Från Wikisource, det fria biblioteket.
Upptecknad i August Bondessons Visbok, 1903. I Visbok, 1923 publicerad som Kärleksvisa och i Den gamla visboken, 1954, under rubriken Skillingvisor. |
Giordana sitter på blåa stranden
och kammar tankfullt sitt gyllne hår
då föll i vågen det gyllne smycke
— Giordana gråter så mången tår.
Då syns en yngling på stranden gånga:
"O, skön Giordana vi gråter du?"
"Min gyllne kam jag i vågen fällde,
på havets botten den vilar nu."
"Och skön Giordana, vad vill du giva,
om jag från havsbotten hämtar den?"
"Jo röda guldet ill jag dig giva
och därutöver en kyss, min vän."
Och ynglingen ut i sjön syns vandra,
sig kastar hejdlöst i böljans famn.
Han dyker en gång och så en andra,
men tredje gången han smycket fann.
"O, skön Giordana här har du smycket!
den lön du lovat, den vill jag ha."
"Det röda guldet det vill jag giva
men kyssen, den får du aldrig ta."
"Vad skulle jag med det röda guldet?
den lön du lovat, jag tar av dig.
För att få kyssa en härlig flicka,
i havsens djup har jag störtat mig."