Kyrkor är hon en af the bäst inredde. Altartaflan är ganska wäl målad med Frälsaren på korsset, och Maria och Johanne under korsset, och å sidorne om Altartaflan på ett par pelare Ribbingske och Falkenbergiske Wapnen. År 1693 är hon förärad til Kyrkon af Landshöfdingen Baron Lennert Ribbings Änke-Fru, [ 703 ]Catharina Falkenberg, tå hon kostat 1263 Dal. Kopp:mt. Prädikstolen af Bildthuggare-Arbete med bilder, hwit målad och starkt förgyld, är köpt år 1675 för 350 Dal. K:mt, och gifwen af Öfwerste-Lieutenanten Baron Eric Ribbing och hans Hus-Fru Beata Rosenhane; men Grefwinnan Ulrica Eleonora Oxenstierna til Bocksholm lät ånyo måla och förgylla honom år 1746, med 560 Dal. K:mts bekostnad. Orgelwerket, med 7 stämmor och tremulant, pryder theslikes sitt rum; och är thet inköpt och upsatt år 1681, tå thet kostat 500 Dal. K:mt af Kyrkons medel: hwaribland dock woro 100 Dal. K:mt, som Fru Catharina Oljeqvist til Söderlämna gifwit i testamente efter sin Man Johan Lillje. Til Kyrkons prydnad bidrager ock mycket the uti denne upsatte Adeliga Hufwud-Baneren med sine underskrifter. Under ett af them läses: Kongl. Majestets samt Sveriges Rikes högt betrodde Man, Rådh och Gouverneur öfver Elfzborgs Læhn och Dahl samt Öfver-Commendant uthi Götheborg och des omliggande befæstningar, Den Högwælborne Herre, Herr PEER RIBBING, Friherre, Herre til Boxholm och Gimmerstadh, ær född på Wadstena slott d. 10 Junii åhr 1606, och afsomnat på Boxholm d. 14 Apr. 1664. Under ett annat står: Kongl. Majestets Högtbetrodde Man och General-Lieutenant, Den Högwælbore Herren, Baron GABRIEL RIBBING, Herre til Boxholm, Ulfåsa, Fiellskiæffte och Edsberg, född d. 1 Jan. 1679. död d. 10 Nov. 1742. Lefde och dog sitt Fædernesland och sitt hus til ewærdelig heder, försakandes Rådspurpuren til sin Skapares æhra. Under thet tredje: Kongl. Maj:ts tro man och Landzhöfdinge öfwer Wester Norrland, med Jemteland och Herdalarne, Den Högwælborne Herre, Hr. LEONHARD [ 704 ]RIBBING Pehrson, Friherre: Herre til Gimmersta och Bocksholm, ær född på Fylleröö d. 28 Junii 1638, och i Stockholm saligen afsomnat d. 18 Sept. 1687. Gud förlæne honom på then yttersta dagen en frögdefull upståndelse. Under thet fjerde: Kongl. Maj:ts Tro Man och Landshöfdinge öfwer Upland, Högw. Herr PEHR RIBBING, Friherre til Ulfåsa, född i Stockholm d. 14 Maji 1670, blef för des owældughet och nit för det allmænna wald til Land-Marschalck wid 1719 åhrs Riksdag, under hwilket æmbetes utförande han til Fædernes-landets så wæl som des Anhörigas stora förlust med döden afled i Stockholm d. 9 Apr. A. 1719. Under thet femte: Kongl. Maj:ts Tro man och Wælbestælte Öfwerste-Lieutenant öfwer et Regemente til fot i Helsingeland, Den Högwælborne Herre ERICK RIBBING, Friherre och Herre til Boxholm och Edstadh, född A:o 1640 d. 30 Apr. och i Herranom afsomnade d. 1 Maji 1675. Under ett gammalt Hufwud-Baner på en Bläckplåt måladt, läses: LINAR RIBING til Måsbo och Nes. Sverges Rikes Råd, Ståtholer i Östergöln. Under ett annat står: Herr CARL RIBBINGH Friherre, Herre til Boxholm och Gimmerstadh, Är född A:o 1634 d. 24 Apr. och dödde d. 8 Jan. 1661; och under ett Somme Wapn på Bräde måladt, står anteknat: SVEN SOMME, åhr 1624. Ett gammalt Epitaphium är ock upstäldt i Kyrkon med följande påskrift:

Mors tua, mors Christi, fraus terræ, gloris cæli,
Et dolor inferni, sunt meditanda tibi.
Vive diu, sed vive Deo, nam vivere mundo,
Mortis opus, viva est vivere vita Deo.

Uti Silfwer och Kyrko-Skrud täflar ock thenna med andra Kyrkor; och är ibland Silfret en stor [ 705 ]Kalk, som blifwit förärad af General-Lieutenanten Baron Gabriel Ribbing och Grefwinnan Ulrica Eleonora Oxenstierna: therpå äro åfwantil Ribbingske och Oxenstierniske Wapnen ritade; men eljest läses på honom: Hainrich, Freijher von und zue oberen Baijren, och på foten stå tre främmande Wapn ritade. Förrut är förmäldt, at Kyrko-Tornet blef byggdt år 1752. Samma år blef ock Klockstapeln nedtagen och Klockorna uphängde i Tornet: then större är guten år 1675, och then mindre år 1740. Inga fastigheter äger nu Kyrkan, förutan halfwa Hemmanet Sqwatthult i Åsbo Sokn, som Fru Catharina Falkenberg gifwit; och skal Choret wid macht hållas för årliga hemmansräntan theraf, som är 60 Dal. K:mt och betalas til Kyrkon. Af Antiquiteter är ännu uti Kyrkon i behåll ett stort Maria beläte, hwilket gifwer anledning til at gissa, at Kyrkan är Jungfru Maria helgad: och uti Kyrkomuren wid Wapnhuset är en Runsten, som förr warit synlig, men nu är öfwerklistrad; hwars Runor lydt sålunda [1]:

SIRKIR. RISDI. STIN. DANA. EFTIR. GARNA.

Thet är:

Serker upreste denne sten efter Gerne.

Man wil ej eller förtiga, at på Kyrko-wallen, uti ett inbyggdt och igenlåst Brädskrank, sitter en uti träd uthuggen Bild, som liknar en gammal Gubbe, hwilken wid dörens öpnande, genom ett rep, som är fästadt wid honom och dören, samt går på trissor, reser sig up med hatten i handen, at taga emot Allmosor, om hwilka han beder uti följande rader, som stå på Skranket:

[ 706 ]

Af träd och stock här inne sitter Jag i en mörk och liten wrå,
För fattigt folk jag pengar tigger Af then mig ser och förbi går;
Ty slut nu intet hiertat til Så framt du bär Guds kärleks bild.

Uti Soknen bo 1300 Menniskior, och består hon af 51 34 Hemman, af hwilka 12 12 äro Skatte, 9 38 Krono, 22 38 Frälse, 6 12 Frälse-Säteri med rå och rörs Hemman, och ett Prestegården. Thes längd är 3 mil, och bredden somligstädes en hel, annorstädes en half, och på ett ställe en fjerdedels mil. I Öster gräntsar hon til Sörby och Åsbo, i SödOst til Malexander, i Söder til Sjön Somen, i SödWäst til Säby, i Wäster til Rinna, och i Norr till Hogstad. Många små Jnsjöar äro här; och är märkeligit, at Bösebo Skatte-Hemman har Fiske på 18 ställen. Gädda, Abbor och Mört fångas i synnerhet uti Småsjöarna; och hwad slags Fisk, som fångas uti Somen, är redan uti Sjunde Capitlet anmärkt: dock bör här ej förtigas, at wid Somens utlopp uti Swart-Ån, en och en fjerdedels mil ifrån Kyrkon i Söder, är Lax- och Ålfiske, som lyder til Bocksholms Säteri. Af 4 Mjöl-Qwarnar wid Swart-Ån och en wid Fiättmunna Ån samt 2 Såg-Qwarnar, äga Soknens Jnwånare stor beqwämlighet. Skog hafwa the ock af Tall och Gran tilräckeligen, merendels til hwarje Hemman; fast en del af Soknen anses för Slät-Land, och en del för Skogsbygd. Jordmån består til större delen af Sandjord: dock är ock somligstädes någon Lera: och fås årligen wid ett helt Hemman, på Slät-Landet 12 a 14 tunnor, men uti Skogsbygden ej mer än 6 a 7 tunnor. Äng är här liten, och består then merendels af kärr och Mawall. Mulbetet är theslikes knappt på Ör- och Ljungamark. Jemte Hemmans-bruket bränna en del af Allmogen Kalk uti sine små Kalkugnar, dels til husbehof och dels til salu; [ 707 ]hwartil Kalksten köpes uti Wäderstad och andra wid Sjön Tåkern belägna Soknar. Märkwerdigt är, at, ther Somen faller ut i Andersbo-Sjön, uti fordna tider en tjåck och bred Stenmur blifwit satt twärt öfwer utloppet, at ej Fisken skulle gå utur Somen i Andersbo-Sjön; och tros, at någon Herre-Man, som bodt wid Somen, thet af afund låtit gjöra. För några år sedan, tå stark torka war, stängde nyssnämnde mur äfwen watnets fria lopp, så at Sokne-Männen blefwo nödsakade nedrifwa en del af muren, på thet watn ej skulle tryta för Soknens Qwarnar. Fiättmunstada By här i Soknen är märkwerdig af ett Feltslag, som wid honom berättas hafwa i urminnes tid stådt mellan the Swenske och Danske; och äro ther uti en Äng åtskilliga små Backar eller Kullar, som til åminnelse efter Slaget, och the Danske, som ther skola wara begrafne, kallas Jute-backar. Af Ålderdoms-märken är ock på Ryckels By-Gärde en myckenhet upreste Stenar, och på Dala ägor en Runsten, som har följande Runor [2]:

LUKI. RISDI. STIN. DANSI. YFTIR. AUNA. SIN. BRUDUR.
Thet är:
Loke reste denne sten efter sin broder Oner.

Säterier och Boställen äro i Soknen:

1. Bocksholm, som förr hetat Flemminge, och består för sig sjelf af 4 hela Hemman Frälse-Säteri, hwarunder Måsebro, ett och ett halft dito i Rinna Sokn är afhyst; så at thet nu är 5 och ett halft Hemman, förutan åtskilliga små rå och rörs Hemman. Från Kyrkon ligger thet en half mil, och är ganska wäl bebyggdt med Träbyggningar. [ 708 ]Förmånerne bestå wid paß uti 40 tunnors Utsäde, ansenlig Äng, Mulbete och Skog, Fiske til husbehof, nyligen förbättrad Trägård, litet Orangerie, Djurgård til 20 a 30 Dåfhjortar, 2 Fiske-dammar med Gäddor och Rudor, en Mjöl-Qwarn med ett par stenar, en kalkugn, inemot 30 hela underlydande Bonde-Hemman, och 33 Dagswerks-Torp. Nyßnämnda Måsebro är Ribbinge Familiens Stam-Gods; är ock Bocksholm ett gammalt Ribbinge Gods. Nu är Kammar-Herrn, Baron Gabriel Adolph Ribbing, ägare theraf.

2. Giöttewik, förr Giötawij kallad, Frälse-Säteri af 2 Hemman, som ligger ett litet stycke ifrån Kyrkon, wid Swart-Ån, och har 16 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, swagt Mulbete, tilräckelig Skog, och ett gammalt fjerdedels Frälse-Hemman Skinnartorp, som brukas af Bonde, samt 5 Dagswerks-Torp. På femtonhundrade talet skref sig Höfwidsmannen för Uplands Fanan, sedermera Öfwersten, Peder Knutsson Lillje til Giötawij, så at Säteriet är ett gammalt Lillje-Gods; hwilket för någon tid tilbaka tilfallit Amiralen Eric Johan Lilljes och General-Lieutenanten Baron Gabriel Ribbings Arfwingar: Nu är ock thet Kammar-Herrn, Baron Gabriel Adolph Ribbing, tilhörigt.

3. Bleckenstad, Ryttmästare-Boställe til Skeninge Compagnie, är belägit en fjerdedels mil från Kyrkon, och består af ett Hemman Krono med 12 tunnors Utsäde, 50 laß Äng, god Skog, godt Mulbete i twänne Hagar till 16 Nöt, humlegård til 300 stänger, och ringa Fiske, förutan ett nyligen anlagdt Tegelbruk.

4. Ekby, Cornetts-Boställe till nyßnämnda Compagnie; ligger i Kyrko-Byn, och består af 3 [ 709 ]fjerdedels Hemman Krono med 19 och en half tunnors Utsäde, 55 laß Äng, gode Beteshagar, medelmåttig Skog, Humlegård til 200 stänger, och litet Fiske i Ån.

5. Kyrkoherdans Boställe ligger wid Kyrkon, och består af ett Hemman, med 13 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, swagt Mulbete, tilräcklig Skog af Tall och Gran, liten Humlegård, och 2 små Torp. Thes förutan lyder til Prestegården en liten Utjord uti Dala Äng, och en uti Hagby Äng, tilsammans til 4 laß Hö. År 1750 tog Nils Curman emot Pastoratet.

6. Diseberg, Capellans-Boställe är ett halft Hemman Krono, som ligger 3 ottondels mil från Kyrkon, och har 8 tunnors Utsäde, swag Äng, intet Mulbete, och ingen Skog. Capellan brukar ock för Skatt en Utjord, som lyder til Capellans-bostället i Rinna Sokn, och har på samma Utjord Åker, Äng och Betesmark, samt Skog samfält med Byn. Gabriel Zerl tilträdde Sacellanien år 1750.

Uti Soknen äro ock på Frälse grund twänne Hammar-Smedjor, som inrättades år 1754, sedan Kammar-Herrn, Baron Gabriel Adolph Ribbing, år 1753 then 18 Julii fått transport på Kungl. Bergs-Collegii privilegium, som war gifwit til tå warande Öfwersten och Baron, nu mera Riks-Rådet och General-Gouverneuren samt Ridd. och Commend. Grefwe Gustav Fredric von Rosen, then 9 Junii 1727, at få uprätta Kniphammare i Huru ström uti Åsbo Sokn: och bekom äfven bemälte Kammar-Herre Kongl. Bergs-Collegii tilstånd then 31 Maji år 1754, at bredewid Kniphammaren få inrätta Klipp-sax och Skärwerk. Then förra Smedjan har namn af Gabriels och then sednare af Beatæ Hammare. Thertil är tilräcklig Watndrägt och ansenlig [ 710 ]Skog. Tilwerkningen säljes til Stockholm och Carlscrona Amiraliteter. Årliga Hammarskatten til Kronon är 16 Dal. Silf:mt för hwarje Hammare, och lyder Hammar-Werket til Bocksholm.


2. RINNA, Annexa til EKBY.

Litet drygare än ett bösse-skott ifrån Kyrkon ligger en liten Jnsiö, som heter Rinna-sjön: men om Kyrkan fått namn af Sjön, eller Sjön nu i sednare tider af Kyrkon, är äfwen så owisst, som hwadan sjelfwa namnet Rinna har sitt uphof; häldst här intet rinnande watn finnes, som kunnat gifwa thertil anledning. Kyrkan står på Krono grund, en och en fjerdedels mil ifrån Skeninge och 3 fjerdedels mil ifrån Moder-Kyrkon; hållandes i längden 36 och en half aln, och uti bredden, med en tilbyggnad å Norra sidon, 18 alnar. När Kyrkan blifwit funderad är okunnigt: men at tilbyggnaden är gjord wid pass år 1687, är så mycket säkrare, som höga Öfwerheten år 1686 then 6 Dec. bewiljat en Collect til Kyrkons utwidgande. Altartaflan är upsatt år 1739, tå hon kostat Kyrkon 360 Dal. K:mt; med Prädikstolen, af Bildthuggare-Arbete med Frälsarens, Pauli och Evangelisternas bilder beprydd, samt hwit målad och förgyld, är wid pass år 1714 förfärdigad. Jnnan Kyrkan blef tilbyggd hade hon Sten-Torn, som nederbröts tå hon utwidgades, och anwändes stenen tilbyggnaden: är således nu utna Torn, och har sina Klockor i Trästapel. Then större är guten år 1642, och then mindre år 1700.


Soknens Jnwånare utgjöra 955 Personer, som bebo 34 12 Hemman, af hwilka 14 14 äro Skatte, 10 Krono, 8 18 Frälse, och 2 18 Frälse-Säteri med rå och rörs Hemman. Uti längden håller hon [ 711 ]en och 7 ottondedels och uti bredden 3 fjerdedels mil. Öster ut gränsar hon til Hogstad, Söder ut til Ekby, WästerSöder ut til Säby, Wäster ut til Trehörna och Rök, NordWäst ut til Harstad, och Norr ut til Wäderstad. Åtskilliga små Jnsjöar äro uti Soknen, och störst af them Lången. Ål, Gädda, Abbor, och Mört fångas theruti. Höst och Wår hafwa Sokneboerne tilfälle at få mala sin Säd uti Soknen på en Qwarn, som går med 2 par stenar; men Winter och Sommar måste the tillita Mjölby Qwarnar. Ung Skog har merendels hwarje Hemman til husbehof; men Byggnings-timmer fås på Allmänningen. Jordmån i Soknen är tämmelig klen; ty på Slätlandet är Sand, och uti största Skogbygden Stenör: dock är här ingen brist på Åkerjord närmast Kyrkon; så at årligen en del af Åkern ligger i lind och hwilar sig. Äng är här liten och skrin; ty hon består merendels af Fniuggwall; och är Mulbete til nödtorft. Jemte Hemmansbruket idkar Allmogen och Kalkbränneri uti 4 Kalkugnar, och köpes Kalksten i Wäderstad Sokn. Sedan Måsebro Säteri, som låg en och en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, år 1728 blef afhyst och lagdt under Bocksholm, är nu intet bebyggdt Säteri uti Soknen, ej eller något Boställe at märka mer än

Capellanens, som ligger wid kyrkon, och består af ett fjerdedels Krono-Hemman med 7 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, knappt Mulbete, Skog til Risbränsle, och litet Fiske uti Rinna-sjön, ther ock Braxen och Rudor äro; fastän the sällan fås, emedan Sjön är 5 a 6 famnar djup på många ställen: dock har man fått Braxnar uti honom til 10 a 12 markers wigt. Til thetta Boställe lyder ock en Utjord, wid Ekby Kyrko belägen, som Capellan therstädes brukar mot Skatt til Capellan här uti Rinna. [ 712 ]År 1629 skal Bostället wara gifwit, och hafwa til then tiden Capellanerne altid bodt wid Ekby Kyrko. Gustav Lindmarck kom till Sacellanien år 1728.


3. ÅSBO, under Jure Patronatus.

Uti gamla Handlingar kallas Kyrkan icke allenast Åsbo, utan ock Oshult, Osbohult och Asbo: och then, som reser igenom Soknen til Malexanders Kyrko, ser nogsamt af the månge större och mindre Åsar, som äro tätt wid hwarandra å ömse sidor om wägen, och se ut som Fästningswallar, at the gifwit anledning til at kalla them i Soknen boende Åsboar, och Kyrkon Åsboernes eller Åsbo Kyrka, Om hennes rätta ålder är man okunnig; men at hon för år 1181 warit funderad, har man funnit anteknadt uti thes Handlingar: samt ute ett donations-bref af år 1262 then 6 Dec. at stället, ther hon blifwit byggd, hetat förrut Trylla Hage, och Berget wid Kyrkon, som Klockstapeln står uppå, Trylla Berg; hwarom orden uti Brefwet sålunda lyda: Åsbo Kyrka wara grundad med bogård sino i Trylla Hage och Klucko stånda å Trylla berg. Kyrkan står på Frälse grund, en och tre fjerdedels mil ifrån Skeninge, 33 alnar lång och 14 alnar bred inom murarna: men som Församlingen icke kunde rymas uti henne, så blef hon år 1749 å Norra sidon tilbyggd med 18 alnars längd och 12 och 3 fjerdedels alns bredd, så at Församlingen nu har godt rum. Samma år blef äfwen then gamla lilla Sacristian nedtagen och en större upmurad, hwarwid Församlingen haft all kostnad ospard: härigenom har nu Kyrkan ett wackert utseende. Thertil bidrog ock mycket, at the låga Sten-hwalfwen blefwo nederbrutne, tå Kyrkan tilbyggdes, och i stället höga Trähwalf gjorde; samt at af thes 9 Fenster, 8 stycken år 1728 blefwo [ 713 ]uthuggne och större gjorde, så at hon nu är ganska ljus. Öfwer Altardisken är ett Gafwel-fenster, men ingen Altartafla, utan allenast 2 Marie-bilder å ömse sidor om Fenstret. Prädikstolen är till Kyrkon förärad år 1648 af Anders Stråle til Näs: men emedan han är något oansenlig mot Kyrkon, skal oförtöfwadt en ny besörjas. Intet Orgelwerk är här nu; dock ses uti Kyrko-boken, at nyssnämnda Herre år 1648 låtit bygga en Orgelläcktare, och at Han och hans Fru Brita Rutencrants år 1649 hit förärat ett Positiv: hwilket dock långt för thetta är nedtagit. Under ett här upsatt Hufwud-Baner läses: Kongl. Majestets fordom Tro Man och Öfwerste - Lieutenant öfwer des Artollerie, Den Wælborne Herren, Herr MAGNUS STRÅLE til Strålsnæs och Höökefors, född år 1644 d. 25 Dec. och död A:o 1708 d. 4 Sept. och under ett annat litet Stråle-Wapn står anteknadt: Ædel och Wælborne Juncker CHRISTOPHER ANDERSSON STRÅLE 1646. Här är ock Somme-Wapnet upstäldt, med underskrift: GERMUND SOMME, 1621. En Adelig Graf är i Kyrkon på Södra sidon i Choret, öfwertäckt med en hwit telgsten, på hwilken Somme och Stråle Wapnen äro uthuggne; och på Kyrkogården är en Grafsten, hwarunder Johan Germund Somme hwilar: på hwilken sten står at läsa, at han warit Herre til Lagatorp och Oplunda, och haft til Fru Bengta Bengts-Dotter til Lagatorp och Oplunda, samt at han blifwit död then 11 Jan. 1623. Ther står ock hans och hans Frus, eller thet Lilljestielkiske Wapnet uthuggit, samt följande rim:

See uppå Gudz werk æhr stoortt
Som han nu giör och haffwer giordt,
Han haffwer stællt han giör ock thetta,
Ho kan hans wægar alla retta.

[ 714 ]

I godha daghar war from och blydh,
Then ondha tagh tå tacknemeligh,
Gud haffwer Migh med mennisker andra
Skapatt, jagh moste och hædhan wandra,
Therföre war redhe i allan stundh
Bereedd mott döden margelundh,
Ty menniskan weett ei den dagh
Nær han kommer medh sin Lagh.

Endast til Kyrkons prydnad är ett Trä-Torn af 30 alnars högd byggdt öfwer Kyrkon; och hänga Klockorna uti Trästapel. Then större är första gången guten år 1586, och omguten år 1743; then mindre är guten år 1684 med följande påskrift:

En ego campana, nunquam denuncio vana;
Dum trahor venite, voco vos ad gaudia vitæ.

Uti Soknen äro 1150 Själar, och består hon af 43 34 Hemman, neml. 12 Skatte, 11 14 Krono, 9 Frälse, 10 Frälse-Säteri med rå och rörs Hemman, och Prestegården af ett Hemman Frälse, samt 12 dito, som är Stom-Hemman. Längden af Soknen är en och en half, och thes bredd en mil. J Öster gräntsar hon til Malexander, Wästra Harg och Mjölby, i Söder och Wäster til Ekby, i Norr til Mjölby, och i Nord-Ost til Wästra Harg och Mjölby Soknar. Tre små Jnsjöar äro här, och sträcker sig Sjön Öyarn in i Malexander Sokn, och Sjön Aspen in uti Mjölby Sokn. Uti them fångas Gäddor, Abborar, Mörter och Ålar. Genom Soknen stryker Swart-Ån, och stå wid henne 2 Mjöl- och 2 Såg-Qwarnar. Them förutan äro här ock små Sqwaltor. Längs åt Swart-Ån består Jordmån af Lera, och i Skogbygden af Swartmyllan och Sandjord. Skog äga här the fleste Hemman til husbehof; men theremot hafwa the små Utsäden, och fås ej mer än 5 a 6 [ 715 ]tunnor ärligen uti tredings-jord, som här är brukelig. Äng är här allenast til nödtorft, och thet måst Starr wall: men the fleste hafwa tilräckeligit Mulbete fast somlige äga ganska litet. Af gamla Minnesmärken står en Runsten i Grönlunds Äng, som har sådana Runor [3]:

GUDMUNTR. RISTI. STIN. DNSA. EFTIR.
VISTIN. FADUR. SIN. GUD. HIALBI HANS.
SAUL.

Thet är:

Gudmund reste denne sten efter sin Fader
Waste. Gud hjelpe hans själ.

Märkwerdige fastigheter äro i Soknen:

1. Grönlund, som består af, ett Hemman Frälse-Säteri; med Öfwerbo af ett Hemman berustade Krono-Säteri, N. 54 wid Skeninge Compagnie. Säteriet ligger ett litet stycke ifrån Kyrkon, och har 30 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, Mulbete och Skog, 4 underlydande hela Frälse-Hemman, och 9 rå och rörs Torp. År 1650 war Assessoren Måns Ekegren ägare häraf, och bekom sedermera Öfwerste-Lieutenanten Jacob Hilchen Säteriet med Assessor Ekegrens Änke-Fru, Brita Törnsköld; med hwilken han lefde tilsammans ännu år 1662. Efter theras död är Säteriet wordet ett Mörner Gods; och är nu Gener. Maj. Baron Otto Christer von der Pahlens Änke-Fru, Grefwinnan Magdalena Mörner, häraf ägarinna.

2. Lagarp eller Lagatorp, består af 4 Hemman Frälse-Säteri, och ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon. Thertil äro 25 a 26 tunnars Utsäde, liten Äng, nödtorftigt Mulbete, någon Skog, ett halft [ 716 ]Hemman, och 9 rå och rörs Torp. Säteriet är ett Lilljestielke Gods, och skref sig Carl Lilljestielke til Lagarp år 1625. För några och 30 år sedan ägdes thet ännu af en Capitain Lilljestielke; men några år therefter ägde R. R. Gener. Gouvern. Samt Ridd. och Commend. af K. M. Ord. Gref Gustav Fredric von Rosen, Säteriet; som nu är Kammar-Herrn, Baron Gabriel Adholph Ribbing, tilhörigt.

3. Strålsnæs, som förr hetat Näs, med Hure, hwarunder Nåttgjärde och Wästerbo äro afhyste, så at Strålsnäs nu består af 4 Hemman Frälse-Säteri. Thet ligger ett litet stycke ifrån Kyrkon, och bestå thes förmåner uti 20 a 24 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, tilräckligt Mulbete, stor Skog, Mjöl- och Såg-Qwarn, 4 halfwa rå och rörs Hemman, som bebos af Bönder, och 8 Dagsweks-Torp. År 1727 then 9 Junii samtyckte Kongl. Bergs-Collegium at här få anläggas en Kniphammare til allahanda Manufactur-Smide af Stång-jern; men sedan Kammar-Herrn Baron Gabriel A. Ribbing blef ägare af Strålsnäs och thetta Privilegium, uprättades Hammaren uti Ekby Sokn, som redan förmäldt år. Genom gifte med Anna Hwit, som war Oluf Andersson Hwits Dotter til Näs, bekom Ståthållaren Anderson Swensson Stråle Säteriet för sin död, som timade år 1596 then 11 Febr., och har Näs efter Stråle-Familien fått namnet Strålsnäs. Alt intil år 1708 hafwa Strålar ägt Säteriet, som blifwit såldt til Advocat-Fiscalen i Kongl. Götha Hoff-Rätt, sedermera Presidenten, Petter Silfwerschiöld. Sedan har Högbemälte Riks-Råd von Rosen warit ägare theraf; men nu är thet nyßnämnda Kammar-Herre Baron Ribbing tilhörigt.

4. Kyrkoherdans Boställe ligger ett litet stycke [ 717 ]från Kyrkon, och består af 2 halfwa Frälse-Hemman Crullekulla, och Staffanstorp, med 11 a 12 tunnors Utsäde nödtorftig Äng och Knappt Mulbete. At thesse halfwa Hemman äro gifne til Prestebot af Ragvald Tykeson til Hermannakulla, med hans Mågs Riddaren Sven Krummediks och Sons Niles samtycke, wisar förutnämnda Gåfwo-bref af then 6 Dec. 1262; men för then tiden har halfwa Frälse-Hemmanet Balterarp warit Prestegård, hwilket ock är gifwit thertil af en Herre-Man i Soknen; och är thetta sidstnämnda nu Stomhemman til Prestegården. Härwid äro 3 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, ringa Mulbete, någorlunda tilräcklig Skog, och 2 Torp. År 1291 then 8 Jan. har ock Nils Ragvaldson gifwit en Utjord, som bestådt i Åker och Äng. Alt thetta wille Estrild Nils-Dotter Krumme, år 1592, tilägna sig, såsom Arfwegods; men förgäfwes: och har Konung JOHAN then Tredje samma år then 12 Martii faststäldt, at halfwa Frälse-Hemmanet Balterarp skal orubbadt förblifwa Stom-Hemman til Prestegården; hwilket ock Drottning CHRISTINA then 20 Febr. 1650, och Konung CARL then Ellofte then 27 Nov. 1680 confirmerat. At alt, hwad som lyder til Prestegården, är purt Frälse, intygar Jordrandsakningen af år 1685, pag. 240 Nyß förrut nämnda Hermannakulla förmenes hafwa warit thet äldsta Herresäte uti Soknen, och legat på Strålsnäs ägor: och som Strålsnäs eller Hermannakulla fordna Ägare gifwit Prestegården med mera, samt Trylla Hage och Trylla Berg, ther Kyrkan och Klockstapeln är byggd; så påstod Öfwerste-Lieutenanten Magnus Stråle, såsom ägare til Strålsnäs, at få äga Jus Patronatus i Soknen, hwartil han dock i sin lifstid icke kunde winna bifall: men sedan åfwan Högbemälte Riks-Råd, Gref [ 718 ]von Rosen, blef ägare af Strålsnäs, utwerkade Han åt sig Jus Patronatus, likmätigt Kongl. Götha Hoff-Rätts utslag af år 1734 then 1 April; och äger nu Kammar-Herrn Baron Gabriel Adolph Ribbing här Jus Patronatus, såsom ägare til Strålsnäs. Sedan år 1743 har Kyrkoherden Anders Hagström warit wid Församlingen.

5. Capellans-Bostället Pålsbo är belägit en half mil ifrån Kyrkon, och består af ett fjerdedels Krono-Hemman med 3 tunnors Utsäde, liten Äng och godt Mulbete. Petrus Kiernelius är nu Capellan, sedan år 1759.


4. HÖGBY, Consistoriel och Moder-Kyrka för HOGSTAD och SKRUKEBY.

Utmed Kyrkon ligger Högby By, efter hwilken Kyrkan kallas Högby, och är Byen så kallad i anseende til en ansenlig Högd, som är therwid i SödOst. Utom thenna är ingen Kyrka i ÖsterGötland, som hafwer 2 Annexer; och är hon upmurad merendels af huggen Kalksten, först til 17 alnars längd och 9 och 3 fjerdedels alns bredd; men sedan hon med Choret uti urminnes tid blifwit förlängd, och under Tornet blifwit inredt med bänkar, håller hon nu 36 alnar i längden. Om thes ålder wet man ingen ting berätta. Altartaflan är ifrån Påwetiden och består af några sammanstälda och förgylda bilder; men Prädikstolen, af Ek gjord, är upsatt år 1728. Jnuti är Kyrkan hwalfd, och uti Påwetiden under hwalfwen målad med Frälsarens, Evangelisternas och många Heligas beläten. Adeliga Familiæ-Grafwar äro här inga: dock märkes, at Celsingernas Stam-Fader, Kyrkoherden Andreas Petri Normolander ligger i Choret begrafwen. Wid Kyrkon är ett ansenligen högt muradt Torn med hög och spånad [ 719 ]Spets, och hänga Klockorna uti Tornet. På then större Klockon är at läsa: Denna Klocka ær på nytt guten Anno 1693 med Församlingens omkostnad och en Collects tilhielp af Linköpings Sticht. Pastore Leonhardo Engwall, och på then mindre stå följande Rim:

Så länge som man mins och någon det förfarit
En ensam Klocka har wid Högby Kyrka warit;
Men nu ett willigt Folk af not om Herrans lof
Ha stadt den andras tjenst til Zions höga Hof.
Jag sade willigt Folk; ty sjelwe ha the delat
Hwad som borde kostas på, och uti Cassan felat,
Båd’ Herre, Qwinna, Man sitt Symbolum ha lagdt
Til deras wärda lof för allom warder sagdt.
Gud låte werlden all sitt Helga ord få höra,
Och Klockorna til bön och Herrans lof oss föra,
Gud låt dem stämma wäl och klinga båda twå
Tils Doms basunens ljud och Klockor börja gå.

Fusa in Örebro 1748. Cura Pastoris Johannis Milleri, a Petro Petro.

Til Skeninge är en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och står hon nästan midt uti Soknen. Uti Fastigheter äger hon en Utjord utmed Stora Skogssjö. som arrenderas bortt mot 30 Dal. K:mt årligt arrende. Af gamla Minnesmärken ser man här twänne Runstenar. På then ena, som är i Sacristiemuren insatt, lyda Runorna så [4] :

DURKIR. RISDI. STIN: DANSI: EFTIR. ASUR. SON. MUDURBRUDUR. SIN. JAR. ENTADIS. AUSTR. I. GRIKUM:

Thet är:

Thorker upreste denne sten efter Asur son, sin Morbroder som dog Öster i Grekeland.

[ 720 ]Then andra Runsten är uti Wästra Kyrkoporten, hwars Runor äro följande [5] :

TURKIL. UK. ILGANDAU. RISDU. SIN. - - -

Thet är:

Torkel och Jlgentö reste sin - - - -

Soknens Jnwånare bestå af 430 Personer, som bebo 27 Hemman; af hwilka 6 äro Skatte, 18 12 Krono, 1 12 Frälse, och ett Prestegårds-Hemman. Thes längd är 3 fjerdedels och bredd 3 ottondedels mil. J Öster gräntsar hon til Härberga, i SödOst til Mjölby och Sörby, i Söder til Skrukeby, i Wäster til Hogstad och Biällbo, och i Norr til Biällbo och Hellgona. Twå små Jnsjöar äro uti Soknen, then ene wid Lilla Skogsjö och then andre wid stora Skogsjö. Uti them fångas Gäddor, Abborar, Mörter och Kosteliga Rudor. Hwar By äger en liten Skogshage af ung Björk, Tall och Gran, men måste köpa Timmer, Gärdsle och Stafwer uti Wästra Harg och Ulrica Soknar. Jordmån består til större delen af Sand och Ör, som icke är sedeles bördig: och sås årligen wid ett helt Hemman 10 a 12 tunnor. Arkstads By undantagandes, så äga alle the öfriga liten Äng; dock hafwa the något hwar Mulbete til nödtorft. Wid Wästra Bogårds port är ock en Runsten, hwarpå Runorna äro följande [6] :

HALF. RISDI. STIN. - - - - IFTIR. DURI.

Thet är:

Half reste stenen - - - - efter Thure.

Uti Soknen är intet Säteri.

[ 721 ]Kyrkoherdans Boställe är belägit wid Kyrkon, och består af ett Hemman, som äger en full treding mer än the andre Hemman uti Byn. Wid Prestegården äro 13 tunnors Utsäde, liten Äng, nödtorftigt Mulbete, och litet Skog i Hagarna och på en Mo. Johan Millerus är nu Kyrkoherde sedan år 1747.

Capellans-Boställe Stora Skogssjö ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkon, och består af ett halft Krono-Hemman med 8 tunnors Utsäde, liten Äng, knappt Mulbete, och nödtorftig Skog. Daniel Andersson blef här Capellan år 1759.

Fastän både Kyrkoherde och Capellan bo här j Soknen, så måste dock enthera hwar Sön- och Helgedag resa til Annexan Skrukeby, at ther förräta Gudstjensten.


5. WÆSTRA SKRUKEBY, Annexa til HÖGBY.

Til skildnad från Skrukeby Kyrka i Åkerbo Härad, som från thenna ligger i Öster, kallas thenna Wästra Skrukeby. Hon står på Krono grund, en half mil ifrån Skeninge, och en fjerdedels mil ifrån Moder-Kyrkon: och är byggd af Gråsten med låga hwalf, som ännu äro beprydda med the Påwiskas målade bilder. Altartaflan är ganska liten med Christi korssfästelse utzirad; å ena sidon står Petri bild med nyckelen, och å andra Pauli med swärdet. Prädikstolen af snickare-Arbete är gjord och upsatt år 1752. Förr har warit mycket skumt i Kyrkon; men sedan Fenstren år 1756 blifwit uthuggne och större gjorde, är här ljust nog. Af the Påwiskas öfwerlefwor är här ock ett Rökelsekar. På Kyrkon är ett Trä-torn med spännd spets uprest, hwaruti Klockorna hänga. Then mindre är guten år 1737; och then större har följande påskrift:

[ 722 ]

Mitt första födslo-år war borttglömt när jag spräcktes,
Strax som en Phoenix ny jag ur min aska kläcktes.
Ha Skrukeby-Boar tack, som skänkt mig nyer skrud,
Nu tackar jag Er hit at dyrksa HErren Gud.
Hör ordet med grann acht, låt thet Ert hjerta röra,
Thet är en Herrans krat, som Er kan salig giöra.
Låt lefnad, hjerta, mun förkunna Herrans låf,
Så få J ewig frögd i Himlens höga håf.

                Anno 1750

Uti Soknen bo 300 Personer, och består hon af 20 Hemman, neml 8 34 Skatte, 9 14 Krono, och 2 Frälse. Längden så wäl som bredden är 3 ottondedels mil, och gräntsar hon i Öster til Mjölby, i Söder til Sörby, i Wäster til Hogstad, och i Norr til Högby. Uti Sokenen är Sjöarps sjö, hwilken dock icke meddelar någon Fisk. Skog äga merdendels alla Hemman, dock icke tilräckelig; så at Timmer, Gärdsle och Stör dels måste hämtas från Härads-Allmänningen, dels köpas uti Wästra Harg och Ulrica Soknar. Så wäl Sand som Lera och Dungjord är här til Åkerjord, och sås 10 a 12 tunnor årligen wid ett helt Hemman. Ängen är liten och Mulbetet skrint til hwarje Gård.

Capellans-Bostället ligger i Högby Sokn.


6. HOGSTAD, Annexa til HÖGBY.

Hog så wäl som Haug och Hauga är heden, hög, urgammal, och wil Hogstad så mycket säga, at ther Kyrkan nu står, warit ett urgammalt ställe, ther man öfwa Gudatjenst [7], efter hwilket Kyrkan har sit namn. Hon står på Krono grund, 3 fjerdedels mil ifrån Skeninge wid allmänna Wägen mellan Linköping och Jönköping, hållandes hon uti längden 43 och en half, och uti bredden 12 och 3 [ 723 ]fjerdedels aln. Altartaflan är sedan Påwetiden med Christi korssfästelse och 8 förgyldta bilder å sidorne beprydd; men Prädikstolen är gjord och köpt år 1709 genom ett testamente af 1000 Dal. Kopp:mt, som Bonden Måns i Båcketorp gifwit til Kyrkon. Til utseende är han ganska stor, och förfärdigad af Bildthuggare med bilder, samt hwit målad och förgyld, så at han wäl pryder sitt rum. Twänne i Kyrkon upsatte Hufwud-Baner lända ock Kyrkon til prydnad. Under thet ena läses: Landshöfdingen öfwer Nyland och Tawastehus Læn, samt öfre och nedre Hållala Hærader, Herr UDDE ÖDLA til Börsiö, Alfwesta och Åsala, ær född i Linköping 1617 d. 4 Apr. och dödde i Helsingfors d. 28 Julii 1668, och under thet andra står: Ryttmæstaren af ÖstGötha Regimente til Hæst, Herr ANDERS BLOMMENSKÖLD, född 1646, slagen i Pålen wid Staden Dorschonisi Anno 1703. Til Kyrkons utwärtes prydnad är ett litet spånadt Trä-Torn byggdt på Kyrkotaket: men som thet är för litet och swagt at hänga Klockorna uti, så underhålles thertil en Trästapel. Then större Klockan är tämmeligen gammal, som ses af then på henne stående oläslige Munkstyl, och är ther intet årtal utsatt; ej eller någon skrift på then mindre.

Jnwånarenas antal äro 732 Personer uti Soknen, som består af 34 34 Hemman, bland hwilka 8 58 äro Skatte, 22 58 Krono, och 3 12 Frälse. Thes längd är en half och bredd 3 ottondedels mil. J Öster gräntsar hon til Skrukeby och Mjölby, i Söder til Sörby och Ekby, i SödWäst til Rinna, i Wäster til Wäderstad, i Nordwäst til Apunda, i Norr til Biällbo, och NordOst til Högby. Någre få Hemman äga litet Skog i Hagarna; dock måste [ 724 ]alle Hemmansbrukare skaffa sig uti andra Soknar och på Härads-Allmänningen Timmer, Gärdsle och Stör. Åkerjorden är icke serdeles bördig, fast här är så wäl Lera och Lermylla som Sandjord. Utsädet är ringa, Ängen liten, och Mulbetet knappt til hwarje Hemman. Wid Hackstad är en Runsten, hwars Runor så lyda [8]:

AUSTIN. RISDI. STIN. AYFTIR. GATA. FRITA. SIN.

Thet är:

Östen upreste stenen efter Gata, sin käraste.

Uti Soknen är

1. Hogstad, som ligger ut Kyrko-Byn, och är Boställe åt Lieutenanten wid Cavalleriet och Skeninge Compagnie. Thet består af ett Hemman Krono med 16 tunnors Utsäde, 20 lass Äng, skrint Mulbete, och twänne medelmåttige Hagar.

2. Krackstad, Capellans-Boställe, som ligger ett litet stycke ifrån Kyrkon, och består af ett fjerdedels Krono-Hemman med 5 tunnors Utsäde, liten Äng och skrint Mulbete. Capellan brukar ock en Kyrkon tilhörig Utjord af Åker och Äng, mot årlig Skatt. Nu är Daniel Atterbom Capellan sedan år 1740.


7. JÆRESTAD, Annexa til WALLERSTAD.

Man ser uti gamla Munke-annotationer, at Kyrkan förr blifwit kallad Järpstada; men man är dock så wäl okunnig hwarföre hon kallad Järpstada som Järestad. Hon står på Frälse grund, en half [ 725 ]mil ifrån Skeninge, och är med Choret til yttre Tornmuren 33 och 3 fjerdedels aln lång och 10 och 3 fjerdedels aln bred. Thes Altartafla är i Påwetiden gjord, med Christi korssfästelse och 4 bilder beprydd, samt med dörar eller luckor försedd, at slå igen: och är Prädikstiolen af ringa Snickare-Arbete; hwarförutan ingen ting märkwerdigt är at se i Kyrkon. Utwärtes har hon anseende af ett wackert Torn, hwaruti Kyrkons större Klocka blef uphängd år 1737, sedan en stark Orcan ifrån NordWäst then 20 Jan. kastade Klockstapeln öfwer ända, som tå stupdare åt Kyrkan; hwarigenom icke allenast Kyrkotaket mycket blef skadadt, utan ock then mindre Klockan mot Kyrkomuren sönderslagen: så at Församlingen måste åtnöja sig med en Klocka, til thes then sönderslagna blef omguten år 1742, tå följande rim therpå sattes:

Jag kallar Folket med mitt ljud
Til Kyrkan; men then store Gud
Han kallar mer och bjuder så,
At man til Himmelen skal gå.

Then större Klockan är guten år 1673 och beprydd med Hornska och Oxenstiernska Wapnen, under hwilka läses först: Herr EVART HORN, Friherre til Margaborg, Herre til Kankas, Sundnæs, Nordwik, Klakeborgh och Jærstad. Widare står therpå at läsa: Den Högwælborne Grefwinna och Fru MÆRTA OXENSTIERNA, Grefwinna til Kroneborgh, Friherrinna til Cimile och Margenborg, Fru til Kankas, Sundnæs, Nordwik, Klakeborgh och Jærstad. Af gamla Minnesmärken är här endast under Torntrappan en Runsten, som har följande Runor [9]:

[ 726 ]YRIA. RST. STIN. DANSI. VALISGAMR. SUSTI.

Thet är:

Yria upreste denna sten åt systren Walisgamer.

Jcke stort öfwer 268 Personer äro uti Soknen, som består af 15 38 Hemman, balnd hwilka 1 38 är Skatte, 5 34 Krono, 7 Frälse, 1 14 Frälse-Säteri med rå och rörs Hemman. Längden af henne så wäl som bredden är en fjerdedels mil; och gräntsar hon i Öster til Normlösa och Härberga, i Söder til Högby, i Wäster til Hellgona, och i Norr til Wallerstad. J Öster stöter hon ock til Swart- eller Stor-Ån, ther en Mjöl-Qwarn med 3 par stenar; och wid Klakeborg faller Stena-Ån i Stor-Ån. Byn Ullewid har tämmeligen god Skog; men the öfrige i Soknen belögne Hemman allenast smått Gärdsle och Risbränsle uti sine Hagar. Allahanda slags Jordmån är i Soknen; ty här är Lera, Swartmylla, Dungiord, ren Sand och Syrsand, som icke är serdeles bördig: thertil med är Åkern nog upfyld med then skadeliga Landhafran. Utsädet wid en Helgård kan räknas til 12 a 15 tunnor årligen: och är här liten Äng, och skrint Mulbete på en Löt; undantagandes til Ullewi By, som har ymnigare Mulbete på Ullewi Mo. Uti Soknen är

1. Klakeborg, som ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och består af ett Hemman Frälse-Säteri, förutan fjerdedels rå och rörs Hemmanet Ohrås. Säteriets förmåner bestå uti 16 a 18 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och Mulbete, samt litet Skog i Hagarna. Wid Gården ses rudera efter en liten Skants med Graf omkring och Windbrygga; och har Skantsen så wäl warit anlagd, at thet förbi flytande Åar [ 727 ]upfylt Grafwen med watn, Uti Hedna Werld skola Fylkis Konungar bodt här[10] År 1624 föddes här Gustaf Kurck, som dödde Baron och Kongl. Råd; och af förrut anförda inscription på Stor-Klockan ses, at Baron Horn och Grefwinnan Oxenstierna ägt Säteriet år 1673. Sedermera har Kongl. Rådet Gref Eric Lindsköld warit ägare theraf, samt efter honom hans Måg Landshöfdingen Isac Funck, och ändteligen thennes Son, Kammar-Herren Eric Funck.

2. Capellans-Bostället ligger wid Kyrkon, och består af ett halft Krono-Hemman med 9 tunnors Utsäde uti sweksam Syrsand, ganska ringa Äng och föga Mulbete. Andreas Hagrelius tog emot Sacellanien år 1744.


8. BIÆLLBO, Annexa til SKENINGE.

Uti Biskopens Doct. Andr. Ol. Rhyzelii SvioGothia Munita pag 16 förmäles, at Kyrko-Byn kallas Biällbo efter Kyrkons Klockor, emedan Klocka uti Christendomens början kallades Biälla, och måste således Kyrkan äfwen theraf hafwa sitt namn. När hon blifwit funderad kan icke med wisshet sägas: dock har man anledning tro, at hon är en af the äldsta Kyrkor i Stifftet: ty inscription på then större klockon, som är ifrån äldre tider bibehållen, och här efteråt blifwer införd, wisar klarligen, at Biällbo är thet äldsta Jarlasäte uti Östra Götland: och har wäl en Jarl warit mächtig noog at bygga Kyrka här samma tid, som Kyrkor först byggdes på andra ställen i Landet. Kyrkons tjåcka murar, och Tornmuren, som är 6 och en half aln igenom, är ock ett ålderdoms-märke: thertil med är Tornet upfördt til lika [ 728 ]bredd med Kyrkon, och uti åtskilliga Kamrar afdelt, hwaruti then nog namnkunniga Ingrid Ylwa, som war Birjer Jarl then andres Moder, och afsomande then 26 Oct. 1252[11], skal i sin tid, uti Krigstider, sökt sin säkerhet och bodt. Kyrkan står på Krono grund, en half mil ifrån Skeninge, och är upmurad af Gråsten; men Tornet wid Kyrkon af huggen Kalksten. Finge man låf, så kunde man gissa, at nyssnämnda Ingrid Ylwa låtit bygga Tornet, emedan thet är af annan slags sten, än Kyrkan, och the uti Tornet 2 öfwer hwarandra inrättade Kamrar bära namn efter henne: men som gissning, ehuru sannolik han synes, ingen ting bewisar, så lämnas thetta therhän. Kyrkons längd med Choret til Tornmuren är 37 och en half aln, och bredden 13 alnar. Altartaflan består af 16 förgyldta bilder, och är ifrån Påwetiden. Prädikstolen af Snickare-Arbete är beprydd med the 4 Evangelisters bilder och målad. Adeliga Grafwar äro här nu inga: dock äro för thetta Adelige Personer uti Kyrkan begrafne, ty man ser följande Minneswård uthugge på en Grafsten fram för Altaret, så lydande som här står: Hier unter ligt begraben den Edlen und wolgebornen Fraun ELISABETH CLARA von STÖSLOF, geboren von Hause Panckalov, welchen selig den — — — — — — — Anno 16 — — von dieser welt abgescheiden, benebenst ire seligen dochter den Edelen undt wolgeboren Frau MARIA WATZ, Geboren auf Sittorp, ganst undt salich von dieser welt gescheiden undt iren in Goot ruhenden Son CARL GUSTAFUS BRUN. Di Mutter d. 26 Nov. der Son d. 2 Maji A:o 1666. Goot ferleine inen eine ganste ruhe undt aug jungsten tage eine fröliche [ 729 ]ausserstehung, Amen. Sacristian är här ganska märkwerdig theraf, at meranämnda Ingrid Ylwa, efter egen befallning, sedan hon aflidit, blifwit ther inmurad. Man wil bewisa thetta af en höger om dörren i Sacristian upmurad fyrkantig Stenpelare, hwaruti hennes Kropp uprätt skal blifwit stäld: och som hon säges hafwa haft en stor spådoms-anda, så skal hon på sitt yttesta sagt om sin Ätt, at så länge hennes hufwud up åt, skal icke Ätten gå ut. Märkwerdig är ock i Sacristie-dörren en Runsten , på hwilken Runorna så lyda[12]:

TRIGIAR. RISDU. STIN. DISI. AFT. GRIBAHTA. SIN. LUGI. RIST. RUNAR. DISI. JUTA. SUNR.

Thet är:

Trigiar reste denne sten efter sonen Gribahte. Loke ristade desse runor, Jutes son.

Klockorna hänga uti förenämnda Torn, och är then mindre Klockon guten uti Påwetiden, som ses af the på henne utsatte orden: Ave Maria. Halp. Maria. Om then större Klockons ålder, med mera, nämner then på henne utsatte inscription sålunda å thes ena sido:

HEDVIG ELEONORA. CAROLUS XI. ULRICA ELEONORA.

Senatores Ericus Lindeschiöld. Carolus Gyllenstierna. Biællbo ær det ældsta Jarla och Fursta Sæte i Östra Götland, ifrån Hedna werld. År MCC war Magnus Manneschöld af Biællbo Jarl och mæst rådande i Götha Rike. Han hade Ingrid Ylwa til Fru, hwilkens Son war Birger Jarl, af hwilken [ 730 ]5 Konungar i Swea och Götha Rike komne æro: K. WALLDEMAR, MAGNUS LADULÅS, K BIRGER, MAGNUS ERICSSON, ERIC MAGNUSSON och 2 regerande Farstar Hertig Eric och Walldemar. Af thenne Birger Jarls Moder ær thenna kloocka först tilkommen år MCCXL. År MDCLXXXVII sprack hon sönder, d. VII Marii, nær det för Hertig Carl Gustav ringdes, och har den gamla Klockan haft ett mæchta herligit ljuf öfwer mänga andra i Landet, derföre hon war mycket namnkunnig, och af sedermera Konungar och Drottningar samt månge förnæme Herre Mæn beskådat och hört ringas. Men nu omguten i Stockholm år MDCLXXXVIII. Curantibus Secretario Regio Johan Hadorphio et Mag Andræa Dyk. P. P.

På andra sidon står:

Uti K. CARL then XII Regements tid sprack denna klockan å nyo sönder år 1717 d. 3 Maji på första Bönedagen. Omgiöts 1718 in Julio uti Skeninge.

Per tota ducta viros jam ter mea Fama virescit:
O mihi cum mundo nunc eat una dies,
Interea dum mota pios ad sacra cohortor,
Adsonet arctoum stes Vigeatque decus.
Augeat imperium CAROLI, sed & augeat annos,
Numine qui solus sustinet orbis onus.
Sic vevet
Claudius Livin.
P. P

Nederst står rundt omkring Klockan thetta:

Dock YLWA som mig skänkt, lät ej thet hufwud luta,
Fast fiender wårt Land med list och wåld omsluta.
J Biällbo skal dit namn bland CARL och JARLAR stå,
Hjelp Gud hwar Christen Man en himmelsk glädje få.

Af gamla Minnesmärken är här ock en förnött Runsten under dörren, och har man långt för [ 731 ]thetta allenast kunna läsa följande ord på honom, såsom står uti M. Göranssons Runstens-Bok pag.250. N. 888.

— — — — LET. AKVA. KUML. — — — — SUNU. SINA.

Thet är:

— — — — lät hacka stenen — — — — sine söner.

Soknens Jnwånare bestå uti 516 Personer, och äro här 32 78 Hemman, af hwilka 4 78 äro Skatte, 24 Krono och 4 Frälse, och är til märkandes, at af förenämnda Hemman ett Skatte och 34 Krono ligga i Aska Härad. Längden af Soknen är en fjerdedels, och thes bredd en ottondedels mil. Uti Öster gräntsar hon til Hellgona, i Söder til Hogstad, i Wäster til Apunda, och i Norr til Orlunda. En liten Jnsjö är i Soknen wid Älgsjö By; och skiljes Soknen ifrån Skeninge Stads ägor genom Stena-Ån. Någre få Byar äga litet Skog i sine Hagar; men the fleste måste med nog beswär och kostnad skaffa sig Timmer, Gärdlse, Stör och Bränsle från andre långt aflägsne Soknar. Jordmån är här åtskillig, dock tämmeligen bördig; och fås 12 a 16 tunnor wid en Helgård. Äng är ganska olika til Hemmanen; ty somlige hafwa nödtorftig, och andre åter liten eller ingen Äng; och är Mulbetet på skrinen med Enebuskar bewuxne Utmarker. Uti Historien är Soknen bekant af thet Slag, som här skal hafwa stådt år 1169 mellan Konung KNUT ERICSSON och then döde Konung SVERKERS Son eller Sone-Son, samt BURISLAV, som både tracktade efter then Swenska Kronan; men blefwo af Konung KNUT slagne, först KOL, och sedan BURISLAV: och förmenes, at the fyra närmst Kyrkon belägne Byar [ 732 ]fått sine namn efter Slaget, ty then ene Byen heter Bristtorp, thet Slaget skal hafwa begynts och brustit löst, then andre heter Snoppetorp, ther fienden måste snoppa efter skynda sig undan, then tredje Sjuntorp [13], ther 700 Man skolat stupat, och then fjerde Öfwertorp, ther Konung KNUT ERICSSON fått öfwerhanden. SödWäst ifrån Kyrkon har slaget stådt, ther Åkrarna ännu i thenna dag kallas Rödåkrar och Blodåkrar; och har man funnit uti them förrostade Wergklingor och Spårrar. Uti Soknen märkes widare:

1. Biællbo, som ligger uti Kyrko-Byn och består til en liten del af ett halft Hemman Krono-Säteri. Thetta halfwa Hemman heter för sig sielft Trägården, och njuter Säteris Frihet efter Landshöfdingens resolution af then 14 Febr. år 1727, samt är Augument til Rusthållet Fogdegården i samma By. Thes fårmåner bestå uti 8 a 9 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och Mulbete, och en liten Skogs-Hage. Capitain Paul Dandanells Änke-Fru, Margaretha Follin, är nu ägarinna theraf.

Förrut nämnda Jarla-Säte och Folkunga-Gods, Biällbo, som nu består af 9 RUsthåll, förmenes hafwa legat på Wästra sidom om Kyrkon, ther man funnit en Stengrund: och gissas at ther Rusthållet Hofregården nu är, Hoffstaten haft sin boning: Fogden bodt ther nu Rusthållet Fogdegården är; Trädgården warit ther som Rusthåller kallas Trädgården, och ett Blockhus stådt ther Rusthållet bär namn af Blackhusgården. Jgenom thessa namnen skiljas Rusthållen åt i Byn; men kallas i allmänhet [ 733 ]Bjällbo, lika med the öfriga ther belägna Rusthållen: och skal åfwannämnde BIRGER Jarl en stor del af sin tid hafwa tillbragt på Biällbo. INGRID YLWA förmenes hafwa fått Biällbo af sin Fader, SUNO Sik, och således bragt thetta Gods i Folkunga Slägten; och som hon war Moder til BIRGER Jarl,, ärfde han Biællbo efter henne. Sedan testamenterades thet år 1358 af Prinsesson INGEBORG, Konung MAGNI Ericssons Moder, til Skeninge Kloster; och kom i Konung GUSTAVS reduction under Kronon. Mer kan om Jarla-Sätet läsas uti Biskopens Doct. Andr. Ol. Rhyzelii Svio Gothia Munita, pag. 16.

2. Capellans-Bosället är i Marsta By, en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och består af ett halft Krono; och en Utjord, som är wid pass så stor som ett fjerdedels Hemman. Förmånerne här wid äro 8 a 9 tunnors Utsäde med nödtorftig Äng och Mulbete. Claes Månsson Livin är nu Capellan ifrån år 1756.


9. WÆDERSTAD, Consistoriel och Moder-Kyrka för HARSTAD.

Kyrkons belägenhet är wäl här på en högd, och kan wara at hon therföre kallas Wäderstad; emedan wäder och wind obehindrad kan ther blåsa å alla sidor: men så är ock mögeligit, at Byn wid, Kyrkon fått sitt namn af Någon, som hetat Wädur, och Kyrkan uti fordna tider efter Byn hetat Wädurstad. Från henne är til Skeninge wid pass en och 3 ottondedels mil, och står hon på Krono grund. Af huggen Kalksten, med högt Torn och spånad Spets, är hon upmurad til 38 alnars längd, Tornet med inberäknadt, och til 10 alnars bredd. Altartaflan med förgyldta bilder är ifrån Påwetiden. Prädikstolen är köpt år 1675. Uti Tornet hänga [ 734 ]Klockorna: och är på then större ingen inscription; men på then mindre står följande å thes ena sido:

Kommer hit af Davids hus,
Låt oss wandra i HErrans ljus.

Å andra sidon läses: Omguten för Wæderstads Kyrkos medel uti Pastoris Johan Rydbergs tienstetid år 1749 af Petro Petræo i Örebro.

Af Antiquiteter är här ett Påwiskt Rökelsekar, och på Kyrkogården en Runsten, hwars Runor lyda så[14]:

GUILAR. UK. SUIN. RISDU. STIN. DANSI. IFTI. BRUDA. FADUR. SIN.

Thet är:

Gjölar och Swen upreste denne sten efter sin fader Brune.

Soknens Jnwånare äro 611 Personer, som bebo 27 78 Hemman, af hwilka 8 78 äro Skatte, 13 12 Krono, 4 12 Frälse, och ett Prestegården. J längden är hon en half och uti bredden en fjerdedels mil. J Öster härom ligger Hogstad och Rinna; uti Söder äfwen Rinna och Harstad; i Wäster Kumbla, och i Norr Hoff och Apunda. SödOst om Kyrkon äga Hemmanen Skog, och ej annat än Sandjord; men then öfrige delen af Soknen är Slätland, som har Lera til Jordmån. På Slätlandet fås 16 a 20 tunnor wid en hel Gård: hwaremot Skogboerna icke hafwa halfparten så stort Utsäde; men thesse hafwa dock förmån af tilräckeligare Mulbete. Äng har hwarje Hemman til nödtorft. Genom Soknen stryker allmänna Wägen mellan Linköping och Jönköping, och är här ganska godt förråd på Kalksten, som upgräfwes utur jorden och säljes til [ 735 ]andra Soknar, ther the hafwa bättre tilgång på Skog at bränna Kalk. Säterier äro inga i Soknen.

Kyrkoherdans Boställe är uti Kyrko-Byn, bestående af ett Hemman med 20 tunnors Utsäde; förutan något Utsäde på en Utjord i Harstad Sokn: har tilräckelig Äng och Mulbete, samt 4 Torp. M. Andreas Palmroth tog emot Pastoratet år 1756.

Capellans-Bostället ligger äfwenledes wid thenna Kyrkon, och består af ett halft til en fjerdedel förmedlat Krono-Hemman, med 7 a 8 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och Mulbete. Jnne med Bostället är ock en Utjord, som anses för ett ottondedels Hemman, och brukas af Capellan för Skatt. Anders Kyhlstedt blef Capellan år 1753.


10. HARSTAD, Annexa til WÄDERSTAD.

Uti Wästra Stigluckan på Kyrkogården är en Runsten, som tilförene stådt wid en Ättegrift på Kyrkogården, och har thensamme warit uprest efter en Herre-Man, som låtit bygga Kyrkan, hwilket Runorna intyga; ty på stenen står; ANKALI. AUK. GUDMUTR. DAU. RISDU. KUML. DISI. EFTIR. ULIUR. JAR. BUOI. HARISTADU. UK. HN. VAR. BUNTI. GUDR. MADR. I. KIRKI. [15] Hadorph til Företalet til Gottlands Lagen sätter så öfwer: Ankaler och Gudmunder de reste sten denna efter Uliver (Ulf) som bygde Haristads Kyrka, och han war en förnæm man, och goder Kyrkowårdande. Thenne förnäme Man til åminnelse kallas Kyrkan Harestad; ty ordet HAR, i sin [ 736 ]egenteliga bemärkelse, betyder hög, härlig, then höge [16] eller en Herre: och lärer ordet Herre hafwa stt ursprung af ordet Har. Hwad tid thenne Herre-Man lefwat och byggdt Kyrkon, therom äges wäl ingen kunskap: men så kan man dock finna, at hon i Christendomens början blifwit byggd; emedan ther skedt then tiden, som ännu brukeligit war at resa Runstenar, och är således Kyrkan en af the äldsta i Länet. Från henne til Skeninge är en och 3 ottondedels mil, och står hon på Krono grund, ett stenkast ifrån allmänna Wägen mellan Linköping och Jönköping. Uti längden håller hon 27 och en fjerdedels aln, och med tilbyggnaden å sidorne, som är ganska gammalmodig, 18 alnar uti bredden. Öfwer Altardisken är ett Fenster gjordt i Gafwelmuren år 1669, tå Altartaflan blifwit borttagen och uphängd öfwer Sacristie-dörren, ther hon ännu hänger: fast hon icke är af något serdeles wärde. J thes ställe hänger nu ett Crucifix uti Fenstret. Prädikstolen är af Bildthuggare gjord och beprydd med Frälsarens och the 4 Evangelisters bilder, som äro dels målade och dels förgyldte; och är han til Kyrkon förärad af Ryttarmästaren Magnus Jesperson Gripensköld til Walla för år 1680. Orgelwerket har 6 stämmor, och är inköpt år 1750 för 1500 Dal. K:mt, hwartil af Kyrko-medlen är betalt 916 Daler 26 öre och resten af Församlingen genom sammanskott. Wid Chor-dörren äro Runor af följande innehåll på muren med Runska åratal utsatte: Erikus Elinus Anno - - - - På Kyrkogården är en Gripenskölds Familiæ-Graf. Klockorna hänga uti Tornet, och ingen ting anmärkt på then mindre; men then större är guten uti Påwetiden, med följande påskrift: Alla de som di höra skola bedja Maria.

[ 737 ]Soknens Inwånare utgjöra ett antal af 585 Personer, och består hon utaf 27 1124 Hemman, bland hwilka 9 58 äro Skatte, 17 112 Krono, och 34 Frälse: dock ligga icke alle thesse Hemman uti Göstrings, utan 6 58 Skatte och 8 12 Krono-Hemman uti Lysings Häard. Uti längden så wäl som bredden håller Soknen en half mil; och gräntsar hon i Öster til Wäderstad och Rinna, i Söder til Rök, i Wäster äfwen til Rök och Swanshals, och i Norr til Sjön Tåkern, Kumbla och Hoff. Öster och Söder i Soknen är Skogbygd, men Wäster och Norr Slätland: och är Utsädet til Hemmanen här lika som i Wäderstad Sokn. Jordmån består merendels af Lera och Dungjord, och är til Hemmanen tilräcklig Äng och Mulbete. Af gamla Minnesmärken står en Runsten wid Karleby Gärde, med följande Runor [17]:

DURSTIN. RISDI. STIN. DANSI. EFTIR. YMUT. BRUDUR. SUN. SIN.

Thet är:

Thorsten upreste denne sten efter Ymot sin broderson.

Hwarken Säterier eller Boställen äro uti Soknen; utan bor Kyrkoherden så wäl som Capellan wid Moder-Kyrkon, dock icke längre än en ottondedels mil härifrån.


11. HOFF, Regalt och Moder-Kyrka för APUNDA.

Ett litet stycke i SödWäst ifrån Kyrkon wid sjön Tåkern ligger en Kongs-Ladugård, som kallas [ 738 ]Hoffgården, och lärer then twifwels utan fått sitt namn efter något Afgudahus, som i heden tima stådt här i nejden; ty ordet Hoff i sin fordna bemärkelse är ett och samma, som Afgudahus [18]; Therefter lärer Kyrkan sedermera fått sitt namn. Hon är upmurad af huggen Gråsten och grof Kalksten til 34 alnars längd och 13 alnars bredd, och står på Krono grund, 3 fjerdedels mil ifrån Skeninge. Om hennes ålder äges ingen kunskap; men at hon wid inwigningen blifwit S:t Michael helgad, slutes theraf, at S:t Michaels beläte med Draken ännu är i behåll i Kyrkon. Altartaflan föreställer Christi korssfästelse och Bernhardi Historia; men Prädikstoeln är beprydd med Frälsarens och Evangelisternas bilder. Under Hwalfwen äro the Påwiskas mållningar ännu i behåll; äfwenledes ses ther BIRGER Jarls Wapn fördelt i fyra fäldt, med Götha Lejonet i the twå., och hans Stamwapn, som är 3 små Ängeblomster, uti the andre twå fälten. Hans Hus-Frus Wapn är en Lilja. På Wäggerna äro thet Swenska, Danska och Norrska Wapnet målade: och thes förutan en Lilljenstiernas och hans Frus af Lejonhufwuderna; samt en Lilljensparres och hans Frus af Lilljorne. Af gammalt är här ock ett Påwiskt Rökelsekar. Til Kyrkons utwärtes prydnad är wäl wid thes Wästra Gafwel ett högt muradt Torn; men som thet icke har någon spets, utan är allenast öfwertäckt med Takpannor, så har thet icke något serdeles anseende: dock synes Kyrkan wida omkring på alla sidor. Klockorna hänga i Tornet, och är på them ingen ting at läsa.

Öfwer 570 Själar bo uti Soknen, som består [ 739 ]af 32 24 Hemman, af hwilka 19 äro Skatte med Kongs-Ladugården af 7 14 Hemman, 12 58 Krono, och 12 Frälse; är ock til märkandes, at ej fler än 21 Hemman ligga uti Göstrings, men 5 14 Skatte och ett Krono uti Aksa, och 5 uti Dals Härad. Längden af Soknen är en half och thes bredd 3 ottondedels mil, och gräntsar hon i Öster til Biällbo, i Söder til Apunda, i Wäster til Sjön Tåkern, och i Norr til Strå och Orlunda. Endast til Bondeorlunda är en liten Skogshage, och utom then icke then ringaste Skog i Soknen. Jordmån består af Swartmylla och Dungjord, so wäl är ganska bördig, men här nog beswärad af then skadeliga Landhafran: Här fås årligen 16 a 20 tunnor wid hwarje Helgård. Äng och Mulbete är här til nödtorft. Litet stycke ifrån Kyrkon, wid Tåkern, ligger Kongs-Ladugården

Hoff, som efter 1735 års Skattläggning består af 7 och ett fjerdedels Hemma med 126 tunnors och 26 Kappars årligt Utsäde, 232 lass Hö, med thet som Torparena nyttja, godt Mulbete, ingen SKog utan måste then hämtas ifrån Allmänningen och Åmbergs Djurgård, Fiske i Tåkern, och 21 Dagswerks-Torp, förutan 12 halfwäxte Drengar och 4 Förswarskarlar, som wid Gården förrätta Arbete utan widare belöning, än at the äro frie för Mantalspenningar och Wärfningar. Gården, som ock uti gamla Handlingar kallas Jarle-Hoff, efter Birger Jarl ägt och bebodt honom, lärer uti fordna tider stådt närmare intil Kyrkon, på thet rum, ther ännu en ståtelig hwälfd Källare är under en Krögare-Stufwa; hwarifrån han uti utminnes tid blifwit flytt ned til Sjön: kan hända at thet skedt wid oass år 1400, tå Abbedissan Carin BoosDotter i Wadstena lät bygga [ 740 ]ladugården under Klostret, och hade ther sina Procuratores. År 1521 hade Konung CHRISTIAN then Andre Gården i besittning, tå GUSTAV ERICSSON, genom sin Höfwitsman Arwid Wästgöthe, fördref Kong CHRISTIANS medhållare Johan Slengewater; och år 1560 testamenterade Konung GUSTAV Gården til sin Son Hertig MAGNUS. Sedermera är Gården donerad til Wadstena Krigsmans-Hus under rätt Adeligit Frälse, och med Kongl. tilstånd af Krigsmans-Huset genom auction then 26 Julii 1750 såld til Skatte, men straxt therefter af Köparen updragen til en annan, som pantsatt honom i Banquen, ther Ryttmästaren Otto Johan Lagerfeldt then 24 Julii 1754 wid anstäld auction inropade honom; och innehafwes nu af thes Änke-Fru Brita Odencrantz, som i årligt arrende betalar til Krigsmans-Huset 60 tunnor Råg, 60 tunnor Korn, och 70 Dal. Silf:mt contant, jemte Bete i en Äng, sedan hon är afslagen, til Krigsmans-Husets Slagte-Oxar.

Kyrkoherdans-Boställe Hoffnæs ligger wid Östra ändan af Hoffs Kyrko-By wid pass en ottondedels mil ifrån Kyrkon, och består af ett och 3 fjerdedels Hemman med 36 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och Mulbete, och 2 Torp. Sjelfwe Gården lades genom en olyckelig wådeld i aska om natten emellan then 13 och 14 Apr. 1737, men är nu ganska wäl upbyggd igen. M. Daniel Grevillius kom år 1759 til Pastoratet.


12. APUNDA, Annexa til HOFF.

Ordet Apunda bemärker egenteligen en uphögd jord, och lärer twifwels utan jorden warit något uphögd på thet stället, ther Kyrkan blifwit grundad, och hon af then uphögde jorden fått thetta namnet. Eljest gissas, at Kyrkan hafwer i sin början blifwit [ 741 ]nämnd Abbotstuna, eller Appeltuna af then Trädgård, som ther skal hafwa warit; eller ock Apetuna af hennes fordna narraktiga målningar. Utaf Kalksten är hon upmurad, och står på Krono grund, en mil ifrån Skeninge. Med Choret håller hon uti längden 37 alnar, och uti bredden 14 och en fjerdedels aln. Altartaflan, med Christi korssfästelse och the 12 Apostlar samt 4 Evangelister uti bilder, är ifrån Påwetiden: men Prädikstolen af Snickare-Arbete, med Frälsarens och Evangelisternas bilder beprydd, är förärad år 1653 af Capitain-Lieutenanten Walter. Thenne Herres Hufwud-Baner är här upsatt, och hwilar han uti then til Lunna Säteri hörige Grafwen, på hwars Grafsten honom til åminnelse står anteknadt: Hær under ligger begrawen den Edle oc Manhaftig Herr JOHAN WALTER til Lunna, fordom Hans Kongl. Maj:ts til Swerige tro tro tienare oc Captein Leutnant, hwilken afsomnade i Christo Anno 1659 d. 17 Aug. [19] Långt för thetta har Kyrkan haft Torn, men som thes murar warit bräcklige, så har Församlingen warit nödsakad at nedbryta muren til lika högd med Kyrkon, och draga Tornmuren under ett Tak med Kyrkon. Nu som förr hänga Klockorna i Trästapel.

Soknen bebos af 320 Menniskior, och består hon af 18 14 Hemman, nemligen 2 14 Skatte, 13 12 Krono, 12 Frälse, och 2 Hemman Frälse-Säteri. Längden så wäl som bredden af Soknen är en fjerdedels mil, och gräntsar hon i Öster til [ 742 ]Bjällbo, i Söder til Hogstad och Wäderstad, i Wäster til Harstad och Kumbla; och i Norr til Hoff. Somlige Hemman i Soknen äga små Skogshagar. Jordmån består af Swartmylla och Dungjord, som är bördig, men äfwen nog beswärad af Landhafra. Utom Sokn måste en hwar söka Qwarn, undantagandes Apunda By, som har en Wäder-Qwarn, hwilken dock endast går med Wästanwäder. Åkerjord är här tilräckeligen, wid pass 16 a 20 tunnors Utsäde til hwarje Helgård. men Ängen är liten och Mulbetet knappt. Af Fastigheter märkes här endast:

1. Lunna, som ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkon, och består af 2 Hemman Frälse-Säteri, med 40 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng och Mulbete, Wacker Trägård, 10 hela underlydande Bonde-Hemman, och 10 Dagswerks-Torp. Capitain-Lieutenanten Johan Walter har ägt Säteriet, som hans Hufwud-Baner utwisar: Sedan har Ryttmästaren Baron Gerhard Lejonhielm warit ägare theraf: och nu innehafwes thet af thennes Måg, Ryttmästaren Arvid Adam Fock.

2. Capellans-Bostället ligger uti Kyrko-Byn, och består af ett halft Krono-Hemman med 12 tunnors Utsäde, liten Äng och knappt Mulbete. Anders Biörkdahl blef här Capellan år 1756.


II. Wifolka Härad.

Uti thetta Härad äro 285 12 Hemman, och af them 56 14 Skatte, 123 78 Krono, 85 34 Frälse, 14 78 Frälse-Säteri, och 5 34 Prestegårds-Hemman. Thessa lyda dock ej alla til the inom Häradet belägna Sokne-Kyrkor, utan höra 21 14 til Wästerlösa Sokn uti Gullbergs, och 6 til Rappestad Sokn uti [ 743 ]Walkebo Härad. Öster härom ligger Walkebo, Söder ut möter Kinden och Ydre, i Wäster stöter Göstrings intil, och i Norr gräntsar thet til Bobergs Härad. Thes längd är wid pass 5, och thes bredd 2 och en tredjedels mil. Från Hedna Werld har Häradet haft sitt Domsäte uti Weta Sokn wid Ljunga By, ther ännu stenarna stå qwar, och har ther ock sedermera Tingstufwa warit byggd: men wid pass för 20 år sedan byggdes en ny Tingstufwa wid Sya Kyrko, och höllos Tingen ther til thes the för bättre beqwämlighet skul flyttades til Mjölby Gästgifware-Gård i Mjölby Sokn ther nu Tingstaden är. Uti sigillet afbildes en Slaga och en Tjuga, korss öfwer annan lagde, och omkring randen står anteknat: Wifolka Hærrad. Åkerbruket och Boskapsskötseln är Häradsboernes enda Näringsfång. Inom Häradets gränts ligga 9 Sokne-Kyrkor, neml. 1. Wästra Harg, 2. Östra Tollstad, 3. Sya, 4. Weta, 5. Wiby, 6. Normlösa, 7 Härberga, 8. Mjölby, och 9. Sörby, hwilka uti förenämnda ordning nu komma at beskrifwas.


1. WÆSTRA HARG, Consistoriel.

Hwad ordet Harg har för betydning, är redan åfwantil förmälet uti Beskrifning öfwer Östra Harg, Cap. 9. pag. 213, och lärer samma anledning funnits här, at kalla Kyrkon Harg, fast the Hedniskas Offer-Altare icke nu mer äro här i behåll: men at hon kallas Wästra Harg, är til en skilnad ifrån nyssnämnda Harg i Åkerbo Härad, hwarifrån thenna ligger i Wäster. Har nu här i Hedendomen warit Offerställe, så är ock troligt, at Kyrkan först uti Christendomens tiltagande blifwit funderad; dock stadnar man uti owisshet om thes rätta ålder. Uti Norra ändan af Soknen, 2 mil ifrån Skeninge, står hon, wid [ 744 ]en Sjö, på Krono grund; och är upmurad med Gråsten til 31 alnars längd och 9 alnars bredd; men år 1689 har Ryttmästaren wid ÖstGötha Cavallerie, Jacob Sinclairs Änke-Fru, Brita Lagerfeldt, å Kyrkons Norra sido, låtit gjöra en tilbyggnad af trä, som håller 14 alnar i längd och bredd. Så Sten- som Trä-Kyrkan är under Taket panelad och målad; och ses yttersta domen afskildrad uti Sten-Kyrkon, men Christi blodswettande och bedjande i Örtegården i Trä-Kyrkon. Altartaflan föreställer Frälsaren på korsset, och är hon upsatt år 1742, tå hon kostat Kyrkon 289 Dal. K:mt; men Prädikstolen förärades til Kyrkon af nyssnämnda Fru år 1696. Af gamla Minnesmärken är här ett S:t Olofs beläte i behåll; och synes troligt, at thetsamma blifwit förwaradt i åtanka theraf, at Kyrkan, wid thes inwigning, blifwit S:t Olof helgad. Man ser här ock twänne Adeliga Hufwud-Baner wara upsatte; och läses under thet ena: Kammar-Herrn, Hr. CLAS ULFSPARRE, Friherre til Broxwik, Herre til Jonsberg och Spellinge, dödde d. 30 Julii 1683 på sitt 49 år. Under thet andra står: Den Ædle och Wælborne Herr NILS PÆRSON ULFSAX til Holma, Öringe och Bosgård, fordom Cornett, afsomnade d. 13 Nov. 1648. Til thenna dag har Församlingen icke förmått bygga Torn wid Kyrkon, utan hänga Klockorna uti Trästapel: dock wore thet en heder och prydnad för Soknen, om Torn blefwe byggdt; emedan Kyrkan ligger så fördold, at man icke kan blifwa henne warse, förr än man kommer ända fram til henne. På then mindre Klockon är ingen ting anmäkrt; men på then större läses uti gammalt prent: Gudh til lof ock Jomfru Maria. Arom efter Gudz byrd MDXXX.

[ 745 ]Någre fler än 900 Personer bo uti Soknen, och består hon af 36 34 Hemman, bland hwilka 5 38 äro Skatte, 4 14 Krono, 22 12 Frälse, 3 12 Frälse-Säteri, och ett Prestegården. Uti längden är Soknen en och en half och uti bredden 3 fjerdedels mil. Öster ut stöter hon intil Östra Tollstad, Gammalkil och Nykil, Söder ut til Malexander och Ulrica, Wäster ut til Mjölby och Åsbo, och Norr ut til Sya Soknar. Åtskillige små Insjöar äro uti Soknen, och ibland them Kilarpsjön märkwerdig af Swanholms Slott, som uti uråldriga tider ther stådt på en Holme, lydande til Frälse-Hemmanet Kilarp. Förmenes at thetta Slott uti Heden tima warit ett Konunga-säte, tå ÖsterGötland hade sina enskildta Konungar, althenstund Olaus Petri nämner thet ibland Kronones gamla Slott och Fästen. Slottets sidste Innehafware berättas hetat Asmund Garp, hwaraf Slottet ock kallas ännu af Allmogen Garpe Slott, och en Äng icke långt ifrån Slottet Asmunds-Ängen, bemälte Asmund Garp til åminnelse. Af Slottets murar är ännu en del, om 4 famnars längd och 3 famnars högd, at se; och af en Stenbro, som warit mellan Slottet och Gården Borg, samt sträckt sig 200 famnar i längden, ses klarligen lämningar qwar uti watnet [20]. Uti förnämnda Insjöar fångas Braxen, Rudor, Gärddor, Abborar, Ålar, Mörter och Lögor, i synnerhet uti Kyrksjön, Kilarpjön och Aspen, som Wäster ut ligger i skilnaden emot Åsbo och Mjölby Soknar. Skog äger här hwart Hemman, och theremot små Utsäden; men hafwa tilräcklig Äng och [ 746 ]Mulbete, fastän Ängen merendels består af starr Jordmån, närmast Kyrkon, är Lera, och utomkring i Soknen Mylla och Sandjord, som är tämmeligen bördig. Höst och Wår äga Sokneboerne förmån af sine Sqwalte-Qwarnar, merendels wid hwarje Hemman; men thes emellan måste the tillita Mjölby Qwarnar. Höst och Wår äro här ock 2 Såg-Qwarnar i gång. Hemmansbruket låter enhwar wara sig angelägnast, oansedt at här ock Tjära brännes, hwilket dock ej sker mer än til husbehof. Märkwerdige Fastigheter äro här

1. Bo Frälse-Säteri, som ock i förra tider är kallat Kylehoff, och består af 3 Hemman, hwilka förut warit Bondegårdar, 2 af samma namn och ett lilla Harg, belägit strax wid Kyrkon. Til Säteriet äro 16 a 18 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng och Mulbete, widlöftig Skog, liten Trägård och Humlegård, något Fiske i många Sjöar, 5 och ett halft Frälse och ett och 3 fjerdedels berustade Skatte-Hemman lydande, samt 15 Torp dels på Sätesgårdens och Hemmanens dels på särskildte Utjordars ägor inom Soknen belägne; jemwäl en Såge-Qwarn, som går allenast Höst och Wår. Säteriet hwar warit ett Ribbinge Gods, som Öfwersten Johan Ribbing såldt til Vice-Præsidenten Israel Lagerfeldt, efter hwilken thet i arf tilfallit hans Dotter Fru Brita Lagerfeldt och år 1739 hennes BroderSon Landshöfdingen och Ridd. Gustaf Adolph Lagerfeldt.

2. Spellinge, som består af ett halft Hemman Frälse-Säteri och ett halft Hemman berustadt Krono-Säteri, förutan Spellingtomta af ett Hemman berustadt Skatte-Säteri och Hålbeck af 3 fjerdedels Hemman Krono-Säteri, N. 46 wid Wifolka Compagnie. Säteriet ligger 3 ottondedels mil ifrån Kyrkon, och har någorlunda tilräcklig Åker, [ 747 ]nog Äng, Skog och Mulbete, en liten Mjöl-Qwarn och en Såg, som gå Höst och Wår, någre få underlydande Bonde-Hemman, och tilräckelige Dagswerks-Torp. Kammar-Herrn Baron Clas Ulfsparre har warit ägare af Säteriet, som ses på hans i Kyrkon upstälde Hufwud-Baner. Sedermera har thes Änke-Fru, Friherrinnan Anna Lejonsköld, och hennes Arfwingar thet innehaft; och possideras nu af hennes Sone-Dotters Sons Capitain Nils Fredr. Danckwardt Liljeströms Änke-Fru, Christina Uggla.

3. Kyrkoherdans Boställe ligger ett par stenkast ifrån Kyrkon, och består af ett Hemman, med 8 a 9 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, knappt Mulbete, liten Skog, Fiske til husbehof, liten Humlegård, och 2 Torp. Probsten och Kyrkoherden Johan Hedman har wårdat Församlingen sedan år 1746.

4. Torkelsbo, som Capellan wid Församlingen bekommit til Boställe i stället för Tramplemo, efter Kongl. bref af then 21 Martii 1693, ligger 3 ottondedels mil ifrån Kyrkon: och är nu Robert Kajert Capellan wid Församlingen sedan år 1741.

2. ÖSTRA TOLLSTAD, Consistoriel och Moder-Kyrka för SYA.

Uti gamla Munke-Annotationer kallas Kyrkan Tholstada circa kiil, och uti Konung GUSTAV ERICSSONS testamente Tolffstada; men nu allenast Östra Tollstad til en skildnad från Tollstad Kyrka uti Wadstena Län och Lysings Härad, som ligger i Wäster. Om hon blifwit byggd af någon, som hetat Tolle, hwilket Mans-namn i fordna tider warit brukeligit, som man ser af Runstenar, kan icke med wisshet sägas; emedan en Tolle ock kan hafwa warit Prestegårdens förste Upodlare, som ligger wid Kyrkon, efter hwilken hon ock [ 748 ]kan hafwa fått Tollestad namnet. Hon står på Krono grund, 2 mil ifrån Linköping, och är upmurad af huggen Kalksten och Gråsten; har tjåcka Murar, och Torn wid Wästra Gafweln, med spånad spets. Uti längden håller hon til yttre Torn-muren 35 alnar, och uti bredden 10 och en fjerdedels aln. Om hennes ålder äges ingen kunskap; men år 1730 blef hon å Norra sidon förökt med en tilbyggnad af trä til 15 alnars längd och 13 och en half alns bredd. Altartaflan är ifrån Påwetiden, och förutan flera bilder, af hwilka hon består, ses i synnerhet midt på Taflan Marie beläte nog större, än the andre; hwaraf synes troligt, at Kyrkan, wid thes inwigning, blifwit henne helgad. Prädikstolen är upsatt år 1684, och beprydd med Frälsarens, Philippi, Jacobi, Andree, Johannis och Petri bilder, som alle äro wäl förgylde. Klockorna hänga i Tornet, och är på them ingen ting at läsa.

Wid pass 750 Personer bo uti Soknen, och består hon af 35 38 Hemman, bland hwilka 14 34 äro Skatte, 11 34 Krono, 7 78 Frälse, och ett Prestegården. Uti längden håller hon en och en fjerdedels, och uti bredden en half mil. I Öster gräntsar hon til Gammalkil, i Söder til Harg, i Wäster til Sya, och i Norr till Weta och Wiby. Insjöar äro här Rackbosjön och Wifweln, uti hwilka fångas Gädda, Abbor, Mört, Ål och små Braxen. Genom Soknen rinner en Å ifrån Sjön Wifweln til Swart-Ån, och stå therwid 2 små Mjöl-Qwarnar, som dock icke oftare än Höst och Wår kunna gagnas, utan måste Sokneboerne merendels besöka Mjölby Qwarnar. Skog har hwarje Hemman til husbehof; men icke stort mer än 8 a 10 tunnors Utsäde wid en Helgård: dock är Åkern tämmeligen [ 749 ]bördig; emedan Jordmån består af Lermylla och Sandblandad Swartmylla. Ängen är här liten och Mulbete allenast til nödtorft. Norr om Kyrkon äro nog Ättebackar, som wittna om ortens höga ålder. Then här i Soknen inrättade Spinn-Skolan til Wadstena Kammarduks-Fabrique, bör ej eller förtigas. Förr har berustade Krono-Säteriet Hålbäck af 3 fjerdedels Hemman här warit bebyggdt och bebodt; men nu är thet afhyst under Spellingetomta uti Harg Sokn, och indeldt til Dagswerks-Torp.

Kyrkoherdans Boställe är wid Kyrkon belägit, och består af ett Hemman med 12 a 13 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, knappt Mulbete, liten Skog, och ett Torp. Elisæus Hornér bekom Pastoratet år 1759.

Capellans-Bostället ligger äfwen här wid Kyrkon, bestående af ett halft Krono-Hemman med 5 tunnors Utsäde, knapp Äng och Mulbete, samt litet Risbränsle. Haquinus Montelin bekom Sacellanien år 1759, och är han Capellan både wid Moder-Kyrkon och Annexan SYA.

3. SYA, fordom Syiö kallad, Annexa til ÖSTRA TOLLSTAD.

En half mil ifrån Moder-Kyrkon, tätt utmed allmänna Wägen mellan Linköping och Jönköping, ther ock Swart-Ån stryker fram, är Kyrkan upmurad af Gråsten på Krono grund til 24 och en half alns längd och 9 alnars bredd. Til hennes tilbyggande af Sten, söktes och bewiljades wäl Collect inom Stifftet år 1745, men så är dock icke ännu någon tillbyggnad gjord. Inuti är Kyrkan panelad med bräder under taket och målad. Altartaflan är ganska wacker, och afbildes midt på henne i synnerhet en Man til Häst, ridandes förbi en Tiggare, som går på träklampar, och i brist af [ 750 ]penningar skär med sin Wärja en flik af sitt Kappskörte af gifwa Tiggaren. Här å orten säges wäl, at Bilden skal föreställa en Biskop wid namn Martinus, som warit mera gifmild, än wanligit är; dock lämnas berättelsen i sitt wärde. Höger om Altartaflan föreställes Marie Bebådelse, och å wänstra sidon the Wise Männen från Österlanden, som tilbedja Frälsaren, och therjemte Marie död. Synes troligt at thenna Altartafla blifwit upsatt uti Påwetiden; men med wisshet kan sägas, at Prädikstolen är gjord år 1689 af Bildhuggare, med Frälsarens och Evangelisternas bilder, samt målad och förgyld. Ingen ting märkwerdigt eller prydeligit är utom thetta i kyrko; men til thes utwärtes prydnad är wid thes wästra Gafwel-mur ett Torn af Trä nederst ifrån grunden uprest, uti hwilket Klockorna hänga, och är then större Klockan guten år 1604, och then mindre år 1742. Af gamla Minnesmärken är wid Kyrkon en Runsten, hwars Runor äro så lydande [21]:

YLMSTA. RISTI. ST - - - -. UFTAR. GIUR. FADUR. SIN.
Thet är:
Ylmste reste stenen efter Giur sin Fader.

Uti Soknen finnas 360 Personer, och består hon af 14 78 Hemman, neml. 5 Skatte, 3 58 Krono, 5 14 Frälse, och ett Frälse=Säteri. Fast ej fler Hemman äro uti Soknen så är hon dock en lång och en half mil bred. I Öster gräntsar hon til Östra Tollstad, i Söder til Wästra Harg, i Wäster til Mjölby, och i Norr til Weta. Å Wästra sidon stöter hon ock intil Sjön Wifweln. Närmast Kyrkon är ingen Skog, men någre längre bortt belägne [ 751 ]Hemman hafwa litet til husbehof. Jordmån är här lika som i Östra Tollstad, theslikes Utsädet: men til hwarje Hemman är här skrin Äng och knappt Mulbete. För thetta har Solberga Frälse-Säteri lydt hit, men thet lades år 1742 til Weta, så at intet Säteri är nu här i Soknen, ej eller något Presteboställe; utan bo Presterna uti Östra Tollstad, hwarom redan förmäldt är.

4. WETA, Consistoriel och Moder-Kyrka för WIBY.

At med wisshet berätta hwarföre Kyrkan kallas Weta, är omögeligit; dock kan man falla på the tankar, at hon wid fundation, blifwit så kallad therföre, at the i Guda-Läran then tiden litet uplyste skulle uti henne blifwa underrättade och få weta rätta kunskapen om then sanna Christendomen. På hwad tid Kyrkons äldsta byggnad blifwit gjord, therom äges alsingen kunskap. Hennes belägenhet är på en slätt, 2 mil ifrån Linköping, och ett litet stycke i NordWäst från allmänna Wägen mellan Linköping och Jönköping. På alla sidor omgifwes hon af stora löfrika Trän. Grunden, som hon står uppå, är Krono; och är hon upmurad af huggen Kalksten och Gråsten til 38 och en half alns längd och 10 alnars bredd. I urminnes tid är hon tilbyggd på Södra sidon til 10 alnars längd och 15 alnars bredd: och har nu warande Probst och Kyrkoherde låtit flytta Altaret utur Choret längre ned i Kyrkon, at thet af alla i Kyrkon sittjande måtte kunna ses. Altartaflan är ifrån Påwetiden, och föreställer, uti wäl målade och förgyldta Bilder, Frälsaren på korsset med Maria och Johanne och the 4 Evangelister samt andre 2 bilder å ömse sidor. Prädikstolen af Bildthuggare-Arbete, äfwenock wäl målad och förgyld, [ 752 ]är år 1689 förärad af Öfwerste-Lieutenanten Johan Gripenwaldt, hwilken ock samma år påkostat Orgelläcktaren, och förärat Orgorna. Nyssnämnde Herres Familiæ-Graf är i Kyrkon, ther ock hans Hufwud-Baner är upsatt med följande underskrift: Öfwerste-Lieutnanten af ÖstGötha Regimente til Hæst, Wælborne Herr JOHAN GRIPENWALDT, ær född år 1649 d. 12 Maji, och afsomnade d. 20 Dec. 1693. Af Antiquiteter är i Sacristian ett Påwiskt Rökelsekar af malm, och uti Kyrkons Ringmur å Östra sidon wid Södra hörnet en Runsten, som har thessa Runor [22]:

KARLI. AUK. DIR. KUNA. RESTU. STEIN. DENSI.

Thet är:

Karl och dess Hustru reste denne sten.

Wid kyrkon är intet Torn; utan hänga Klockorna uti en hög och prydelig Trästapel, och läses på then större öfwerst omkring: Soli Deo Gloria; och å ena sidon:

Episcop. Linc. D. Ericus Benzelius.
Öfwerste Lieutenant Eric Gripenwaldt.
Pastor nuper defunctus Samuel Wigius. 1741.

Å andra sidon:

Funera Plango. Fulgura Frango. Sabbata Pango.
Excito Lentos. Dissipo Ventos. Paco Cruentos.

På then mindre står:

Psalm. 113. Ifrå Solenes upgång, alt intil
nedergången, ware Herrans namn lofwadt.
Johannes Stenonis Pastor Wethensium.
Manhaft. Leutnant Harald Anderson.
Jahan Jonsson. A. 1668.

[ 753 ]Uti Soknen finnas wid 700 Personer, och

består hon af 37 38 Hemman, bland hwilka 2 äro Skatte, 20 58 Krono, 11 34 Frälse, 2 Frälse-Säteri, och ett Prestegården. Längden af henne är en liten mil, och bredden wid pass en fjerdedels mil. I Öster gräntsar hon intil Wiby, i Söder til Östra Tollstad, i Wäster til Mjölby, och i Norr til Normlösa. Wäster i Soknen rinner Swart-Ån fram, uti hwilken fångas Gädda, Abbor, Mört, Id, Ål, Asp och Laxöringar, och står wid henne en Mjöl-Qwarn med 3 par stenar til Soknens stora förmån. Somlige Hemman äga här små Skogshagar; men the fleste äro aldeles Skoglösa. Jordmån är ganska fruchtbärande, och består merendels af Sandmylla; dock är ock Lerblandad jord somligstädes, och sås 12, 16 a 20 tunnor årligen wid en Helgård, hwaremot här är liten Äng och knappt Mulbete. Af gamla Minnesmärken är på Ljungaby ägor Häradets uråldriga Domsäte at se, hwarom för thetta förmäldt är; och på Gottlösa backa en Runsten, hwarpå läses [23]:

GIRU. RISTI. STINA. DISI. IFTI. GISTINAR. DIR. VARU. SUNIR. BIARNAR.
Thet är:
Gere reste denne sten efter Gistinar, de woro Björns söner.

Säterier och Boställen äro i Soknen

1. Solberga, som består af ett Hemman Frälse-Säteri, hwarunder Åtomta af ett halft Hemman berustadt Krono-Säteri, N. 61 wid Wifolka Compagnie, samt Winna eller Bredegården, som är thet äldsta Säteri här å orten, af ett Hemman med 20 [ 754 ]tunnors Utsäde, 40 lass Äng och något Skog, äro afhyste: så at Säteriet nu består af 2 och ett halft Hemman. Här äro wackra nyligen upförda Stenhus-Byggningar, och bestå förmånerne uti 30 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och Mulbete, ett wackert Skogshult, ther ock ämnen äro til Storwerksträn, nog Ekar och Löfskog i Ängarna, Fiske i Swart-Ån, 6 och ett halft underlydande Bonde-Hemman, 2 Rusthåll, 7 Dagswerks-Torp, och 2 Mjöl-Qwarnar, hwarthera med 3 par stenar, Bemäldte Solberga har af ålder lydt til Sya Sokn, men år 1742 then 7 Apr. samtyckte Höga Öfwerheten, at Solberga Åboer skulle få gå til Weta Kyrko, hwarefter Säteriet helt och hållit lades til Weta Sokn, och i thes ställe Grimstorp af 2 Hemman Frälse lagde ifrån Weta til Sya. Thenne Sätesgård har warit Hertig JOHANS Arf och Egit, och blef utbytt af Borgmästaren i Stockholm och Assessoren i Commercie-Collegio Eric Rosenholm emot Sya Rusthåll och en stor Utjord i samma By, hwilka Hertig JOHAN fick i wederlag. Efter Eric Rosenholms död tilföll Solberga thes Son Amiralen Pehr Rosenholm, hwars Dotter Catharina war gift med Schautbynachten Conrad von Braun Johan, af hwilken Öfwersten och Riddaren Jacob Wennerstedt thet köpte år 1731, hwars Hus-Fru är Beata Sabina Rosenholm, Capitain Carl Rosenholms Dotter, och Assessoren Eric Rosenholms Sone-Dotter. Men Winna eller Bredegården har i sednare tider tilhördt Öfwerste-Lieutenanten Eric Gripenwaldt, som thet försåldt til Öfwerste-Lieutenanten Rottkirck, af hwilken Öfwersten och Riddaren Jacob Wennerstedt thet köpt.

2. Mantorp, som består af ett Hemman berustadt Skatte-Säteri, N. 88 wid Wifolka [ 755 ]Compagnie. Therunder äro Frälse-Säteri-Hemmanen Marck och Wimbne, hwartthera af ett Hemman, afhyste, så at Säteriet nu består af 3 hela Hemman. Under stammen är ock fjerdedels Skatte-Hemmanet Råckarp afhyst och bebyggdt med Dagswerks-Torp. Mantorp ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkon, och bestå thes förmåner uti 30 tunnors Utsäde 160 a 170 lass Hö, nödtorftigt Mulbete, någon Löfskog, ståtelig Trägård, en wäl anlagd Humlegård, 8 och ett halft underlydande Frälse-Hemman och 2 Rusthåll, 2 Mjöl-Qwarnar, en Såg-Qwarn, 5 rå och rörs Torp, 10 andra Dagswerks-Torp, och en myckenhet Backstufwor, hwars Åboer til en del sysselsättas i Trägården. Säteriet är ett gammalt Gripenwaldte Gods, och bebos nu af Öfwerste-Lieutenanten Eric Gripenwaldts Änke-Fru, Grefwinnan Elisabeth Frölich.

3. Gottlösa, som Boställe åt Lieutenanten wid Cavalleriet och Wifolka Compagnie, består af ett Hemman Krono med 10 a 12 tunnors Utsäde, 16 lass Äng, knappt Mulbete, och Humlegård til 50 stänger.

4. Kyrkoherdans Boställe af ett Hemman, ligger ett litet stycke ifrån Kyrkon, och har 12 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och knappt Mulbete, Härads-Probsten Cand. Carl Magnus Ekman tilträde Pastoratet år 1744.

5. WIBY, Annexa til WETA.

Om Norra Wi är åfwantil uti thet Sjunde Capitlet pag. 89 förmäldt, at ordet Wi eller Wie bemärker Helgedom, Offer och Afgudahus: och lärer twifwels utan uti Hedendomen warit ett dylikt på thet rummet, ther nu thenna Kyrkan står, efter hwilket Kyrko-Byn blifwit kallad Wiby, och [ 756 ]sedermera Kyrkan efter Byn. Hon kallas ock uti gamla Skrifter Wiby Scurusten, hwilket äfwen gifwer tilkänna at här warit Offerställe, ther Hedningarne haft sina Skuru-Gudar. Kyrkan står på Krono grund, en och 3 fjerdedels mil ifrån Linköping wid Allmänna Wägen som här delar sig, så at en går til Mjölby och Jönköping, och then andre åt Skeninge och <Wadstena. Hon är upmurad af huggen Kalksten med ett högt muradt Torn och spånad Spets, hållandes i längden 33 och en fjerdedels aln til Torn-muren, och 11 alnar uti bredden. Altartaflan är ifrån Påwetiden, och består af några förgyldta bilder. Prädikstolen af Bildthuggare-Arbete, wäl målad och förgyld, är beprydd med S:t Bartholomei, Olai, Marci, Matthei, Johannis och Luce bilder. Uti Kyrkon har Commendeuren och Riddaren Giöterhielm låtit mura en Graf åt sig och sin Familia, och sig til åminnelse upsätta sitt Hufwud-Baner med följande underskrift: Commendeuren wid Amiralitetet samt Riddaren af Kongl. Swerds-Orden, Wælb. Herr JOHAN ALEXANDER GIÖTERHIELM, född år 1688 d. 29 Julii, död år 17   d.     Klockorna hänga uti Tornet, och läses åfwanomkring på then större: Soli Deo Gloria. Å ena sidon:

Properandum est & arripienda occasio.
Sero plorat Esans.
Sero venitur ad colligendum manna, post ortum Solem.
Sero asseruntur falces post messem.
Sero pulsant fores, fatuæ virgines.
Sero conabuntur intrare pigri, per portam jam clausam.

Å andra sidon:

Psal. 95. v. 6, 7. Kommer, låter oss tilbedja, och [ 757 ]knäböja, och nederfalla för Herranom den oss giordt hafwer. Ty han är wår Gud, och wi hans Fosterfolk. Anno 1732 är denna Wijby Klocka efter Commendeurens Välborne Herr Johan A. Göterhielm och Kyrkoherdens Herr Samuel N. Wigii anordning och beställning, på Kyrkans och Församlingens bekostnad, omguten i Norrköping af Magnus Hultman.

På then mindre står öfwerst:

Gudi allena ährona.

Å ena sidon:

Under Konung FRIDERICI I. regering, och då varander Bskop i Linköping, D. Andr. Ol. Rhyzelius, är jag med Välborne H. Commendeur Johan Giöterhielms, Kyrkans och Församlingens bekostnad å nyo omguten i Norköping af Magnus Hultman.

Å Andra sidon:

O at jag med mitt klang och rena nya ljud,
Må wäcka Folket upp at tidigt följa Gud!

Carl Magnus Ekman P. i Weta och Wijby.

År 1757 then 2 Junii timade then olyckan, at Åskan slog i Spåntornet, tå spån på NordWästra sidon om spetsen blef nedkastad, och en Bjelke i Tornet slagen i splitter sönder, samt muren spräckt, dock bewarade GUD Tornet, at thet icke itändes af ljungelden: blef ock thenne skadan straxt mögeligen botad. Af gamla Minnesmärken är en Runsten wid Torndörren, hwarpå stå följande Runor [24]:

- - - - - - STI. RISDI. STIN. IF - - - - - - - - - DLINI. MIK - - - - -

Thet är:

- - - - - - reste stenen ef - - - - - - - -
[ 758 ]Wid pass 600 Personer räknas uti Soknen,

som består af 34 48 Hemman, nemligen 5 14 Skatte, 18 12 Krono, 8 78 Frälse, och 1 12 Frälse-Säteri. Thes längd så wäl som bredd utgjör en half mil, och gräntsar hon i Öster til Sjögestad och Rappestad, i Söder til Östra Tollstad, i Wäster til Weta och Sya, och i Norr til Wästerlösa, Skog är ingen i Soknen, undantagandes til Ulljebergs Säteri wid Harberget. Jordmån består til större delen af Sandmylla, som är nog sweksam, när tårkår infaller, och sås 12 a 15 tunnor wid en Helgård; hwaremot här är liten Äng, och Mulbete endast til nödtorft. Runstenar äro här ännu 4 stycken: Then första står wid Ålbäcken uti ett Gärde wid allmänna Wägen, hwars Runor äro så lydande [25]:

TULA. RISTI. STINA. IFTIR. BUGA. AUK. BRUDA. SINI. BUNADA. (rättare buanda)

Thet är:

Tula eller Tora upreste stenen efter sine Männer Buke och Brude eller Brodde.

Then andre står wid gamla Wägen och lyder så [26]:

VIKI. RISD. STEN. DINI. UFTIR. UFAK. FADUR. SIN.

Thet är:

Wike reste denne sten efter Ufak, sin fader.

Then tredje står theslikes wid gamla Wägen, med följande Runor [27]:

RIDULF. AUK. GIRI. RISTU. STIN. DINSI. IFTIR. UFIG. MUDURBRUDUR. SIN.
[ 759 ]
Thet är: Ridolf och Gere reste denne sten efter sin Moderbroder Ofig.

Then fjerde står wid Kororp. På honom läses [28]:

TUSTI. RISDI. STN. DESI. EFTIR. GESLIG. FADUR. SIN.

Thet är:

Toste reste denne stenen efter sin fader Geslig.

Märkwerdige Fastigheter äro i Soknen:

1. Ulljeberg, som tilförene hetat Ullja, består af ett och ett halft Hemman Frälse-Säteri, och 4 Hemman berustadt Krono-Säteri, N. 79 och 80 til Wifolka Compagnie. Säteriet ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkon, och har 60 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, nödtorftig Mulbete och Skog, 6 rå och rörs Torp, och 6 och 5 ottondedels Bonde-Hemman. Biskopen Samuel Nic. Enander har i sin tid ägt Säteriet, som nu warande ägare, Commendeuren och Riddaren Johan Alexander Giöterhielm til hälften ärft efter sin Swärfager Baron och Landshöfdingen Petter von Danckwardt, och til hälften inlöst af Majoren Klingenstiernas Söner.

2. Olofstorp är Cornetts-Boställe til Wifolka Compagnie, och ligger ett litet stycke ifrån Kyrkon. Bostället består af ett Hemman Krono med 9 tunnors Utsäde, 30 lass Äng och knappt Mulbete.

3. Capellans-Bostället ligger uti Kyrko-Byn, och består af 3 fjerdedels Krono-Hemman med 8 tunnors Utsäde, ganska liten Äng, och Mulbete til

nödtorft. Capellans-Lägenheten är Vacant. [ 760 ]

6. NORMLÖSA, Consistoriel och Moder-Kyrka för HÄRBERGA.

Kyrkan står på Krono grund, 2 och en half mil ifrån Linköping, men en mil ifrån Skeninge, och är med Choret til yttre Torn-muren 44 alnar lång, och 11 och en half aln bred. Altartaflan af 6 sammanstälde förgylde Bilder, är ifrån Påwetiden; men Prädikstolen är förärad til Kyrkon år 1655 af Pastorskan Anna PærsDotter Grubb, i testamente efter sina 2 Män, Kyrkoherden M. Andreas Claudii Enærus och M. Andreas Ol. Wentilius, samt sedan 1661 med hennes tredje Mans, Past. David Emundi Corylanders kostnad stofferad. Ett Wapn är i Kyrkon upsatt år 1622, Jacob von Rostock til åminnelse [29]. I Kyrkon ser man ock Munkens Nicolai Eschilli Epitaphium; hwilken war then förste Prest i ÖsterGötland, som efter Reformation wågade gifta sig, tagandes en Nunna ifrån Wadstena Kloster år 1536. Hans Epitaphium har följande påskrift:

D. O. M. S

Hic situs est vir Pius atque Reverendus Dominus NICOLAUS ESCHILLI, primus repurgatæ, veræque Religionis confessor et Pastor in Herestad, Primusque Clericorum per OstroGothiam Legitimæ Uxoris Martius, quam duxit Vadstenis An Domini 1536, multum sed ne quidquam obstantibus Monachis, quos militum præsidiariorum opera [ 761 ]a vi, quam intentarant, arcere necesse habuit. Repetitis tamen sæpius intidiis fatigatus, Pastor esse maluit hujus Normelœsanæ Eccelsiæ, quod An: 1553 est factum, quam cura vigilantiaque cum rexisset summa, tandem Anno 1570 pie obdormivit. Corpus ejus cum defunctæ Uxoris corpore Christi resuscitaturi vocem hic expectat. Filium reliquit successorem Reverendum Celebremque Virum, Dominum JOHANNEM NICOLAI HUSENBERGIUM, natum Husbergæ in villa pastorali Anno 1540, qui sacris politicisque studiis domi forisque summa cura diligentiaque deditus, annoque ætatis fuæ XXIV in ordinem Sacerdotum receptus, patri ætate curisque fracto suppetias tulit. Mox Regi ERICO XIV propter rerum Civilium prudentiam juxta et literarum decenter pingendarum artem factus notior, et in aulam evocatus. Secretarius Regius est constitutus: quo in munere Regibus duobus ERICO XIV et JOHANNI III fidem et dexteritatem suam plurimum probavit, ita ut et titulos Nobilitatis ei offerrent: quos amore Sacerdotii repudiavit, Ecclesiæque Normælœsæ prætulit præesse, quam ab anno 1571 sibi creditam pietate sideque rexit summa, simul et Uxorem suam Sigridem Nicolai filiam charitate singulari dilexit. Obiit 1617. Pastor hujus Ecclesiæ per annos XLVI, atque hic cum Uxore Parentibusque placide quiescit.

Wid Kyrkon är ett ansenligen högt Sten-Torn, som blifwit upmuradt år 1633, uti Kyrkoherdans M. Petri Clementis tid, men oaktadt at thet är fast och starkt nog, hänga dock Klockorna uti Trästapel, som blifwit uprest år 1682. Bägge äro gutna i Påwetiden; ty på then större läses: Ave Maria gratia plena Dominus tecum, och på then mindre står: Arom [ 762 ]efter Gudz byrd MDXXX. Jesus Maria con Ulf. Af Antiquiteter är ett Påwiskt Rökelsekar af Messing uti Sacristian.

Uti Soknen bygga och bo öfwer 580 Menniskior, och består hon af 36 14 Hemman, bland hwilka 5 12 äro Skatte, 23 34 Krono, 6 Frälse, och ett Prestegården. Soknens längd är en half och thes bredd en fjerdedels mil. Uti Öster gräntsar hon til Wästerlösa, i Söder til Weta, i Wäster til Järstad, och i Norr til Swart-Ån, ther Skepsås möter. Wid Ån stå 2 Mjöl-Qwarnar, hwarthera med 3 par stenar, til Soknens stora förmån. Någre få Hemman hafwa här små Skogs-Hagar. Jordmån består af Lera och Sand-Ör, och sås 16, 20 a 24 tunnor wid en Helgård, hwartemot til Hemmanen är liten Äng och knappt Mulbete. Post-Adressen är så wäl på Linköping och Gottlösa, som på Skeninge och Gottlösa. Uti Soknen märkes widare

1. Bredegården, som är Häradshöfdinge-Boställe, och består af ett Hemman Krono. Thertil äro 26 a 28 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och knappt Mulbete.

2. Kyrkoherdans Boställe af ett och ett halft Hemman, som ligger wid Kyrkon, och har 30 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, knappt Mulbete, och litet Fiske uti Swart-Ån. M. Lars Linzander är nu Pastor ifrån år 1754.

7. HÆRBERGA, Annexa til NORMLÖSA.

Under Påwedömet har thenna Församling haft sina enskildta Curatos eller Kyrkoherdar [30]: men [ 763 ]när hon blifwit lagd til Annexa under Normelösa, therom äges ingen kunskap. Kyrkan står på Krono grund, 2 och en fjerdedels mil ifrån Linköping, men allenast en half mil ifrån Skeninge: och är hon upmurad til 27 alnars längd med Choret, och 10 en half alns bredd. Altartaflan föreställer Christi korssfästelse med 4 Bilder sido med korsset, och är hon i Påwetiden upsatt; men Prädikstolen af Bildthuggare-Arbete med Bilder, wäl målade och förgyld, är icke så gammal. Thes förutan är ingen ting prydeligt i Kyrkon, ej eller har hon Torn, utan hänga Klockorna i Trästapel. På then mindre är ingen ting anmärkt; men på then större läses:

När Gud skänkte frid bland Swensk, Rysk och Dansk,
     Och ADOLPH war hyllad til Kronan:
ULRICA kom öfwer med frögd och dants,
     Och Kong FREDRICH satt uppå Thronen;
Wardt jag omguten i Norrköping Stad
     Sjuttonhundra fyrati' fyra;
Gud beware Kong och Ständer i rad,
     Samt Konglig högheterna dyra!

Uti Sacristian är en Graf, som är betäckt med en Grafsten, hwarpå läses uti Munkstyl: Sub hac petra teguntur corpora Ramborgis et Ingeborgis et filio suo Johan [31], quarum anime requiescant [ 764 ]in pace. Af gamla Minnesmärken är ock uti Kyrko-muren en Runsten, hwarpå Runorna lyda så [32]:

DURTIN. AUK. - - - - RIS - - - STIN. DINA. IFTIR. KRUK. FADUR. SIN. BUNTA.

Thet är:

Torotin och - - - - reste denne sten efter sin fader Krok, Bonde (förnäm Man).

Inemot 360 Själar finnas boende uti Soknen, och består hon af 17 78 Hemman, neml. 1 12 Skatte, 12 12 Krono, och 3 78 Frälse. Längden af henne är en half, och thes bredd ej mer än en ottondedels mil. Uti Öster gräntsar hon intil Weta, i Söder til Mjölby, i Wäster til Järstad, och i Norr äfwen til Järstad och Normlösa. Längs åt Wästra sidon af Soknen stryker Swart-Ån fram, wid hwilken then ansenliga Qwarne-Byn Öje- eller Öjars bro är belägen, hwarest en Bro är öfwer strömmen, ther Landswägen går fram mellan Linköping och Skeninge. Wid thenna Ström äro här i Soknen 8 Frälse- och 7 Krono Mjöl-Qwarnar med 37 par stenar inrättade, samt en Såg och en Kniphammare. Thenne Kniphammare, som kallas Forsa, är anlagd af Landshöfdingen Isaac Funck med Kongl. Bergs-Collegii tilstånd af then 21 Nov. 1726, at af Stångjern låta förfärdiga allahanda smått Smide til Landets tjenst och behof. Någre Hemman i Soknen äga liten Skog. Jordmån består af Flåtlera Sandmylla och Dungjord, som dock är tämmeligen bördig, och sås 20 a 24 tunnor wid en Helgård; men Äng är här litet, och Mulbetet knappt. Boställen äro i Soknen: [ 765 ]1. Böttestad, som ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och är Capitains-Boställe til Wästan Stångs Compagnie. Thet består af ett Hemman Krono med 18 a 20 tunnors Utsäde, 20 lass Äng, Mulbete för 16 Kreatur, och något Skog.

2. Capellans-Bostället Södra Karleby, ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkon, och består af ett halft Krono-Hemman med 6 a 8 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, och litet Mulbete. Sacellanien är Vacant.


8. MIÖLBY, Consistoriel och Moder-Kyrka för SÖRBY.

Förbi Kyrkon rinner Swart-Ån fram, wid hwilken står en stor och ansenlig Qwarn-By med många Qwarnar, som årligen mala en myckenhet Mjöl, och kallas Byn therföre Mjöl-By, och Kyrkan sedermera efter Byn. Om hennes ålder wet man ingen ting at Berätta. På Krono grund står hon, 3 fjerdedels mil ifrån Skeninge, och är upmurad af huggen Kalksten med något Gråsten, hållandes i längden til yttre Torn-muren 34 alnar, och uti bredden 21 och 3 fjerdedels aln. Långt för thetta har thes rymd warit förliten åt Församlingen, hwarföre år 1686 en tilbyggnad gjordes af trä å Kyrkons Norra sido til 14 alnars längd och bredd; doch är nu icke mer rum i Kyrkon, än som behöfs. Altartaflan är en wacker prydnad för Kyrkon, ty utom thet at hon är hwit målad och wäl förgyld, föreställer hon uti nedre Afdelningen, Christum ätande Påskalambet med sina Lärjungar, och uti then öfre, Frälsaren på korsset med Maria och Johanne under korsset. Til Altarets ytterligare prydnad är Mosis bild på högra, och Johannis Döparens med Lambet å wänstra [ 766 ]sidon upstälde. Thenna Altartafla är år 1715 inköpt för Kyrkons medel, och har kostat 900 Dal. K:mt. Prädikstolen af Bildthuggare-Arbete med Bilder, hwit målad och förgyld, pryder ock sitt rum, och är han theslikes inköpt för 800 Dal. K:mt af Kyrkons medel år 1686; men år 1715 målades han, hwilket kostade 200 Dal. K:mt, som ock togos utur Kyrkons cassa. Orgelwerket om 8 stämmor är wäl gammalt, men dock ännu uti någorlunda godt stånd. Til Kyrkons inre prydnad är här ock ett Hufwud-Baner upsatt med underskrift: Edle och Wælborne Herr DAVID KOHL til Hywanewälla, Öfwerste-Lieutenant för Artolleriet, föddes i Söderköping år 1621, och afsomnade på Hulterstad d. 24 Dec. 1682. Widare är här ett Minnestekn efter Ryttmästaren wid ÖstGötha Cavallerie, Carl Behm, som blef född år 1640 och begrafwen then 6 Nov. 1729, och efter hans Fru, Margaretha Beckerfelt, som på thes 80 ålders år afsomnade then 6 Martii 1726. Noch är här ett Epitaphium, som Måns Pæderson [33] til Slomarp låtit upsätta, sig och the sina åminnelse, år 1631; och ses på Grafstenen öfwer hans Graf, at han warit Kammererare hos Hertig JOHAN til ÖsterGötland, och blifwit död then 20 Febr. 1644. Utwertes är Kyrkan beprydd med ett högt och ansenligit Torn, uti hwilket år 1751 ett Slag-Ur med Klocka och sine Wisare blef upsatt för Kyrkons medel; och är thetta thet endaste Slag ur, som uti [ 767 ]ÖsterGötland finnes wid någon Lands-Kyrka. The andre Klockorna hänga ännu uti Trästapel, och är then större guten år 1741, och then mindre år 1701. Uti Fastigheter äger Kyrkan ett fjerdedels Hemman uti Mjölby By, Stora Grafgården kalladt, med en Qwarn om 3 par stenar, hwilket är doneradt til Kyrkon af Öfwerste-Lieutenanten David Gyldenklou på Hullterstad, och confirmerades donation af Arfwingarne then 8 Oct. 1687. Kyrkan hafwer ock 2 bebyggda Tomter Wäster om sig, som til henne årligen Ränta 4 Dal. K:mt. Utom the är ock ett fjerdedels Hemman Kyrksäter i Soknen doneradt til Pastoratets Kyrkoherde-Änkor at bebo mot 24 Dal. K:mts årlig afgift til Kyrkon.

Soknen Inwånare utgjöra ett antal af 924 Personer, och består hon af 36 34 Hemman, bland hwilka 4 14 äro Skatte, 17 38 Krono och theribland 4 34 Krono-Säteri, 12 14 Frälse, 1 78 Frälse-Säteri, och ett Prestegården. Uti längden håller hon en och en fjerdedels, och uti bredden en half mil, gräntsandes i Öster til Sya och Wästra Harg, i Söder til Åsbo, i Wäster til Skrukeby, och i Norr til Högby, och Härberga. Insjöar äro här endast Kålstad Sjön och en del af Sjön Aspen, med Gäddor och Abborar försedde. Skog äga the fleste Hemman, och the öfrige köpa ifrån Harg och Ulrica Soknar. Sand så wäl som Lera är Jordmån här til större delen, och sås högst 10 tunnor wid en Helgård. Ängen är swag, likså Mulbetet för the fleste: här är ock the, som äga alsintet Mulbete på ägorna. Wid åfwannämnde Swart-Å äro Mjöl-Qwarnar med 33 par stenar, och en Såg-Qwarn, samt en Kniphammare, som inrättades år 1709, och har Kongl. Bergs-Collegium meddelt privilegium then [ 768 ]15 Maji 1721, at ther få smida allehanda Manufactur-Smide. Här märkes widare

1. Hulterstad med underlagde Frälse-Hemman Ugglarp och Brogeslätt samt en fjerdedel af Sponga, tilsammans 4 och ett fjerdedels Hemman Frälse-Säteri, blefwo then 17 Julii år 1753 förmedlade til ett och 7 ottondedels Hemman, hwartil Hulterstad af 4 Hemman och af Sponga 3 fjerdedels Hemman berustadt Säteri, N. 51 och 52. under Wifolka Compagnie äfwen höra, så at Säteriet nu består af ett och 7 ottondedels Frälse, och 4 och 3 fjerdedels Rusthåll. tilsammans 6 och 5 ottondedels Hemman. Från Kyrkon ligger thet en half mil, och bestå thes förmåner uti 40 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng och Mulbete, ansenlig Skog, wacker Trädgård, nyligen anlagd Humlegård, 13 och 3 fjerdedels underlydande Bonde-Hemman, 12 rå och rörs Torp, och 9 Dagswerks-Torp på Bonde-Hemmans ägorna. Jnom några få timars tid lades här hela Ladugården i aska then 7 Aug. 1757, genom Åskeslag. Præsidenten Anders Gyldenklou och thes Slächtingar hafwa ägt Säteriet, af hwilket Gen. Lieut. och Gouvern. Bar. Jacob Burensköld, genom sin Frus Moder, som ock war en Gyldenklou, blifwit ägare: och är thet nu Friherrinnan, Mariana Burensköld, tilhörigt.

2. Slomarp, består af ett Hemman Krono Skatte-Säteri och ligger i Göstrings Härad. Förmånerne bestå uti 12 a 14 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, Mulbete och Skog, och har thet, altsedan åfwannämnde Kammerer Pær Månsson war ägare theraf, haft och har ännu samma ägare, som Hulterstad.

3. Kyrkoherdans Boställe Dufwehult ligger ett litet stycke ifrån Kyrkon wid Swart-Åa, och består [ 769 ]af ett Hemman med 12 tunnors Utsäde, ringa Äng och Mulbete, litet Fiske uti Ån, och ett Torp. På Prestegårds ägor är wäl ingen Skog; men så har han dock af ålder nyttjat en uti urminnes tid til Kyrkon gifwen Skog, som kallas Kyrko- och Prestegårds-Skogen. Pastoratet är Vacant.


9. SÖRBY, Annexa til MJÖLBY.

Kyrkan har sitt namn af en wid Kyrkon belägen By, som ligger mäst Söder ut ifrån Mjölby och therföre kallas Sörby eller Söder-By. Af ålder har hon icke warit mer än 18 och en half aln lång med Choret, och 8 alnar bred; sedan hon år 1753 blifwit tilbyggd wid Wästa ändan, håller hon nu uti längden 29 och en fjerdedels aln: och är tilbyggnaden 10 och 3 fjerdedels aln bred. Öfwer Altardisken är ett Gawel-Fenster, å hwilkets båda sidor stå twänne Pelare, och omkring en krants af Bildthuggare-Arbete med ett Crucifix öfwer Fenstret samt the 4 Evangelisters bilder, hwilket alt föreställer Altartaflan. Prädikstolen är af Snickare-Arbete med Frälsarens och Evangelisternas bilder. Uti Kyrkan är eljest ingen ting märkwerdigt. Klockorna hänga uti Trästapel, althenstund här är intet Torn: och har alt til år 1758 här icke warit mer än en Klocka, som blifwit guten år 1702. På then nya och mindre läses: År 1758 under K. ADOLPH FRIEDRICHS regering, ær thenna Klocka förfærdigad med Sörby Kyrkos och Församlingens kostnad. Bestæld af Mag. L. G. Eneroth, Nådar-Prædikant uti Miölby och Sörby. Guten af Magn. Hultman.

[ 770 ]

Folket kallas af mitt ljud,
Til at bedja, sjunga, höra,
Ach at nåden måtte röra
Alla til at söka GUD!

Carl Magnus Ekman, Hærads-Probst.

Af gamla Minnesmärken är i Kyrkon til Tröskelsten lagd en Runsten, hwars Runor äro så lydande [34] :

VIGUTR. RISDI. STINA. DANSI. IFTR. - - - - - - RGUT. BRUDUR. SIN.
Thet är:
Wigoter reste denne sten efter - - - - rgut sin broder.

Inwånarena i Soknen äro 252 Personer, och är hon then sidsta af the 149 i ÖsterGötland befinteliga Soknar, beståendes af 9 78 Hemman, bland hwilka 5 58 äro Skatte, 34 Krono, och 3 12 Frälse. Wid pass en half mil lång och 3 ottondedels mil bred är hon: och gräntsar i Öster til Mjölby, i Söder til Ekby, i Wäster til Hogstad, i WästerNorr til Skrukeby, och i Norr åter til Mjölby. Å Östra sidon skiljes hon ifrån Mjölby genom Swart-Ån. Skog äga alla Hemman här til Husbehof, undantagandes ett, som har aldeles ingen: och är Jordmån i Soknen nog sweksam, althenstund han merendels består uti Rödlera och Örsand. Utsädet til hwarje Helgård är wid pass 10 tunnor: och hafwa en del tilräcklig Äng; men Lundby By ganska liten. Mulbetet är wäl til Hadelö tilräckligt på en Utmark; men nog knappt til the andra, som äga ingen Utmark, utan måste nära sina Kreatur i sine [ 771 ]små Hagar. Af gamla Minnesmärken ser man här ock en Runsten wid Hadelös Bro [35], hwars Runor dock af åldren merendels äro förtärde, så at ej mer kan läsas på honom, än följande orden:

- - - - - - - - - SUNU. SINA. - - - - - - - -

Thet är:

- - - - - - - - sina Söner. - - - - - - -

Säterier äro inga uti Soknen, ej eller flere Boställen än Capellanens, som ligger ett litet stycke ifrån Kyrkon uti Lundby By, och består af 3 fjerdedels Hemman Krono, med 15 tunnors Utsäde, liten Äng och nödtorftigt Mulbete. Thes förutan brukar ock Capellan en Kyrkon tilhörig Ängehump och en liten Lycka, mot 4 Daler kopp:mt årlig Skatt til Kyrkon. År 1741 tog Hemming Scorelius emot Sacellanien.


  1. Se M. Göransons Bautil pag. 248 N. 878.
  2. Bese M. Göransons Runst. B. p. 248. N. 879.
  3. Se M. Göransons Bautil Pag. 248. N. 880.
  4. Se M. Göranssons Runst. B. pag. 249. N. 882.
  5. Se M Göransson Bautil pag. 248. N. 88.
  6. Se ibid. pag. 249. N. 883.
  7. Locc. Lex. Jur. S. G. cfr. Werel. Lex.
  8. Se M. Göranssons Runst. B. pag. 250 N. 887.
  9. Se M. Göranssons Runstens-Bok pag. 249. N. 884.
  10. Se von Dalins S. R. H. P.
  11. Messenii Scondia T. II, p. 39.
  12. Se. M. Göransons Bautil pag. 251. N. 889.
  13. Uti Hadorphi Rim-Krönika pag. 111 står, at thenne Byn uti äldre tider hetat Swem eller Sem.
  14. Se M. Göransons Runst. B. pag. 251. N. 890.
  15. Runsten är til utseende aftryckt uti M. Göransons Runstens-Bok, pag. 250. N. 886.
  16. Se von Dalins S. R. H. P. I. p. 120.
  17. Se M. Göransons Bautil, pag. 250. N. 885.
  18. Se von Dalins S. R. H. P. I. p. 187. och P. Dikmans Antiq. Eccl. pag. 17, 18.
  19. Uti Wapnet har han tre Wäplings-stjelkar med sine blad uti blått fält, och öfwer Hjelmen en Hjort.
  20. Se Bisk. Doct. Andr. Ol. Rhyzelii SvioGothia Munita, pag. 183.
  21. Se M Göransons Bautil, p. 252. N. 893.
  22. Se M. Göransons Bautil, P. 251. N. 891.
  23. Se M. Göransons Bautil, pag. 251. N. 892.
  24. Se M. Göransons Bautil, pag. 252. N. 895.
  25. Se M. Göransons Bautil, pag. 252. N. 894.
  26. Ibid. pag. 253. N. 896.
  27. Ibid. pag. 253. N. 897.
  28. Se M. Göransons Bautil, pag. 253. N. 898.
  29. Han förer uti Skölden twänne korss öfwer hwarandra stälda Wärjor, hwars spetsar omgifwas med en krants, och öfwer Hjelmen är en Grip, som håller i högra foten en Wärja, sido med halsen.
  30. Så finnes anteknadt, at Suno Curatos in Härbergom blef år 1322 sänd af Berone Præposito Lincopiensi til Upsala med Denario S. Petri, som på 5 år är blifwit samlad.
  31. Här ser man en Munks okunnoghet uti Latinska Språket, eller begångit fel af Stenhuggaren. Hwilka til åminnelse Stenen blifwit huggen wet här ingen, och skal han fordna tider hafwa legat på Kyrkogården, hwarom en gammal Man efter sin Förfäders utsago wist berätta.
  32. Se M. Göransons Runstens-Bok, pag. 254. N. 902.
  33. Thenne Måns Pædersons Son, Andreas Gylle blef Regerings och Hoff-Rätts Præsident i Pomern. Han war altså en Stam-Fader för then Gyldenklouiske Ätten, som redan är utgången å Swerd-sidon.
  34. Se M. Göransons Runstens-Bok, pag. 253. N. 899.
  35. Se M. Göranssons Bautil, pag 254. N. 900.