Hoppa till innehållet

Handbok för lokomotiv-förare/Förord

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Djvu
Handbok för lokomotiv-förare
av Theodor Hwasser

Förord
Rättelseförteckning  →


[ vii ]

FÖRORD.

Under den tid, som författaren innehaft förtroendet såsom lokomotivingeniör vid Gefle-Dala-Banan, har han vunnit den erfarenheten, att man, för erhållande af duglige och pålitlige lokomotivförare, icke må lägga största vigten vid att söka dessa bland personer med betyg om skicklighet såsom maskinister och maskinarbetare, utan hellre fästa större afseende vid ett nyktert och pålitligt uppförande, i förening med god uppfattningsförmåga och händighet, äfvensom att man bör dertill välja unga, friska och starka personer, hvilka sedermera, under gradpasseringen såsom putsare och eldare, småningom kunna bibringas den nödvändiga kännedomen om ett lokomotivs alla delar, jemte vanan vid skötseln af detsamma, som fordras för att rätt sköta denna ansvarsfulla befattning.

Inseende den lättnad, för bibringandet af nämnde angelägna kunskap, som dervid skulle beredas genom en kort och lämplig handbok, hvilken under [ viii ]gradpasseringen kunde studeras och efter hvilken lokomotivföraren, före börjande tjenstgöring såsom sådan, hade att undergå en examen, har författaren först bland den utländska litteraturen i ämnet sökt något härtill för öfversättning lämpligt arbete; men icke lyckats finna något sådant, alldenstund en del tyckts vara alltför vettenskapliga för att kunna förstås af personer utan någon matematisk underbyggnad, hvaremot andra nästan uteslutande upptagit instruktioner, hvilka kunna vara olika för olika jernvägar. Af sådant skäl har författaren, ehuru mer än väl inseende det svåra i problemets lösning, dock, på inrådan af för saken intresserade personer, beslutat framlägga ett försök till afhjelpande af den förhandenvarande bristen, öfvertygad, att om detta icke befinnes för sitt ändamål tillfredsställande, det åtminstone må gifva anledning till ämnets bearbetning af någon annan man af facket, som må vara företaget bättre vuxen.

För att emellertid icke ensamt utgå från den egna, ännu icke mångåriga erfarenheten, hafva äfven flera af de i utlandet uti hithörande ämnen utgifne arbeten rådfrågats, synnerligen med fästadt afseende på tillämpligheten deraf hvad beträffar vårt lands klimat och öfrige förhållanden och må ibland de anlitade författarne företrädesvis nämnas: Perdonnet, Pellicier, Flachat, Petiet, Le Chatelier, Clark, Fairbairn, Williams, [ ix ]Welkner, Hartmann m. fl. Bemödandet har varit att i möjligaste korthet enkelt och lättfattligt söka framställa den kunskap, som må anses nödvändig och på samma gång tillräcklig hos en lokomotivförare, för att rätt och riktigt kunna sköta det honom anförtrodda lokomotiv, och dervid valt följande indelning: 1:o Inledning, innehållande de enklaste fysiska lagarna i afseende på luften, vattnet och brännmaterialierna; 2:o En detaljerad beskrifning öfver lokomotivets alla delar, dessas hufvudsakliga dimensioner och sammansättningar; 3:o Ångans verkan i cylindern; 4:o Lokomotivets skötsel såväl under som utom tjenstgöring; 5:o Lokomotivets dragkraft, ett tågs motstånd och maskinernas effekt; 6:o Olycksfall, som kunna förekomma å under tjenstgöring varande lokomotiv, deras orsaker och afhjelpande för tillfället. Till förtydligande af texten medfölja 9 stycken lithografierade plancher, dels å detaljer, dels å sammansatta lokomotiver jemte diagrammer för slidrörelsen, hvilka visserligen i hög grad fördyra boken, men utan hvilka författaren ej heller ansett ändamålet kunna nöjaktigt vinnas.

Under förhoppning i öfrigt att detta arbete, såsom det första försöket i sitt slag på vårt modersmål, måtte med skonsamhet bedömmas, må tilläggas att författarens högsta önskan är att härigenom kunna i någon mån bidraga till bibringande af upplysning och [ x ]praktisk skicklighet hos den här i sednare tider tillkomna klass af medborgare, nemligen lokomotivförare, i hvars händer medmenniskors lif och egendom nu dagligen anförtros snart sagt i alla delar af vårt land.

Gefle i Oktober 1865.

Theodor Hwasser.