Kalmar 1894-08-25
[ sida ]
Kalmar.
Prenumerationspris: för helt år 5 kr., för tre fjerdedels år 4 kr., för halft år 2:75, för fjerdedels år 1:50, för en månad 60 öre. Lösnummer a 5 öre säljas å tryckeriet, Södra Långgatan N:o 36.
| N:o 131. | Redaktion: J. A. Johansson, redaktör och utgifware. J. A. Wallin, redaktionssekreterare. |
Lördagen den 25 Augusti | Tryckt i Kalmar å Tidn. Kalmars Aktiebolags tryckeri. (f.d. Westinska Boktryckeriet.) |
1894. |
Annonspris: 10 öre pr petitrad före texten, 8 öre pr d:o efter texten samt 12 öre pr d:o för alla utländska annonser. Annonser emottagas å tryckeriet dagarne före utgifningsdagarne till kl. 5 e.m. Längre annonser böra dock inlemnas före kl. 12 midd.
Den ärade publiken underrättas härmed att
Badrestauranten
i Borgholm
är nu efter genomgången reparation öppen för frukost-, middag- och aftonservering à la carte och efter beställning samt sexor till olika priser.
Hel inackordering med till middag smörgåsbord och fyra rätter (table d'hôte) kr. 2:50, ensamt middag kr. 1:50. Hel inackordering med smörgåsbord och tre rätter till middag kr. 2, ensamt middag kr. 1:25. Middag med tre rätter mat eller smörgåsbord med två rätter kr. 1:25. En måltid afdrages icke, utan endast hel dag. Vördsamt: Sal. Svanfeldt.
Den ärade publiken underrättas härmed att
Svanfeldts källare
(öppen fr. 8 f.m. till 11 e.m.)
serverar
a 45 öre (en rätt väl lagad mat med bränvin och öl);
a 70 öre (två rätter mat med bränvin och öl).
Hel inackordering (med två rätter mat och öl till middag) à 35 kr. pr månad.
Öl från fat a 10 öre pr seidel!
Vördsamt:
Sal. Svanfeldt.
A. Engdahl & C:o Pappers- och Parfymhandel.
Skrifmaterialier, Kammar, Borstar, Tvål m. m. Billiga priser!
| 2 | Kalmar Enskilda Banks Hufvudkontor | ||||||||
| i Kalmar | |||||||||
| hålles öppet 10—2. | |||||||||
| Inlåningsränta: | Utlåningsränta: | ||||||||
| På | Upp- o. Afskrifningsräkn. | 2 | proc. | för | Vexlar | 4 à 5 | proc. | ||
| „ | Deposition 4 mån. och längre tid | 3 ½ | „ | „ | Lån | 4 à 5 ½ | „ | ||
| o uppsagda depositionsbevis utbetalas räntan qvartalsvis. | „ | Kreditiv | 5 à 5 ½ | „ | |||||
| Bokföringsafgift | ½ à 1 | „ | |||||||
| Ingen förskottsränta å lån upptages. | |||||||||
| Köper och säljer postremissväxlar och utrikes vexlar samt idkar all sådan rörelse som är hänförlig till området för allmän bankverksamhet. | |||||||||
| Amerikanska Dollars, | |||||||||
| guld, sedlar och vexlar, | |||||||||
| köpas och säljas af | |||||||||
| Kalmar Enskilda Banks Hufvudkontor i Kalmar. | |||||||||
| ◆● | HOTELL WITT, | ●◆ |
| Kalmar, | ||
| som öfvertagits af undertecknad och nu genomgått en fullständig yttre och inre reparation och moderisering, rekommenderas i ärade herrar resandes benägna hågkomst. Eleganta resanderum, stora uppackningsrum, café, matsal och biljard. Facila priser, ferm betjening. Tyska, engelsa och franska språken talas. Hotellet ingår från 1 januari 1895 i Handelsresandeföreningen.
129 | ||
| Högaktningsfullt: | ||
| Svante L. Landelius. | ||
| Försök Salubrin! |
| Försök Salubrin, det är fullkomligt giftfritt. |
| Försök Salubrin mot yttre skador, såsom frost- och brännskador, insektstyng, sårnader m. m. Försök det exempelvis mot något slags insektstyng, och Ni finner, det Ni aldrig försökt eller lärt känna något så kraftigt verksamt medel deremot. |
| Försök Salubrin mot hårsjukdomar, t. ex. mot mjäll, och Ni öfvertygar Er, att mjällafsöndringen kan med lätthet häfvas, om Ni använder Salubrin enligt beskrifningen. |
| Försök Salubrin såsom toalettmedel, och Ni kommer att föredraga det framför hvarje annat medel. |
| Försök Salubrin för några af de ändamål, som uppgifvas i den hvarje flaska medföljande beskrifningen, och använd den noggrant enligt densamma; Ni skall då icke längre förundra Eder öfver att ingen af dem, som lärt känna dess egenskaper, vill vara i saknad deraf. |
| Om Ni icke sjelf vill använda Salubrin, låt Edra barn få det och använda det (lämpligt utspädt!) då de slå sig eller ådraga sig annan yttre skada, och Ni skall inbespara dem många tårar. |
| Om den medicinska användningen och rekommendationen af Salubrin se Eira 1894 № 12 och № 13. |
| Försäljes i Kalmar hos
Elise Håkansson. |
| ◆●■ | SECULARIS, | ■●◆ |
| naturligt Mineralvatten från Skofteby, analyseradt af professorn grefve K. A. H. Mörner och förordadt af docenten S. Alf. Levertin, såsom varande ett oöfverträffligt vatten att begagnas såsom bordsvatten och läskedryck. | ||
| Ensam försäljare i Kalmar med omnejd samt Öland | ||
| Herr Axel Åhman i Kalmar. | ||
| Analyser och broschyrer sändas på begäran. | ||
Total slutförsäljning.
Återstående lager af Manufakturvaror, deribland särskilt Klädningstyger, utsäljes under närmaste tiden betydligt under inköpspris.
Edvard Johansson.
6 Storgatan 6.
131
| På begäran af Munksjö Aktie Bolag har jag undersökt ett prof af fabrikens råpapp, afsedd för tillverkning af asfaltpapp, med särskild begäran om undersökning, huruvida pappen innehölle slipad trämassa. | |||
| Vid pappen var med tvenne sigill: “Styrelsen för städernas bolag till försäkring af lösegendom” och “Munksjö Aktie Bolag, Jönköping”, fästadt en så lydande attest: “Detta prof har jag denna dag uttagit af inom tjärdränkningsanstalten befintligt, omedelbart för dränkning afsedt råpapperslager, betygar | |||
| Jönköping, 20 December 1893. | |||
| Ivar Fock”, | |||
| Verkst. Direktör för städernas Lösöreförsäkringsbolag. | |||
|
Vid analys befanns pappen bestå af: | ||
| Fuktighet | 8,05 | procent | |
| Aska | 4,92 | „ | |
| Cellulosa | 59,77 | „ | |
| Ylle, hår | 18,20 | „ | |
| Gummiliknande ämnen, fett m. m. | 9,06 | „ | |
| 100,00 | „ | ||
| Den mikroskopiska undersökningen af cellulosan visade, att denna icke innehöll fibrer af slipadt trä, hvilka äro under mikroskopet lätt igenkänneliga. Öfverhufvud innehöll pappcellulosan hufvudsakligen bomullsfibrer. | |||
| Stockholm den 17 Januari 1894. P. Klason. Professor vid Tekniska Högskolan, Stockholm. 123 | |||
Dragning sker den 28
augusti under myndigheternas kontroll på 16 st. Sotmålningar med radering, infattade i prydliga ramar.
Ännu finnes några lotter à 1 kr., som säljas i stadens boklådor samt hos P. R. Florin.
Emil Lindberg,
Bergqvara.
Härmed har jag äran underrätta, att jag öppnat
Jern-, Manufaktur-, Speceri- och Diversehandel
i hr Åke Nilssons f. d. gård härstädes.
Jag rekommenderar mitt lager samt beder får innesluta mig i benägen hågkomst.
Bergqvara den 20 augusti 1894.
Emil Lindberg.
Realisation!
I anseende till affärens upphörande realiseras hela lagret af Tapeter, Bårder, Rullgardiner och Cornischer till och under inköpspriser. OBS.! Äldre men finare mönster säljas till omkring halfva inköpspriset.
Ludv. Söderlunds sterbhus.
129
Storgatan № 9.
Möbel-Lager.
Bättre och enklare. Billigt pris. Äfwen mot afbetalning. Fiskaregatan 49. Telefon 125.
2 C. F. Sjögren.
| Begär alltid | Pataholms |
| Rofsläder | |
| hos ende försäljaren för Kalmar
95 | |
| C. J. Johansson. | |
N. A. Dillbergs Bokhandel
(f. d. Holtsbergs). — Kaggensgatan 16. — Telefon n:r 16. —
Svensk och utländsk Literatur, Musikalier, Kartor och Planschverk, Psalmböcker, Kontorsböcker, Papper, Kuverter, Album, Resväskor, Portmonnäer, Glasögon, Pincenezer, Kikare, Parfym, Eau de Cologne, Violiner, Guitarrer, Strängar, Visit- och Bjudningskort m. m.
100 Postpapper och 100 Kuverter för 90 öre 4
Elise Håkanssons Sybehörs-Affär
|
Alla slags byggnadsritningar | 
|
för stad och land, patentritningar m. m. uppgöras, kostnadsförslag, kontrakt och arbetsevis
uppsättas, råd och upplysningar i alla till byggnadsbranchen hörande frågor meddelas; allt mot billigt arvode. Kalmar i juni 1894.
Albert Andersson, Arkitekt.
Westra Sjögatan 18.
Kyrko-Tidningar.
14:e söndagen efter H. Trefaldighet
predika:
I Domkyrkan: Ottesången, domprosten Warholm. Högmessan, komminister Lindblom. Aftonsången, domprosten Warholm.
I Slottskyrkan: Komminister Hoflund.
Skriftemål kl. 10 f.m.
Kollekt i båda kyrkorna till Kalmar stifts bibelsällskap.
Weckopredikan i båda kyrkorna nästa onsdag, kl. 6 e.m., af komminister Lindblom.
15:de Söndagen efter H. Tref. anställes nattwardsgång i Domkyrkan, hwartill anteckning sker nästa fredag, kl. 9—10 f.m.
I stadsförsamlingen döpte: Gelbgjutaren J. F. Hägerbaums dotter, Anna Wahlborg Sofia. Borstbindaren C. F. Anderssons dotter, Edith Martha Maria. Skräddaren J. P. Ekblads dotter, Ester Sylvia Mathilda.
Wigde: Snickaren Johan Gustaf Hjalmar Nilsson och Annette Sofia Petersson.
Döde: Hilda Ottilia Lindros, 17 år. Möss-skräddaren Gustaf Ström, 80 år. Skepparen Frans Bergman, 46 år.
I S:t Paulskyrkan
predikar
Söndagen kl. ½ 11 f.m. och 5 e.m. pastor Axel Uppling.
|
|
I Bethesda |
|
predikan i morgon kl. 10 f.m. och 5 e.m. af C. A. Johansson.
Obs.! Kyrkoherden G. Willén från Bergunda predikar i Bethesda nästa måndag kl ½ 8 e.m.
I Bethlehem
predikar A. G. Holmström söndagen kl. 6 e.m. och måndagen kl. 6 e.m.
Frälsningsarmén.
Lördagen den 25 aug., kl. 8 e.m. anordnas
en storartad Kaffefest,
som ledes af stabskapten Swensson.
|
|
Mycken sång och musik. |
|
Inträde 25 öre.
Söndagen den 26 augusti:
Stora möten hela dagen.
Kl. 11 f.m., kl. 330 e.m. samt kl. 8 på qwällen.
Alla mötena ledas af stabskapten Swensson.
Inträde på qwällen 10 öre.
Frälsningsarmén.
Söndagar möten kl. 8, 11 f.m., 3,30 och 8 e.m.
Offentliga möten tisdagar, torsdagar och lördagar kl 830 e.m. Alla hjertligt wälkomna! 107
I Baptisternas lokal
(Ölandsgatan 16)
predikan söndagen den 26 aug. kl. 11 f.m. och 5 e.m. af pastor Modén.
— Trolofvade.
Otto Hansson.
Anna Larsson.
— Född.
En SON. London 1 aug. 1894.
| Emma Widegren, född Rydén. |
Mathias Widegren. |
— Dödsfall.
| Tillkännagifves |
| att |
| Gud behagat genom en lugn och stilla död |
| till sig hemkalla |
| Mamsell |
| Petronella Catharina Hahn |
| å Loverslund tisdagen den 21 augusti 1894, |
| kl. 7,30 e.m., |
| i en ålder af 85 år, 9 månader och 22 dagar; |
| djupt sörjd och saknad af Syster, Bröderbarn, |
| Slägt och många Vänner. |
| Es. 54: 10. Syr. 41: 3 |
| Sv. Ps.-B. № 473: 1; 461: 8. |
Fru Kristina Lovisa Warberg, f. Örström, 71 år, 20 aug., Älsten. — Fru Josefina Wilhelmina Zetterström, 57 år, 19 aug., Stockholm. — Enkefru Alma Grass, 25 år, 18 aug., Hesselby.
| Grafkransar och Buketter | |
| af alla sorter till billiga priser. | Stadsparken. |
— Sammanträde.
Goodtemplare!
Gemensam loge lördag afton den 25 aug., kl. 8, då en gemensam fråga af större betydelse behadlas och afgöres. Kalmar tjenstgör. L. T.
Goodtemplare!
Från och med första söndagen i september har logen “D. B.” sina möten söndagse.m. kl. 5. L. T.
Templar-Orden.
Templet “Spiran”
håller ordinarie möte i Baptisternas lokal, Ölandsgatan № 16, hvarje måndag, kl 8 e.m., då nya medlemmar vinna inträde. OBS.! Lifförsäkring finnes inom orden. 131
I. O. G. T.
sammanträder i Ordenshuset: logen »Kalmar» kl. half 3 och logen »D. B.» kl. 5 hvarje söndagseftermiddag.
National-
goodtemplarorden »Sanning» sammanträder i Bethesda hvarje söndag kl. half 3 e.m. Nya medlemmar intagas! 2
Snus!
Kalmar Rapé!
Denna mycket omtyckta snussort försäljes, såväl i parti som minut, till lägsta pris från vår fabrik i Karlskrona som ock från våra nederlag i Kalmar och Oscarshamn.
Rubens Tobaksfabriks Aktiebolag,
Karlskrona
Nederlag i Kalmar, Storgatan № 15.
— Borgenärers sammanträden.
Borgenärerna uti disponenten F. W. Nyströms i
Pukaberg konkurs kallas till sammankomst å
hotellet i Nybro fredagen den 7 nästa september, kl. 3
e.m., dels för att bestämma underhåll till gäldenären och
hans familj och dels för att pröfva antagligheten af ett utaf
gäldenärerns hustru till sysslomännen ingifvet anbud å
massans samtlige lösöretillgångar, äfvensom för att öfverlägga
och besluta i öfriga vid sammanträdet möjligen
förekommande förvaltningsfrågor. Råby den 20 augusti 1894.
Georg Möller.
Rättens ombudsman.
Borgenärerna uti kakelugnsfabrikören O. Anderssons konkurs kallas till sammanträde å rådhussalen torsagen den 6 nästa sept., kl. 1,45 e.m., för att afgifva yttrande i anledning af de besvär, gäldenärens förmyndare hos rådstufvurätten anfört öfver borgenärernas den 9 nästl. juli fattade beslut rörande underhåll till gäldenären, äfvensom besluta i andra, möjligen förekommande, förvaltningsfrågor. Kalmar i augusti 1894.
Rättens ombudsman.
Borgenärerna uti hemmansegaren Adolf Olofssons i Pukaberg konkurs kallas till sammankomst å hotellet i Nybro onsdagen den 12 nästa september, kl. 3 e.m., för att bestämma underhåll till gäldenären och hans familj samt för att öfverlägga och besluta i de frågor rörande konkursen, hvilka vid sammankomsten möjligen komma att väckas. Råby den 21 aug. 1894.
Georg Möller.
Rättens ombudsman.
Bolagsstämma.
Södra och Norra Möre häraders Brandstodsbolag
behagade sammanträde till ordinarie bolagsstämma i tingshuset å Wassmolösa fredagen den 28 nästkommande september, kl. 3 e.m., då till behandling förekommer:
- revisorernas berättelse;
- fråga om direktionens ansvarsfrihet för föregående brandstodsårs räkenskaper och förvaltning;
- Johan Arbmans i Hylkebo och J. A. Fagerströms i Påryd m. fl:s motion om ändring och tillägg i bolagets stadgar;
- val af ordförande och ledamöter i direktionen jemte revisorer och suppleanter; samt
- ämne af sådan beskaffenhet som ej kunnat förutses.
Direktionen.
129
Ledig tjenst.
En biträdande lärarinna, som genomgått 2:ne klasser af seminarium, erhåller fast anställning i Gummebo (nära Bergqvara) i början af nästa år med 300 kr. årlig lön jemte husrum och vedbrand. Ansökningar böra inlemnas till skolrådets ordförande i Söderåkra före den 1 okt. 1894.
— Bouppteckning.
Lördagen den 1 nästa septem-
ber, kl. 10 f.m., blifver bouppteckning i Spikgatan № 12 efter aflidne snickaren C. J. Johansson. Alla de, som hafva ouppgjorda affärer med den aflidne, torde dem vid bouppteckningen anmäla. Kalmar den 17 augusti 1894. Bouppteckningsförrättare.
Kalmar Rådstufvurätt
kommer att måndagen den 27 augusti 1894, kl. half 1 e.m., upptaga sjöförklaring angående galeasen »Gudmund».
Närmast helgfria dag dessförinnan klockan 12—2 finnes den anmälan, som föranledt sjöförklaringen, jemte tillhörande handlingar tillgänglig å rådhuset i Kalmar.
|
|
Musik |
utföres i Stadsparken i afton kl. half 8.
Sista festen
för i år
i Rosénska trädgården
söndagen den 26 aug., kl. 6 e.m.
Goodtemplarnes musikkår utför dansmusiken. — Kaffe och läskedrycker serveras. — Eklärering à la Tivoli jemte bengaliska eldar. — Mycket festligt!
Obs.! Festen håles af samma sällskap som söndagen den 12 dennes.
Höstterminen
i undertecknads skola börjar onsdagen den 29 augusti.
Karin Lind.
Nybro.
125
En välsorterad Klädeshandel
öppnas af oss under firma
Bröderna Carlson
omkring den 1 nästkommande september vid Larmtorget.
Kalmar i augusti 1894.
| 31 aug. | dragas i Sydsvenska Konstindustri-Lotteriet i Lund 1,000 vinster till ett värde af 33,000 kr., deraf 20 anvisningar fr. 310 till 2,000 kr., tillsamman 10,970 kr., för eget val. Klasslott kr. 2:00, serielott (2:dra och 3:dje klass) kr. 3:75. |
Hufvudkollektion: Fabriks- och Handtverksföreningen i Kalmar.
Underkollektörer: Guldsmed J. G. Hentzell, Kalmar; bokhandl. A. Åhman, Mönsterås; fotografen Ivar Funqvist, Borgholm; bokhandlare Ljungdahl, Nybro; urmakare E. J. Carlström, Algutsboda.
100
Smålands Enskilda Banks
i Kalmar räntesatser:
| Vid inlåning: | |||||||
| å Upp- och Afskrifningsräkning | 2 | proc. | |||||
| å Depositionsräkning, 4 mån. | 3½ | „ | |||||
| Vid utlåning: | |||||||
| för | vexlar | på | 3 mån. eller derunder | 4 | à | 4½ | „ |
| „ | „ | „ | längre tid | 4½ | à | 5 | „ |
| „ | lån | 4 | à | 5½ | „ | ||
| „ | kreditiv | 5 | à | 5½ | „ | ||
| Å lån upptages icke förskottsränta. | |||||||
| Utländska valutor köpas. | |||||||
Amerikanska Dollars,
Smålands Enskilda Bank.
Höstterminen
i undertecknads privatskola börjas den 1 sept. kl. 12 midd.
Undervisning i
Engelska språket
Undertecknads musiklektioner
Papenhagens f. d. villa.
Privatundervisning
åt skolungdom meddelas af undervisningsvan student. Adr. å denna tidnings tryckeri. 131
Å Teatervallen
konserterar Rosenqvistska kapellet hvarje afton från kl. 7 e.m. 103
TILL FÄRJESTADEN
anordnas SISTA LUSTRESAN i år
af Fackföreningarna om söndag med ångf. Kalmar Sund № 5. Afg. fr. Kalmar kl. half 10 f.m. och kl. 2 e.m.; fr. Färjestaden kl. 1 och kl. 7 e.m. Biljetter tur och retur 50 öre.
OBS.! Amatörsextetten utför dansmusik.
Nästa söndag
den 2 september
stor Folk- och Familje-Fest
i Rosénska trädgården.
Sång, musik af Amatörsextetten. Eklärering a la Tivoli m. m. Vidare annons i onsdagstidningen.
Rösträttsföreningens Styrelse.
Varmbadhuset
hålles stängdt måndag 27 och tisdag 28 augusti.
C. A. Hedin.
Tandläkaren
Maurits Schmidt,
Stortorget 34, mottagningstid kl. 10 f.m. —12 midd. samt kl. 3—4 e.m. Telefon 172.
OBS.! Mottagningarne i Nybro hafva upphört.
15 September!
Skulder till undertecknad torde godhetsfullt inbetalas före den 15 sept., efter hvilken tid allt resterande utlemnas till laga indrifning.
Kalmar i augusti 1894.
Edvard Johansson.
Sorgartiklar!
Liksvepningsartiklar och färdiga Likklädslar, ständigt lager hos
Frances Linddahl.
H. Sandbergs
ATELIER
Stadsparken.
Buketter och Kransar, Blad- och Blomsterväxter billigast i Stadsparken.
Riksbanken,
Kalmar.
| Diskonto för vexlar | på 3 månader eller derunder | 4 | proc. | |||
| på längre tid | 4½ | „ | ||||
| Ränta | för | lån | mot | inteckning | 4 | „ |
| „ | „ | „ | „ | öfrig säkerhet | 3½ à 5½ | „ |
| „ | „ | afbetalningslån | 4½ | „ | ||
| „ | „ | kassakreditiv | 4½ | „ | ||
| Utländska valutor köpas. | ||||||
Res-Effekter
Koffertar, Kappsäckar, Nattsäckar, Necessaires, Bärremmar, Väskor, Resmössor och -Hattar m. m. dithörande uti
LUNDBERGS Etablissement
Thingvalla-Linien
är den enda Skandiaviska linie som beqvämt och billigt befordrar passagerare direkt från Kalmar till Amerika. Närmare meddelar
Kapten Carl Granlund.
Kalmar.
Lifförsäkrings-Aktiebolag
THULE,
STOCKHOLM,
meddelar försäkringar genom P. Hoflund.
Handl. Knut Löfbergs gård. Telefon 210.
Snörstrumpor,
alla nummer och former; Bråckband af äkta Solinger stålfjedrar; Suspensoirs, Sköljkannor, Grossessbindlar, praktiska Modeller m. m. till sjukvården hörande och obs. i handeln bästa förekommande artiklar, endast uti
LUNDBERGS Etablissment.
Slöjdkomiténs skola i Kalmar
(f. d. slöjdskolan).
Höstterminen tager sin början måndagen den 3 september, kl. 10 f.m., då de, som önska winna inträde, skola anmäla sig.
Förutom i träslöjd meddelas underwisning i räkning, naturkunnighet och geometriska konstruktioner.
A. Christersson.
Papper
såväl Post-, Skrif- och Concept- som Kardus- och Makulatur-,
Kuverter,
Räkenskaps-, Protokolls-
och Kopieböcker
samt
Skrif- och Ritmaterialier
i stort utval, till billigaste pris.
|
|
Rabatt vid parti! |
|
Hjalmar Appeltoffts
Bok- och Pappershandel.
Stortorget.
121
Kalmar.
Telegram till “Kalmar”.
Stockholm d. 25 aug., kl. 12,30 f.m. Kronprinsessans helsotillstånd, som under färden med Drott och närmaste dagarne derefter varit temligen tillfredsställande, har senaste veckan ånyo försämrats.
Justitieombudsmannen har funnit Johanssons i Kalmar anhållan, att stadsfiskalen Kindbom måtte genom justititeombudsmannens försorg för tjenstefel skiljas från befattningen, icke föranleda till någon åtgärd.
Westervik. Arrendatorn i Hallingsbergs prestgård Pålssons tjugufyra-årige son Adrian blef i eftermiddag skjuten med revolver i hjertat af en kamrat, som ej visste att revolvern var laddad. Han afled genast.
— Spanmålstullarne. Jönköpings läns hushållningssällskap har beslutit hemställa hos k. m:t om höjande af spanmålstullarne.
— Häktad för förfalskning. Från Hudikswall telegraferas den 23 dennes: Bokföraren wid Iggesundswerkens kontor i Stockholm C. Roman har häktats härstädes för förfalskning och bedrägerier.
— Fortsättning å notiserna återfinnes å fjerde sidan.
[ sida ]
Eleganta rum för resande
|
Svanfeldts Hotell | Eleganta rum för resande
|
| serverar middagar och supéer á la carte och efter beställning samt sexor till olika pris. Första klassens restauration. Enskilda rum för såväl damer som slutna sällskaper finnas. | ||
| Table d'hôte | ||
serveras från 2—5 e. m. à 1 kr. 50 öre (smörgåsbord och 4 rätter mat) Middagsbiljetter tillhandahållas à 30 kr. per månad. Hel inackordering (med smörgåsbord och 3 rätter mat till middag) à 50 kr. pr månad | ||
| 167 Vördsamt Sal. Svanfeldt. Man spricht deutsch — English spoken — On parle français. |
— Från domkapitlet. Till lediga kyrkoherdebeställningen i Köpings och Egby församlingar utgår ansökningstiden måndagen den 22 nästkommande oktober kl. 12 på dagen.
— Under den 22 dennes har eforus öfwer Kalmar stifts allm. lärowerk utfärdat följande förordnanden: För kollega fil. dr. J. G. M. Palmberg att från och med den 24 instundande september tills widare förestå rektorsbefattningen; fil. kand. H. Holmström att från höstterminens början tills widare förestå en kollegabefattning och folkskoleläraren T. G. Synnerstedt sånglärarebefattningen, allt wid Oscarshamns lägre allm. lärowerk.
— S. d. har domkapitlet utfärdat förordnande för konsistariiamanuensen Manfr. Holmström att från och med höstterminens början tills widare med fullt answar förestå en adjunktsbefattning wid Kalmar folkskolelärarinneseminarium.
— Förhöjd aflöning. Bankofullmäktige ha i torsdags förklarat handhafwaren af den dagliga förwaltningen wid riksbankens afdelningskontor i Örebro hr E. Sterner berättigad att från 1 september åtnjuta ett ombudstillägg af 500 kr.
— Telegrafwerket.. Sökande till endera af kommissarietjensterna af 1:sta klassen i Kalmar, Karlstad och Upsala äro: kommissarierna af 2:dra klassen N. A. T. Johansson, Stockholm, G. Sandström, Norberg, P. G. Egnell, Linköping. M. J. Enander, Eskilstuna, J. A. B. Salmenius, Örnsköldswik, R. S. Sommar, Lysekil, A. F. Modéer, Göteborg, A. J. H. Peterson, Stockholm, och G. A. Larsson, Nässjö; kommissarierna af 3:dje klassen A. Åhl, Nyland, T. Lindberg, Nyköping, A: L. F. Höijer, Borås, A. Hellström, Wexiö, T. A. Nordmark, Sollefte, N. J. W. Wikblad, Trelleborg, och D. F. Wenström, Hessleholm, samt assistenterna B. A. S. Bergström, Ystad, T. F. Swensson, Westerwik, G. E. Norström, Falun, J. F. Wahlgren, Stockholm, M. Eriksson, Lule, T. L. Cramér, Göteborg, J. D. W. Cederholm, Stockholm, O. F. Ekström, Malmö, samt J. Th. Johansson och J. B. Persson, Stockholm.
— Affischeringstaflor äro uppsatta på flera ställen i staden af hr T. Olof Olsson. Då de platser, der dessa prydliga taflor blifwit upphängda, äro synnerligen lämpliga i och för affischering, wore det önskwärdt om affischerna uppsattes å de samma i stället för att såsom hittills skett uppklistras öfwer allt på wäggar och plank.
— Bland sökande till personliga privilegiet wid nyupprättade apoteket Wifsta warf inom Westernorrlands län nämnes apoteksinnehafwaren A. Carlmark i Mörbylånga.
— Wåra badorter. Inskrifne brunns- och badgäster i Nybro från den 17 till den 24 aug.:
Första klass: Pastor S. A. Hallborg, Wexiö; fru Berna Brogren, Stockholm; fröken Olga Brogren, d:o; fröken Rosalie Josephson, d:o; kyrkoherden W. Brorström, Sölvesborg; fru Clara Brorström, d:o. Summa 284.
Andra klass: T. F. Gustafsson, Långasjö; hustru Hulda Gustafsson, d:o; Carl Holmström, Börsryd; Wendla Gustafsson, Hyltan; Mathilda Gustafsson, Högahult; J. A. Andersson, Åby förs.; Albertina Pettersson, Hofmantorp; Helena Karlsson, Ingelsmåla, Algutsboda. Summa 213.
Tredje klass 13. Summa 510.
— Afsägelse af riksdagsmannaskap. F. landshöfdingen grefwe Gustaf Lagerbjelke har ingifwit ansökan om befrielse från sitt ledamotskap i Första kammaren.
— Koleran. Tre af de å Fejans sjukhus intagna fingo i onsdags morgon lemna det samma sedan koleralaboratoriet i Stockholm meddelat, att inga kolerabaciller förekommit i uttömningarna efter dessa personer.
Deremot qwarligga ännu å sjukhuset 6 personer, i hwilkas uttömningar kolerabaciller påträffats. Af dessa 6 personer äro 5 mycket lindrigt sjuka, men den sjette, besättningskarlen Lindblom, något swårare, ehuru ingenderas tillstånd gifwer anledning till några farhågor.
Från Stockholm telegraferas den 23 aug.: Såsom förut omtalats inkom till Känsö karantänsanstalt den 20 dennes norska ångaren Kristiania från Amsterdam med ett misstänkt sjukdomsanfall ombord. Dejektioner från patienten insändes till härwarande koleralaboratorium, som undersökt desamma med det resultat, att fallet är påwisadt icke wara asiatisk kolera.
— Konungens besök å Ljungbyhed. Från Klippan telgraferades den 23: Konungen med följe hitkom med bantåg från Helsingborg i dag kl. half 8 f.m. och mottogs wid den festligt smyckade stationen af generallöjtnanten frih. Peyron med stab. En talrik menniskomassa hade jemwäl infunnit sig. Ett fyrfaldigt lefwe helsade konungen, som genast steg till häst och begaf sig genom den flaggprydda byn till trupperna, de tre skånska kavalleriregementena samt en del af Wendes artilleriregemente, hwilka stodo uppstälda i närheten af pappersbruket.
Sedan konungen helsat trupperna, tog den stora kavallerimanövern sin början i rigtning mot Ljungbyhed. Konungen återwände till Helsingborg med bantåg från Ljungbyhed kl. half 4 i e.m.
Festarrangementen wid Klippans jernwägsstation woro särdeles tilltalande. De hade ledts af apotekaren J. H. Zickerman, och samhällets damer hade under de senaste dagarna warit ifrigt sysselsatta hermed.
— Häktad tjuf. Från Oscarshamn telegraferades den 23 augusti: I dag häktades härstädes en snyggt klädd mansperson, misstänkt för att hafwa begått silfwerstölder i Upsala och Westerwik. Wid häktningen drog mannen, som uppgifwer sig heta Oscar Lindberg, knif, men öfwermannades.
— Operabyggnaden. Sedan numera grundläggningsarbetena wid operan afslutats och källarmurarne blifwit uppförda till gatuytan för såwäl salongs- som scenhuset, har i dagarna afsyning och besigtning å de arbeten som blifwit af aktiebolaget Skånska cementgjuteriet utförda werkställts. Arbetena, som påbörjades med terassbyggnaden sommaren 1892, ha fortgått med en arbetsstyrka varierande emellan 100 och 300 man.
Största delen af grunden är utförd å betonkolonner, öfwer allt nedgående till fasta berget, med undantag af westra och södra delarna af salongshuset, som äro utförda å till berget neddrifna pålar och derpå warande betonbädd. Det stora djupet till fasta berget jemte närheten till Norrström, har nödwändiggjort en ytterst beswärlig pumpning med tillhörande tätningsarbeten och ha för den skull trenne pumpwerk under nästan hela arbetstiden warit i gång. De djupaste kolonnerna nedgå ända till 15 meter under Arsenalsgatan och 8 meter under Saltsjöns wattenyta. Den ytterst swåra och stenbundna jordmånen inom byggnadsplatsen har ofta fordrat stora ansträngningar för gräfningsarbetenas utförande och den sågtandade bergsbotten har framwisat stora höjdskilnader inom ganska korta afstånd.
Den utförda grundläggningen för nya operan kan anses wara en af de swåraste men på samma gång mest omsorgsfullt utförda inom wårt land.
Terassbyggnaden närmar sig äfwen sitt afslutande och kommer redan under instundande höst att tagas i bruk för butiker samt nästinstundande maj för den nya operakällaren.
Grundläggningsarbetena för sjelfwa operan har betingat en kostnad af omkring 400,000 kr. och terassbyggnaden i sin helhet inclusive sten- och jernarbeten omkring 250,000 kr.
— Sala blir ändå icke utan silfwergrufwa. På sidan om utmålet till de grufwor som Sala silfverwerk år 1888 tillhandlade sig af Sala bergslag, finnas åtskilliga större och mindre gruföppningar och “skärpningar”, hwilka i äldre tider bearbetats dels af bergslaget och dels af enskilda personer. De flesta af dessa hafwa för länge sedan öfwergifwits, wanligast af den anledningen, att man med den tidens ofullkomliga hjelpmedel ej förmådde hålla wattnet på afstånd. Under de senaste åren hafwa emellertid enskilda personer wågat försöket att bekosta återupptagandet af åtskilliga bland sådana grufwor, och nu har brytning påbörjats i “wattengrufwan”, på hwars botten påträffats ett mäktigt lager af wacker och rik malm, hwaraf prof sändts till England, derifrån godt anbud inkommit.
— En döende grufdrift. I Sm. Alleh. läses: För några årtionden sedan, då ännu Tabergsmalmen bröts och förädlades wid de många små jernbruk, som lågo spridda här och der i Tabergs bergslag, kunde wårt län uppwisa en ganska blomstrande grufdrift. Snart dukade emellertid de i liten skala drifna bruken under för de större, den ena masugnen släcktes efter den andra tystnade och lugn och stillhet efterträdde det lif och den rörelse, som rådde wid bruken och i skogarne, der årligen hundratals kolmilor restes och brändes.
Och nu tyckes det, som om den sista återstoden af småländsk grufdrift, bearbetningen af Spexeryd brunstensgrufwor, wore på wäg att upphöra.
Upptäckten af malmfyndigheten wid Spexeryd tillskrifwes en ung dräng, sedermera soldaten Palm å Bränneberga. Anstäld som arbetare wid masugnen å Eckersholm, som på den tiden egdes af grefwe J. Hamilton, hade denne dräng, som ofta hade sin wäg öfwer det nuwarande gruffältet wid Spexeryd, en dag hittat och medtagit till Eckersholm en i dagen liggande bit brunsten eller manganmalm. Till följd af den upphittade malmbitens tyngd trodde man det wara jernmalm och gjorde försök att i masugn smälta densamma, hwilket dock wisade sig omöjligt. Efter att hafwa sändt prof till England upplystes man om att det gjorda fyndet war manganmalm, och inkom kort infunno sig twenne engelsmän, herrar Elder och Alexander, hwilka inmutade och började bearbeta grufwan.
Detta war år 1828, och sedan dess ha Spexeryds grufwor haft många egare och bearbetats med wissa tiders mellanrum, under de senare åren med en arbetsstyrka af ända till 300 man, tills arbetet i fjor instäldes.
Den mest bearbetade delen af gruffältet eges nu af Sandersonska sterbhuset, som utarrenderat grufworna till grosshandlaren John Millar i Göteborg.
Orsaken till arbetets upphörande påstås wara swårigheten att få afsättning för manganmalmen, och otroligt låter det wisst ej, när man ser det kolossala brunstensupplag, som de sista åren legat wid Tenhults station. Nämnda upplag representerar i rundt tal den lilla nätta summan af 300,000 kronor!
Fullt nedlagd är dock ej grufdriften wid Spexeryd, då en fyndighet, tillhörig grosshandlaren R. Malmsten i Göteborg, ännu bearbetas. Wid densamma sysselsättas dock ej mer än ett tjugotal arbetare.
— Behandling af tuberkelsår och lungsot med ättiketer. Främst i № 12 af medicinska tidskriften “Eira” för innewarande år finnes införd en längre uppsats af fil. d:r P. Håkansson med ofwanstående öfwerskrift.
Förf. erinrar till en början om hwad han i sina redogörelser i “Eira” år 1891 anfört, nemligen att inandringarne werkat mer eller mindre wälgörande, och att de för lungsigtiga förorsakat, att hostan minskats, andningen försiggått lättare, sömnen blifwit god, nervretlighet och oro upphört, matlusten blifwit bättre, utseendet friskare, krafterna tilltagit samt att inandningarna werkat läkande; iakttagelser som fortsatta försök ytterliga bekräfta.
Widare omnämner han, att en af hans förra lungsotspatienter är fortfarande frisk och en är i full arbetskraft samt meddelar en redogörelse för behandling af twå fall af lungsot.
I sina förra meddelanden har d:r Håkansson endast redogjort för werkningarne af inandning af de gaser, som uppkomma wid ättikbildning ur sprit. I den nu ifrågawarande uppsatsen redogör han för sina försök att utröna, hwad werkan hwarje särskilt af ifrågawarande gaser medför, och synes komma till det resultat, att ättiketern derwid är af den största betydelsen. Han redogör derwid för sina försök att låta lungsotspatienter inandas blandningar af ättika, sprit och ättiketer (salubrin) och att dylika inandningar medfört gynsamma werkningar. samt att personer, som lidit af swår hosta, derigenom fått lindring och god sömn. Widare har han låtit sina patienter intaga 10 till 25 droppar ättiketer twå gånger om dagen. Dessutom har han låtit dem anwända wärmande salubrinomslag.
Hwad som specielt föranledt d:r Håkansson att fortsätta sina försök war iakttagelsen, att inandningarne werkade lättande, och han har med anledning deraf försökt utwändig behandling af tuberkelsår och andra sårnader. Enligt redogörelse af prof. Ask hafwa 3 tuberkelsår, som å Lunds lasarett behandlats med salubrin, 2 läkts därmed.
Utom af professor Asks nämnda redogörelse åtföljdes uppsatsen af en sjukdomsberättelse af regementsläkaren d:r Casper Andersson, hwilken deri omtalar att den försökta metoden wid behandling af en lungsigtig haft god werkan.
— Eldare, som rymmer från sin post. Förliden tisdag timade å Hjo—Stenstorps jernwäg den helt wisst enastående händelsen att eldaren å tåget № 5, L. Pettersson, då tåget befann sig i full fart å linjen mellan Hjo och Mowalla, hoppade ned från maskinen och oskadad tog till flykten inåt skogarna, derifrån han sedan icke afhörts, skrifwes till Sw. D. Lokomotivföraren, som nu stod ensam, nödgades upptaga en bromsare till sitt biträde, på det att tåganordningen icke skulle rubbas.
Den förrymde eldaren, hwars egendomliga tilltag lär berott på någon osämja mellan honom och föraren, hade ännu icke i onsdags afhörts.
— Lifwets tragedier. Exempel på en kärlek, så trofast, att den öfwerlefwer till och med lifwets största olyckor, äro så sällsynta, att en liten sann historia från östgötabygderna torde wara förtjent att här omtalas.
För flera år sedan tjenade hos en rik landtman i Norrköpingstrakten en ung man mot en ringa lön. Det hände sig, att han och den rike husbondens sjuttonåriga dotter fattade kärlek till hwarandra. Då detta upptäcktes, fick den förmätne sitt afsked och han styrde, han som många andra, sin färd till Amerika. Åtta år ha sedan dess förslutit och på dessa år lät han icke höra af sig det allra minsta. Den unga flickan blef ett par år efter hans afresa gift med en förmögen landtbrukare från Småland, men äktenskapet blef olyckligt och efter tre år upplöstes detsamma genom laglig skilsmessa. Så dog fadern, som man trodde af sorg öfwer dotterns olycka, och en stor förmögenhet tillföll henne.
För omkring nio månader sedan reste hon öfwer till Amerika för att om möjligt få weta hwad som blifwit af den unge man, hon gifwit sin första kärlek. Nu är hon åter hemkommen, sedan hon efter ett ihärdigt sökande återfunnit honom. Men det blef ett sorgligt återseende, ty han befann sig på ett — dårhus, wansinnig af öfweransträngning och umbäranden. Emellertid fick hon honom med sig hem och har nu inackorderat honom på en privat anstalt för för sinnessjuka. Sjelf har hon ett fast hopp om hans fullkomliga tillfrisknande.
— Räddad efter elfwa timmars dödssömn. En nioårig dotter till smidesarbetaren Herin i Eskilstuna gick jemte en sexårig broder i söndags eftermiddag ned till norra stadsparken. Der fick hon för sig, att hon skulle hoppa ned i en båt, men råkade då falla i kanalen. Den lille gossen hade ej förstånd att genast skrika utan stod helt stilla och grät, hwarför det torde dröjt 10 à 15 minuter, innan folks uppmärksamhet fästes wid olyckan och flickan blef uppdragen. Fadern, polis m. fl. personer förde flickan, som war sanslös, till hemmet i garfware Nordemans gård. Genast widtogos rullningar för att få wattnet ur kroppen. Med. kand. Thunström eftertelefonerades och anlände inom kort och sedan denne påkallat doktor A. v. Posts hjelp fortsatte dessa båda läkare oförtrutet ända till kl. 12 på natten arbetet med att få lif i flickan. Wid nämnda tid hade hon ännu icke återfått sansen, med andningen försiggick lugnt. Wid fyratiden erhöll doktor v. Post bud att full sans inträdt. Barnets räddning efter denna långa dödssömn är ganska underbar. Någon fara för lifwet förefinnes nu icke, så framt ej en lunginflammation tillstöter, hwilket i dylikt fall ju lätt kan inträffa, säger S. P.
— Twå tunnland torfmosse för ett halft stop bränwin. En brefskrifware till “Hörby-Posten” berättar, att en åbo i Arup af Höxeröds socken (Skåne) för ungefär 15 år sedan sålde twå tunnland prima torfjord för det billiga priset — ett halft stop bränwin. Den lycklige köparen har sedermera hwarje år från sin mosslott sålt torf till ganska aktningswärda belopp, men det oaktadt anses hans mosse ännu wara wärd omkring 800 kr. I sanning god valuta för ett halft stop bränwin!
— Ett wackert bewis på postförbindelsernas snabbhet berättar “Sydswenska Dagbladet”:
En firma i Malmö afsände den 8 d:s ett brefkort med adress: “Hrr Delarne & komp., London”, utan närmare uppgift på bostaden.
Den 12 dennes erhöll afsändaren såsom swar ett brefkort från den engelska firmans afdelningskontor i Paris, “De la Rue & komp.”, dateradt den 11 d:s. Fastän, som synes, firmanamnet på det första brefkortet war felaktigt och adress saknades, hittade det engelska postwerket likwäl ögonblickligen rätt på den rätta firman, som utan dröjsmål gaf sin filial i Paris, hwilken beswarar alla ingående bref från kontinenten, sina order. Knappt mer än 4 dygn behöfdes för denna affärskorrespondens mellan så widt skilda orter.
— Om swenskarnas utgräfningar i Grekland på platsen för den urgamla Poseidonhelgedomen på Kalauria, hwilkens namn är oupplösligt förbundet med Demostenes' död, meddelas nu utförligare berättelser.
Gräfningarna, som under docenten Wides och doktor Kjellbergs ledning bedrifwits med en arbetsstyrka af 20 man, lemnade under de första weckorna ett jemförelsewis godt resultat af flera enskilda fynd från sjunde och åttonde århundradena före Kristus samt ledde till blottande af en omfattningsmur (peribolos), säkert 60 meter lång och 30 meter bred, inom hwilken man lyckats finna tydliga spår af helgedomens fundamenterade murar.
I den långsträckta fyrkant, som anger templets omfång, fann man alla de massor af taktegel och målade terracottapalmetter, som prydde templets tinnar, hwarjemte äfwen det utgräfda området har flera genom sin ålderdomlighet intressanta votivföremål, föreställande allehanda djur, bland hwilka hästen såsom helgad åt Poseidon intager ett framstående rum. De senaste dagarne ha äfwen några mykenska wasskärfwor och en graverad signetring af orientalisk typ blifwit funna — ett bewis för att den mykenska kulturen warit bofast på Kalauria.
Icke långt från den plats, der Poseidon-templet låg, ha twå pelarhallar blifwit lagda i dagen, flankerande wägen upp till detsamma. Inom den södra hallen äro sitsen och de med lejonfötter skulpterade fötterna af en marmortron funna, hwilken omständighet i förening med den äfwenledes här funna inskrift, som enligt sin egen utsago skulle uppställas framför “Ruberterion”, gör det icke osannolikt, att här bör sökas Kalaurias rådhus, der man har rätt att antaga, att den urgamla kalauriska amfiktyoniens representanter samlades. Den nämnda inskriften handlar hufwudsakligen om tempeljordens förwalning.
Ännu ett par weckor komma wäl gräfningarna att fortgå på Kalauria. Möjligen komma de att fortsättas på en annan plats ännu denna sommar, som genom den starka hettan warit mindre lämplig för utgräfningsarbete.
— Ett läkare-öfwergrepp i Danmark? En damskrädderska i Köpenhamn har till en derwarande domstol instämt den bekante dårhusläkaren d:r Pontoppidan med yrkande, att han till henne skall betala ett skadestånd på 10,000 kronor för ett öfwergrepp, till hwilket han skulle gjort sig skyldig i sin tjenst. Dermed skulle det förhålla sig på följande sätt:
I november i fjol wände sig damskrädderskan på en wäninnas råd till öfwerläkaren Pontopiddan för att konsultera honom för en stark nervositet, som hon lidit af i en längre tid. Hr Pontoppidan rådde henne då att lägga sig inne på hans afdelning. Detta kunde och wille hon emellertid icke göra, åtminstone icke wid den tidpunkten, som war hennes trägnaste tid.
D:r Pontopiddan gaf henne då en skrifwelse, af hwilken hon, såsom han sade, kunde begagna sig, om hon sedermera bestämde sig för att lägga sig inne på hans afdelning. Då damen frågade, hwad detta skulle kosta, swarade doktorn, att det kunde hon få upplysning om på sjukhusets kontor.
Då begaf hon sig till kontoret för att få den önskade upplysningen, och som bewis på att hon hade intresse af att få frågan beswarad wisade hon skrifwelsen, om hwars innehåll hon icke förut tagit kännedom.
Man frågade hene, om hon tillhörde någon sjukkassa, och då hon swarade nej, fick hon det beskedet, att det kostade ingenting. Den herre, som hon först talte med, bad henne derpå gå in i ett sidorum, och der började twå män och en qwinna trots hennes protester att kläda af henne och iföra henne hospitalskläderna. Derefter fördes hon oaktadt fortfarande protester till den sjette afdelningen och insattes der i en cell för sinnessjuke.
På qwällen samma dag kom d:r Pontoppidan in till henne. Hon förebrådde honom hans handlingssätt; men han swarade, att hon bara skulle wara lugn, så skulle allt bli godt och wäl.
I twå dagar måste hon nu, trots alla böner, stanna qwar i afdelningen för oroliga sinnessjuke, sålunda de fullständigt galne. En annan qwinna, som botats, rådde henne att wara lugn och lofwade att meddela saken för hennes anhöriga. Sedermera öfwerflyttades hon till den lugna afdelningen.
Nu fordrade hennes kompanjon, att hon skulle frigifwas, och efter åtta dagagrs förlopp lyckades det också att få henne ut. Det påstås att hon under den tid, som hon låg inne på afdelningen för sinnessjuke, såg d:r Pontoppidan endast en gång.
— Gräsliga brott. Wid Lagmanstinget i Hamar, Norge, har i förra weckan behandlats ett brottsmål, som med skäl wäckt ett oerhördt uppsende. Ransakningen warade i 16 dagar och 63 wittnen samt 3 sakkunnige afhördes. Och ändå är det inwecklade målet ännu ej fullt utredt.
De anklagade, man och hustru, äro hemmansegarefolk i goda omständigheter. Ortens länsman har uppskattat deras förmögenhet till 6- à 7,000 kronor. Mannen heter Martinus Præsterud och hustrun Eline Johannesdotter — han är 27, hon 25 år gammal. Han är känd som en ytterst närig person, hon har warit wäl känd, men är i hög grad wiljelös och klent begåfwad.
Det är twenne förbrytelser målet gäller. De gifte sig på nyåret 1893 och i februari samma år föddes det första barnet. Martinus, som förbjudit hustrun att wid detta tillfälle söka någon hjelp, tog hustrun owetande barnet, bar det ut i swinhuset, dödade det och gömde kroppen under gammal halm. Det hette sedan att barnet warit dödfödt, hwilket dock bewisligen är lögn.
Samma månad i år födde Eline åter ett barn under liknande förhållanden. Denna gång bar mannen det genast ut i spiskammaren, lade det i ett spann watten och på natten frös det is öfwer det. Följande dag, då det likwäl blifwit sedt af ett par personer, skar han liket i småbitar och brände upp det i bakugnen.
Då dessa brott, först det senare och under ransakningen derom äfwen det förra, blifwit uppdagade och länsmannen kom för att hålla undersökning, förmådde mannen hustrun att taga ogerningarna på sig, ty, sade han, “han wore nödwändigare för gårdens skötsel än hon”.
Det lider intet twifwel att motivet till brotten warit å hans sida girighet och å hennes slafwisk undergifwenhet för mannens wilja.
Att äfwen det senare barnet haft lif är, om icke fullt bewisadt, så åtminstone af flera skäl troligt.
— Ett käckt räddningsförsök utfördes i fredags i Stora Belt af en af danska pansarfartyget Helgolands officerare. Under manövrerna föll en matros öfwer bord. Oaktade fartyget hade en fart af 6—7 danska mil, kastade premierlöjtnanten Danneskjold-Samsöe ögonblickligen rocken af sig och hoppade i efter matrosen, som icke kunde simma, ett djerft språng, då löjtnanten hotades att dragas under wattnet af det stora fartygets kölwatten.
Löjtnant Danneskjold-Samsöe fick emellertid tag i den drunknande, som olyckligtwis råkade ut för kramp, så att en strid uppstod i wattnet mellan de båda. Från Helgoland utkastades en räddningsmast, som löjtnanten till följd af sjögången dock icke lyckades nå. Helgolands maskin hade genast stoppats, men de simmande befunno sig emellertid nu ur sigte för fartyget. Nästan en hel qwart låg premierlöjtnant Danneskjold-Samsöe i wattnet och kämpade med matrosen, som hwarje ögonblick war nära att draga honom under wattnet. Till sist måste löjtnanten slita sönder sin wäst för att slippa undan den olyckliges tag. I sista stunden nådde den från Helgoland utsatta båten fram till den utmattade officeren, hwilken, då han upptogs, befann sig i mycket medtaget tillstånd. Matrosen hade kort dessförinnan gått till bottnen.
Den modige löjtnanten är son till den nye chefen för Köpenhamns k. teater och gift med comtesse Juel-Brockdorff.
— På cycle upp till toppen af Rundetaarn red en amerikanare, som för närwarande uppehåller sig i Köpenhamn. Han behöfde 3 minuter för att komma upp och red ned igen efter att hafwa njutit af utsigten. Twenne gånger förut har det händt att cyclister företagit denna färd, hwilken som bekant en gång i tiden företagits i wagn af en dansk konung och hans gäst, Ryssland czar.
— Amerikanska landtbrukets tillbakagång. Amerikanska senaten tillsatte förlidet år en kommission med uppdrag att undersöka orsakerna till landtbrukets tillbakagång samt att uppgöra förslag till de medel, hwarmed detsamma kunde upphjelpas.
Af kommissionens betänkande framgår, att spanmålspriserna gått ansenligt tillbaka.
Sålunda har på arrendegårdar i Förenta staterna priset på hwete gått tillbaka från år 1868 till 1892 med 35 proc., hafrepriset med 40 proc. Äfwen kreaturen hafwa under åren 1872—1892 fallit i pris på följande sätt: hästar med 16 proc., mulåsnor med 22 proc. och mjölkkor med 40 proc. etc. Priset på jord har äfwen nedgått. Sålunda är t. ex. i staten Newyork jorden omkring 32 procent billigare än för 20 år sedan.
Såsom orsaker till dessa förhållanden anför kommissionen: öfwerproduktion, prisfall till följd af terminspekulationer, spanmålshandlarnes och qwarnegarnes sammanslutning, kötthandelns monopol i de stora slagtarnes och köttexportörernas händer, transportkostnaderna, den utländska konkurrensen, höga räntor på arrendegårdar, realegendomens alltför höga beskattning och landets banksystem. Såsom hjälpmedel förordas sparsamhet wid jordbruksdriften, upprättandet af föreningar bland jordbrukarne, odling af sockerbetor, sorghum och dylika produkter, utwidgad ullproduktion, reformer för en jemnare fördelning af skatterna, ett bättre system för skörde- och marknadsberättelser, förbud mot terminspel och höjd beskattning af stora handelskombinationer.
Nytt teaterföretag i Moskwa. En jetteteater är för närwarande under uppförande i Moskwa, och hoppas man, att den skall kunna inwigas nästa december månad. Teatern, som bygges på föranstaltande af en millionär wid namn Salodownikoff, skall inrymma 3,100 sittplatser och bli utomordentligt elegant utstyrd. Den är särskilt beräknad för gästspel af utländska berömdheter, och grundläggaren hoppas att det stora antalet platser skall medgifwa en jemförelsewis betydlig nedsättning i de eljest i Moskwa wanliga mycket höga biljettprisen.
Bref från Norra Möre.
Det märks tydligen af wäderleken, att wi nu äro inne på höstsidan, ty den ena dagen kännes warm och är solig och så dagen derpå är den regnig och ganska kylig. Ett har wäderleken fört med sig i rikt mått och det är nederbörd, till fromma för de som arbeta å sina rågträdor, men till men för de återstående skörde- och bergningsarbetena i wår ort. Att klaga på “wår Herres” wäderlek är ej min mening och gagnar wäl föga, men nog kunde, tycka säkerligen många, regnwädret dröjt ännu några dagar och så tycker också Eder brefskrifware.
Kyrkovisitation förrättades, som förut i tidningen omnämnts, i Ryssby i söndags och lördags. Derwid närworo mycket folk från när och fjerran, de sednare för att höra den som predikant så mycket omtyckte kyrkoherden A. Nordstén, hwilken hela kontraktets befolkning lärt sig uppskatta och wärdera. Wid gudstjensten i söndags utfördes sång af en kör från orgelläktaren och af kyrkoherden Hultqwist i Dörby från altaret, hwilket betydligt förhöjde högtidligheten af gudstjensten.
Efter predikans slut woro alla de närwarande prestmännen och en hel del af socknens ledande män samt dagen derpå ännu en del öfriga sockenbor inbjudna på middag i det gästfria och wänliga kyrkoherdehemmet, derifrån säkerligen alla medförde de mest angenäma minnen och intryck.
Jernwegsfrågan Kalmar—Berga är för oss landtbor ett rigtigt mysterium; åtminstone tycka många så. Och underligt är det ej, då man ser att Kalmar stad ej gör ett grand för saken, ja, ej ens behandlat frågan, sedan landtkommunerna sagt sitt ord i frågan. Hwilar frågan der, så tyckes den emellertid diskuteras så mycket lifligare på landet och många dess motståndare hafwa nu öfwergått till att wara för saken. Åtminstone är det så i den socken som förut war mest emot, neml. Förlösa. Det är wäl, kan man förmoda, Galgkrogbornas “attentat” mot Förlösarigtningen som wäckt de goda Förlösabornas domnade hjernor till besinning och bättre tankar. Bara det ej är för sent!
För sent tycker häradets befolkning att posten, nu, sedan de ändrade tågförbindelserna med postförande tåg kommit till stånd, utgår från Kalmar och norrut. Eder brefskrifware undrar också hwarför “hufwudposten”, som kommer till Kalmar 9,18 f.m., skall behöfwa taga sig en lur på 8 timmar, eller till kl. 5 e.m., innan den ger sig i wäg till sina bestämmelseorter. Det är wäl emellertid för att inwänta lokalposten och den med 2,45 em.m. tåget ankommande posten och äfwen den har ju sin betydelse. Det är nog ingen möjlighet att få saken afhjelpt på sätt de flesta önska, men nog kunde posten få utgå från Kalmar kl. 4. e.m.; till den tid böra wäl herrar posttjenstemän hinna ordna densamma och dermed wore alltid en timma wunnen. Bl.
[ sida ]
Från Utlandet.
Tanken att deportera anarkister, utan hänsyn till om de äro teoretiska eller praktiska anarkister, synes allt mer winna anslutning. I “Journal des Débats” har en insändare fäst uppmärksamheten på Kerguelens land, der för kort tid sedan franska flaggan hissades, såsom en lämplig ort för anläggning af en anarkist-koloni. Ön, som är obebodd, ligger i södra indiska oceanen under 49° s. br. och 70° lgd från Greenwich, mellan Goda Hoppsudden och Australien. Wid en blick på kartan finner man läget wara sådant, att den, som en gång blifwit landsatt, icke har så lätt att komma derifrån. Franska regeringen har hittills icke gjort något försök till kolonisation på ön. En fransman har emellertid på en tid af 50 år fått koncession på fisket wid ön.
Kerguelens land bär äfwen namnet Isle de Désolation (Tröstlöshetens ö.) Ön, som är 20 mil lång och 30 mil bred, har en oregelbunden form, med en mängd djupt inträngande fjärdar, och är, så widt man känner, mycket bergig, med toppar af mer än 1,800 meters höjd. Flere glacierer sträcka sig utefter bergsidorna ned i dalarne och betäcka en stor del af ön, hwilken otwifwelaktigt är af vulkaniskt ursprung, emedan basalt och trapp äro öns hufwudbeståndsdelar. En werksam vulkan och flere warma källor sägas finnas å öns sydwestra del. Att döma af den stora mängd fossilt trä, som finnes, måste ön en gång hafwa warit tätt klädd med skog och annan vegetation, som utan twifwel gått under genom den vulkaniska werksamheten eller möjligtwis genom förändring af klimatet. Öns nuwarande flora är beslägtad med Amerikas och är af brist på wärme ganska fattig. Träd saknas. Den mest karakteristiska wäxten är den ätliga kerguelen-kålen. Landtdäggdjur saknas, men sjöfågel finnes i mängd, äfwensom flere arter sälar och hwalar. Ön upptäcktes den 13 februari 1772 af den franske sjöfaranden Kerguelen-Trémarec och besöktes af Cook 1776.
“Neue Züricher Zeitg” skrifwer om samma deportationsplan: “Att förwisa anarkisterna till obebodda öar är en mycket god idé. Dessa personer anse det nuwarande samhället så uselt, att de wilja förgöra detsamma. Då emellertid de flesta menniskor anse de nuwarande kulturförhållandena ganska tillfredsställande och ingalunda önska att de skola omintetgöras, är det ju helt naturligt, att denna wäldiga majoritet frigör sig från den wildt rasande anarkistflocken och skickar den hit, der intet finnes, som kan erinra om stat och samhälle, om kultur eller menskligt arbete, eller med andra ord ett ställe, der det endast finns det nakna naturtillståndet. Dermed gör staten anarkisterna en werklig tjenst, i det att den befriar dem från det lika beswärliga som riskabla förstörelsewerket. På en alldeles obebodd och ouppodlad ö skulle de kunna föra det mest fria och angenäma lif samt wisa werlden att de bättre än sin motståndare förstå att bilda ett samhälle. De få odla en jungfrulig mark och hafwa intet gemensamt med gamla fördomar och förskämda qwarlefwor af en gammal civilisation. De behöfwa ej besmittas af hwad de hata och förakta, då de få lefwa helt och hållet isolerade. Dock kunna anarkisterna göra anspråk på att få disponera en jord, som kan föda dem, samt att staten afstår från öfwerhöghet på den ö, som upplåtits åt dem. Dock måste staten waka öfwer, att de ej af hemlängtan öfwergifa ön.”
Fria ord.
I.
“För penningar kan man få allting.”
Det är märkvärdigt hvad en mängd talesätt och föreställningar, hvilka vid närmare skärskådande befinnas skefva och falska, vunnit menniskornas tilltro och tagits för kontant mynt. Det dagliga talet man och man emellan rent af vimlar af slika oegentliga och halfsanna uttryck. Ett af dem är ofvanstående sats.
Kan du köpa dig ungdom, hälsa, skönhet, kärlek? Den kärlek nemligen, som födes när två själar mötas, hvilkas oändliga ömhet intet i verlden kan släcka, den kärlek, som frambringar det djerfva hoppet om ett samlif efter döden, den kärlek, för hvilken intet är till utom det älskade föremålet, och för hvilken hela verldsalltet gerna kan störta samman utan att bryta det osynliga band, som förenar de två.
Det mesta och bästa är en gudarnes goda gåfva: tonerna i skaldens harpa och sången i hans bröst, qvinnans trogna kärlek, fältens gyllene skördar o. s. v. Du kan köpa dig ett instrument och mekaniskt derur framlocka toner, men du kan icke för penningar köpa förmågan att göra instrumentet lefvande: dertill fordras begåfningens gudagnista hos konstnären, och den gnistan köper du icke för silfver och guld.
Det är någonting för märkvärdigt med denna gnista. Hennes uppenbarelser tilltala alla, de må för öfrigt stå på hvilken bildningsgrad som helst. Vi tänka här närmast på musiken. I den rätte konstnärens hand blir instrumentet så att säga ett lefvande väsen, som sammansmälter till ett med honom sjelf, som tolkar hans innersta känsla och tankar samt sjunger ut hans glädje och smärta. De tu i broderligt förbund hjelpas åt att frambringa det harmoniskt sköna. Men andan är konstnären och medlet är instrumentet.
Man har från barnsbenen insupit den föreställningen, att guldet “talar latin” och ett för alla begripligt sådant. Hvad är då naturligare än att jag söker omsätta mitt guld i anseende? Någon valuta måste jag väl skaffa mig, ty att bara sitta och räkna mina summor och lägga ränta till ränta, blir i längden tråkigt. Jag vill betyda någonting, eftersom jag är i besittning af verldens allsmäktige gud. Jag vill köpa anseende och betydelse. Jag gör ett försök, men så märka menniskorna, att jag saknar de inre förutsättningarne för att rätt uppbära anseende och betydelse — och mitt uppträdande blir resultatlöst i alla andra afseenden än att det bereder mig sjelf utgifter samt mina fiender och vänner skadeglädje.
“Det fans millioner, men, stackars man,
Han dock som en nolla sig ständigt fann”.
Liemannen kommer. Du vill icke följa med. Din första tanke flyger till kassakistan. Dess innehåll är ditt käraste på jorden näst lifvet. Nu gäller det penningar eller lifvet. Men här har du icke någon vanlig stråtröfvare framför dig, utan en, som endast vill taga lifvet. Guldet har för honom intet värde. Hur skall du då bete dig? Det behöfves nästan intet beteende alls. Du har endast att följa med och lemna värdepapperen efter dig på jorden. Vid himmelens port hafva de för öfrigt ingen kurs. Sankt Per frågar efter andra inträdeskort.
Tänker man närmare på saken, så är det det allra värdefullaste och dyrbaraste, som icke kan fås för penningar. Nu gagnar det visserligen föga att i vår snöda tid påminna härom, men för den, antingen glömt eller kanske aldrig vetat, att andra dyrbarheter finnas än de, som kunna ses och köpas, skadar det icke att, till den kraft och verkan det hafva kan, erinra om tillvaron af de ting, som icke synas och som icke äro fala. Lumpnast af alla afgudar är Mammon; det doftar någonting af metallerg och sedelsnusk omkring honom.
I detta sammanhang må det tillåtas anföra följande ord af fullt kompetent sagesman:
“Nyttighetens allenavärde förestår, rättfärdigadt, nödvändiggjort af de växande behofven i striden om tillvaron och dess njutningsmedel. Med religionen och poesien försvinna filosofiens “begreppsdikter”. De exakta vetenskaperna få öfverlefva krisen med det vilkor, att de underkasta sig en svettningskur, som utdrifver hvad som finnes af poesi äfven i dem. Allt, som eftersträfvar vetande för vetandets egen skull: de stora till enhet i verldsåskådningen syftande teorierna och de för fabriksväsen, åkerbruk och boskapsskötsel fullkomligt obehöfliga undersökningarne af vissa fenomen i de aflägsna kosmiska rymderna och på andra verldskroppar — allt detta och mycket annat sådant skall ur naturvetenskaperna utdrfvas.
Men poesien dör icke, förrän den sista menniska, som kan glädja sig åt solens glans och morgonrodnadens färgspel, har dött. Och förr dör ej heller kunskapstörsten, ej heller längtan till det eviga. Från den mest aflägsna forntid hinna oss genljud, som bekräfta den evangeliska utsagan, att menniskan lefver icke allenast af bröd, och det finnes intet skäl för att ej en aflägsen framtid, vårt slägtes alla kommande öden skola vittna derom. Sicut cervus ad fontem aquarum, ita anima ad te, Deus!” N—s.
Läkarehonorar.
(Öfwersättning för “Kalmar”.)
De läkare, som hade en årsinkomst af 250,000 sestertier på de romerska kejsarnes tid bryr jag mig icke om. Men Stertinus lät kejsaren förstå, att han wore nöjd med 500,000 sestertier, emedan han wore twungen att öfwerge sina forna kunder, om han blefwe kejserlig lifmedikus, och på samma gång bewisade han, att han hade 600,000 sestertier i inkomst af sin praktik i staden. Dennes broder erbjöd kejsar Claudius en lika stor summa, och, ehuru han utgaf betydliga belopp till sin fädernestads försköning, efterlemnade han dock 30,000,000 sestertier åt sina arfwingar, en summa, som ända till wåra dagar ingen annan läkare än Arruntius har efterlemnat… Crinias från Marseille lemnade efter sig 10,000,000 sestertier, och en icke ringare summa hade han anwändt till att försköna sin fädernestad.
Detta omtalar den bekante skriftställaren Plinius d. y. i 29:e boken af sin “Naturhistoria”, och när wi betänka, att en sestertier utgör en summa af 153 kronor, så få wi owillkorligen respekt för läkarne i det klassiska Rom, hwilka så wäl förstodo att taga betalt för utöfwandet af sin konst.
Helsan gäller städse för det högsta goda, och derför har i alla tider hwar och en, som så hafwa kan, betalat läkarne oerhörda summor för deras tjenster, men bland läkarne är det endast “specialisterna” som winna rikedomar, under det att flertalet medicinare måste nöja sig med anspråkslösare ersättning.
Påfwen Honorius IV lät wid sin sjukdom år 1282 tillkalla den berömde läkaren Taddäus från Florens, men denne kom först till Rom när man hade lofwat honom 100 guldstycken. Denne fordran war sjelfwa påfwen för mycket, och han stälde efter sitt tillfrisknande den berömde läkaren till swars derför. Men denne war tillika en stor diplomat och ett stort slughufwud, ty han swarade: “Huru? Kristenhetens öfwerhufwud skulle skattas ringare än de små grefwarne och furstarne, som alla betala mig 100 dukater om dagen?”
Detta werkade på Honorius. Han betalade icke blott den utlofwade summan utan derjemte äfwen 10,000 dukater!
Ludvig XI af Frankrike betalade läkaren Jacques Collier för en behandling under sju månader den för dåwarande tider betydande summan af 100,000 dukater.
Nu för tiden är det kirurgerna, som erhålla kolossala summor för de operationer de utföra. Detta slag af “stora specialister” beräkna till och med för relativt lätta operationer summor, som blott räknas i tusental, och äro dessa herrar twungna att företaga en resa för att utföra operationen betalas de derför med en förmögenhet. Så t. ex. fick direktören för Berlins stadshospital d:r Hahn för en resa till England, som han företog för att göra en struphufwudoperation på den rike sakföraren Williams, 1,000 pund sterling, alltså omkring 18,000 kronor. Sådana honorar äro emellertid icke sällsynta och äro i wisst afseende rättmätiga, emedan genom en dylik resa ett afbrott göres i specialistens privatpraktik. De stora operatörernas dagliga inkomster kunna wäl skattas till 1,000 kronor. De amerikanska läkarna fordra och få, d. w. s. när de äro ryktbarheter, ännu mycket högre honorar än deras europeiska kolleger. Honorar på 100,000 kronor och deröfwer förekomma mycket ofta. Det högsta i den wägen tyckas de argentinska läkarne weta att förskaffa sig. Den österrikiske konsuln Schwabl, berättar i sin bok “Buenos Ayres”: “Det finnes ingen bestämd taxa, hwarför läkarne kunna uppskörta priset så mycket som dem för godt synes. Derför händer det, att ett enkelt arm- eller benbrott kan ruinera en enda familj. För en enda konsultation fordras med det kallaste blod i werlden 500 till 1,000 kronor. Ja, jag wet ett fall, då en läkare hade den oförskämdheten fordra för en morfininsprutning en summa af 50,000 kronor. Händelsen tilldrog sig i Montevideo. Man kan fråga, om icke denna läkare war wansinnig. Nej, det war han icke, och äfwen patienten war i full besittning af sitt förnuft, ty han — betalade!”
När det handlar om krönta hufwuden då mätas naturligtwis läkarnes honorar efter en högre måttstock. Då kejsaren af Brasilien, dom Pedro, insjuknat under sin wistelse i Mailand, tillkallade man från Paris d:r Charoch, och denne fick derför 40,000 francs. Då kung Louis af Portugal dog för fem år sedan, betalades till läkarne för de få weckor han warit under deras behandling 800,000 francs. Lifmedikusen erhöll för aderton besök 120,000 francs, och en andra läkare för tio konsultationer 80,000 francs. Det honorar, som den engelske specialisten d:r Mackenzie erhöll för behandlingen af kejsar Fredrik, uppskattas till 300,000 mark. Med säkerhet kan summan dock icke uppgifwas. Tidningen “Reichsanzeiger” skref på sin tid följande: “För någon tid sedan gick den underrättelsen genom bladen, att professor Mackenzie hade fått omkring 54,000 mark för sin behandling af dåwarande kronprinsen. Wi äro nu i tillfälle meddela, att detta belopp blott är en ersättning för de begge resorna hit från England och tillbaka igen. Honoraret är icke inbegripet häri, utan öfwerlemnat åt de höga herrskapens godtfinnande.”
Ett läkaresällskap i London, som de berömdaste specialister tillhöra, har för någon tid sedan beslutit att fastställa för hwarje konsultation en summa af 1,000 guinéer (18,000 kronor).
Den tyska allmänheten liksom äfwen den swenska, har en mani att rådfråga specialister äfwen wid sådana tillfälle, då ingen orsak finnes dertill. Isynnerhet inbilla sig damerna, att deras helsa blott kan winnas hos ryktbarheterna, hwarest de långa timmar kunna få wänta, innan de mottagas, och när de blifwit mottagna, afspisas de på några korta minuter med föreskrift, att de skola fortfara med husläkarens ordinationer. Naturligwis gifwer den gamle husläkaren sig mycket mer möda med att bota dem, emedan han känner deras kroppskonstitution och lefnadswanor; han har derjemte större tid till undersökningar än en af patienter öfwerlupen specialist, som wanligtwis blott har några minuter att disponera för personer, som äro alldeles främmande för honom. Om husläkarens konst icke mer är tillräcklig, skall han säkerligen tillråda en specialists tillkallande för att konsultera; modet att rådfråga denne i otid är dumt, men tywärr, som det tyckes, förhärskande.
Krönika.
Den döda säsongen och rötmånaden, hwilka wanligen hafwa i släptåg med sig sjöormen och koleran, nervfeber och någon gång äfwen lopporna, börja nu nalkas sitt slut.
De ljusa sommarqwällarne med sina ljumma fläktar hafwa redan bytts ut mot mörka och fuktiga aftnar, och man må nu säga hwad man will om det af nyförlofwade och deras wederlikar så högt beprisade augusti-månskenet, så wärderar jag bra mycket mera en ljus och warm juni- eller juliafton. De, som med all säkerhet dela denna åsigt med mig, äro lykttändarne, hwilkas sommarferier nu snart wäl äro till ända, ty månen börjar att söla om aftnarne och de milda stjernors ljus — då himlen är klar — är ej tillräckligt att wägleda wandraren. Då det är mulet, är det naturligtwis ännu wärre.
Badorterna börja allt mera att utrymmas af gästerna och lite hwar känner sig lugn om hjertat, då han åter befinner sig i sin wåning i staden, för att ånyo börja kampanjen med af brunnswatten och bad stärkta krafter.
Den tid är inne, då badintendenterna snart få slå sig i ro och räkna öfwer sina mer eller mindre wäl späckade kassor och fundera ut nya dragningskrafter till nästa säsong — om sådana behöfwas.
Hwad som är den egentliga orsaken till att uppbrotten ske nära nog samtidigt öfwer allt är naturligtwis skolorna, som nu börja i dagarne. Det dröjer icke länge förr än wi åter några gånger om dagen få se de små karavanerna af skolungdom promenera å wåra gator.
Med andra ord; snart börjar staden att återtaga sitt wanliga utseende, och den folktomhet, som rådt, är borta.
Jag nämnde nyss, att den döda säsongen och sjöormen bruka följas åt. Det har i alla tider warit en wälsignad sak för tidningsmännen att widundret wisat sig just då, när nyhetsmarknaden är till ytterlighet flau.
Men hur skall det gå till nästa år om det odjur, som wistas i Storsjön, dessförinnan blir fångadt af det för detta ändamål bildadt bolag. Det blir magert att endast ha den sjöorm, som förekommer i Atlanten, att tillgå, då man warit wan wid twenne.
Hur bolagsmännen skola tillwägagå, då de ämna bemäktiga sig kolossen, det är naturligtwis deras hemlighet, likasom hwad de ämna att göra med det mångomskrifna kreaturet, då det fått det i sitt wåld. Förmodligen komma de wäl då att resa land och rike omkring och låta allmänheten beskåda det, och på detta sätt få de igen sitt kapital.
Det är werkligen synd, att den store amerikanske humbugskungen Barnum skall wara gången till de sälla jaktmarkerna!
Wisserligen förtjenade han på sin tid en förmögenhet på sina elefanter, men hwilken oerhörd förtjenst skulle icke denne reklammakare förstått att göra sig, om han lyckats förwärfwa sig denna genuint swenska sjöorm.
Norrmännen, som sedan urminnes tider haft för wana att alltid ligga öfwer i allt, isynnerhet när det gäller att täfla med sitt broderland, hafwa icke haft någon ro för det s. k. Storsjöodjuret. Att det i en swensk sjö skulle finnas ett så märkligt djur och att Norge icke skulle kunna uppwisa något sådant inom sina landamären — det kunde ju egentligen icke betraktas annat än som ett “öfwergrepp” från storswenskens sida.
Norges ära är emellertid, dess bättre, räddad och norrmännen kunna ostörda förrätta de maktpåliggande stortingswalen.
Det hade naturligtwis warit alldeles för futtigt om man i “det gamle Norge” endast påträffat en sjöorm i någon sjö derstädes. Derför har också försynen warit dem huld och låtit dem wid Grundvaag hafwa upptäckt twå sådana, hwilka till den grad uppskrämt innewånarne, att de icke wåga sig ut på sjön.
Jag håller det hwarken för otroligt eller omöjligt att “Bolaget för fångande och tillgodogörande af odjuret i Storsjön” kunde, om påstötning skedde från Gudvaagsboarne, befinnas williga att öka sitt rörelsekapital för att äfwen söka fånga och tillgodogöra sig de twå norska bestarna.
Raskt wågadt, är lätt wunnet, heter det och om bolaget på detta sätt “wågade sig på djupet” med företaget är det icke osannolikt att här wore “etwas zu verdienen”.
Apropos fula fiskar, har en norrman med det i broderlandet mindre sällsynta namnet Pedersen under flera års tid knogat omkring på swenska landsbygden och för hög entré förewisat för wår beskedliga landtbefolkning en genom naturen något missbildad af honom uppmetad haj, mot hwilken sjelfwa sjöormen skulle wara bara strunt. Geschäftet har lyckats förträffligt, om också förewisaren här och der blifwit serverad stryk af de lurade åskådarne.
Ja, så är det, när man är begåfwad med födgeni!
⁎
Det förspörjes jemnt och ständigt en klagan öfwer swårigheten för ett ensamt fruntimmer att kunna försörja sig. Deras arbetsfält är så inskränkt, säger man, och aflöningarna är så små.
Men månne icke denna swårighet mången gång just har sin orsak i bristande födgeni.
I Amerika, der detta slags geni har nått den största utweckling på jorden, försörjer sig qwinnorna på mångahanda sätt. Så fanns t. ex. i Newyork en ung dam, som efter att i många år hafwa lefwat i lyx, plötsligt blef föräldralös och fattig. Hon tjenade då sitt bröd genom att kamma, borsta och motionera andras hundar; en förwärfsgren, som nu blifwit mycket wanlig i denna stad.
Andra damer lefwa af att “gå ut” nya skor eller att dekorera bord wid festliga tillfällen.
Att slå sig på här i Swerige att kamma andras hundar och dekorera borden fruktar jag wore lönlöst, emedan hwar och en här gör sådant sjelf.
Hwad åter beträffar att “gå ut” nya skor åt folk, så måste jag bekänna, att jag för min del, då jag skaffar mig ett par sådana plagg, helst ombesörjer detta wisserligen mindre angenäma sjelf.
Det är wäl få dödelige, som äro så lyckliga, att de befriats från det otida, som kallas liktornar, och det torde wara swårt för en person att på ett nöjaktigt sätt “gå ut” skodonen åt en annan.
Detta har ju äfwen bekräftats genom det gamla ordspråket: “Ingen wet hwar skon klämmer, mera än den som bär honom?” Leo.
Ett hemlighetsfullt mord.
En af N. T:s korrespondenter i hufwudstaden skrifwer följande.
Som man wet, blef sista dagarne af förliden juni en något till åren kommen ogift qwinna med det werldsbekanta namnet Kristina Nilsson funnen mördad i sin bostad wid en af stadens inom broarne smalaste och minst wälrenommerade gator. Alla försök att, bland annat genom en utfäst belöning af 300 kr., komma mordets föröfware på spåren ha hittills wisat sig fruktlösa.
En stor mängd personer, det säges ett hundratal, ha hörts för att lemna upplysningar, men inga sådana lära wunnits, som warit af beskaffenhet att kasta ljus öfwer det dunkel, hwari missgerningen är inhöljd. Jag säger “lära”, ty man wet derom egentligen ingenting. Allmänheten har säkert wäntat att få höra, huru dessa spaningar och undersökningar utfallit, men ingenting har blifwit offentliggjordt. Att de misslyckats, torde man i alla fall ha klart för sig.
Man har alltså ännu ett ouppdagat mord att, jemte många andra, som egt rum under de senaste trettio a fyrtio åren, skrifwa på Stockholms-poisens debetsida i “Rikshufwudboken”, der wi alla stå till bots.
Det kan icke wara ur wägen att erinra om några af dessa. Först — jag menar så långt jag minnes — möta då morden å brukspatron Wegelin och öfwerstinnan Sederholm. I intetdera fallet blef gerningsmannen uppdagad; misstankar funnos ju, då som alltid från polissynpunkt sedt, och i det förra fallet synas de werkligen haft god grund, men afslöjad blef emellertid ingenderas baneman.
Sedan kommer den egendomliga och mystiska mordgerningen i Södra teaterhuset en septemberqwäll 1875, då den 20-åriga hetären Sofia Dahlberg blef bragt om lifwet i sin eleganta bostad, sedan hon nyss förut gått till hwila. Här woro misstankarne riktade åt twå håll.
Dahlberg åtnjöt underhåll af en grosshandlare P. Men denne bestod sig dessutom med ytterligare en wäninna, en äldre inklination, fröken H. Denna såg naturligtwis med oblida ögon rivalen. Dahlberg gick upp till henne och gaf henne moralkakor af det slags moraliska halt, som tockna menniskor ha till förfogande. H. hade dessutom några gånger warit sedd “stryka” utanför Dahlbergs bostad, och deribland också just den qwäll mordet skedde. Att misstankar föllo på henne, war ju då naturligt. Men hon lyckades bewisa sitt alibi.
Man wisste också, att grosshandlaren P. war swartsjuk gentemot Dahlberg, alldenstund han wisste, att han icke ensam åtnjöt hennes wänskap. När man då — för att ej nämna andra omständigheter — upptäckte, att det snöre hwarmed Dahlberg blifwit strypt war af alldeles precis samma slag som P. anwände på sitt kontor, så war ju detta ett skäl till misstankar mot honom. Men äfwen han kunde bewisa, att han på mordqwällen warit hemma, åtminstone till kl. 11, då tjenstefolket gick till hwila. Men så försäkrade tre personer sig ha sett en karl med brinnande cigarr wid pass kl. 10 eller 11 på qwällen gå upp i trapporna, som ledde till Dahlbergs bostad. Och hwem han war, är ännu det stora frågetecknet.
Påföljande förmiddag fans Dahlberg i sin säng strypt, qwäfd och med ett stort blodigt kross-sår, som efter ett skarpt tillhygge, wid ena tinningen. Men af hennes tillhörigheter saknades icke ens en knappnål.
När hon sedan “stod lik” ute på bårhuset, kom — strax innan locket skrufwades på den stoftklädda kistan — en okänd herre något styggt inträdande, satte en guldring på en af likets fingrar och aflägsnade sig hastigt. Kanske war det mannen med den brinnande cigarren?
Efter Dahlbergska mordet komma ännu några lika hemlighetsfulla men icke fullt så “romantiska” mordgerningar, som aldrig blifwit klargjorda. Så blef för ungefär 12 år sedan en icke widare wäl känd qwinna, wid namn Erika Höglund, likaledes qwäfd och strypt till döds på ett illa anskrifwet s. k. hotell wid Köpmangatan, hwilket — märkligt nog — då innehades af just den nu nyligen mördade Kristina Nilsson.
Sedan erinrar jag mig en arbetskarl, bärande det icke sällsynta namnet Andersson (ett namn som, i parentes sagdt, af statistici påstås komma att beherska werlden, så att om ett par tusen år alla menniskor heta Andersson), hwilken jag tror 1887, blef jemmerligen af ännu okända bofwar ihjelslagen i trakten af Jerfwa.
Så kommo wi in på detta året och minnas alla, huru twätterskan Johanna Sundström en wårafton anträffades mördad i en skogsbacke nära Nockeby bro, synbarligen ihjelslagen med en stor och skarpkantad sten, medelst hwilken hennes hufwud alldeles sönderkrossats. Hon war också rånad på ur och penningar. Hwem som gjort det, har ännu icke kunnat uppdagas. Sist kommer den gamla “mamsell Nilsson”. Hon låg eller till hälften satt i ena hörnet af sin soffa död och stel, med luftstrupen och matstrupen afskurna. På ett framflyttadt bord stodo några nyss utdruckna ölglas, wittnande om att mördaren (eller mördarne) “intagit förfriskningar”, utom det att han (eller hon) äfwen tagit gummans portmonnä med några kronor.
Ett egendomligt sammanträffande är det onekligen, att på samma sätt som den nu mördade mamsell Nilsson, som war en illa känd qwinna och hållit hus för lösaktigt folk, på sin tid icke utan skäl misstänktes för att ensam eller i samråd med en karl, som stod i intimt förhållande till henne, ha bragt den förutnämnda Erika Haglund om lifwet, så saknas icke misstankar att Nilsson sjelf tagits af daga af en lösaktig qwinna, kanske med tillhjelp af en manlig “wän” — en qwinna, som numera icke finnes bland de lefwandes antal.
Äfwen hennes lif ändade på ett wåldsamt sätt, ehuru hon wisserligen icke blef uppsåtligen mördad. Hon hade kommit ut ur fängelset samma dag mordet på Nilsson egde rum, och flera omständigheter göra det åtminstone ej osannolikt att hon, utblottad och drifwen af lystnad efter penningar, som hon wäntade att den gamla “mamsellen” skulle inneha, föröfwat mordgerningen.
Om så skett och om hon derwid warit ensam, vet man naturligtwis ej. Och knappast lär man någonsin få weta det, ty de döda tala icke, och de lefwande — när de känna sig ensamma om en sådan hemlighet — lära wäl akta sig för att yppa den.
På det ingen må tro, att jag med det ofwan sagda welat rikta något klander mot wår goda spaningspolis, ber jag sist få nämna, att det alldeles icke warit min mening. Den har säkerligen i hwarje af de anförda fallen gjort allt hwad möjligt warit, och mer lär wäl ingen begära.
— En öfwerdängare. Pianisten Gravagni i Milano spelade nyligen med anledning af ett wad piano i 25 timmar utan ett ögonblicks hwila. Han wann wadet med glans och befann sig efter slutadt spel så wäl, att han wille hålla wad om att fortsätta i ytterligare 6 timmar.
Strid med en bläckfisk.
Kapten Collins, en grekisk fiskare, och hans fyra män hade för någon tid sedan en fruktanswärd strid med en af de största “djefwulsfiskar”, Octopus, man hittills fångat här på kusten, skrifwer “Bien” i San Francisko. De befunno sig med sin smack i närheten af Point Reyes ref för att fiska Rock Cod. Tidigt på morgonen, då de drogo in linan, sträckte en wäldig “djefwulsfisks”-arm upp sig ur wattnet och grep tag i båtens stäf. Rundt om båten wredo sig odjurets andra armar i ormbugter och piskade hafwet till skum. Dessa armar — tentakler — äro, som bekant, tätt besatta med sugskålar, hwilka, då de komma i beröring med t. ex. en naken arm, liksom bränna sig in i köttet och suga sig fast, så att det nästan icke är möjligt att aflägsna dem. En af männen grep en åra och sökte skjuta ändan in under odjurets arm för att förmå detsamma att släppa taget, men då han hotades af ett par armar, som sökte slingra sig kring honom, öfwergaf han försöket. Kaptenen såg nu odjuret häfwa sin säckliknande kropp upp mot wattenytan, och då det är möjligt att genom ett wäl riktadt knifstygn eller med en stöt af något annat spetsigt instrument under ögat dräpa djuret, grep han en båtshake och försökte göra det. Han förfelade emellertid sitt mål och lyckades endast göra djuret rasande; nu blef det en strid på lif och död mellan fiskrarne och odjuret, hwars kropp befann sig midt under båtens köl, medan det omslingrade båten med sina åtta ormlika armar. Åror och båtshakar woro de enda wapen fiskrarne hade till sitt förfogande, men det war ett ganska fruktlöst arbete att försöka wrida armarna från taget i båten, hwilken de omslingrade ända från fören till akterspegeln. När de lossat en arm på ett ställe, sög den sig fast på ett annat. Dessutom måste de wäl akta sig för att icke sjelfwa blifwa inneslutna i odjurets förskräckliga famntag. Slag med åror och båtshakar hade ingen werkan på de guttaperkaliknande armarna. Under striden waggade och gungade båten som i den wåldsammaste storm, och hwarje ögonblick fruktade fiskrarne att den skulle kantra. Den enda förhoppning, fiskrarne hade, war, att odjuret skulle komma fram med hufwud och kropp på wattenytan, så att de kunde få tillfälle att gifwa det dödshugget. Äntligen häktade sig en båtshake fast i djurets kropp, och ett par af männen begynte långsamt hala fram detsamma. Snart kommo djefwulsfiskens ondskefulla, blixtrande ögon till syne, och då kroppen drogs upp öfwer wattenytan, tog kaptenen wäl sigte, och med hela sin kraft stötte han spetsen af båtshaken in i djuret, rakt under ögat. Slaget war då wunnet — efter han släppte armarna sitt tag i båten, och det döda djuret halades i triumf upp i båten. — Det war en syn att se den stora djefwulsfisken utsträckt öfwer fiskrarnes warf wid foten af Union street. Djuret mätte inemot 25 fot från ändan af den ena armen till den andra. Ehuru det hade warit dödt ett par dagar, bibehöllo ögonen ännu sitt djefwulska uttryck, och till och med de italienska fiskrarne, som då och då fånga en mindre djefwulsfisk, tycktes intagas af förskräckelse, då de kommo i närheten af de långa fångstarmarna med de fruktade röda sugskålarna.
Spridda nyheter från utlandet.
Menniskoätare. Under rubriken “Handel med
menniskokött” meddelar Berlintidningen “Post” följande:
“I Ubangibäckenet, om hvars besittning
Frankrike och Kongostaten för närvarande tvista,
äro invånarne menniskoätare, som försmå allt kött
af djur. Menniskoköttet, kryddadt med peppar och
salt, anse de som den finaste läckerhet – och slafvar
af alla åldrar och kön få släppa till lifvet för
denna passion. Enligt en afrikaforskares berättelse
lyckades det nyligen den franske missionären Allaire
att rycka 74 slafbarn ur menniskoätarnes ego och
föra dem till missionens barnhus. Missionären
fann på en marknad slafvarna utstälda som boskap
Aldrig hade han likväl, som här skedde, sett, att
slafvarne såldes efter olika partier af kroppen.
Om ej köparen hade råd att köpa hela slafven, så
walde han efter behag ett stycke af honom, exempelvis
en arm eller ett ben, på hvilken lem säljaren
med ett slags krita drog ett streck; derpå
köpte en annan person den andra armen och åter
en annan bröstet, benen o.s.v. När alla lemmarna
voro försedda med inköpstecken, skar man
hufvudet af den olycklige och förtärde detsamma
på stället med peppar och salt. Derpå sönderstyckades
kroppen, och hvarje köpare fick, hvad han
skulle ha.
Drakoniska lagar har man på sista tiden infört i Ohio. Der dömdes nyligen en man till lifstids straffarbete, derför att han stulit tre hönor. Medborgarne i den nämda staden hafwa nemligen ej på annat sätt förmått wärja sig mot det alltmera öfwerhantagande förbrytarwäsendet, än att de stiftat en lag, enligt hwilken hwarje förbrytare, som för tredje gången bortdömts till tukthuset, skall stanna qwar här för beständigt. Den ifrågawarande förbrytaren hade första gången straffats för wåld mot person och andra gången för döljande af tjufgods. Tredje gången, då han som sagdt stal de tre hönsen, fick han krypa in på lifstid.
Qwinliga konduktörer anwändas nu i stort antal på jernwägarne i Queensland. På stationen Brisbane tillhör både inspektoren och hans medhjelpare det täcka könet. Ett par damer hafwa till och med försökt sig som lokomotivförare, men eldarebefattningen hafwa de ännu så länge wälwilligt nog låtit männen behålla.
Dyrare än guld. Gallium är den dyraste metallen man känner till; i andra rummet kommer germanium. De upptäcktes 1875 och 1886 och hafwa hittills endast kunnat framställas i mycket små qwantiteter. Gallium är blåhwitt och skiner som silfwer. Ett kilogram af denna metall kostar omkring 450,000 kronor. Germanium är gråhwitt, upptäcktes först i Freiburg och kostar omkr. 135,000 kr. pr kg. Man kan göra sig en föreställning om dessa metallers sällsynthet och dyrbarhet, då man erinrar sig, att ett kg. rent guld kostar omkring 2,500 kr.
Pullmans seger. I de stora Pullmanska fabrikerna utanför Chicago, hwarest den ofantliga jernwägsstrejken började, går arbetet nu åter sin regelbundna gång med full arbetsstyrka. Af de strejkande har en del återfått arbetet på nåd och onåd; de öfriga ha med sina familjer utan widare förts från orten, och deras platser ha intagits af nytt folk, som tillströmmat i öfwerflöd.
De afskedade lära lida stor nöd; men de åter antagna ha det föga bättre. Pullmanbolaget har nemligen bestämdt wägrat att efterskänka det ringaste af hyrorna för strejktiden, och följden är, att många af arbetarne få arbeta flera månader utan att utbekomma ett öres lön, tills hyran är afbetalt.
I sammanhang härmed må nämnas, att jernwägsstrejkarnes talmän inför den af regeringen tillsatta undersökningskommissionen öppet påstå, att jernwägsbolagen flerestädes i hemlighet utsändt sitt eget icke strejkande folk att förstöra wagnar m. m. för att draga allmänhetens sympatier från de strejkande.
Elektriciteten i härens tjenst. I militära kretsar egnar man sedan någon tid mycket intresse åt transportabel elektrisk belysning, emdan man numera lyckats åstadkomma synnerligen lätta batterier, som icke allenast ega stor styrka och lång waraktighet, utan äfwen äro härdade mot hwarje skakning och äfwen efter årslångt begagnande ej lida något förswagande. De minsta batterierna hafwa wid en spänning af sex volt och afsedda att begagnas 8—10 timmar en wigt af endast 500 gram och kunna derför beqwämt bäras i fickan. Icke desto mindre ega dessa batterier en ganska stor lyskraft, och äro femton sådana med hwarandra förbundna fick-ackumulatorer i stånd att mata en båglampa under mer än en timma. Det bör derför ej wäcka förwåning, att de olika tekniska instituten söka införa dessa ackumulatorer. I synnerhet sysselsätta sig de militära myndigheterna med desamma. Ty batteriets ringa wigt och omfång gör det möjligt att förse hwarje soldat med en ackumulator, som han beqwämt kan bära i fickan. Till följd häraf blir det ej längre nödwändigt att medföra en dynamomaskin och den för densamma erforderliga ångmaskinen. Fördelen af fick-ackumulatorns anwändande just i arméens tjenst wisar sig på de mest skilda områden. Wid allt nattarbete, wid anläggandet af skyttegrafwar eller byggandet af pontonbroar kunna dylika med framgång anwändas; medförda i luftballonger kunna de, anbragta bakom kulörta glasskifwor, tjena som signaler, och fästa wid velocipederna kunna de möjliggöra en snabb och säker rekognoscering. Widare kunna telefonledningar, som förses med elektriska strömmar från dylika ackumulatorer, göra tjenst på mycket långa afstånd; det stora och det lilla spelet wid artilleriets operationer komma, satta i gång genom ackumulatorer, att kräfwa ett wida mindre antal serviser än nu, och för krutmagasiner, artillerideporter o. s. w. kommer knappast någon eldfara längre att finnas till. Korteligen, för anwändandet af ackumulatorer i armén står ett stort fält öppet, och det intresse, man egnar dem, är derför lätt begripligt.
Fynd af urmenniskor. Wid Predmost i provinsen Mähren har man nyligen gjort en högintressant upptäckt. Platsen war redan känd för sin rikedom på förhistoriska minnen. Hr Mascha, en lärd der på stället, har redan gräft fram hundratals mammuth-lemningar der i närheten, men i dagarna har han i trakten af dessas fyndort också funnit skelett af antidiluvianska menniskor.
Inalles har han funnit sex sådana. Skelettens skallar, kotor och ben äro kolossalt stora. Serskildt tyder skelettet efter den ende fullwuxne mannan på jettedimensioner.
Man har förut här och der welat förneka, att mammuth-slägtet skulle funnits samtidigt med menniskan. Det synes nu wara gifwet, att de existerat under samma tidsskeden.
Hwarjehanda.
— I en modehandel. Butikfröken till en gammal ful dam, som profwar en modern hatt framför spegeln.
— Ja, den der hwita plymen gör då fröken minst tio år yngre!
Damen:
— Werkligen? War då så god och sätt dit en till!
— Lord Aberdeen reste här om dagen med nattåget till London, naturligtwis i en sofwagn. Då han tidigt om morgonen waknade, satt en herre midt emot honom och betraktade honom uppmärksamt, sägande:
— Ursäkta, törs jag fråga, om ni är rik?
— Hm… åhja, swarade lorden förundrad.
— Törs jag fråga, hur rik ni är?
— Hm, ungefär en twå tre hundra tusen pund.
— Jaså, om jag wore så rik och snarkade så starkt som ni, skulle jag taga en wagn för mig sjelf och inte störa andra.
— Misstänkt. A: “Om jag har warit ute och rumlat en natt, så känner jag mig dagen derpå så rådbråkad!”
B: “Så! Är Ni också gift?”
Jordbruk, handel och näringar.
Matthews Fidlers smör-rapport.
Göteborg d. 23 aug. 1894.
Det är icke någon större förändring i marknaden denna wecka, oaktadt det är en minskning i tillförseln af skandinaviskt smör, till flere större städer, — Manchester t. ex. har fått cirka 500 drillar mindre, utan att begäret derutaf märkbart förändrats, och samma är fallet å flere andra ställen.
I Skottland är köplusten större än förut på grund af de hafwa starka förhoppningar om strejkens upphörande.
Som irländarne nu ha arrangerat så, att der kan produceras smör hela året rundt och australiska smöret äfwen blir rikligast under wintern, behöfwa köpmännen i England nu ej tänka på att lagra något smör, hwadan de alls ej köpa på spekulation, utan endast för närmaste behofwet, dock hoppas de på något lifligare marknader en tid.
Liverpool meddelar: God efterfrågan för finaste qwalitéer, irländskt smör särdeles begärligt.
Hull: Smörmarknaden ej särdeles liflig, sekunda qwalitéer alls icke efterfrågade.
Newcastle: Marknaden lugn, endast finaste wara säljbar.
Skotska marknaderna: Efterfrågan för smör något lifligare än förut, men stora lager finnas af sekunda och tertia qwalitéer.
Köpenhamnsnoteringen är oförändrad eller fr. 1:50 pr kg.
För finaste herregårds- och mejerismör noterar jag i dag kr. 1:56 a 1:60, för godt mejerismör kr. 1:54 a 1:58 pr kg.
“Röda Korsets” Cacao
är i smaken lik vanlig Cacao, men innehåller, utom lättlösligt Cacaopulver, Maltos och Cannabis i lämpliga proportioner. Tillverkningen i sin helhet står under offentlig kontroll, hvilket innebär en viss garanti för att endast prima materialer användas.
Det har vunnit en smickrande uppmärksamhet på Utställningen i Antwerpen. Efterfråga Röda Korsets Cacao hos Er närmaste handlande, såväl som våra öfriga specialartiklar: Aseptinextrakt, Collodin, Collanolja, Fosfatpulver, Insektpulver, Fluggift, Jästpulver, Kalkfosfat, Fäldt svafvel (difterimedel), Lysol och Lysoltvål (mot kolera och smittosamma sjukdomar), Mentolinpulver, Maltos Cannabis, Nubian, Sundhetssalt m. m.
I Kalmar hos de förnämste speceristerna på platsen.
Namnsdagar: Söndag 26 augusti Ambjörn; M. Arne; T. Bo; O. Rurik; Th. Torgerd; F. Ivan; L. Thorbjörn.
Är Ni en vän
af kaffe, så bör Ni alltid blanda det med
Intubikaffe
af
Stockholms Kaffe-Aktiebolags
berömda tillverkning, ty derigenom erhåller Ni en mera välsmakande, helsosam och billig kaffedryck än om endast kaffe drickes. Paketer à 25 och 10 öre finnas i hvarje välordnad specerihandel, men bör Ni akta Eder för värdelösa efterapningar med lika utstyrsel som bolagets paketer samt derför noga efterse, att på paketen är tryckt firmans namn, Stockholms Kaffe-Aktiebolag samt dess fabriksmärke med ordet “PATENT”, ty endast dessa paketer äro verkligt äkta och innehålla den af professorer och läkare erkända bästa, helsosammaste och billigaste kaffetillsättning. 115
Fattigwårdsstyrelsen får härmed
fästa allmänhetens benägna uppmärksamhet derpå, att från härwarande fattiginrättning arbetare kunna erhållas för werkställande af diverse arbeten ute i staden, såsom wedsågning, mangling m.m. Fjäder till spritning och tågwirke till uppdref mottagas inom inrättningen, der äfwen enklare skomakeri-, sadelmarkeri- och snickeriarbeten utföras för allmänhetens räkning. 81
Fattigwårdsstyrelsen.
[ sida ]
Kriget mellan Kina och Japan.
London den 21 augusti. Japanesiska konsuln i Glasgow har protesterat mot seqvestern på ångaren “Islam”, då den, ehuru visserligen beställd för Japans räkning, icke vore afsedd för kriget.
Under gårdagen meddelades officiellt i Tokio, att konungen af Korea den 30 sistlidne juni förklarat sig oberoende och påkallat Japans bistånd för att fördrifva den kinesiska garnisonen i Asan. Den koreanska regeringen uppsade samtidigt alla då bestående traktater med Kina.
Wilhelmshafen den 22. Enligt förljudande skall tyska regeringen sända ännu flere kryssare till Ostasien. På väg dit äro, som bekant, kryssarne “Arcona”, “Marie” och “Alexandrine”. Nu har man för afsigt att sända kryssarne “Irene” och “Gefion” och möjligen ännu ett par. Med en af dessa skall den kontre-amiral afresa, som kommer att föra befälet öfver den tyska eskadern i de ostasiatiska farvattnen.
Malmö smörhandlares noteringar.
Den 23 aug.
| 1:sta | klass | exportsmör | 1:50, |
| 2:dra | d:o | d:o | 1.40-1:46, |
| allt pr kilo. | |||
| Marknadens tendens: mycket fast. | |||
Gödningsämnen.
Alla slags Gödningsämnen för höstsådden finnas på lager till lägst gällande priser på Ekenäs hos 119 Gust. Dahlgren.
| Sjölägenhet. | ||
|---|---|---|
| Direkt till Stockholm | ||
| afgår ångf. | Gauthiod, kapten Alb. Rydell, hvarje torsdagseftermiddag kl. 5,30, | |
| Svithiod, kapten Hj. Blomberg, hvarje söndagseftermiddag kl. 5,00, medtagande passagerare och fraktgods. | ||
| Direkt till Lübeck | ||
| afgår ångf. | Gauthiod, kapten Alb. Rydell, hvarje måndagsmorgon kl. 5, | |
| Svithiod, kapten Hj. Blomberg, hvarje torsdagsmorgon, kl. 5, medtagande passagerare och fraktgods. | ||
| Till Stockholm och Norrköping, eventuelt anlöpande Oscarshamn och Westervik, | ||
| afgår ångf. | L. Torstenson, kapten E. Åström, onsdagarne den 5 och 19 sept., kl. 6 f.m. | |
| Bore, kapten J. E. Beskow, onsdagarne den 29 aug., 12 och 26 sept., kl 6 f.m. medtagande passagerare och fraktgods. | ||
| Till Karlskrona och Lübeck, | ||
| afgår ångf. | L. Torstenson, kapten Emil Åström, tisdagarne den 28 aug., 11 och 25 sept., kl. 6 f.m. | |
| Bore, kapten J. E. Beskow, tisdagarne den 4 och 18 sept., kl. 6 f.m. medtagande passagerare och fraktgods. | ||
| Direkt till Stockholm | ||
| afgår ångf. Æeolus, kapten P. O. Söderquist, hvarje onsdagseftermiddag, kl. 5, medtagande passagerare och fraktgods. | ||
| Till Malmö och Köpenhamn anlöpande Karlskrona och Ronneby, | ||
| afgår ångf. Æeolus, kapten P. O. Söderquist, hvarje lördagsmorgon, kl. 7,30, medtagande passagerare och fraktgods. | ||
| Direkt till Stockholm | ||
| afgår ångf. | Birger Jarl, kapten Gust. Brandt, torsdagen den 6 sept., kl. 8 e.m., | |
| Skandia, kapten O. H. Sundell, torsdagarne den 30 aug. och 13 sept., kl. 8 e.m., medtagande passagerare och fraktgods. | ||
| Till Göteborg och Kristiania anlöpande Karlskrona, Ronneby, Malmö, Landskrona och Helsingborg, | ||
| afgår ångf. | Birger Jarl, kapten Gust. Brandt, onsdagarne den 29 aug. och 12 sept., kl. 9 f.m. | |
| Skandia, kapten O. H. Sundell, onsdagen sept., kl. 9 f.m., medtagande passagerare och fraktgods. | ||
| Till Stockholm, anlöpande Oscarshamn och Westervik, | ||
| afgår ångf. | Konung Oscar, kapten J. C. Åberg, söndagarne den 26 aug. och 9 sept., kl. 6 f.m. | |
| Södra Sverige, kapten H. Bodman, söndagen den 2 sept., kl. 6 f.m. | ||
| Hyperion, kapten Arnold Friberg, tisdagarne den 4 och 18 sept., kl. 6 f.m., | ||
| Rhea, kapten E. L. Paulsson, tisdagarne den 28 aug., 11 och 25 sept., kl. 3 e.m. | ||
| Transit N:o 1, kapten C. E. Paulsson, lördagarne den 25 aug., 8 och 22 sept., kl 3 e.m., | ||
| Nore, kapten J. G. Söderbergh, lördagarne den 1, 15 och 29 sept., kl. 3 e.m., medtagande passagerare och fraktgods. | ||
| Till Göteborg, anlöpande Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Ystad, Trelleborg, Malmö, Landskrona och Helsingborg. | ||
| afgår ångf. | Konung Oscar, kapten J. C. Åberg, fredagarne den 31 aug. och 14 sept., kl 8 e.m. | |
| Södra Sverige, kapten H. Bodman, fredagaen den 7 sept., kl. 8 e.m.,.medtagande passagerare och fraktgods. | ||
| Till Göteborg, anlöpande Karlskrona, Karlshamn, Sölvesborg, Ystad, Malmö, Landskrona/ och Helsingborg, | ||
| afgår ångf. | Rhea, kapten E. L. Paulsson, söndagarne den 2, 16 och 30 sept., kl. 8 e.m., | |
| Hyperion, kapten Arnold Friberg, söndagen den 26 aug., 9 och 23 sept., kl. 8 e.m.,medtagande passagerare och fraktgods. | ||
| Till Malmö och Köpenhamn, anlöpande Karlskrona, Karlshamn, Åhus och Cimbrishamn. | ||
| afgår ångf. | Nore, kapten J. G. Söderbergh, fredagarne den 7 och 21 sept., kl. 8 f.m., | |
| Transit N:o 1, kapten C. E. Paulsson, fredagarne den 31 aug, 14 och 28 sept., kl. 8 f.m., medtagande passagerare och fraktgods. | ||
| Till Norrköping, anlöpande Borgholm, Påskallavik (eventuelt) och Oscarshamn, | ||
| afgår ångf. Transit N:r 3, kapten E. T. Lengqvist, måndagarne den 27 aug., 10 och 24 sept., kl. 10 f.m., medtagande passagerare och fraktgods. | ||
| Till Halmstad och Göteborg, anlöpande Karlskrona, Karlshamn, Åhus, Ystad, Malmö, Landskrona och Helsingborg. | ||
| afgår ångf. Transit N:r 3, kapten E. T. Lengqvist, lördagarne den 1, 15 och 29 sept., kl. 3 e.m. medtagande passagerare och fraktgods. | ||
| Till Hernösand, anlöpande Oscarshamn, Gefle, Söderhamn, Hudiksvall och Sundsvall, | ||
| afgår ångf. Vesta, kapten J. B. Morin, lördagen den 25 aug., medtagande passagerare och fraktgods. | ||
| Till Holmsund (Umeå), anlöpande Gefle, Stugsund (Söderhamn), Hudiksvall, Sundsvall och Hernösand, | ||
| afgår ångf. Svea, kapten Gustaf Hjärne, lördagen den 1 sept., medtagande passagerare och fraktgods. | ||
| Till Wisby och Stockholm | ||
| afgår ångf. Thjelvar, kapten Bernh. Sandström, hvarje onsdagseftermiddag kl. 5, medtagande passagerare och fraktgods. | ||
| Ångaren hitkommer från ofvannämnde platser hvarje måndagsmorgon. | ||
| Till Wisby och Stockholm anlöpande Borgholm, | ||
| afgår ångf. Wisby, kapten H. Gardsten, hvarje lördagseftermiddag kl. 5, medtagande passagerare och fraktgods. | ||
| OBS! Borgholm anlöpes endast på resan från Kalmar. | ||
| OBS! Sista resan för i år. | ||
| Ångaren hitkommer hvarje fredagsmorgon. | ||
| Till Norrköping anlöpande Borgholm, Oscarshamn och Westervik, | ||
| afgår ångf. Ostern, kapten J. A. Silfversparre, hvarje fredagseftermiddag, kl. 3, kl. 5, medtagande passagerare och fraktgods. | ||
| OBS! Gamleby anlöpes på södergående. | ||
| Ångaren hitkommer hvarje torsdagseftermiddag. | ||
Närmare meddelaSven Söderbergh & Bolin.
| ||
| Till Stockholm, anlöpande Borgholm, Oscarshamn och Södertelje, | ||
| afgår ångf. | Blekinge, kapten Aug. Svensson, hvarje måndag kl. 3,30 e.m., | |
| Ronneby, kapten P. Svensson, hvarje torsdag, kl. 3,30 e.m.,medtagande passagerare och fraktgods. | ||
| Till Åhus, anlöpande Karlskrona, Ronneby och Karlshamn, | ||
| afgår ångf. | Ronneby, kapten P. Svensson, hvarje tisdagsafton kl. 10, | |
| Blekinge, kapten Aug. Svensson, hvarje fredagsafton kl. 10,medtagande passagerare och fraktgods. | ||
| OBS! Tur- och returbiljetter, gällande under seglationstiden på återresa med Ronneby eller Blekinge, säljas med rabatt. | ||
| Till Hernösand anlöpande Norrköping, Gefle, Söderhamn, Hudiksvall och Sundsvall, | ||
| afgår ångf. Fredrik, kapten J. A. Sjölander, onsdagsaftonen den 29 augusti, medtagande passagerare och fraktgods. | ||
Närmare meddelarH. P. Holmström
| ||
| Till Stockholm, anlöpande Borgholm, Oscarshamn och Westervik, | ||
| afgår ångf. Södern, kapten N. E. Hansén, hvarje onsdagsmorgon kl 6., medtagande passagerare och fraktgods. | ||
| Ångaren hitkommer hvarje lördagsafton omkring kl. 10. | ||
Närmare meddelarUno Petersson.
| ||
| Till Stockholm och Norrköping, anlöpande Mönsterås, Oscarshamn och Westervik, | ||
| afgår ångf. Prins Bernadotte, kapten C. A. Svensson, hvarje torsdagseftermiddag kl. ½ 2, medtagande passagerare och fraktgods. | ||
| Till Karlskrona, anlöpande Degerhamn, Bergqvara och Kristianopel, | ||
| afgår ångf. Prins Bernadotte, kapten C. A. Svensson, hvarje tisdagseftermiddag kl. 3, medtagande passagerare och fraktgods. | ||
Närmare meddelaP. A. Nelsson & C:o.
| ||
Till salu.
● Jernrör ●
och rördelar för ånga och vatten finnas å lager.
Rörledningsarbeten
verkställas omsorgsfullt och billigt.
Utmärkt
Aseptin,
50 öre pr flaska, litervis billigare.
Bränvin.
I parti om minst 250 liter försäljes vid kontant liqvid absolut renadt bränvin från 69 öre liter och extra fint dubbelrenadt bränvin från 67 öre litern. Tomkärl till låns eller fritt mot 3 öres prisförhöjning pr liter.
Carl L. Nilsson.
|
|
God affär! |
|
En mindre gård wid Storgatan säljes billigt om snar handel sker. Widare meddelar handl. Julius Jönsson
Norsk Pressjäst,
hittills känd för att wara den bästa, inkommer dagligen, till nedsatt pris i parti hos C. H. Ohlson.
För Syltsäsongen:
Holl. Kross-socker i bitar,
Topp-, Kross- och Farinsocker,
Hwit Sirup, Kork och Lack
till nedsatta priser hos C. H. Ohlsson.
|
|
Vermouth, |
|
| Noilly Prat & C:o, |
|
|
Bruna Lappskor, |
| mycket lämpliga för barn, hos J. M. Fogelberg. | |
Bättre Skodon,
deribland aflidne Widenborgs lager, säljes hos
Gödningsämnen!
Nederlag för Stockholms Superfosfat-Fabrik.
Reela waror, billiga priser hos
Från Swartingstorps
Jerseyhjord
försäljes nu tjurkalfwar och ungtjurar, fallna efter kor, hwilkas afkastning är såwäl till mängd som fetthalt (denna senare minst 5 proc.) den högsta. Widare meddelar Gårdskontoret, adr. Kalmar.
Prima Astralolja
och
Prima Amerikansk Fotogén
Carl W. Kjellberg & Julius Jönsson.
|
|
Murtegel, |
|
prima och sekunda, säljes ytterst billigt af
Återförsäljare!
Mitt Borst-lager slutsäljes till inköpspris. Gust. Areskog.
Ny prima
Hollands Ister-Sill
i dag inkommen och säljes i parti och minut billigast hos
Hofmantorps Ullspinneri
— adress: Hofmantorp —
tillwerkar och försäljer:
1:ma Ylle-Täckwadd; wadd till ett täcke, kostar endast 1 kr. 25 öre.
Mjuk, behaglig, ångrenad Ylleflock, flera qvalitéer, fr. 25, 30, 35 öre pr kilo.
Finnes till salu: i Kalmar: hos Edith Hjertquist, Södra Långgatan 28; i Nybro: i Fabrikens garnbod, Ljunggrens gård wid torget; samt hos fabrikens öfrige agenter. 131
Stadsfastighet wid större trafikerad gata i Kalmar stad med handelsbod och många lägenheter, som lemnar i årliga hyror öfwer 10 proc. af köpesumman, säljes mycket billigt om handel sker snart. Närmare meddelar mot porto J. R. Laséen, Kalmar.
Gödningsämnen
till billiga priser och goda betalningswilkor.
Carl Andersson,
Bergqwara.
131
En ren Newfoundländare,
2 år gammal, utmärkt sällskapshund och gårdwar, finnes till salu för 50 kr. Adr. Ulfsborgs gård pr Smedby.
Herrar Jordbrukare!
Bästa och billigaste
Gödningsämnen
på lager wid Djurswik, Björnö och Kalmar. J. Bruun.
Uti C. F. Sjögrens Likkist-Magasin finnes ständigt lager af likkistor i alla dimensioner från 2:50 till högre priser.
Jordgubbsplantor
och Krusbärsbuskar, goda sorter, säljas billigt i Fredriksdahls trädgård.
Emigranter, sen hit!
Största och billigaste lager af reseffekter finnes ständigt hos G. F. Sjögren, Fiskareg. 49.
Åstundas köpa.
Lingon och Frukt,
företrädeswis äpplen, uppköpes till dagens högsta priser.
Felfria ox- och ko-hudar
uppköpas till högsta pris. 10 proc. afdrages å liqvid för de brömsstungna eller fnittiga. 127
J. W. Fogelberg.
123
Aspwirke
uppköpes från 1 augusti till förhöjda priser wid
Warrens Tändsticksfabriker i Kalmar.
Utbjudes hyra.
Ett möbleradt rum att hyra nu eller
den 1 oktober. Landshöfdingsgatan № 14.
2:ne fina rum i grosshandl. C. W. Carlssons f. d. gård wid Tullslätten få hyras 1:ste oktober, äfwensom stall för 4 hästar, stor wagnbod och höskulle, då anmälan göres hos handlanden Andersson på stället.
Ett rum med kök och wedbod finnes
ledigt att hyra 1 okt. i gården № 14 Landshöfdinggatan.
Twå rum och eget kök på nedra
wåningen äro lediga att hyra 1 okt. Norra Malmgatan 3.
Ett rum, passande för enskild per-
son, blifwer ledigt till uthyrning den 1 okt. hos S. Levin.
I gården № 270 Fiskaregatan fin-
nes af en händelse en wåning om 3 rum med kök, källare, bodar m. m. ledig att hyra den 1 nästk. oktober.
Twå rum och kök att hyra 1 okto-
ber i f. d. Torpadieska trädgården. Ensam öfwerwåning.
En wåning om tre rum med kök och öfriga beqämligheter nu genast samt twå rum och kök den 1 okt.; alla rummen äro nyreparerade. Nybrogatan 21.
Ett ljust och trefligt rum, nära Ro-
stad, passande för seminarist. Eget kök, om så önskas.
En ljus och treflig wåning om 4
à 5 rum och kök, med beqämligheter, att hyra den 1 oktober i gården № 32 Kaggensgatan. 111
Åstundas hyra.
Ett möbleradt rum
önskas hyra nu genast. Swar, märkt “Dr”, inlemnas å tidningen Kalmars tryckeri.
Lägenhet om 4 a 5 rum eller ett
hus som innehåller dessa rum uti en eller twå wåningar, helst mellan Stortorget och Landshöfdinggatan, önskas hyra den 1:ste oktober. Anmälan härom torde göras snart hos J. R. Laséen, Kalmar. 127
Diverse.
Affischtaflor,
uppsatta på lämpliga ställen inom stadens område, kunna mot billig afgift få anwändas till affischering efter anmälan å Café Victoria.
I anseende till affärens öfwer-
låtande anmodas härmed wänligen de, hwilka hafwa skulder till mig, desamma inbetala före september månads utgång.
En ung flicka, som är kunnig
i klädsömnad, önskar gå bort och sy mot billigt pris; äfwen emottages sömnad i hemmet. Fabriksgatan № 29.
För en eller twå seminarister
finnes ett trefligt rum att hyra strax inwid Rostad. Esplanaden № 17. Orgel finnes.
En allwarlig, rask och willig
kokerska, kunnig i enklare och finare matlagning, erhåller plats den 1 september. Goda rekommendationer erfordras.
Närmare genom handlanden Eberhard Berggren.
För en snäll, pålitlig och dug-
lig barnjungfru finnes plats ledig instundande 24 oktober.
Adress här.
Observera!
Plats för 4 a 5 grissuggar önskas hyra hos någon boende utom staden. Reflekterande härtill torde genast anmäla sig hos J. R. Laséen, Kalmar.
En ung, anspråkslös flicka, wan
wid handel, önskar plats i butik eller familj. Små pretentioner. Tryckeriet anwisar. 128
Förfallna lån och räntor uti Kalmar Arbetareförenings spar- och lånekassa torde inbetalas till kassören före 1:ste nästkommande september, efter hwilken tid inkasseringar widtagas utan afseende å person. 129
Inackordering
i lärarefamilj kunna en eller twå skolgossar erhålla.
Närmare meddelar lärowerksadjukten A. Lönnergren.
|
|
Nytt mjölkmagasin |
är öppnadt i stadskassör Anderssons f. d. gård № 37 Södra Långgatan.
Hofmantorps Ullspinneri
emottager i Kalmar Södra Långgatan 28 och i sin butik wid torget i Nybro ull och stickylle till spinning och twinning m. m.; wäf- och beredningsgods emottages äfwen. Försäljer alla sorter wäf-, strump- och stickgarner, schalar, filtar, klädningstyger, täckwadd och madrass-stopp.
Utbyter garn, schalar, filtar m. m. mot ull och stickylle.
Obs.! Butiken wid torget i Nybro.
| Gods emottages äfwen af wåra kommissionärer: |
| i Kalmar fröken Edith Hjertqwist, Södra Långgatan 28; |
| i Hagby herr J. G. Sterner; |
| i Orsjö herr E. Rosberg; |
| i Bergqwara herr A: Carlsson m. fl. |
14
Ull mottages till spinning för
Åbyholms spinneri. Kalmar, Larmtorget n:o 7.
26
Blanksvärta,
Sjölägenhet.
Lustresa till Borgholm.
Ångf. Kalmar Sund № 6 afgår söndagen den 26 aug.:
| från | Kalmar till Borgholm kl. half 10 f.m., |
| „ | Borgholm till Kalmar kl. 6 e.m. |
Ångf. Kalmar Sund N.o 4
afgår alla helgfria dagar, då naturhinder ej möta, från och med den 1 juni tills widare:
| Måndagar: | |
| från | Mönsterås till Borgholm, Stora Rör och Kalmar kl. 5 f.m., |
| „ | Kalmar till Stora Rör, Borgholm och Mönsterås kl. 3 e.m. |
| Tisdagar: | |
| från | Mönsterås till Borgholm, Stora Rör och Kalmar kl. 5 f.m., |
| „ | Kalmar till Stora Rör, Borgholm och Mönsterås kl. 3 e.m. |
| Onsdagar: | |
| från | Mönsterås till Borgholm, Stora Rör och Kalmar kl. 5 f.m., |
| „ | Kalmar till Stora Rör, Borgholm och Mönsterås kl. 3 e.m. |
| Torsdagar: | |
| från | Mönsterås till Tillingenabben, Borgholm, Stora Rör och Kalmar kl. 3 e.m. |
| „ | Kalmar till Stora Rör, Borgholm och Tillingenabben kl. 3 e.m. |
| Fredagar: | |
| från | Tillingenabben till Borgholm, Stora Rör och Kalmar kl. 5. f.m., |
| „ | Kalmar till Stora Rör, Borgholm och Pataholm kl. 3 e.m. |
| Lördagar: | |
| från | Pataholm till Borgholm, Stora Rör och Kalmar kl. ½ 6 f.m., |
| „ | Kalmar till Stora Rör, Borgholm och Mönsterås kl. 3 e.m. |
| Obs.! Afgångstid från Borgholm kl. 7 morgnarne. | |
| Obs.! Förändrade afgångstider från och med 1 juni. | |
Ångf. Kalmar Sund n:o 5:s turer
alla helgfria dagar, då naturhinder ej inträffa, fr. o. m. den 1 juni:
| Måndagar: | |
| från | Kalmar till Ekenäs, Mörbylånga och Kalmar kl. ½ 6 f.m., |
| „ | Kalmar till Mörbylånga, Degerhamn och Bergqwara kl. 2 e.m. |
| Tisdagar: | |
| från | Bergqwara till Degerhamn, Mörbylånga och Kalmar kl. ½ 5 f.m., |
| „ | Kalmar till Mörbylånga, Degerhamn och Bergqwara kl. 2 e.m. |
| Onsdagar: | |
| från | Bergqwara till Ekenäs, Mörbylånga och Kalmar kl. 5 f.m., |
| „ | Kalmar till Mörbylånga och Ekenäs kl. 4 e.m. |
| Torsdagar: | |
| från | Ekenäs till Mörbylånga och Kalmar kl. ½ 7 f.m., |
| „ | Kalmar till Mörbylånga och Degerhamn kl. 2 e.m. |
| Fredagar: | |
| från | Degerhamn till Mörbylånga och Kalmar kl. ½ 6 f.m., |
| „ | Kalmar till Mörbylånga, Degerhamn och Bergqwara kl. 2 e.m. |
| Lördagar: | |
| från | Bergqwara till Ekenäs, Mörbylånga och Kalmar kl. 5 f.m. |
| „ | Kalmar till Mörbylånga, Ekenäs och Kalmar kl. 2 e.m. |
Såwida naturhinder ej inträffa afgår
Ångf. Kalmar Sund № 6
från och med den 23 maj:
| Helgdagar: | |
| från | Kalmar till Färjestaden kl. 7 f.m., |
| „ | Färjestaden till Kalmar kl. half 8 f.m. |
| Söcknedagar: | |
| från | Kalmar till Färjestaden kl. 6 f.m. och 2 e.m., |
| „ | Färjestaden till Kalmar kl. half 7 f.m. och 3 e.m. |
| Onsdagar: | |
| från | Kalmar till Borgholm kl. 10 f.m., |
| „ | Borgholm till Kalmar kl. 7 e.m. |
| Torsdagar: | |
| från | Kalmar till Färjestaden kl. 4 e.m., |
| „ | Färjestaden till Kalmar kl. 7 e.m. |
Ångfartyget Borgholm
kapten C. Nordström,
afgår, såwida naturhinder ej möta, från och med den 20 juli tills widare sålunda:
| Tisdagar | kl. 5 f.m. från Oscarshamn till Påskallawik, kl. ½ 7 från Påskallawik till Tillingenabben, kl. ½ 10 från Tillingenabben till Pataholm, kl. 11 från Pataholm till Borgholm,kl. ½ 1 från Borgholm till Kalmar. |
| Onsdagar | kl. ½ 10 f.m. från Kalmar till Borgholm, kl. 12 från Borgholm till Pataholm, kl. 1 e.m. från Pataholm till Tillingenabben, kl. ½ 3 från Tillingenabben till Påskallawik, kl. 5 från Påskallawik till Oscarshamn. |
| Fredagar | kl. 5 f.m. från Oscarshamn till Figeholm, kl. ½ 8 från Figeholm till Oscarshamn, kl. ½ 2 e.m. från Oscarshamn till Figeholm, kl. 3 från Figeholm till Solstadström. |
| Lördagar | kl. 5 f.m. från Solstadström till Lindnäs och Westerwik, |
| kl. ½ 3 e.m. från Westerwik till Lindnäs, Solstadström och Osarshamn, | |
| medtagande passagerare och fraktgods. | |
Ångfartyget Wiking
kapten Fr. Rosenström,
afgår, såwida naturhinder ej möta, från och med den 14 mars tills widare sålunda:
| Måndagar: | från Oscarshamn kl. 8 f.m., Alfwidsjöbodar (10), Sandwiken (½ 12) och Oscarshamn. |
| Tisdagar: | från Oscarshamn kl. 1 e.m., Alfwidsjöbodar (3), Sandwiken (4) och Mönsterås. |
| Onsdagar: | från Mönsterås kl. 5 f.m., Påskallawik (½ 8), Månewik (8) och Oscarshamn. |
| „ | från Oscarshamn kl. 2 e.m, Månewik (3) Påskallawik (½ 4) och Mönsterås. |
| Torsdagar: | från Mönsterås kl. 5 f.m., Sandwiken (7), Alfwidsjöbodar (8) och Oscarshamn. |
| Fredagar: | från Oscarshamn kl. 5 f.m., Alfwidsjöbodar (7), Sandwiken (½ 9), Borgholm (11) och Kalmar. |
| Lördagar: | från Kalmar kl. ½ 10 f.m., Borgholm (12), Sandwiken (2), Alfwidsjöbodar (3) och Oscarshamn. |
Kalmar.
— Stadsfullmäktige hade i går e.m. sammanträde och förekommo derwid följande ärenden:
1:o) Konungens befallningshafwandes i Elfsborgs län genom Magistraten öfwerlemnade utslag, rörande fil. licentiaten N. Dahméns mantalsskrifning, hwarigenom bemälde bfhde förklarat, att Wenersborg wore att anse som Dahméns rätta mantalsskrifningsort för år 1894, lades till handlingarna.
2:o) I afgifwet utlåtande med anledning af C. P. Ekströms anmälan rörande förment intag från af Ekström arrenderad stadsjord hade D.-N. anfört, att då Ekström icke wisat, att grosshandlaren L. Jeansson, såsom nuwarande egare till tomten № 957, till denna tomt intagit mera eller annat af arrendejorden än hwad honom rätteligen tillhör, torde Ekströms ansökan ej böra föranleda någon widare åtgärd. Men äfwen om någon ytterligare minskning i jordutmålet kan styrkas hafwa förekommit, bör det tillkomma Ekström att sjelf inför wederbörligt forum göra sin rätt gällande. Deremot hade B.-U. föreslagit, att ärendet måtte återremitteras till D.-N., med anmodan att D.-N. wille genom stadsingeniören låta tillse, om något intag å den till Ekström utarrenderade jorden werkeligen egt rum eller icke.
S.-F. beslöto i enlighet med B.-U:s förslag men med tillägg af ordet “obehörigt” framför intag.
3:o) I afgifwet utlåtande öfwer Magistratens hemställan om pension åt poliskonstaplarne S. P. Landberg och C. J. A. Karlsson hade D-N. hemställt, att ehuru hittills icke gifwits pension åt någon medlem af poliskåren, dock till en hwar af bemälde poliskonstaplar måtte utbetalas ur stadskassan från och med året näst efter det, under hwilket de tagit afsked, en årlig pension af 150 kronor, dock med wilkor att de genom Magistratens föranstaltande ytterligare erhålla lika belopp antingen ur Magistratens poliskassa eller ock sålunda, att de efter konstaplarne ledigblifwande begge tjensterna tillsättas tills widare endast på förordnande med skyldighet för de förordnade att af lönen afstå till företrädarne det mindre belopp, som Magistraten kan finna skäligt bestämma.
B-U. föreslog handlingarnes öfwerlemnande till Magistraten för dess yttrande öfwer D-N:s förslag.
S.-F. beslöto i enlighet med B-U:s förslag.
4:o) I fråga om det förutwarande epidemisjukhusets användning hade D.-N. hemställt, att då tomten till största delen, om ej helt och hållet, enligt stadsregleringsplanen ingår uti blifwande esplanad, fastigheten måtte bibehållas för staden och tills widare samt på 6 månaders uppsägning genom D.-N:s försorg uthyras.
B.-U. hade tillstyrkt bifall härtill, på det sätt att fastigheten uthyres från och med den 1 nästa okt.
Men härom uppstod nu en stunds diskussion, i det borgmästaren Hagman ansåg att sjukhuset i betraktande af faran för koleran denna höst borde fortfarande någon tid reserveras för Helsowårdsnämndens disposition och doktor Backman yrkade, att Helsowårdsnämnden borde höras öfwer förslaget att upplåta sjukhuset till bostadslägenheter samt litografen Jansson yrkade bifall till B.-U:s förslag, dock så att huset först genom D.-N:s försorg skulle sättas i sådant skick, att det kunde af Helsowårdsnämnden godkännas såsom bostadslägenhet.
Frågan afgjordes slutligen genom votering och bifölls derwid doktor Backmans förslag med 15 röster mot 9, som afgåfwos för litografen Janssons yrkande.
5:o) Bryggaren C. G. Forssells anhållan att få arrendera tomten № 774 på Malmen hade D.-N. på det sätt tillstyrkt, att till Forssell måtte utarrenderas den del af tomten, som är belägen emellan Forssells egande fastighet № 775 och den del af № 774, som tillhör handlanden Andreas Petersson, mot en årlig afgift af 20 kronor och på 6 månaders upppsägningstid samt med skyldighet för Forssell att med ett snyggt staket inhägna den hyrda tomtdelen.
B.-U. tillstyrkte bifall härtill och S.-F. beslöto i enlighet härmed.
6:o) I anledning af herr J. M. Fogelbergs motion om sköljning af wissa delar af S. Vallgatan hade D.-N., på grund deraf att ett bifall till motionen skulle medföra allt för stora kostnader, och med tillkännagifwande att D.-N. beslutat anskaffa en wattenspridningsliggare att anwändas äfwen å nu ifrågawarande gata, hemställt, att motionen ej måtte föranleda någon widare åtgärd.
B.-U. tillstyrkte bifall till hwad D.-N. föreslagit; och S.-F. beslöto i enlighet härmed.
7:o) Wid ett föregående sammanträde hade Helsowårdsnämnden framställt yrkande om åtgärder till afhjelpande af de sanitära olägenheter, som wore att befara från det öppna dike, genom hwilket wattenafloppet ledes från Kaggensgatans norra ända och längs Norra Wallgatan, och öfwerlemnat ett förslag till ordnande af dessa förhållande, kräfwande en kostnad af 1,265 kronor. S.-F. funno då dessa kostnader för höga och återremitterade ärendet till D.-N. med anmodan att inkomma med ett billigare förslag.
D.-N. anmälde nu, att enligt stadsingeniörens uppgift något billigare förslag till ändamålets fullständiga winnande icke kan åstadkommas, och upplyste derjemte, att D.-N. inhemtat, att den ifrågawarande trakten i sommar hållits ganska ren och snygg, och att så fortfarande kan blifwa förhållandet, helst sedan D.-N. nu gått i författning om anskaffande af en wattenspridningsliggare, och hemstälde på grund häraf, att wid hwad i ärendet åtgjorts måtte tills widare få bero.
S.-F. beslöto bifalla hwad D.-N. föreslagit.
8:o) Med anledning af hrr T. C. Sahlsbergs ohc G. L. Ideströms ansökningar om köp af ett till Sahlsbergs tomt gränsande jordområde hade Stadsplanskomitén i infordrat utlåtande meddelat en del intressanta upplysningar rörande Sahlsbergs nu egande tomt. Denna hade år 1706 innehållit endast 4,800 qwadratfot, men år 1746 åter 7,875 qw.-fot, år 1832 stigit till 11,375 qw.-fot, år 1866 till 12,800 qw.-fot och år 1893 till 14,300 qw.-fot. Huruwida denna successiva utwidgning till större eller mindre del skett genom ärligt förwärf eller genom olaga inkräktning från staden hade komitén dock icke kunnat tillförlitligen utreda. I följd häraf föreslog stadsplanskomitén att Sahlsbergs och Ideströms ansökningar måtte för närwarande lemnas utan afseende.
Instämmande häruti hade D.-N. föreslagit, att ärendet måtte förklaras hwilande tills införwändadt yttrande från rådman Hård af Segerstad inkommit rörande gjorda intag från stadens jord, och handlingarne under tiden återremitteras till D.-N., och S.-F. beslöto i enlighet härmed.
9:o) I afgifwet yttrande i anledning af doktor Atterbergs motion om ändring i 26 § mom. 13 af stadens byggnadsordning ang. föreskrifter till betryggande mot eldsfara från jernkaminer, som uppställas framför kakelugnar, hade Byggnadsnämnden på anförda skäl afstyrkt motionen och blef densamma, på sätt B-U. ock föreslagit, af S.-F. afslagen.
Följande ärenden föranledde remiss till D-N., nemligen:
10:o) Föreståndarens för Fröbergska uppfostringsanstalten skrifwelse rörande ordnandet af vattenafloppet från norra landswägen längs nuwarande Norrgårdskanalen;
11:o) enkan Ingrid Stina Danielssons hembjudan till staden af hennes egande hälft af fastigheten № 51 å Malmen; och
12:o) enkan Anna Helena Hultgrens m. fl. hembjudan till staden af deras arffallna fastighet under № 183 på Malmen, skolande D-N. i det sistnämda ärendet jemwäl inhemta stadsplanskomiténs yttrande.
13:o) Till D.-N. remitterades äfwen en efter föredragningslistans uppgörande inkommen ansökning af hrr Axel Palander i Bastasjö och J. P. Håkansson å Swaneberg i egenskap af borgsmän för framlidne konsul C. J. Hasselquists arrende af stadsjordslotterna № 1 och 2, att arrendeafgifterna som nu utgå för lotten № 1 med omkring 35 kr. och för № 2 med omkring 39 kr. för tunnland måtte nedsättas.
14:o) D.N:s anhållan om bemyndigande att efter utgången af nu gällande arrendekontrakt den 31 nästa december ånyo med ett års uppsägningstid utarrendera den del af Rosénska åkerlyckan, som icke disponeras af parkkomitén, bifölls.
15:o) Telegrafkommissarien Ideström hade, med anmälan att den plats der den metereologiska observationsstationens nederbördsmästare härstädes har sin plats i planteringen nedanför Pildalen numera är mindre lämplig, anhållit att få flytta mätaren med omgifwande inhägnad till planteringen sydwest om skeppsbrohwalfwet.
S.-F. biföllo denna ansökning på det sätt att hr Ideström i samråd med föreståndaren för stadens planteringar må ega utse lämplig plats för mätaren.
16:o) Herr ordförandens framställning, att samtliga handlingar och bestämmelser, som röra de under S.-F:s wård och D.-N:s förwaltning stälda fonder och donationer, måtte sammmanföras och från trycket utgifwas, bifölls.
Minneslista.
Augusti.
Lördag 25 (Lovisa).
Söndag 26 (Zefyrinus). Kl. 6 e.m. fest i Rosénska trädgården.
Måndag 27 (Rufus).
Tisdag 28 (Augustinus). Kl. 10 f.m. börjar höstterminen wid folkskollärarinneseminariet å Rostad. — Kl. 12 midd. lösöresauktion i Ryttorp. — Kl. 4 e.m. borgenärssammanträde å Mönsterås gästgifwaregård i fabrikören F. L. Fogelbergs konkurs.
Öfvergifven
av Agnes Fleming
Del 18
[ sida ]
Öfvergifven.
Af Agnes Fleming.
Öfversättning för denna tidning af Öda.
(Forts. från föregående. №).
TRETTONDE KAPITLET
Det var en kall höstaktig afton med mulen himmel, blåsig och dimmig, då Norine stod vid fönstret i det lilla huset på stranden och såg ut. Tre veckor hade förgått sedan hennes man lemnat henne — jemt sju veckor efter den minnesvärda aftonen af hennes rymning från hemmet. Dessa sista ensliga tre veckor hade medfört sin sorgliga, oundvikliga förändring. Det lilla ansigtet hade blifvit ännu mindre så att de stora mörka ögonen tycktes onaturligt stora för det aftärda ansigtet, den fina figuren hade blifvit ytterligt mager och händerna voro nästan genomskinliga.
— Se, så, nu har jag slutat för idag! utbrast den yngre miss Waddle och drog en suck af lättnad. Tidningspojken kan komma när han vill så är jag färdig.
Hon aftorkade pennan i håret, föll tillbaka i stolen och såg på klockan.
— Half sex, så sant jag är en syndare och elden i spisen ännu ej tänd! Klockan sex är Elisabeth hemma, hungrig som en varg. För en minut sedan nedskref jag hertigars och hertiginnors ord och handlingar och nu måste jag gå och tända eld i köksspisen. Sådant är lifvet. — Mrs Laurence, mitt kära barn, det tjenar ingenting till att ni anstränger era ögon med att stirra så der. Antingen ni har något bref eller inte är min syster ej här förr än om en halftimme.
Norine knäppte ihop händerna.
— O, jag har säkerligen bref idag! sade hon.
— Det hoppas jag också. Högt märkvärdigt att mr Laurence icke skrifver; men karlar hafva i regeln motvilja för brefskrifning. Kanske är han på väg hit och anser det icke löna mödan att skrifva — var säker att det nog blir bra. Krya derför upp er, kära barn, och se inte så ledsen ut. Ni har blifvit så mager som en skugga under de sista fjorton dagarne, och ni måste taga vara på er, så att er vackre man inte blir mindre kär i er, då han ser det der bleka och magra ansigtet. Jag skall säga er, mrs Laurence, ni borde ha något att göra.
— Något att göra? frågade Norine sakta.
— Ja, kära barn, sömnad, ritning, spelning, läsning, skrifning — hvad som helst utom att gå på detta sätt — väntande, bara väntande. Det hitför hvarken honom eller bref en enda minut förr. Det är skada att ni inte kan skrifva en roman, sade miss Waddle och samlade ihop sitt manuskript i en hög. Säg, kan ni det?
— Nej, det är jag rädd att jag inte kan, svarade Norine leende. Jag är inte skicklig i något afseende. Godt, jag kunde skrifva berättelser och förtjena pengar som ni gör.
— Ja, det är mycket trefligt och behändigt när de icke blifva återsända, men jag har fått dem tillbaka flera gånger än jag vill tänka på. Nu skall jag dock lyckas, det är säkert, ty denna skall införas i “Eldflaggan”; pojken kommer snart efter manuskriptet.
— Hvad kallar ni den? frågade Norine och såg med vördnadsfull fruktan på högen af smutsigt manuskript.
— “Den demoniske tandläkaren eller hemligheten af den dubbla tanden.” Är det inte en präktig titel? Och jag smickrar mig med att intrigen är lika originel som titeln. Lord Racer, enda son till grefve Greenturf — men kors bevara mig, der kommer Elisabeth, och téet är icke färdigt!
Den yngre miss Waddles for upp, kastade “Den demoniske tandläkaren” med hufvudet förut i en låda och rusade ut i köket då miss Waddle den äldre öppnade dörren.
Norine tog ett steg framåt med blossande ansigte, glänsande ögon och hastig andhemtning. Hon sade icke ett ord och en blick på miss Waddles deltagande ansigte besvarade den ifriga blicken.
— Intet bref ännu, mrs Laurence, sade hon mycket mildt. Jag väntade hos posten.
Hon svarade ej ett ord, men satte sig hastigt med svidande hjerta. Rodnaden försvann från hennes ansigte och glansen från hennes ögon. Hon drog ett långt, snyftande andetag, lade armarne på bordet och ansigtet derpå.
— Stackars lilla varelse! tänkte den äldre miss Waddle medlidsamt. Hvad männen äro grymma!
Miss Waddles erfarenhet af skapelsens herrar var begränsad, men hennes slutsats var riktig i allmänhet och i detta fall i synnerhet, ty sedan mr Thorndyke lemnade sin hustru för tre veckor sedan hade ej det minsta hörts af från honom.
Huru den ensamme, älskande, längtande flickan, som blifvit qvarlemnad i det dystra lilla huset, väntade och bad och blef sjuk till själen af sviken väntan kunna endast de förstå, som väntat förgäfves på dem de älska mest på jorden.
— Var han sjuk? — var han död? — var han trolös? Hvarför skref han icke?
Dessa frågor lemnade aldrig hennes sinne; hon förlorade förmågan att sofva och äta och befann sig i en ständig feber af oro.
Den enda händelsen på den tjugofyra dystra timmar långa dagen var den äldre miss Waddles hemkomst från Chelsea; det enda hopp, som uppehöll henne, var hoppet om att denna skulle medföra ett bref. Hela den långa dystra dagen hade hon lefvat i detta feberaktiga hopp, och nu var hon här utan att medföra något.
Minuterna förgingo och hon låg der utan att röra sig eller lyfta hufvudet. Miss Waddle den äldre böjde sig öfver henne med tårar af medlidande och vrede i sina ögon.
— Kära barn, tag det icke så hårdt! sade hon. Hvem vet hvad morgondagen kan medföra, och om den ej medför något, så fins det ej en man på hela jorden värd att ni för hans skull sörjer er till döds såsom ni nu gör. De äro allesamman sjelfviska, hjertlösa uslingar, sade miss Waddle harmset, och kom nu och drick en kopp té och pina ej ihjäl er för hans skull. Jag är säker att han inte sörjer mycket för er skull.
Norine höjde hufvudet och visade ett sorgset och tåligt litet ansigte.
— Säg inte så, miss Waddle! sade hon. Jag vet att ni menar väl, men jag kan ej bära att höra det. Han ämnar inte glömma eller försumma mig — min älskade gosse. Han är sjuk — jag vet det, och jag vet inte hvar han är eller hur jag skall komma till honom. Nej, jag vill inte ha té; en enda smula föda skulle qväfva mig. Jag skall i stället gå ned till stranden. Det — det är bäst att vara ensam.
Läpparne darrade och den milda rösten var ostadig då hon uttalade dessa ord. Han var icke försumlig, icke trolös, endast sjuk och ur stånd att skrifva. Hon qväfde hvarje annan tanke. Derpå tog hon sin hatt och lemnade rummet, och miss Waddle såg efter henne och skakade sorgset på hufvudet.
— Stackars barn! tänkte hon. Bara sjuk! Jo jag tackar jag! Mr Laurence — om det är hans namn —är en mycket vacker ung man, men dermed är det enligt min mening slut på hans förtjenster. Han har kanske ej öfvergifvit henne, men det mycket likt detta ändå. Han var ju trött på henne innan de varit här en vecka.
Under tiden vandra stackars lilla Norine längs stranden, der de under de första lyckliga dagarne så ofta gått tillsamman. För endast sju veckor sedan hade hon för hans skulle lemnat allt — vänner, hem, trolofvad, sanning och heder. Nu tyckte hon att det var år tillbaka som detta händt. Hon kände sig gammal och trött, och en förfärlig fruktan grep med sin jernhand om hennes hjerta. Hvarför skref han icke? Hvarför kom han ej?
Hon nådde den gröna vallen och satte sig der, allt för trött och ledsen att gå vidare. Allt så utom som inom henne var kallt och grått. Det var mycket ensligt; ingen mensklig varelse mer än hon syntes — icke ens en sjöfogel visade sig på vattenytan. Med händerna sammanknäpta i knät och ögonen fästa på det dystra hafvet satt hon der tänkande — tänkande: Hvarför skref han ej? Hvarför kom han icke?
Plötsligt såg hon en mensklig figur komma liksom från huset — en man, som hastigt närmade sig henne. Hon såg upp och yttrade ett lätt skri af igenkännande och hopp. Såsom mr Liston förr kommit plötsligt så gjorde han det nu. Då var det för att bortföra hennes älskling och nu för att bringa underrättelser om honom, det visste hon.
Hon steg icke upp för att hälsa honom, ty hennes hjerta slog så hårdt af blandad fruktan och hopp, att hon ett ögonblick kände sig färdig att svimma. Han var nu bredvid henne och lyfte på hatten.
— Mrs Laurence? sade han frågande. De sade att jag skulle finna er här. De ville kalla in er, men detta ställe passar bättre för vårt samtal, och derför uppsökte jag er.
Hon gjorde en häftig, otålig rörelse.
— Har ni intet bref till mig? sade hon brådskande. Han har väl sändt er — är han frisk?
— Ja, han har sändt mig — naturligtvis är han frisk. Jag har också ett bref från honom till er, men jag vill icke visa er det ännu, om ni tillåter. Min kära unga dam, jag kommit — han har skickat mig — i ett mycket svårt ärende.
Något i mannens ton mera än hans ord kom henne att hastigt se upp, och James Liston glömde aldrig det förskräckta uttryck, som stod att läsa i dessa stora mörka ögon. Hon lade handen öfver det häftigt klappande hjertat och sade med svårighet:
— Ni sade att han är frisk?
— Ja, mrs Laurence, men för er vore det bättre att han vore död.
— Sir, hur vågar ni? Han är min make, utbrast hon med en rodnad uppstigande i sitt ansigte. Huru vågar ni säga sådana ord till mig?
— Han är icke er make.
Den låga, jemna, entoniga rösten uttalade de förfärliga orden — de små ljusa, glänsande ögonen voro orörligt fästa på henne med ett uttryck af till hälften förakt, till hälften medlidande.
Hon reste sig långsamt och stod stelt stirrande på honom.
Var mannen galen?
— Icke min — hon tystande obeslutsamt. Skulle hon springa ifrån denne galning eller stanna qvar? Gif mig mitt bref! sade hon vredgad. Jag har ingenting mera att säga er.
— Derför att jag säger att Laurence Thorndyke icke är er make? Mitt barn, det är sant.
Hans ton var högtidlig och hans ansigte fullt af medlidande. “Hvilket barn hon är och hur hon älskar honom!” tänkte han. Hvad var det hos denne unge man, som gjorde att qvinnor för hans skull offrade allt som gjorde lifvet angenämt, allt hvad de egde?
— Jag sade er, mrs Laurence, att jag blifvit hitskickad i ett mycket svårt uppdrag. Han har sändt mig. “Samvetet gör oss alla fega”, och han är feg lika väl som skurkaktig. Han hade icke mod att sjelf säga er det. Jag vet att ni väntat och längtat efter hans återkomst, men det tjänar ingenting till. Ni återser aldrig mera Laurence Thorndyke.
Hon utstötte ett lågt, hjertslitande skri.
— För Guds skull tala och säg mig — Hvad är det ni menar?
— Ni är ingen gift qvinna — Laurence Thorndyke gifte sig aldrig med er. Han bedrog er från första början och har nu öfvergifvit er för alltid. Det är hvad han gifvit mig i uppdrag att säga. Han ämnade aldrig gifta sig med er — tyckte aldrig nog om er. Han hatade Richard Gilbert — det var summan af allt samman — Han hatade Gilbert, och denne älskade er och ämnade göra er till sin hustru. För att hämnas på Gilbert återvände han till Kent farm och bortförde er. Han visste att ni älskade honom och att det ej skulle blifva svårt. Det tycks temligen lätt för alla qvinnor att älska Laurence Thorndyke.
De sista orden sade han mera för sig sjelf än till henne, och de uttalades med bitten ton.
[ sida ] Hon stod alldeles stilla med ögonen fästa på hans ansigte och såg ut som ett lik.
— Fortsätt! sade hon mellan de sammanbitna tänderna.
— Han bortförde er — huru vet ni bäst sjelf, och i Boston försiggick detta så kallade giftermål. Miss Bourdon, Maggs var en skådespelare, icke prest, en fyllebult, som för litet pengar när som helst kunde sälja sig till själ och kropp. “Hon är så grön som de fält, hvarifrån hon kommer och så oskyldig som tusenskönorna i hennes hemland”, sade Thorndyke till Maggs. “Hon förstår ej skilnaden; men hon är en af det slaget som älskar en karl förtvifladt och gråter som en vattenränna vid skilsmessan, men som inte vill lyssna till ett ord utan vigselringen. Låt henne få sin vigselring då — man skall alltid taga en genväg på en resa, om man kan.” Och sålunda fick ni er vigselring och vigdes utan tillståndsbevis och vittnen af en halfdrucken skådespelare vid denne skurk, för hvars skull ni öfvergaf hem och vänner och kärlek och trohet af en sådan man som Richard Gilberg — en af de bästa och ädlaste män i verlden. (Forts.)