Erotisk rullning på sjön
| ← Bromsens Vårpromenad |
|
En res-tur → |
Erotisk rullning på sjön.
En visa vill jag sjunga,
En hjertans liten en,
Om hur de vågor gunga
Min båt i månans sken.
På andra sidan fjärden,
Der bor min lilla tös:
Dit vill jag styra färden,
Der vill jag glömma verlden —
Gud hjelpe mig, jag nös!
Det bådar godt, det lättar
Ett känslofullt humör.
Hos Selma får jag plättar
Och pussar och likör.
Der ibland lundar ljufvya
Står Våren i sin ståt.
Der blomstrar hvarje tufva,
Der kuttrar ömt min dufva —
Styr på, min lilla båt!
Du vän för hjertan kranka
Och älskogs-ömma par!
O, måne! håll din blanka
(Jag menar lykta) klar.
För älskande betryckta
Du aldrig stängt din dörr:
Din gamla kärleks-lykta,
Den innerligt omtyckta,
Hjelpt många tusen förr.
De suckar utan ände,
Som i ditt hägn du tog,
Om jag blott hälften kände,
Jag kände Gudi nog!
Din huldhet mot de kära
Dig gifvit namnet kysk.
Det länder dig till ära,
Och jag vill nästan svära,
Du fått det af en Tysk.
Jag vill i spåret följa
Utaf ditt silfrerhjul:
Skjut på, du klara bölja,
Fyll i, du lilla kul!
Min julle lätt på vågen,
Framåt i Frejas sken!
O! att min färd I sågen:
Gud Amor står med bågen
Vid rodret som kapten.
I röda rappet landar
Min båt vid Selmas strand.
R'en blomstrens ljufva andar
Mig komma mot från land.
Jag gigar mina lappar,
Jag hennes stämma hör;
Mitt hjerta våldsamt klappar,
Jag tror jag hufvu't tappar
Och af förtjusning dör.
