Diskussion:Jag nu den säkra grunden vunnit/Arkiv LQT

Varifrån är texten hämtad? Wirséns text är ju fri men Eklunds bearbetning av denna är fortfarande skyddad och jag kan endast se marginella skillnader från hans bearbetning i Herzogs-Melins psalmbok nr 583 verserna 1-2 samt 7-8.

Jag vet inte hur omfattande Eklunds bearbetningar var och hans namn har tydligen strukits i senare utgåvor av olika psalmböcker. Bearbetningarna av honom var kanske mindre betydande.--IP7869

Om vi inte vet vad Eklund bidragit med kan vi knappast avgöra hur betydande ändringarna var. Han anges som upphovsman 1921 och 1937 senare utgåvor är ofta vidarebearbetade som Britt G Hallqvists i 1986 års psalmbok och hon kan ju ha baserat sin tolkning direkt på Wirsén och därmed inte alls använt Eklunds version.

Står Wirsén som upphovsman i Svenska Missionsförbundets sångbok från 1921? Det verkar ju vara en helt egen översättning som endast har någon rad gemensam med Wirséns/Eklunds.

Det är musikupplagan av SMF:s sångbok jag har och där är endast kompositörerna angivna. Den första versionen jag la in är SMF:s sångbok "Sånger och psalmer" från 1951. Intressant vore om vi kunde hitta Wirséns ursprungliga text. Jag har den antagligen i "Andliga sånger", men den har jag inte tillgänglig nu tyvärr. Får återkomma efterhand, som mina böcker kommer hem igen.--IP7869

Här finns texten i den finska Evangeliska-lutherska psalmboken.

Psalm 266 där endast Rothe och Wirsén nämns vid namn och så med tillägget "Bearbetad". --IP7869

Psalmen finns återgiven i Läsning för svenska folket från 1906, "tolkadt af C.D. af Wirsén".[1] Edaen 31 januari 2011 kl. 19.45 (CET)

Skulle du kunna korra förstaraden på missionsförbundstexten en gång till?

I 1903 års upplaga står det "Jag nu den säkra grunden funnit" så även på Wikipedia: w:Svenska Missionsförbundets sångbok 1920#E. Trosvisshet.. En modern bearbetning av denna översättning finns här, om infon där stämmer är översättningen från 1700-talet (1778, 1795) och bör alltså vara fri.

Den SMF:s Sångbok som Runeberg har är tryckt 1903 men utgivningsåret är 1894. Så jag föredrar att kalla den typ SMF 1894. Det är ungefär som min konfirmationspsalmbok som är en 1937:a men tryckt på 1960-talet. I SMF tryckt 1951 så uppges att Wirsén gjorde sin översättning 1889, så den på Runeberg publicerade är från 1894:an. Om vi lägger in den som den ursprungliga översättningen, så kan vi lättare jämföra och ta ställning till Eklunds bearbetning och dess betydelse. De senare av Hallqvist för 1986:an har jag inte alls fördjupat mig i.

Satt in 'funnit' där jag skrivit fel förut. (F'låt. Rättade ett stavfel till ... Har fixat lite bättre glasögon, men det hjälper inte alltid i mörkret.) Intressant att det ska finnas en så gammal översättning, som från 1780-talet. Jag ska titta lite i sångböckerna jag har tillgängliga från den tiden.