Kongl. may.tz Stadga och Påbudh, Öfwer åthskillige Excessers och Oordningars affskaffande widh Adelige Troloffningar, Gästebudh, Barndoop och Begraffningar

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Kommentarer[redigera]

Boken är tryckt i frakturstil. Där antikva använts (särskilt för nyare låneord, utländska ord, etc.) återges det med "skrivmaskinstil"". Dubbel-s (ß) återges som "ss".

[ titel ]

Kongl. May.tz
STADGA
och Påbudh/
Öfwer åthskillige Excessers och Oordningars affskaffande widh Adelige Troloffningar/ Gästebudh/ Barndoop och Begraffningar


Stora riksvapnet-Pfalziska ätten




Tryckt i Stockholm/ af Ignatio Meurer/
Kongl. Booktr. Åhr 1664.

[ tom ] [ 3 ]

Wij CARL/ medh Gudz Nådhe/ Sweriges/ Göthes och Wendes Konungh och Arffurste/ Storfurste til Finland Hertigh uthi Skåne/ Estland/ Lijfland/ Carelen/ Brehmen/ Vehrden/ Stettin-Pommern/ Cassuben/ och Wenden/ Furste til Rügen/ Herre öfwer Ingermanland och Wissmar; Så och Pfaltzgrefwe widh Rhein i Beyern/ til Gülich/ Clewe och Bergen Hertigh/ etc. Göre witterligit/ at såsom Wår högtährade FruModer/ Hennes Mayst. Drotningh Christina, monde/ i dhess Regementz Tijdh/ nembl. den 17. Decemb. Anno 1644. låta författa och publicera een Stadga/ om åthskillige Excessers och missbrukz affskaffande/ som då/ widh åthskillige tilfällen/ hoos Ridderskapet och Adelen woro inrytne/ serdeles widh Bröllop/ Jordefärder och andre Samqwemer/ så wäl som elliest/ uthi Klädedrächter/ och andre Öfwerflödigheeter/ hwilken Ordning och Stadga fuller til någon tijdh är worden observerat och effterlefwat; Men lijkwäl sedermehre/ aff en och annan händelse/ til een stoor deel förgäten/ och komma uthur acht/ icke uthan Undersåternes/ i synnerhet/ bemelte Ridderskaps och Adels merckelige nådeel och skada: Altså och emädan näst berörde Ridderskap och Adel/ i sidste Rijkzdagh/ åter monde underdånigst anhålla om ofwanskrefne Stadgas förnyande och återhämptande/ [ 4 ]Hwarföre såsom Wår Kongl. Försorgh öfwer Wåre trogne Undersåtares Wälstånd Oss beweker/ at alt dhet befordra och bringa i skick/ som kan lända Fäderneslandet/ och dhess Inbyggiare/ til fromma och fördehl/ jämwäl där emoot affskaffa och förhindra dhet/ som mehr bemelte Undersåter påladar Beswär och Fördärff: Alt derföre til at betyga Wår gunstige Bewågenheet til samme Wåre tro Undersåter/ Ridderskapet och Adelen/ hafwe Wij dette ährendet öfwerlagdt/ medh Wårt Elskelige Rijkz Rådh/ sampt företalde stadga reviderat/ och henne befunnit/ icke allenast nyttigh och helsosam/ uthan och/ widh närwahrande tijdh/ uthi Wårt käre Fädernesland/ höghnödigh/ och wäl wärdh til förnyas/ och åter bringas uthi gång och execution/ doch såsom Tijdernes lopp/ och där widh fölliande beskaffenheet/ i någre ting/ hafwe förorsakat och inbracht någon förandring: Så hafwe Wij/ effter dheras anledhning och nödhtorfft/ funnit gott/ och rådhsamt/ förberörde Stadga fuller i störste dhelen opreppa och återhempta/ men doch i något/ lämpa til närwarande Conjunctur/ effter som sielfwe Articklarne/ hwar om sigh/ warde uthwijsandes. I synnerheet/ skatte Wij här i begynnelsen nödigt/ at göra en påminnelse/ öfwer dhen 7. Puncten aff förskrefne Stadga/ hwaruthi förmäles om Ridderskapetz och Adelens Morgongåfwor/ hwilken mycket wäl til Ståndetz conservation är inrättat/ och bör hållas i acht/ effter som Wij honom och här medh nådigst wele hafwa bekräfftat/ som wore han här opreppat och infördt/ allenast lägge Wij dhet dher til/ at effterdy och sedermehre/ widh berörde Morgongåfwor/ någre Missbruk äre inrytade/ i dhet somblige/ anten uthi förbättringen/ eller sielfwe Morgongåfwan/ skiänke een så stoor Post i rede Penningar/ at därigenom dheres Egendomb/ [ 5 ]undertijden heelt och hollit opgår/ undertijden och mehre beladas än han kan sig bedraga: Alt dherföre wele Wij här medh hafwa befallat/ at hwar och een observerar widh sådane fall een skiäligh Moderation/ och icke högre Morgongåfwo eller förbättringh skäncker sin Brudh/ uthi Penningar eller Löösören/ än han weth sine welkor tillåta/ och Hans effterlåtenskap uthi Löösören kunne bedraga/ wettandes/ at där något sådant skulle hända/ hans Arfwingar då icke wara förplichtade een sådan Morgongåfwo eller Förbättringh bestå och gälla låta/ widare än dhen Dödes Penningar och Löösören befinnas kunna sigh belöpa. Hwad nu dhe öffrige Puncter belangar/ så bestå dhe uthi dhesse effterfölliande:

I.

Skole alle Banquetter och solenne Gästebudh/ å nyo wara förbudne och affskaffade/ widh Adelige Troloffningar/ hwad dhe skee på Landet eller i Städerne/ och icke flere kallas dher til/ än Föräldrarne/ eller Förmyndarne/ om Föräldrarne icke lefwe/ eller så framt een eller bådhe aff dhem/ som trolofwas skole/ äre uthan Förälldrar/ så och uthan Förmynderskap/ tå måge å dhens sijdha kallas een eller twå aff närmaste Slächten/ eller i fehl aff dhesse/ een eller twå andre godhe Män aff Ridderskapet och Adelen/ såsom laghlige Witnen åth dhet/ som uthlofwat warder. Så snart nu troloffningz Ceremonierne äre förrättade/ då/ om thet skeer i Staden/ skilias the budne strax/ män på Landet/ effter een hållen ordinarie Måltijdh. Gör någon här emoot/ då böte dhen som Banquettet anställer/ 300. Dahler Sölfwer Mynt.

II.

Widh sielfwe Bröllopen/ skole alle [ 6 ]Badhstufwuquällar/ som medh Process och Banquetter anställas/ alldeles wara förbudne/ så i Städerne/ som på Landzbygden; sedan effter Bröllopen/ alle solenne Hemkomme som medh Gästebudh pläge skee/ gör någon här emoot/ böte sammaledes/ 300. Dahler Sölfwer Mynt.

III.

När någons Ridders- eller Adelsmans Bröllop warder anställt/ i någon Stadh/ då skal alt solenn inrijdande eller fahrande wara förbudit; Så skole ey heller i Städerne/ budne Gästerne/ samblas på Möqwällen/ at tracteras. I lijka måtto/ skal hwar och een wara förmanter/ at icke öfwerlada dhess Förmögenhet/ Stat och welkor/ medh månge Gäster/ uthan där widh bruka een skiäligh moderation/ och undfly alt dhet/ som onyttight Pråhl/ och skadeligh bekostnadt medhbringer/ icke biudandes öfwer någre få par aff närmaste Slächt och Wänner/ undantagandes/ at dher Wij eller Wår högtährade Elskelige käre Fru Moder/ skulle bewijsa någon dhen Nåden/ at bijwista acten/ då Wårt och Wår käre Fru Moders medhafwande föllie/ icke kan wara dher under begripit; Och kunne dhe dher hoos hafwa några Trompeter/ Pukor och Musicanter effter rådh och ämne/ til ståndetz Heder och Reputation/ men elliest blifwer hele Bröllopz-Acten förrättat på een Dagh/ anten Glawen brukas/ eller icke. Så måge och Gästerne i Städerne/ sedan Copulations ceremonierne/ och dhe andre solennitéterne äre förrättade/ medh något Wijn och andre Drycker tracteras/ män icke til någon öfwerflödh/ Druckenheet eller excess/ uthan til een höfligh och måtteligh Lust/ Och såsom dhen owahnan mehr och mehr ökas/ at bemelte Giäster/ dröya alt för länge medh dheres sammankomst/ så wäl uthi Bröllop/ som [ 7 ]andre samquemer: Så wele Wij/ at så framt Bröllopz Acten skal skee om Affton/ dhet dhe som budne äre/ här effter icke fördröya at inställa sigh längre än til klockan Siu/ om bemelte Affton/ at Gästebudet då kan angå/ och i godh tijdh om Natten wara ändat. Sammaledes dher dhet skeer om Middagen/ så bör dhet och wara öfwerstådt och ändat i rättan tijdh. Hwad Confect anlangar/ så wele Wij dhet fuller icke hafwa förbudit/ så wida/ där widh/ een tienligh medelmåttigheet observeras/ män lijkwäl emädan dhär uthinnan/ ett märckeligit Missbruk/ på någon tijdh/ är opkommet/ så at i stället man hade intenderat bespara omkostnadt medh dhess tillåtande/ uthan Maatredning/ så förnimmer man ogärna/ at nu gemeenligen/ där på fast mere bekostas/ än elliest een måtteligh Måhltijdh/ bådhe medh Maat och Confect borde komma till ståendes; Hwarföre wele Wij nådigst hafwa befallat/ at sådan Confect allenast gifwes/ som är aff smått Socker och canderat, samt icke myckit kostar/ eller elliest består uthi råå Frucht/ hwilken kan frambäras på wanlighe Skålar och icke uthi Korgar/ Män dher emoot skole alle Marcipaner/ medh Dåckor och Schåesser wara förbudne. Giör någon här emoot/ då böte sammaledes/ 300. Dahler Sölfwer Mynt.

IV.

Å Landet/ där någon wil göra Bröllop på sin Gård/ emädan Gästerne där ey annorlunda kunne möthes åth/ uthan på Huuswärdens omkostnadt/ och Brudhgummen icke wäl kan undwijka/ Dagen för Bröllopet/ at komma in/ widh dhet at Gästerne begynne samblas/ då stånde honom fritt och saaklöst/ at inrijda eller fahra/ som han bäst gitter/ medh sine Wänner och Tienare/ doch skal han undwijka all fåfäng omkostnadt; Sedan må och [ 8 ]Huuswärden spijsa Gästerne/ på Möqwellen/ medh een ordinarie Måhltid uthan Confect och Dryckenskap. Så skal ey heller Brudhgummen eller Bruden/ dhen Afftonen/ comparera i laget/ och mindre såsom Brudgumme/ eller hon i Brudhskrudh infördh warda. Och skole på en Dagh/ alle Kyrckio- och andre Ceremonier/ där warda förättade/ och där effter Gästerne Måhltijdz beholdne och tracteradhe/ doch uthan öfwerflödh/ samt medh sådant Confect/ som i dhen tridie Artickelen är benämbt/ såsom och uthan Schåesser. Wele Gästerne sedan något göra sigh lustige hoos Huuswärden på mehre/ eller mindre tijdt/ så kan dhet wäl lijdas/ allenast medelmåttigheet uthi kostnadh alltijdh observeras. Dhen här emoot bryter/ hafwe förwärkat 300. Dahler SölfwerMynt.

V.

Inge Banquetter skole hollas widh Barnadoop eller Kyrkiogånger/ män thär på Landzbygden någre worde långwägade budne til Faddrar/ måge the/ medh een ordinarie Måhltijdh/ som andre/ the ther komma resande tracterade warda. Och emädan ett stoort Missbruuk är inrytat uthi Faddergåfwors gifwande/ at mången där af merckeligh Olägenheet måste erfahra/ så skal och sådant här effter wara förbudit/ och ingen fördrista sigh dhet göra/ uthan dhet wore til något fattigt Folck/ dhem man wille i dhet fallet/ skicka någet/ uthan sin skada til hielp och Bijståndh/ widh 100. Dahler SölfwerMynts böther.

VI.

Effter som för dhetta hafwer warit påbudit/ at alle Gåfwor/ som pläge gifwas aff Brudhgumme och Brudh/ til Tahleman/ Brudhfrämior/ Ledhswänner/ Slächt och [ 9 ]Förwanter/ eller andre/ dhem undantagandhes/ som til Köke och Källare/ eller elliest kunne wara betingade/ skulle wara affskaffadhe och förbudne/ sammaledes och alt solent gifwande/ emellan Brudhgumme och Brudh/ eller aff theres Förwanter/ instält/ och Wij lijkwäl icke vthan misshagh förnimme/ sådant icke warit behörligen effterlefwat; Hwarföre wele Wij/ här medh/ å nyo hafwa stadgat och förbudit/ at alt sådant solent gifwande skal wara ophäfwit; Men wil Brudhgummen skänckia sin Brudh något/ så sende han dhet henne til handa/ uthan någon solennitet/ och där någon elliest finnes ibland Förwanterne/ som hafwer rådh/ vthan sin skadha/ at hielpa Brudhgumme och Brudh något/ och hafwer willia at förklara sin benägenheet/ då före dhet vthan om samqwemmet/ och när honom elliest täckes/ eller låtat/ effter sin wilia och Lägenheet. Är någon som gör här emoot/ böte 300. Dahler SölfwerMynt.

VII.

Såsom Wij/ uthi ett serdeles öppet Breff/ förbiude allehanda Missbruuk och öfwerflödh uthi Klädedrächter; Så skal och hwarken Brudhgumme eller Brudh aff Adelen/ wara tillåtit något sådant bruka/ som där uthi är förbudit/ effter som Wij oss/ på dhet samma/ wele här beropat hafwa/ jämwäl befalla/ at dhet så widh Bröllopz Acter, som elliest i andre Samqwemer och tilfällen skal observeras/ äfwen som wore dhet här/ Ordh ifrån Ord/ opreppat och infördt.

VIII.

Dher hoos/ emädan Wij äre komne uthi Förfarenheet/ huruledes någre aff Ridderskapet och Adelen/ när dhe skole göra ett Bröllop/ åth någon aff dheres Tienstefolck/ då där til göre så stoor omkostnadt och wäsende/ som [ 10 ]skulle dhe dheres egne Barn/ eller närskylde Slächt och Fränder uthgiffta; Hwarföre effter sådant är orimligit och otienligit: Så wele Wij/ at/ effter dhenne Dagh/ där någon aff Ridderskapet/ hade sådant Folck/ uthom Adel/ som dhen gärna wille hielpa medh Bröllopzkostnat/ och där uthi bewijsa sin Bewågenheet/ dhet då hälst sådant må skee/ medh en wiss Penninge Summa/ eller och elliest understödiande til Maath och Drick/ uthi Partseler/ och sädan låta dhem sielfwe göra Bröllopet. Män skulle och någon för hwariehanda Orsak ändligen sielff wela hålla bemelte Bröllop/ så små dhen samma göra dhet/ doch/ allenast medh een Ordinarie Måhltijdh/ samt uthan alt Confect; Effter som Bruden och icke annars skal uthprydas/ än medh sådan Skrudh/ som dhes Stånd tilstås och tiänar/ uthan alle ädle Stenar/ och Perlor. Finnes nu någon/ som/ anten i Städerne eller å Landet/ annorledes sigh förholler/ och öfwerflödigh omkostnadt öfwar/ emoot dhet som här ofwan före är tillåtit/ dhen skal böta 300. Dahler SölfwerMynt.

IX.

Uthi Adelige Begraffningar/ måge Lijken uthföras til Kyrckian/ där dhen Döde hafwer sitt Lägerställe/ medh sådane Ceremonier, som här til hafwe warit brukelighe/ doch utan all öfwerflödh/ och at dhe måtteligen äre uthprydde/ så medh Wapnet och Ahnerne/ som medh een bewäpnadt Mans förerijdande/ sampt twenne Söriehästar/ män inge flere uthprijdde Hästar/ där hoos/ skal och Hufwud Baneret sammaledes wara aff måtteligh stoorleek/ och fuller effter wahnan måhlat/ och medh Fransser omfattat/ män icke medh pärlestickat/ eller annat dyrt Arbete och Tygh beprijdt/ så kunne och wäl andre öflige Kyrkio-Ceremonier och solenniteter/ brukelige i sådane [ 11 ]Adelige Begraffningar/ effterlåtas/ så wjda dhe skee med een behageligh sparsamheet/ dhet wari sigh i Städerne/ eller på Landzbygden. Män emedan dher hoos/ mycket öfwerflödh är inrytat/ medh Pracht och Pråhl/ sampt Banquetterande/ Swalgh och Dryckenskap/ så och andre Excesser, hwilket alt/ til intet annat är nyttigt/ än at förtörna Gudh/ och draga straff öfwer Landh och Folck/ så och förarga andre/ som wele wäl och måtteligen/ i sådane fall/ sigh förholla: Så effter dy alt sådant otiänligit och syndigt prålande/ skeer förmodeligen för desse twenne Orsaker. 1. At hedra där med dhen Dödas Åminnelse/ eller mehr/ under den prætext 2. At göra sigh anseende/ och stoort samt berömligit efftertahl/ och omdömme; Hwarföre såsom hwarken något thera/ aff dhesse måhl/ där medh kan winnas/ effter ju icke dhe döda dhet til heder länder/ som aff alle rättsinnige mißhagas/ mycket mindre/ dhen/ som dhet så oskiäligen öfwar/ til Beröm är: Ty synes skiäligt/ i dhet stället/ ett bättre medel/ at fatta til begge företalde intentioners erhållande/ dhe och både Gudh och rättsinnige Menniskior behagelige wara kunne/ som är: At/ i anseende/ serdeles aff dhet förra/ til at perpetuera sineDödas Åminnelse hoos Posteriteten (där nu några få Dagars Pråhl snart förgiätes och förswinner) någon berömligh Gåfwo giordes/ til Kyrckior/ Scholer och Hospitaler; Hwilket alt/ i sigh stielfft/ Christeligit/ loffligit/ nyttigt och högstberömligit är: Altså och icke annars kan än til dheres störste Beröm/ så wäl som til dhe dödas tacknämblige Åminnelse lända/ som sådant wälbetänckt åstad komma. Och ehuru wäl/ aff ingen annan Orsaak/ än allena ett Christeligit wälbetänckt Hiertelagh/ dhetta sålunda bör härflyta och förorsakas/ så kan lijkwäl/ både til en billigh erkändzlo aff een så godh Gärnung/ dheras som [ 12 ]dhet giöra/ såsom och at opwäckia/ medh thet Exemplet, andre/ tiäna/ at sådane beprijslige Christendoms öffningar och effecter/ blifwa widh Begraffningz Predikningarne allmänt förkunnade/ och skiäligen medh Loffordh ihogkomne. På dhet nu kunnigt må wara/ whilke dhe öffrige Excesser egentligen äre/ som Wij här medh/ wele hafwa affskaffade; Så befalle Wij/ här medh/ 1. At alt wakande widh Lijken/ som skeer medh skiänckiande aff Confect och Drycker/ skal wara förbudit. 2. Såsom här til uthi ringande/ effter dhe Dödhe/ besynnerligen för kort tijdh sedan/ icke Ringa Missbruuk och kostnadt begynt är: Så skal och icke heller här effter wara tillåtit at göra effter någon Riddare- och Adels Persohn/ mere än fyre Ringningar/ dhen Förste/ Siäleringningen/ dhen Andre/ Dagen för Begraffningen/ dhen Tridie/ när begraffningen skeer/ och dhen Fierde/ när Lijket är Jordhsatt/ så och alle dhesse Ringningar icke wara eller förlängias öfwer een halff Tijma. 3. Där hoos skal och dhen öfwerflödighe kostnadt/ som här til är skedd på Lijkkistors uthstofferande modereras, emedan sådant måste doch dels förråttnas/ dhels och/ uthan någors nytta och fördehl liggia dödt uthi Jorden/ och dhen Dödas Åminnelse/ som nu är berört/ wäl kan/ uthi annat/ uthan sådan onödigh kostnadt/ behörligen ansees och ähras. I synnerheet/ skal een Lijk-Kista/ här effter fuller tilstädias at göras aff Then/ Koppar eller annat Metall/ och där på Wapnerne medh Ahnerne stickas/ män göres hon aff Trää/ hwilket och ståår hwar och een fritt/ då uthstofferas hon icke medh Guldh/ eller Sölf/ hwarken innan til eler uthan på; Uthan må öfwerdragas medh swart Kläde/ eller Sammet/ och Korsset/ oppå Låcket aff Kistan/ Item Hufwud-Wapnet/ fyre Wapner [ 13 ]aff Fäderne och Möderne/ twå på hwar sijdan/ tillijka medh Ahnorne/ om man wil dhem där bruka/ såsom och Dödehufwudet och Åhrtahlet/ alt aff Athlask uthskurit/ och medh een Sölffkant infattat/ tilsättias/ såsom i förrige tijder/ när ey än dhen nu inrijtade där widh kostbahre höghfärden war i bruuk/ öfwades. 4. I lijka måtto/ skole icke heller dhe Dödhas Kroppar beprydas medh något Guldh/ Silfwer/ eller dhet/ som där aff wirckat eller giordt är/ jämwäl icke heller någon Knyttning på dhem brukas. 5. Effter som nyligen någre onödige Ceremonier äre begynte at öfwas/ widh Lijksens nederläggiande i Kistan/ så skal och här effter där widh observeras dhen moderation/ at dhenne solennitet/ allenast medh någre få/ til 8. par/ aff dhen närmaste Slächten förrättes/ och icke med någre Fremmandes där til biudande; Effter som Lijk-Kistan och då skal tilslås/ och icke mehre Låcket optagas. 6. Ey heller skal någhot Confect/ eller Wijn och andre Drycker/ bäras fram och uthdelas/ när Lijket bäres uthur Huuset. Til dhet 7. skole/ i Städerne/ alle Banquetter och Gästebudh/ samt Math tilredhningar/ såsom alldeles orimelige/ och til intet gott tienlige/ wara affskaffade/ och ingen blifwa til Måltijdz budin i Sorghuset/ uthan dhen där elliest ordinarie hafwer at giöra/ och dhen Dödas effterlämbnade är plichtigh at skiöta och hughswala. 8. På Landzbygden/ kan fuller dhetta icke så aldeles hollas/ uthan/ emedhan Gästerne måste spijsas/ til dhes begraffningz Acten är passerat; Ty måge the som budne äre/ om Afftonen för tracteras/ medh nödhtorfftigh Maath och dryck/ och icke medh någet widare plägande. Andre Dagen/ som til Begraffningz-solenniteten är förordnat/ biudas the ifrån Kyrckian och heem i Gården/ så och där/ [ 14 ]uthan alt öfwerflödh/ tracteras. J synnerheet/ icke medh annat Confect, än som i dehn 3. Art. är tillåtit/ och dher hoos/ skal/ så wida görligit är/ undwijkas all Dryckenskap/ Jämwäl alt dhetta förnämbde/ widh 300. Dahler SölfwerMyntz böther.

X.

Effter som på någon Tijdh är skedt/ at/ widh Begrafningar/ een hoop Prester samble sigh til gå för Lijken/ och där medh göre Dödehusen stoort Beswär. Så skal och här widh skee dhen Moderation/ dhet wari sigh i Städerne eller å Landet/ at dhen som icke warder budin/ och optäcknadt där til/ skal icke heller få någre Penningar/ anten han går med/ eller icke.

XI.

Öfwer dhetta skal och dhen moderation skee uthi biudande/ til Begraffningz Acten/ så at/ näst dhet som wanligen skeer på Predikstolen/ medh offentligit affkunnandhe och biudande/ dhet andre solenne/ måste icke alt för widt sigh sträckia och uthwidga. Uthan så wäl uthi dhet som i annat hålles een tiänligh måtteligheet/ hwar widh dhet tages i acht/ at emädan widh sådant kallande offta olägenheeter infalle/ så biudes Rijkssens Rådh mundteligen/ män alle andre allenast genom Breff.

XII.

Ingen skal fördrista sigh/ om han icke warder bedin/ skrifwa någon Graffskrifft/ widh 12. Dahler SölfwerMyntz böter. Om Brudheskriffter/ Nyåhrsskriffter/ [ 15 ]alle andre Tiggiareskriffter/ och dhet Bettlerij som skeer medh Stamböcker/ item om Tiggery aff hwariehande slagz Folck/ såsom Tromslagare/ Pijpare/ Siungare/ Kutskar/ Kockar/ och gemeent Folck medh Maystänger/ wari samma Lagh.

XIII.

Alle dhe Böter/ som här beröres/ skole gifwas til Ridderhuset.

XIV.

Såsom Landet är widt begripit/ och för dänskuldh någon tijdh fordras/ förr än alle wederböhrandhe/ kunne om denne Stadga behörligen warda adverterade: Altså på dhet icke någon må där igenom/ medh någon snäll och hastigh Execution/ warda förfördehlat/ för än han hafwer kunnat erholla omständeligh Kundskap och underrättelse om sakernes beskaffenheet/ hwarföre hafwe Wij funnit gott sättia/ til dhenne Stadgas fullkomlighe werckställande/ een wiss Termin och Dagh/ så at hon här i Stockholm fuller kan hafwa sin begynnelse dhen 1. Novembris/ men i andre Städer/ och å Landet/ dhen 1. Januarij, nästkommande.

Dhetta hafwe Wij således stadgat/ och förordnat/ och wele at alfwarligen skal effterkommas/ befallandes först Wår Öfwer Ståthållare här i Stockholm/ sedan hwar Gouverneur och Landzhöffdinge/ i sitt Gouvernemente eller Höffdingedöme/ så och alle som wederböre/ och för Wår skuldh wele och skole göra och låta/ at dhe rätte sigh här effter/ och så lage/ at dhet/ som Wij här [ 16 ]uthi hafwe stadgat/ må hörsambligen effterlefwas. Til yttermehre wisso/ hafwe Wij dhetta/ medh Wårt Kongl. Secret, så och Wår Högtährade Elskelige käre Fru Moders/ sampt dhe andre Wåre och Wårt Rijkes respective Förmyndares och Regerings Underskrifft/ bekräffta låtit. Datum Stockholm den 30. Augusti, Anno 1664.

Hedewig Eleonora.
L. S.

Per Brahe/ Grefwe til Wisingzborg/
S. R. Drotzet.

C. G. Wrangel/
S. R. Marsch.

Gustaff Otto Steenbock/
S. R. Amiral.

Magnus Gabriel Delagardie,
S. R. Cantzler.

Gustavus Bonde/
S.R. Skattmästare.