Kategoridiskussion:Psaltaren

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Någon som säger emot om jag "kapar" denna kategori.

Det som idag finns i denna skulle kunna flyttas till Kategori:Psalmer ur Psaltaren eller dylikt istället.

Sedan vill jag lägga de bibeltexter som hör till Psaltaren, till denna kategori. -- Lavallen 16 november 2009 kl. 14.05 (CET)

Det kanske blir lite förvirrat eftersom Psaltarens psalmer på många språk kallas just 'Psalmer' medan det vi kallar psalmer avser nyskapade texter med anknytning till Psaltaren = Kategori:Parafraser på Psaltaren. Då kan ju samma begrepp (Parafraser) användas även för psalmer med anknytning till andra bibeltexter (Matteus, Lukas...). Jag har inte någon hymnologisk källa för detta vis att benämna psaltarpsalmsanknutna psalmer. --IP7869 16 november 2009 kl. 15.41 (CET)
Det finns tydligen texter i Svenska medeltidens bibel-arbeten (den del vi inte laddat upp än) som också är bibel-parafraser. Inte bara psalmer alltså... -- Lavallen 16 november 2009 kl. 15.47 (CET)
En del av Josefus texter kan nog också kallas bibelparafraser... -- Lavallen 16 november 2009 kl. 16.05 (CET)
Inte alla svenska översättningar kallar Psaltaren för "Psaltaren". Åkesons översättning kallar den för Psalmerna och detsamma gör Nya världens översättning. -- Lavallen 16 november 2009 kl. 16.04 (CET)
G2A's variant verkar lite svåranalyserad. Jag tror den kallas Psaltare och Psaltaren är då bestämd form... -- Lavallen 16 november 2009 kl. 16.53 (CET)
I 1695 års psalmbok heter avsnittet "II. Konung Davids Psalmer" (nr 22-112) och
är nog blandat rena översättningar från latin eller över tyskan. 1536:an heter ju "Songer eller Wijsor" och hänvisar till Ps. på samma vis som till evangelierna eller andra bibelavsnitt. Mitt förslag för din "kapnings"-kategori blir därförKategori:Parafraser på Psaltaren eller Kategori:Parafraser på Psaltarpsalmerna eller Kategori:Parafraser på bibeltexter, med tanke på att vi bör kunna knyta samman psalmtexterna till bibelns olika böcker och inte bara Ps. --IP7869 16 november 2009 kl. 18.32 (CET)
Psalm är ordet för enskilda psalmer, eller sånger som det ju var från början. Så gruppen av sånger som skrevs av David blir Konung Davids psalmer. (Andra står som författare av andra psalmer). Psaltaren än namnet på hela boken av 150 (eller 149 då ett par psalmer är ihopslagna i vissa översättningar) psalmer. (Det finns även en apokryfisk 151:a psalm som finns i dödahavsrullarna.)
Ska vi slå fast Kategori:Parafraser på Psaltaren som ersättare till nuvarande kategori. Överkategori till den får vara Kategori:Psaltaren, Kategori:Andliga sångböcker och Kategori:Parafraser på bibeltexter som den senare i sin tur får innehålla Parafraser på Matteus mfl och får ha Kategori:Bibeln som överkategori. -- Lavallen 16 november 2009 kl. 18.49 (CET)
Det enda som slår mig är att det känns rätt. Men Psaltaren är ju också en bibeltext? --IP7869 17 november 2009 kl. 07.50 (CET)
Kategori:Psaltaren har Kategori:Gamla testamentet som överkategori och Gamla testamentet har Bibeln som överkategori. Så allt hänger ihop (hoppas jag) -- Lavallen 17 november 2009 kl. 10.24 (CET)
Så har jag pulat lite med alla titlar som var länkade till Psaltaren och lagt in den nya kategorin + rättat lite på sidan om Psaltaren på WP. Så här långt verkar det inte vara några fel, utan man hamnar rätt. Blev lite förvirrad av rubriken "Den första Konung Davids psalmer" i Moses och Lambsens visor på WP innan jag kom på att det inte rörde sig om "Konung Davids första psalm". Wp-artikeln om Psaltaren är verkligen "mager" och frågan är väl om listningen av de fem kapitlens innehåll ska ske där. Tita gärna på det.--IP7869 17 november 2009 kl. 13.46 (CET)
Psaltaren är en brokig samling texter, ofta utan tydlig handling och sammanhang, så det är svårt att skriva något okontroversiellt. Bara en sådan sak som att de ofta är attributerade till kung David som ofta betraktas som en mytisk person kan anses kontroversiellt. Kanske går det att ta lite från Fjellstedts kommentarer. Hebreisk diktning är intressant, men jag saknar bra källor... -- Lavallen 17 november 2009 kl. 14.21 (CET)
Kanske WP-artikelns huvudindelning i de 5 kapitlen är en god start? Vad vet vi om fynden i Döda Havsrullarna? Jag kan titta lite närmare på Lars Högmarcks kommentarer till samtliga psaltarparafraser i 1695:an senare. Vill först få Gbg1650 lite närmare klar. Det blir inte helt lätt att föra tillbaka texterna t.ex. från latin till hebreiska om man inte kan varken det ena eller andra språket. (Har en syster som kan både och, men hon är inte inloggad användare här tyvärr. Så var händer om vi tar över den lilla "innehållsförteckningen" från Psaltaren hit? Automatiska påfyllningar?--IP7869 17 november 2009 kl. 20.42 (CET)
I Mose och Lambsens wisor så är alla fyra psalmerna nr 31-34 under rubriken "Then Första konung Davids Psalm" och ingen av dem har artiklar på WP. I 1695 års psalmbok heter avsnittet "II. Konung Davids Psalmer" och omfattar en stor grupp parafraser (nr 22-112). I Göteborgspsalmboken 1650 så är de lite mer utspridda. I flera av de frikyrkliga psalmerna så är färre knutna till Psaltaren än till andra (gammaltestamentliga) bibeltexer. Sen gäller detju att känna igen samma psalmer och eventuellt ursprung. I vart fall från latinet. Högmarck har skrivit en del och har ett litet register, så ... ja, inte tusan kan jag lära mig hebreiska, men jag gav någon länk till den offentliga sidan för Dödahavsrullarna och de texter som fortlöpande publiceras på flera språk. Men håller vi oss inom ramen för vad vi faktiskt har, inklusive Fjellstedts översättningar och kommentarer så kan vi nog landa rätt. Tror jag. --IP7869 17 november 2009 kl. 21.07 (CET)
Låter som ett hårt arbete. Hebreiska är inte lätt, de har inte alltid vokalerna utskrivna och man skriver åt "fel" håll med tecken som mest ser ut som något flugorna har bidraget med. JAg vet inte vad som kan menas med "Then första Davids psalm". Psalm 1 är inte attributerad i psaltaren, men jag tror den omnämns som Davids någonstans i NT. Å andra sidan finns det en lite not i Psalm 72:20 som antyder att det mesta i alla psalmer före den skulle vara attributerade David. Vad gäller parafraser till .... Så borde man kunna göra förenklingar i kategoriseringen. Parafraser till Moseböckerna, till Profeterna, till Evangelierna, till Pauli brev tex, om det skulle förenkla.... -- Lavallen 17 november 2009 kl. 22.04 (CET)
"Then första Konung Davids psalm" tror jag avser "David I" motsvarande "Karl XII" och att det följt en eller annan Kung David II, III osv. Det rör sig alltså inte om den första Davidspsalmen.
Om psalmerna med större eller mindre rätt är attribuerade till den skönsjungande Kung David eller inte, är inte jag rätt person att avgöra. Han kanske lärde sig dem av sin mor, som den berömde skotske poeten Robert Burns? Tveksamheter om texternas verkliga författare för Psaltar-psalmerna överlåter jag med vam hand till de forskarteam som pusslar ihop Dödahavsrullarna. Jag tycker det är ett stort steg att vi kan följa svenska texter till tyska-engelska-latin och eventuellt franska. En del av de stora psalmförfattarna och berömda psalmerna får ju ganska rappt en lång lista med språklänkar.
Jag har svårt att bedöma hur mycket vi ska underkategorisera. Känner spontant att det är viktigt att de svenska texterna har ungefär samma kategorier som andra språkversioner. Jag har ingen aning om hur de gjort med de skilda böckerna i Bibeln på andra språk. Mest glad när jag får en träff på psalmfronten på annat språk. Känner att Psaltaren är alldeles lagom omfattande för att jag ska drunkna. Och vi har ju hela Psaltaren här. Tror det kan vara fruktbart att jag begränsar mig till 1695:an + Högmarck + Gbg1650 och bara i förbifarten tar med andra uppgifter t.v. Kan man t.ex. nu se vilka enskilda psalmer som parafraserar en bestämd Psaltarpsalm? Typ kunna klicka på "Vad länkar hit" för Ps 25 eller blir det hela Psaltarens alla länkningar?.--IP7869 18 november 2009 kl. 14.00 (CET)
I Bibeln finns det bara en kung David. Jag kan inte minnas att det alls finns någon mer David i hela bibeln vilket bekräftas av en snabb titt i en konkordans. Jag känner bara till ett judiskt kunganamn bland de bibliska kungarna som återkommer mer än en gång: w:Jerobeam och w:Jerobeam II, men det finns flera namn som är snarlika och ibland är namnen olika i olika bibelställen... (För att inte tala om olika översättningar.) I synnerhet är det rörigt om namngivingen av de sista kungarna i sydriket före Jerusalems första förstöring... (Första och första, David själv intog staden en gång, och ytterligare en förstöring kan man kanske läsa in i texterna om Abraham, vilket är flera århundraden tidigare. Den förstöring som alla talar om med uttrycket "Jerusalems förstöring", den som romarna gjorde, finns det egentligen inga direkta bibliska referenser till.)
Bland de icke-bibliska judiska kungarna, kan det finnas namn som återkommer, men inte ens där kan jag minnas någon David. -- Lavallen 18 november 2009 kl. 15.12 (CET)
Någon möjlighet att se "vad länkar hit" för varje kapitel finns inte. Men vi är inte översvämmade med länkar så det skulle kunna reda ut. -- Lavallen 18 november 2009 kl. 15.16 (CET)

En källa för Psaltaren 1536[redigera]

Bibelöversättningarna av år 1536. (1526-1541) var ett projekt där man gav ut DAUIDS PSALTARE som faksimil 1956. Alltså strax efter att man gett ut Swenske Songer eller wijsor. Jag har ett exemplar av en sådan faksimil, med en efterskrift av Gunnar Sjögren. Den, efterskriften, innehåller detaljerad information om trycket i de bevarade exemplaren då tryckfel finns i några ex men inte i andra. I vissa fall har även översättningen korrigerats från det ena exemplaret till det andra, då Luther själv reviderade sina tyska översättningar fortlöpande. Sjögren yttrar sig också om den vetenskapliga ställningen i fråga om vem som översatt vad av bröderna Olaus och Laurentius Petri, samt en noggrann beskrivning av vilka exemplar som legat till grund för faksimilen och vad som tvingats revideras. Jag tror att ett av de få exemplar, som fanns 1956, gick till spillo då biblioteket i Linköping brann på 1990-talet = Exemplar F. Ett annat katalogfört exemplar, G, skulle funnits i Skokloster, men kunde inte hittas då bibliotekarien sökte det 1955. De övriga är använda helt eler delvis, men i huvdsak är det exemplar B, som finns på KB, som är underlag för faksimilen.

Ovan bara "för kännedom". --IP7869 18 november 2009 kl. 20.26 (CET)

Oj, låter som en guldgruva. Jag trodde Linköpings dyrgripar förvarades i källaren där mycket räddades, men då inte denna. Det var slarvigt! Bodde i Östergötland när det brann...
På mitt jobb byttes, vis av skadan, allt brandskydd ut och personalen utbildades, fick öva mig på att rädda brinnande dockor mm.
Finns den där faksimilen på biblioteken? 1956+50=2006, det betyder att den sannolikt är fri att ladda upp...
Nåväl, det finns redan mycket att göra, så inte gripas av girighet nu... -- Lavallen 18 november 2009 kl. 22.04 (CET)
En libris-sökning ger att denna faksimil gavs ut i tre band. Dauids psaltare, Salomons ordspråk och vår favorit, Jesu Syraks vishet... -- Lavallen 18 november 2009 kl. 22.09 (CET)
Och alla tre banden finns på ett bibliotek, bara några mil bort!!! Fantastiskt!!! --- Lavallen 18 november 2009 kl. 22.12 (CET)
Jag bodde på andra sidan Hunnebergsgatan med utsikt rakt in i bibliotekets entré och informationsdisk innan det brann. Vet inte vad exakt som gick förlorat, men det framgår väl av Libris om F-exemplaret finns kvar.
Ja, första bandet (Dauids psaltare) har jag. Utgivaren har verkligen ansträngt sig för att åstadkomma bra läsbara faksimiler. Och lyckats! Faksimilen är lika som originalet fri sen 1536+70. Däremot inte kommentarerna i 'Efterskriften'. Den kan vi citera v.b. (Ja, Syrak är verkligen en favorit i sin roll som världens suraste Gubbe. Hur sjutton kunde han sitta och skriva ned all denna syrlighet och smörja? Varför i hela friden var han så sur? Fast det är bra för mig att han var så sur, för det känns som om han är sur åt hela mänskligheten. Alla på en gång så ingen behöver var sur själv. Syrak ordnade det för flera 1000 år sen. Vi andra kan ägna oss åt att vara glada. Men inte girighet, för det är en Dödssynd. Det säger de på TV4).--IP7869 19 november 2009 kl. 07.26 (CET)
F-exemplaret finns kvar i Linköping. Se Linköings stiftsbibliotek--IP7869 19 november 2009 kl. 07.41 (CET)
Banden fanns inte i bibliotekets hyllor, det fanns i magasinet. Men inte i det vanliga magasinet, utan i magasinet bakom magasinet. Längst in i ett skyddsrum! Tog ett tag innan jag hittade böckerna, små rackare, jag hade ju nästan väntat mig Folioformat.... Ingen har lånat dem tidigare, de luktade nästan nytryck fortfarande...
Det rör sig alltså om fyra böcker: Psaltaren, Ordspråksboken, Wisheten och Jesu syrligheter... -- Lavallen 19 november 2009 kl. 14.43 (CET)
Måste ha varit roligt för bibliotekarien också! H*n måste ju fullt förstå vad det är för böcker. Heja för dig som fixat fram alla banden! Och för biblioteket som bevarat dem där längst in och djupast underst i 53 år. Mitt ex av Band 1 med Psaltaren också obrutet. Jag har inte satt mig in i innehållet än. Men det är ett fantastiskt arbete som gjordes. Jag vill så gärna att så många som möjligt ska få tillgång till denna allas historia. Ett och annat globalt bekymmer kan kan avhjälpas? (Bad ett par nepalesiska gäststudenter räkna till 10 på sitt modersmål, då de tycker svenskan och svenskarna är märkliga fenomen. De räknade och ingen i rummet kunde missta sig om varifrån svenskan har sitt ursprung. Språk är viktigt! --IP7869 20 november 2009 kl. 09.00 (CET)
Höll böckerna i handen ett par gånger innan jag fattade att det var "rätt". Texten om "Fornskriftsällskapet" på baksidan av pärmen förbyllade. -- Lavallen 20 november 2009 kl. 09.09 (CET)

Förkortningstecken[redigera]

Börjat titta lite i böckerna och ska börja ladda upp när licens-problemet är utagerat.

Det är gott om förkortningstecken i boken. Det här med att ett streck över en vokal, ska symbolisera ett nasalt ljud, kan inte stämma överallt. Det verkar kunna tolkas som en förkortning också. Att vokalen ska efterföljas av ett "n" tex, så att "õ" = "on". Men vi fortsätter kanske den diskussionen när det blir blir dags att sägga upp sidorna... -- Lavallen 21 november 2009 kl. 09.04 (CET)

"n" är i och för sig en nasal. Annars är det riktigt att ju längre tillbaka man kommer desto mer av de medeltida förkortningarna finns kvar och då kan ett streck över en bokstav betyda något annat än en nasal.--Thurs 21 november 2009 kl. 15.09 (CET)