Filius Prodigus Seu Imperitus Peregrinans/Actista4

←  Actus III Scena VII

Filius Prodigus Seu Imperitus Peregrinans, Thet är Een Comoedia Om then förlorade sonen, eller een oförfaren Wandringzman av Samuel Petri Brask (1613-1668)

Actus IV Scena I  →

Actista IV.

YTterligare een Jesuwit,
Acolastum råder medh största flijt:
At han skal sin religion,
Öfwergifwa til storre mon,

Detta honom är myckit kärt,
Och förswär hwadh han förr haar lärdt.
Dereffter någre Embetzmän,
Fordra hwadh han är skyldigh them.
Men när han ey betaala måtte,
Vpwäxer Kijff, Hugg, Slagh och Tråtter.
At han medh platz vndkomma kunne,
Och i itt Hoorehws blifwer funnen.
Der honom hans Pung stiäls ifrå,
Hwaraff honom tå händer så,
At hans kläder tå dragas aff,
Och han fattar til Tijggiestaff.
Så mycket är i thenne ackt,
Hörer grant til hwadh nu är sagt.