Diskussion:Biskop Thomas frihetsvisa

Sidans innehåll stöds inte på andra språk.
Från Wikisource, det fria biblioteket.
Då författaren avled 1443 och verket publicerades första gången före 1 januari 1929 är verket fritt enligt svensk och amerikansk upphovsrätt.

Och vilken version av texten är det som återges här? Troligen från 1800-talet, men med moderniserad stavning. Moderniserad av vem? Verbet "älska" ska givetvis vara i konjunktiv (älske), vilket missats i moderniseringen. Vad mer har missats? --LA2 23 oktober 2008 kl. 18.40 (CEST)[svara]

Nej, enligt Elias Wessén är det imperativ med utsatt pronomen "Karaktäristiskt för folkvisestil". Texten är inte komplett (av "Frihetsvisan" saknas strof 3-5) men moderniseringen av ortografin är identisk med den i Natur och Kulturs "Levande svensk poesi".--Thurs 23 oktober 2008 kl. 21.47 (CEST)[svara]
I "Levande svensk dikt från fem sekel", Albert Bonniers förlag 6:e omarbetade uppl., 1947, använde Sten Selander inte varken den "moderna" titeln eller ordningen på verserna, som är presenterade här. Jag tror att den första versionen här är överflyttad från Wikipedia. Jag skriver in Selanders (1947) valda verser "Ur Visan om Engelbrekt. Friheten." som kanske närmare ansluter till originalet. 1400-talstexten skulle väl få klara: ). Selander tycks blanda du-tu men behöll tik, skriver det men Biskopen skrev nog thig/tig och thin/tin, ey och inte ej, hauffer istället för haver ...

Friheten.

Slipper en fågil av snara eller kvist,
han tager sik var for tolke[1] list.
Sverige, du äst nu sluppit.
Villt du i de[2] snara igen,
som for var bundin um din ben,
det ma väl sta tik uppit[3]

O ädla svensk, tu statt nu fast
och bättra det, som förra[4] brast!
Tu lat tik ej omvända!
Du vaga din hals och sva[5] tina hand
att frälsa titt egit fädernesland,
Gud ma tik tröst väl sända!

En fågil, han vär[6] sin egin bur,
sva göra ock all villena[7] djur.
Nu märk, vat tik bör göra!
Gud haver tik givit sinn och skäl[8],
var heller fri än annars träl,
ä medan[9] tu kant tik röra!

Frihet är det bästa ting,
där sökjas kan allt världin umkring
den[10] frihet väl kan bära.
Villt di vara tik själver hull,
tu älska frihet mer än gull,
ty frihet[11] följer ära.

  1. dylik
  2. den
  3. öppet
  4. fordom
  5. värjer
  6. vilda
  7. tanke och förnuft
  8. så länge
  9. för den
  10. med frihet
Det bör alltså finnas en text närmare originalet och därtill är ju denna moderniserade text frå 1947 upphovsrättsligt skyddad. Kanske ska man söka på "Visan om Engelbrekt"?81.231.140.129 24 oktober 2008 kl. 21.35 (CEST)[svara]
Hittade [1] genom google-sökning, men jag kan inte bedöma hur nära originalet den pdf-versionen är, vem som lagt fram den efter vilken källa. Men det är ju betydligt fler verser i Engelbrekts-visan och det verkar som om Frihetsvisan är separat tillagd. Samma författare? 81.231.140.129 25 oktober 2008 kl. 12.12 (CEST)[svara]
Som jag förstår det är Engelbrektsvisan/Frihetsvisan bevarad i en uppteckning som bevarats med en handskrift av Kristofers landslag från omkring 1500 (cod. holm. B 42) och uttryckligen tillskriven Biskop Thomas. Hela uppteckningen består av 35 strofer. Tidigare ansågs det vara två verk. De 27 första kallades Engelbrektsvisan. Under rubriken "Nota de libertate" (ung. Om friheten) följer de 8 sista stroferna som kallades "Frihetsvisan". Nuförtiden tror jag hela texten anses vara ett enhetligt verk, som något förvirrande, omväxlande kallas Frihetsvisan och Engelbrektsvisan. Texten överensstämmer med den onormaliserade texten t ex i Erik Noreens Fornsvensk läsebok förutom att 'æ' och 'ø' ersatts med 'ä' och 'ö'. Båda har dock förmodligen moderniserat interpunktionen. --Thurs 25 oktober 2008 kl. 23.11 (CEST)[svara]
Erik Noréen levde 1890—1946 och hans Fornsvensk läsebok gavs ut 1932, grundad på Adolf Boréens (1854-1925) "Altschwedisches Lesebuch"från 1892. Av den finns det flera utgåvor. Jag har fått uppfattningen att hela "kvädet" om Engelbrekt är av Biskop Thomas där alla stroferna finns i ett samlat dokument, även om "Friheten" är avgränsad. I vilket fall, så sitter vi väl lite risigt till, vad det gäller den "moderniserade" versionen som flyttats hit från WP. Lika illa är det att använda Sten Selanders "moderna" version från 1947. Och faktiskt är det väl kört med att ta till Erik Noréens. Så vad kan duga? Om texten finns återgiven i Adolf Noréens verk (något av dem) så är ju saken delvis räddad för wikisource. Finns Kristofers landslag på scannad nätet? Men det är ju inte riktigt de källorna vi kan hantera. Handskrift från 1500-talet låter lite lyxigt.81.231.140.129 26 oktober 2008 kl. 08.21 (CET)[svara]
Den utgåva jag har är den andra bearbetade upplagan från 1954 och den innehåller bara "Om frihetens" åtta strofer. Den texten är dock hämtad från G.E. Klemmings Svenska medeltids dikter och rim från 1881-82 i Svenska fornskriftssällskapets skriftserie. Det är nog hans version de flesta av de senare texterna bygger på och dit man måste gå för att få alla 35 stroferna. Den boken verkar i nuläget inte finnas på nätet, (varken Projekt Runeberg, Google boksök eller Fornsvenska textbanken tycks ha den tillgänglig). Jag har heller inte hittat någon digital utgåva av handskriften. Om någon har tillgång till Svenska medeltids dikter och rim och är villig att skriva in texten därifrån skulle nog det vara det bästa alternativet för wikisource del.//Thurs 27 oktober 2008 kl. 23.31 (CET)[svara]
Om någon läser detta såhär 15 år senare så kan jag tillägga att visst finns handskriften på nätet: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:handskrift-21530374 "Nota de libertate" börjar på folio 178, sida 368 i PDF:en. Alatius (diskussion) 13 december 2023 kl. 09.56 (CET)[svara]

En version tryckt 1923[redigera]

Ur Visbok av N. B. 1923, 7 verser "I nyspråklig tolkning"


Biskp Tomas frihetssång.

Frihet är det ädlaste ting
Som sökas må all världen kring,
Den frihet väl kan bära.
Villt du dig självan vara huld,
Du älske frihet mer än guld,
Ty frihet följer ära.

Frihet liknas må vid ett torn,
Där väktaren blåser i sitt horn:
Det klingar så klart och vida!
Om från det tornet ut du går
Och en annan det i händer får,
Då fäller du tårar strida.

Haver du frihet fått i hand,
Lyck väl till och bind om band,
Att ej hon dig förlåter;
Hon liknar falken, stolt ich snar;
Om en gång bort han flugit har,
Du får honom icke åter.

Nu råder jag dig: hav frihet kär,
Om grant du märker vad frihet är,
Vad trofast hon dig bringaar!
Frid och frälse drager hon hem,
Hugnad och glädje allom dem,
Som skyggas av hennes vingar.

Frihet tröstar genom sitt namn,
Frihet är en segerhamn,
Som månde de sina vakta,
En hamn, som skyddar mot vind och våg;
Frihet beskärmar hög och låg,
Ty bör man frihet akta.

Du ädle svensk, du statt nu fast
Och bättra det, som hittills brast!
Låt ej din håg förvända!
Du våge din hals och så din hand
Att värna ditt eget fädernesland!
Gud skall dig trösten sända!

En fågel värjer sitt bo på kvist,
Så göra de vilda djur för visst,
Nu märk, vad du bör göra!
Gud haver givit dig hjärta och själ:
Var hellre fri än en annans träl,
Så långe du dig kan röra!

Både lite lik och olik de andra versionerna vi har. Visboken från 1923 av N. B. vet man inte så mycket mer om på Libris heller. Men jag skulle våga att anta texten som fri från upphovsskydd. Visboken tryckt av Aftonbladets Aktiebolags Tryckeri, Stockholm, 1923. Titel: "Visbok. Dikter, visor och barnramsor ur handskrifter och skillingtryck valda och utgivna av N. B.". Förord s. I—III undertecknat av N. B.. 365 sidor + ett ämnesregister och ett alfabetiskt register. Enligt Libris finns 1 exemplar på Uppsala universitetsbibliotek. Underlaget för texterna är enligt förordet i flera fall handskrifter från KB eller fritt inskickade av människor som kommit ihåg texterna. Frihetssången verkar har varit ganska många som kommit ihåg på skilda vis genom åren. Och få har väl sett "originalet".81.231.140.129 4 november 2008 kl. 15.05 (CET)[svara]

Översättningen verkar vara rätt fri på vissa ställen. Men eftersom det med störta sannolikhet är en fri text får du gärna lägga in den (med ovanstående källhänvisníng).--Thurs 4 november 2008 kl. 20.53 (CET)[svara]
Enligt en annan post i Libris om samma bok [2] är N. B. signatur för författarinnan Nanna Bendixson f. Sohlman. Det saknar emellertid betydelse då hon avled 1923 och hennes upphovsrätt redan upphört.--Thurs 9 november 2008 kl. 18.05 (CET)[svara]
O, vilken rolig (betydelsefull) uppgift! Allt är ju inte juridik och ekonomi här i livet. Tack för att du gjort dig besvär att leta och besvära dig med att ta reda på det rätta förhållandet. Värmer81.231.140.129 9 november 2008 kl. 20.02 (CET)[svara]