Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910/Erik Konstantin Axelsson

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Andreas Hornbeck Isachsen
Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910 : personalhistoriska anteckningar
av Johannes Svanberg

Erik Konstantin Axelsson
Wilhelmina Amalia Riego  →


[ 62 ]

Erik Konstantin Axelsson. K. T:ne 1 juli 1874-30 juni 1879.

Född i Norrköping den 23 sept. 1848 (föräldrar: vågmästaren Erik Elieser Axelsson och Maria Margareta Constantina [ 63 ]Ekermark). Efter universitetsstudier i Uppsala, antogs han till aktörselev den 1 juli 1873 och erhöll året därpå engagement vid de kungliga teatrarne, där han utförde bl. a. följande roller: Ragenhard i »Rolands dotter», Marcus Pomponius i »Cajus Grachus», Jauffred i »Kung Renés dotter», Härved Bosson i »Bröllopet på Ulfåsa», Horatio i »Hamlet» och Ludvig XI i »Gringoire». Sedan han lämnat de kungliga teatrarne var han under tre år anställd vid Nya Teatern i Stockholm, därefter vid August Lindbergs resande sällskap 1882—1884, vid Stora Teatern i Göteborg 1884—1886, där han tillika var regissör och sedermera vid Wilhelm Rydbergs, William Engelbrechts och vid sin svågers, Hjalmar Selanders sällskap, vid hvilket sistnämnda sällskap han tog anställning år 1892 och där han kvarstod i åtta år. Sedermera var han engagerad spelåren 1900—1909 hos Albert Ranft vid Svenska Teatern, 1909—1910 hos August Falck junior vid Intima Teatern (Strindbergsteatern vid Norra Bantorget), vid hvilken scen han tillika var regissör, 1911—1912 vid Kungl. Dramatiska Teatern, somrarna 1909—1912 vid Skansens friluftsteater och från hösten 1914 till sin död ånyo vid Svenska Teatern. Konstantin Axelsson besatt en inom hans yrke, åtminstone då för tiden, hög teoretisk bildning och han befanns lämpa sig förträffligt för regissörskallet. Inom detta fack verkade han länge, först vid Stora Teatern i Göteborg och sedan hos Selander. »Han var en vetandets och konstens ödmjuke tjänare, en hedersman i allo», skref en minnestecknare vid hans bortgång. »För honom var konsten och bildningen evigt förnyande källor. Ännu vid sextioårsåldern förmådde han se lika muntert och ömt på tingen, om ock i sliten rock; säga sina ofta ganska robusta anmärkningar med samma redan på förhand försoningsbjudande glimt i ögat». Han afled på Sabbatsbergs sjukhus den 23 mars 1915. — Gift 1. år 1880 med Fredrika Lovisa Hård (född 1851, död 1883); 2. år 1894 med skådespelerskan Clara Anna Amalia Jacobi (född 1862, död den 2 april 1910).