Från Wikisource, det fria biblioteket.
1.
Gud, vår Gud, för världen all
högt din nåd förkunnas skall
att du oss en Konung gett,
som vår salighet berett.
2.
Se, han kommer, full av frid,
såsom solen ljus och blid.
Såsom daggen törstig jord
vederkvicker oss hans ord.
3.
Med rättfärdighet hans hand
råda skall från strand till strand.
Övervåld och lögn och flärd
skall han drabba med sitt svärd.
4.
Lika långt som dagen går,
och som månens skimmer når,
skall hans ära lysa ren,
samla folken i sitt sken.
5.
Ty han rädda skall ur död
den somr opar i sin nöd,
för de fattiga och små
skall hans mildhet öppen stå.
6.
Han skall vara alla god,
giva trötta själar mod.
I hans rike ingen mer
sig i nöden lämnad ser.
7.
Därför, liksom vårlig dal,
kläds i örter utan tal,
skall den skaran växa stor,
som på denne Konung tror.
8.
Bäre bergen fröjd och frid
med hans namn kring jorden vid,
ty han är den ende man,
som oss alla hjälpa kan.
