Den fångna Själens suckar efter förloszning genom Christum.
1.
Frälsare! ach, skåda Du,
Huru djupt min ande fängslas:
Snärd i dolda band ännu,
Jag beträngd, förtryckt, här ängslas;
Will jag lös, få ser mitt hjäerta
Blott sin maktlöshet med smärta.
2.
Desza band, som fängsla mig,
Djupa suckar ur mig twinga.
Zions Konung! skynda Dig,
Att mig ur mitt fängsel bringa.
Låt mig, frälst från lustans wåda,
Dig i salig frihet skåda.
3.
Dig har täckts, af idel nåd,
Mig från grofwa synder slita;
Äfwen följa Dina råd
Har jag welat mig beflita:
Mången torde derför mena,
Jag är from och bland de rena;
4.
Men ett högre ljus mig ger
Af min nöd en bättre känsla,
Lär mig att jag bör än mer
Dö från lustar som mig fängsla,
Hwarhe syndens smitta qwäfwa,
Helig renhet eftersträfwa.
5.
Wiljan har jag ock dertill,
Men kan sjelf det ej fullborda;
Och de werk jag göra will,
som ett twång, så tungt bli gjorda:
När jag på de bästa skådar,
Mycket orent wid dem lådar.
6.
Se, min Gud, hur blott jag står,
Hur i elände jag qwider:
Hjertat efter frihet trår,
Mot en öfwermäktig strider.
Låt din nådastol framsättas,
Stafwen brytas, oket lättas.
7.
Ack! hwar är Din ande ny,
Den Du lofwat ge de Dina,
Som ger kraft att synden fly,
Frälsar ifrån ångst och pina;
Att jag må stå upp af döda,
Och Dig tjena utan möda.
8.
Jesu mild! förbarma Dig,
Upplös desza banden många;
Från allt orent helga mig,
Och mitt hjerta tag till fånga.
Kom och blif mig ewigt nära,
Du som köpt mig, Dig till ära.
9.
Ack! när skall mitt hjerta få,
Öfwer allt upplyftadt, swäfwa
Och i trogen kärlek få
Mig till ett med Dig upphäfwa,
Frigjord från min egen wilja
Och från allt, som osz kan skilja?
10.
Kom, du sölla frihetsdags,
Då min boja warder kroszad!
Glad, min Jesu, skall då jag
Lofwa Dig, af Dig förloszad;
Dig hwars kärleks-kraft allena
Gjort mig fri, att Dig rätt tjena
11.
Låt Ditt Evangelium
Mig, den fångne, frihet båda.
I Ditt sköte gif mig rum,
Skygd mot fiender och wåda.
Jag i tro och hopp will bida,
Att den stunden må framskrida.
12.
Eget werk förslår ej nu;
Sjelf Du måste allt utföra.
I min swaghet, werika Du:
Du må skapa, wärka, röra.
När Du werkar fritt i själen,
Då förloszas arma trälen.
