Bibeln (Gustav II Adolf)/Then Christelige Läsaren

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  Dedicatio
BIBLIA,
Thet är,
All then Helga Skrifft
PÅ SWENSKO

Then Christelige Läsaren
Förspråk på thet Gamla Testamentet  →
(Index), av Erik Gabrielsson Emporagrius



[ vi h ]

Then Christelige Läsaren/

Nåde och Fridh aff Gudhi wårom Fadher/ och HErranom JEsu Christo/ sampt thens Helige Andes deelachtigheet/ nu och altijdh til förende/ etc.

Ingen Menniskias Hierta kan medh nöyachtigh wyrdnadh/ til fyllest skatta och vphöya: Jngen röst och tunga/ kan/ som sigh bör/ affsäya/ beröma och lofwa/ then öfwermåttan stoora Gudz nådhe/ och höga wälgärningh/ som han thet Menniskeliga slächtet/ thär vthi bewijsat hafwer/ at hans heligha ord/ Them han sielff talat hafwer/ äroRom. [...] först medh hans egen Finger/ och sedan aff the helige Propheter och Apostlar/ beskreffne/ och således then heliga Skrifft vthi en wiss Book/ som man kallar then heliga Bibel/ samman hämtadt oc författat/ i alla Werldennes tijdher/ vnder stoora och gräseliga förandringar/ är ifrån heelvndergångh/ förwaradt/ beskyddat och förswarat worden. Ther vthi hafwer Gudh ansedt wår swagheet/ oförstånd/ stoora tarff och glömsko/ öpnade rundeligen sins nådes brun/ och gifwit oss Lijffzens watn/ af hwilket/ Then ther dricker/ skal icke törsta til ewigh tijdh. Ty aff Gudz ord och thess Ioh. 4, 14. kundskap flyther all wår saligheet och thy tilhörige stycker. Ther aff kommer then salighgörande Troon/ vthan hwilkenRom. 10, 15 omöyeligit är at täckias Gudhi. Ther aff födas wij på nytt/ som aff en oförgängeligh sädh/ vthan hwilken nyiaHeb. 11, 6. 1 Pet. 1, 23 födelse/ wij intet kunna komma i Himmelrijket. Ordet är Siälenes spijss/ föruthan hwilken hon måste hungra och swältaIoh. 3, 5. til döden. Ordet är förnuftzens miölk/ som intet sweek weet/ aff hwilket wij vpfostras vthi thet andelighaMatth. 4, 4. Barnskapet. Ordet är thet Himmelska liws och lychta/ som wår ögon vplyser och ledsagar oss på wåra wägar. Ordet förnyiar Amos. 8, 11 12. oss dageligen/ stärker wår Siäl i all anfächtning/ vpwäcker i oss en lefwande tröst/ frögdar och wederquecker wår hiertan1 Pet. 2, 2. och andar. Ordet vptänder i Menniskiones hierta en brinnande kiärlek til Gudh/ förorsakar honom til at elska oss igenPs. 19, 9, 11. Ps. 119, 105 och medh sin nådhe boor när oss. Ordet öpnar oss ett wälförseedt Tygehwss medh all Gudz Harnesk/ ther medh wijPs. 19, 10, 12. Ps. 119, 92, 93. kunna stå emoot diefwulens illistige anlåpp. Ordet heligar oss och alt thet wij vnder händerna hafwa och nyttia Luc. 24, 17. til wårt Lijff och timeligha wälfärdh: Och at man vthi en Summa medh fåå ord må thenna ömnogt flytande heslobrun Ioh. 14, 23. affsäya och beröma/ så ledhsagar ordet/ befordrar och införer Menniskian til thet ewigha lijfwet/ hwarföre thet ock medh Ephes. 6, 11. 1 Tim 4, 5 rätta kallas Ewiga Lijffsens ord. Män huru skulle wij fattiga Syndare/ som aff oss sielfwe icke annat äre än 1 Tim. 4, 5 wredenes barn/ sittia i mörckret och dödsens skugga och äro förmörkade til wårt förstånd/ kunna kännaIoh. 6, 68. Luc. 1, 79. sådana HErrans vnder/ i mörkret/ eller hans rättfärdigheet vthi thet Landet/ ther all ting förgätas/ som David talar/ medh mindre än Gudh aff sin grundlösa nåde/ hade låtit vptekna och fatta i Bookstafwen/ sitt heliga ord/ thet Menniskian sedan slächte ifrå slächte/ kunde läsa/ lära förstå och sålunda känna och nyttia thess helsosamma wärkande. Hwarföre och Gudh ther jämpte rundt vth hafwer förklarat sin willia wara/ at hans ord aff alla Menniskior/ med gudeligit nijt/ flijt och alfwar skulle låtit warda/ icke allenast offenteligen i allmenna samfund; Men och hemma i hwsen aff hwar och en i synderheet. Hwilket och i alla werldennes tijder merendeels skedt ähr. Vthi gambla Testamentzens tijdh/ är Gudz Lagh och Propheterna af HErrans Prester offenteligen lässne wordne. Och thenna sedh/ som vnder thenDeut. 31, 17, 11, 12. stora Propheten Mose hade sin begynnelse/ och wardt sedan af Esdra/ effter thet Babyloniske fängelset återtagen och förnyiat/ bleff och införd i Nyia Testamentzens tijdh/ på hwilken Propheterns röster på alla Sabbater blefwo lässne i Synagogorna. Aff samma orsak är han ock omsider kommen til the Christna/ thet ock Fäderna vthi sina skriffter föregifwa och witna; hwilka och til then enda hafwa i hwar Församling ett Exemplar af then heliga Skrifft/ som then förnämste eghendom och skatt/ granneligen förwarat/ thet och i synderheet then förnämpnliga Scribenten Eusebius gifwer tilkänna. Så hafwer och then högsta Gudh befalat/ at hwar för sigh i synderheet/ medh gudeligh andacht och flijt skrifftena läsa skal. Allom trognom befales thetta läsande/ allom Lärarom/ Konungom och Förstom/ etc. The som ännu ifrå troona hafwa fiärran waridt/ är ey heller förmeent Skrifftena läsa. Qwinnor hafwa henne läsit/ sammaledes Handtwärkz Männ/ såsom exempel är Pawlun Makarch Aquila och hans hustro Priscilla, hwilka sampt medh andra therföre warda i Skrifftene berömde. Theras lofliga Exempel skole wij ännu i thenna dagh medh högsta flijt och brinnande ijfwer effterföllia. Men skal thetta kunna skee/ tå är högst aff nödene/ at Exemplar och Böker af then heliga Bibel aldrigh tryta/ vthan effter afnötning och skingrande aff the warande och lärige brukade/ åter andra tryckias/ helst beqwämade och artade i stoorlek/ Styl och kostnad/ til alla Menniskiors welkor/ beskaffenheet och tarff/ så mycket och widt sådant sigh någonsin göra låter. The äro v[...]dh mun mun och hierta högt berömande/ som icke draga betäckiande/ vppå sådana gudeliga/ helsosamma och högstnödig[....]ärck/ sin åhoga/ infångne konst/ arbete/ möda och surt förwärfwade egendom/ anwända och kosta/ hafwandes o[...]t altmöyeligit bekymber/ huru en så heeligh och i allo måtto nödtorfftig Book medh Bookstäfwer/ hanter[ligh?] Form/ [..] [apper?]/ prydna och annat hijt hörigt/ så måtte vthgå/ at hon kan wara för medelmåtigt priiss mäst aff allom [ vii v ]kiöpeligh/ vthan stoor lastbärligh/ och aff allom/ vngom och gamlom läseligh. Och thetta beröm/ är man skyldig medh alla skiäl gifwa then Ehreborne Achtade och Konstfärdige M. Ignatius Mevrer, hwilken thenna Bibliske Book/ som hon här synes och i siälfwe wäcker sin egen Tålck är/ af Gudeligit vpsåt och til företalde endeorsaker/ medh egen bekostnadt hafwer låthit af Trycket vthgåå. Han hafwer här vthöfwer medh oss af Presterskapet i thenna Kongliga Residens Stadh/ så eensides hemma/ som offenteligen/ vthi Consistorio, hafft samtaal/ yppat sitt prijsswärde vpsåt/ plägat wåra rådh och wunnit giärna wårt gillande/ så at wij och honom medh flijt hafwe förmanat och bidit/ at han skulle ther vthi foort fara. Och såsom han medh största flijt/ snäll- och oförtrutenheet/ nu sådant hafwer effterkommit/ och fördt thet heliga Wärket Correct til sin fullbordan: Altså/ ändo och man fuller weet at thet lärer förmodeligen/ göra sigh sielfft allom godom bekant/ kärt och befaladt/ föllier likwäl/ aff ijfwer til Gudz ähra/ så ock Församblingennes och hwar Menniskios tilwäxt i Gudz kunskap/ wår wälmeente och troohiertelige recommendation här vppå. Hwar och en för thenskul/ som elskar Gudh och hafwer någon nijt om sin saligheet/ och i gemeen alla Menniskior/ effter som och allas wälfärd ther vppå hänger/ görom wij thetta heliga Wärk och Book på thet bästa befaladt/ förmana/ råda och styrkia ther til/ at the thenna Book effterfråga/ igenleete/ inköpe för sigh/ sina Kyrkior/ Scholar och hwariehanda Ämbetetz Skråår/ medh Gudeligh flijt läsa/ sigh thär vthi dageligen öfwa/ och aff hiertat elska och befordra både Wärket och then thet afarbetat hafwer. Mången wågar och kåstar på fåfenga ting offta stoora penningar/ en part ock/ Gudh bettre/ på olofliga/ hwilka doch alla Rost och Maal förtära/ sampt Tiufwar grafwa och stiäla. Thenne Book kan ther emoot för en ringa Penning kiöpt warda/ och innehåller lijkwäl then Himmelska skatten/ som Rost och Maal aldrigh förtära kan/ etc. Här är then fördolda Gudz skatt här är then edlaste Pärlan; Willie nu wij föllia Christi vpsåt effter i Parabelen förestält/ så måste wij warda the rätta Kiöpmän/ som sällia alt thet wij hafwom och kiöpom henne. Om wij sådant förachtom eller försumom/ så wachtom at icke Gudh straffar oss och tager thenna wälgärning ifrå/ så lagandes/ at wij inga Böker hafwom at läsa Gudz ord vthur. Thetta är honom lätt til at göra/ genom ogudachtigh Öfwerheet/ Krijgh och andra Landzstraff/ thet och Historierna/ medh then gambla härframflutne förfarenheet/ nogsampt witna och klaga. Vnder the ogudhachtige Konungars/ Achabs/ Manasses och Ammons affgudeska Regemente/ kom så widt/ at Herrans Laghbook bort kom/ thess innehåll förgaas/ Folcket slogh sigh til Affguderij och allahanda gräseliga synder: Men/ när Prästen Hilkia vnder then Gudhfruchtige Konung Josia/ hittade igen HErrans Laghbook i Templet/ och begynte ther vthuläsa för Konungen och Folket/ tå återkom Gudz sanna fruchtan medh then rätta Religions öfningh/ the vpwoxne grofwa Synder togo småningom af/ Rijksens falna Staat vphalps vppå sina fötter igen/ Regementet fick sitt lyckelige lopp/ och Konungen medh heela Rijket och alla Vndersåtarena/ bleff i alla måtto rijkeligen wälsignadt. Seem vppå sådana märkeligha och fast efftertänkeliga Exempel/ och tackom Gudh för then stora wälgärning/ at wij hafwe ömnogt Böker/ vthur hwilka wij then heligha Skrifft läsa kunnom/ och warom icke så niugga emoot wår fattiga Siäl/ at wij them icke för oss/ wåra Församlingar/ och Scholar/ Barn och Hwssfolck köpa wela. Kommom altijdh medh wyrdnad ihugh Christi förmaning/ och fölliom henne som lydige Barn effter/ som lyder: Ransaker Skriffterna/ ty j meene eder hafwa ewinnerligit lijff i them/ och the äro the/ som witna om migh. Nu/ GVdh Fader/ GVdh Son och then helige Ande/ vpfylle wår hiertan medh kiärlek till sitt heligha ord/ tände i wår hugh then rätta ijfwers logha/ at wij the Böker/ vthi hwilka hans ord äro författade/ enkannerligen och för all tingh then heliga Bibel/ medh högsta och brinnande begär måtte läsa/ och betrachta/ fatta ther aff Troone och then rätta wandrings koosan genom thenna Werldennes farliga och bullersamma Haaff/ til then trygga och roliga Hampn i Himmelen. Honom wij och then Christeliga Läsaren/ til Lijff och Siäl/ til andeligh och timeligh wälgång/ nu och altijdh flijt- och troligen befalom. Stockholm then 28. Septemb. Åhr effter Christi saliga börd/ Ett Tusende/ Sexhundrade och på thet Fämtjonde och fämte.

Oppå sina och Sampteligha
Consistorialium wägna.
Ericus Gabrielis Emporagrius,
S. S. Theol. D. Reg. & Urb. Holm. Concionator
Prim. & Consistorij Præses