Ur avsnittet Hemvers och vardagsvers i diktsamlingen Stänk och flikar från 1896
”Lelle Karl-Johan
han skall ni tro, han
brås allt på mej och är from som ett lamm,
klok är han även,
snyter sig i näven
redan som far sin, Karl-Johan, kom fram!
Se, hur han bockar sig,
se, hur det lockar sig
vänt över skulten på lelle Karl-Johan,
jojo, må tro, han
vet allt att vara med folk minsann,
bibliskan kan han
mest som en annan
prost eller präst eller klockare kan.
Säj mej, Karl-Johan, vad lovade Mosen
– tork dej om nosen –
Israels barn, som han förde ur Gosen,
om en vill hedra sin far och mor?
Nu skall ni höra, att lelle Karl-Johan
allt blir en präst, när Karl-Johan blir stor,”
– sade och smekte sin lelle Karl-Johan
mor till Karl-Johan,
men tänk, vill ni tro, han
svor
sturigt och lett: ”Jag gir jäkel i mor!”
