Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910/Julius Wilhelm Rydberg

Julius Wilhelm Rydberg. K. T:ne 1 nov. 1878—30 juni 1880.

Född i Stockholm den 26 juni 1850 (föräldrarna voro redaktören Carl Henrik Rydberg, den bekante utgifvaren af tidningen »Kapten Puff», och Emma Wilhelmina Adelaide Forsslund). År 1870 blef han elev vid musikkonservatoriet, där han erhöll undervisning i sång och deklamation, hvarjämte han tog enskilda lektioner för Bertha Bock (s. m. fru Tammelin). Hösten 1871 engagerades han vid Svenska Teatern i Helsingfors, där han kvarstod i fyra år. Han uppträdde där i några operor och gjorde särskild lycka som Farinelli i den på sin tid mycket omtyckta sångkomedien »Farinelli eller Kungen och sångaren». Sedan försökte han sig vid talscenen och uppmärksammades som Hyllos i Runebergs sorgespel »Kungarne på Salamis» då detta stycke, den 5 febr. 1873, skaldens födelsedag, gafs för första gången i Helsingfors. Hösten 1875 öfvergick han till Nya Teatern i Göteborg, som året förut inköpts af kakelugnsmakaren August Ringnér, hvilken med sig hade förenat den som en synnerligen insiktsfull teaterledare kände skådespelaren Gustaf Gustafsson som scenisk direktör. Där fick Rydberg en [ 111 ]mycket stor repertoar och uppträdde i mycket olika roller från Hamlet till en af de mest burleska buffafigurerna i Lecocqs operett »Giroflé-Girofla». Där spelade han Ossip i »Familjen Danicheff» (Elmlunds roll på Kungl. Dramatiska Teatern) och Beaumarchais i Brachvogels skådespel »En lektion på harpa» och många andra stora roller. Efter tre års framgångsrikt arbete vid Göteborgsteatern lämnade han emellertid denna scen för att försöka sin lycka i hufvudstaden. Här debuterade han den 1 nov. 1878 på Kungl. Dramatiska Teatern som Richard Sheridan och erhöll genast fast anställning. Vid de kungliga scenerna kom han dock ej till stor användning. Bland hans roller därstädes kunna dock nämnas Darnley i Björnsons »Maria Stuart i Skottland» och Henri d'Albret i »Drottning Margaretas sagor». Hösten 1880 tog han åter anställning vid Göteborgs teater, som Emil Hillberg då förhyrt och hvars styresman denne var till februari 1881, hvarefter Rydberg för egen räkning förhyrde teatern och spelade där under mars—maj med större delen af Hillbergs sällskap. När sedan Frans Hedberg från hösten 1881 blef Göteborgsteaterns direktör under två år var Rydberg en af de bärande krafterna vid denna scen, som han äfven tillhörde under spelåret 1883—1884, då Lorentz Lundgren öfvertagit Stora teatern i Göteborg. Hösten 1884 bildade Rydberg eget sällskap, hvarmed han under ett år reste i landsorten, för att under spelåret 1885—1886 ännu en gång blifva Göteborgsteaterns direktör. Efter ett par års uppehåll fortsatte han sedermera med eget sällskap i landsorten åren 1888—1891 och, efter några års engagement vid olika sällskap, åter med eget sällskap 1896—1897, hvarefter han lämnade scenen.

Wilhelm Rydberg var en man med stora kunskaper, särskildt i lefvande språk, och han hade en stor beläsenhet på skilda områden. Som teaterledare hade han ett mycket godt omdöme och ett utprägladt ordningssinne, och han höll alltid en synnerligen god repertoar, uppburen af goda förmågor. Att han, då han ännu var i sin fulla kraft, vid endast 48 års ålder lämnade scenen berodde på ekonomiska svårigheter att sammanhålla sitt sällskap. Han ägnade sig sedan åt agenturverksamhet tills sjukdom och motgångar tillstötte och förlamade hans arbetskraft.

Efter långvarigt lidande afled han å Sabbatsbergs sjukhus [ 112 ]den 12 maj 1915. — Gift i Göteborg den 7 nov. 1881 med skådespelerskan Hulda Wilhelmina Lindelöw.