Lincolnvisan
|
| Publicerad 1865. På Wikipedia finns en artikel om Lincolnvisan. |
[ 1 ]
En ynkelig
Wisa
om hur
Hans Majestät
Abraham Lincoln
blef skjuten ihjäl i Norra Amerika utaf
en nedrig slafpatron.
[ 2 ]
1.
Will ni höra så ynkelig en händelse,
Den är faselig och hände just nu,
Huru Kungen i det Norra Amerika
Blef skjuten alldeles i tu?
2.
Han var oppe och såg’ på Komedejan,
För det rogade Hans Majestät.
Aldrig tänkte han uti sitt hjerta,
Att han skulle bli dödad för det.
3.
På en stol satt han gladelig och tittade,
Hur de spelte en grann Komedi.
Han var klädd i de finaste kläder,
Och stöflor med saffian uti.
4.
Men, då kom der en bof igenom dörren,
Det war fan, huru rälig han såg ut!
Uti handen han hade ett gewäder,
Som var laddadt med kulor och krut.
5.
När som Kungen nu tyckte det var roligast
Och bara grinade åt komedianterna,
Då sa denne djeflige banditen
”Nu skall du få, så du mår bra.”
[ 3 ]
6.
Och så sköt han’en midt uti planeten,
Så att hufwudet flög från hans hals,
Och blodet det spruta’ emot taket,
Och kammarherren sa’: ”hwad befalls?”
7.
Han försökte wäl till att stämma blodet,
Men det hjelpte ej ringaste grand,
För det flöt i de stridaste strömmar,
Som en källa som ger me’t med wa’n.
8.
Då sa’ Kungen: ”Farwäl nu mina wänner!
Jag till himmelsens fröjdesal går,
Bland Englar med Palmer uti händer
Så faseligt bra man wisst mår.”
9.
”Men torka ni mans bort Edra tårar,
Och slåss till den sistaste man
Mot alla de djefla banditerna,
Som ha slafwar uti sitt land.”
10.
Och så dog han, den beskedlige Kungen,
Och Högstsalig det hetter han nu.
Men fan må anamma den bofwen,
Som sköt honom midt uti tu!
[ 4 ]