Hoppa till innehållet

Carl von Linnés resa till Skåne 1749/4 maj

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  3 maj
Carl von Linnés resa till Skåne 1749
av Carl von Linné

4 maj
5 maj  →


[ 44 ]

Majus 4. Kristi himmelsfärdsdag

Nässlor Fl. 773 voro här plockade till grönkål, såsom det allmänt sker i Sverige om vårtiden, så länge denna nässla är späd och ännu ej fingerslång, men sedan hon bliver större ätes hon varken av människor, kor, getter, får, hästar eller svin utan endast av några fjärlar, Fn. 775, 821. När denna nässlan blivit kokad till grönkål och äten, märker man av henne ingen medicinsk kraft eller urindrivande, den hon likväl verkeligen förorsakar, om hon kokas och drickes sedan hon blivit fullvuxen. Somlige lägga till denna sin nässlekål bladen av ängelöken Fl. 265 eller gemen eller ock spansk körvel, att kålen må få angenämare smak. Andra bruka plocka bladerna av skvallerkål, Fl. 247 och andre bladen av korskål Fl. 460, andre som i Uppland fåretungor, Fl. 153. Ja, andre plocka ock varjehanda gröna blad av krusbärsbuskar och åtskillige andra växter utan åtskillnad, varigenom ofta händer, att folket, som äta kålen bliva vimmerkantiga, varföre och jag för min egen räkning icke gärna äter grönkål om våren, där jag icke själv får se förut, vad örter äro plockade till denna rätt. Anceps cibus!

Skänninge, kvart 2.

[ 45 ]Ärterna och kornet voro desse dager uppkomne på åkrarna och risades icke ärterna här på orten.

Pil var mycket planterad på Östgötaslätt vid vägen på ömse sidor. All den pilen, som vi till denna dag sett i Sverige över Skåne, är den gröna pilen; ty den vita pilen har ännu icke begynt planteras uppe i landet, men tvivlar icke, att de som komma att leva efter 100 år lära få den vita häruppe nog allmän, ty när han bliver mera bekant, lärer ock nyttan av detta träd göra honom mer allmän.

Jordmånen var i Östergötland först lera allt intill Skänninge, där sanden begyntes, som räckte intill Hålvägen. Således har man närmast intill höga berg merendels alltid sand och längre därifrån lera; en tydelig effekt av forna havets strander.

Mölby, kvart 3.

Björken Fl. 776 stod nu här gröngul, ty dess hanblomster voro utslagne.

Dala, kvart 3. Regnet kontinuerade hela dagen.

Hester, kvart 5.

Kalkugnar lågo jämte vägen, till vilka sten samlades på åkerfälten och nog liknande västgötagorsten (Västgöraresan 37) eller Ölands alvarsten (Ölandsresan 59). Han behövde brännas i 8 dagar, förrän han gick till en grå kalk.

[ 46 ]

SMÅLAND

Hålvägen (Öland, maj 21.) med sina branta och besvärliga backar ligger besynnerligen emillan Hester och Sätthälla och består av höga och branta berg såsom en oföränderlig skillnad emillan Östergötland och Småland. Desse berg äro icke någon kontinuation av västgötebergen eller lapske fjällarne utan alldeles en särskild trakt, ty landet består icke av hällar utan på somlige ställen av mo, på andre av grov sand och på andra av en röd, spataktig gråsten, vilken ligger i lösa, dock icke mycket stora stenar.

Chrysoplenum Fl. 317 växte på Hålvägen i kärren vid källsprång och var redan framkommen med sine gula blommor. Denna växten är icke allmän på många ställen i Sverige; ty voro vi mycket nyfiknare att noga skärskåda densamma, helst emedan botanici intill denna dag icke kommit överens, under vad klass hon bör ställas i det naturliga indelningsverket. Växten är synnerlig till sin skapnad, i det örtens enkla stjälk nästan mitt på fördelar sig i tvenne delar, utan att något blad [ 47 ]sitter vid denna delning. Av desse grenar är den ena större men icke högre och utan blomma i första delningen. Vardera grenen fördelar sig i tvenne grenar med ett flos sessilis i delningen och ett folum sessile ovatum utom delningen. Åter delar sig var gren itu på lika sätt med blomma och blad, då var sidas gren slutes med tre flores sessiles, under vilka ävenså många blader ligga. Således utvidgar örten sig in corymbum horizontalem per dichotomiam. De övre bladen på stjälken äro helt glatte, men de nedre bladen äro på bägge sidor beströdde med uppstående hår. Den skarphet i smaken, som auctores tillskriva denna ört, fanns icke, ty hon var utan all smak. På många stånd funno vi, att den första blomman var delt i 5 flikar och hade 10 stamina, där de andre blomstren alltid äro delte i 4 delar och äga 8 stamina. Märkvärdigt var i de första blomstren, som varierade med 10 stamina, att de icke antogo 3 pistiller utan behöllo ständigt sina 2 pistiller, vilken observation för mig är tillräckelig att bevisa, det Chrysoplenium bör i naturliga indelningsverket uppställas näst efter Saxifraga.

Vitsippan Fl. 340 sågs nu först i blomma men tillsluten för regn skull.

Blåsipporna Fl. 445 växte på ömse sidor vid vägen med sine blommor.

Sommen, en vid pass 4 mil lång sjö, låg öster om vägen.

Arre Fl. 775 β växte mycket på backarna av Hålvägen.

Sätthälla, kvart 8. Nattkvarter.