Hoppa till innehållet

Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910/Selma Ek

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Julius Wilhelm Rydberg
Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910 : personalhistoriska anteckningar
av Johannes Svanberg

Selma Ek
Anna Maria Elisabeth (Anna-Lisa) Hwasser  →


[ 112 ]

Selma Ek. K. T:ne 1 nov. 1878—30 juni 1887; gästspel: 27 febr.—13 juni 1888, 11 ggr. K. Op. 15 aug. 1888—30 juni 1890; gästspel: 26 nov. 1891 och 4 april 1892, 2 ggr; ånyo 11—28 maj 1893, 4 ggr, och 30 dec. 1895—26 jan. 1896, 5 ggr.

Född i Stockholm den 3 sept. 1856 (fosterdotter af ståthållaren Carl Erik Lagerstråle). Hon blef år 1873 sångelev vid musikkonservatoriet, där fröken Ellen Bergman och professor Julius Günther voro hennes lärare; senare studerade hon äfven för Louise Henriette Viardot. Sedan hon afgått från konservatoriet gjorde hon sin första debut på Kungl. Stora Teatern den 27 febr. 1878 som Agatha i »Friskytten» och väckte redan från första stunden uppmärksamhet genom den vackra stämman, det musikaliska föredraget och den dramatiska färg hon, fastän nybörjerska, visste att gifva åt rollen. Hennes andra debut ägde rum den 2 sept. som Mathilda i »Wilhelm Tell» och den tredje den 18 okt. som Grefvinnan i »Figaros bröllop». Hon fick därefter fast anställning, den ena uppgiften efter den andra anförtroddes henne, och med hvarje nytt parti gjorde hon snabba framsteg i publikens ynnest. Efter några få års förlopp bestod hennes repertoar af Elvira i »Don Juan», Elisabeth i »Tannhäuser», Margareta i »Faust» och »Mefistofeles», Rezia i »Oberon», Blenda i P. A. Ohlanders opera, Nattens drottning i »Trollflöjten», Valentine i »Hugenotterna», Aida, Kristina Gyllenstjerna i »Gustaf Vasa», Elsa i »Lohengrin», Isaura i »Vikingarne», Philine i »Mignon», Micheline i »Advokaten Pathelin», Inez i »Afrikanskan», Julia i »Romeo och Julia», Sigrun i »Harald Viking», Neaga i Ivar Hallströms opera och Eva i »Mästersångarne i Nurnberg».

Med undantag af höst- och vintermånaderna under spelåret 1887—1888 tillhörde Selma Ek operascenen oafbrutet till sommaren 1890. Under de närmast följande åren uppträdde hon som gäst i olika perioder. Vid de två sista af dessa uppträdanden sjöng hon, förutom åtskilliga af de förut nämnda partierna, Desdemona i Verdis »Otello», och i denna roll ägde hennes sista uppträdande på Kungl. Operan rum den 26 jan. 1896.

[ 113 ]Selma Ek var framförallt en dramatisk sångerska. »Som skådespelerska utmärkte hon sig för en ovanlig förmåga att individualisera sina uppgifter, och att genom ett intelligent och talande stumt spel utfylla luckorna mellan de olika situationerna. Hon förstod att få fram karakteristiken äfven i grimering, hållning, klädsel och yttre uppträdande; hennes sätt, utseende och later voro alltid olika i de olika rollerna, något som icke bland våra sångerskor är så vanligt, som det onekligen borde vara. Hon förstod den svåra konsten att utbreda stämning omkring sig och att gifva åskådaren och åhöraren full illusion af att hon var den person hon framställde och icke blott nöjde sig med att föreställa den.»

I juni 1883 medföljde hon den turné som medlemmar af Kungl. Teaterns lyriska scen jämte hofkapellet och teaterns körpersonal gjorde till Göteborg och Köpenhamn. I sistnämnda stad uppträdde hon äfven våren 1886 på konserter.

Fröken Ek, som lämnade scenen vid ännu icke fyllda 40 år, har sedan lefvat ett oberoende privatlif i hufvudstaden.