Linköpings
Wecko-Tidningar.

Fredagen d. 22 Martii 1793.

I Morgon Marie Bebodelse-Dag, Predika

I Domkyrkan: Comminister Nordwall Ottesången, Hosp. Pred. Apelberger Högmässan och Adjunct. Schelin Aftonsången.

I St. Lars: Comminister Lindhagen.

I Hospitals-Kyrkan: Hosp. Predik. Apelberger.

Öfwermorgon Palm-Söndag. Predika

I Domkyrkan: Adjuncten Schelin Ottesången, Magister Wimermark Högmässan och Comminister Nordwall Aftonsången.

I St. Lars: Comminister Lindhagen.

I Hospitals-Kyrkan: Magister Wimermark.

Nästa Fredag, Långfredag. Predika

I Domkyrkan: Commin. Nordwall Ottesången, Magister Wimermark Högmässan och Adjuncten Schelin Aftonsången.

I St. Lars: Comminister Lindhagen Högmässan och Slotts-Predik. Magist. Wångenberg Aftonsången.

I Hospitals-Kyrkan: Hospitals Predikant. Apelberger Högmässan och Aftonsången.

I Domkyrko-Församligen äro

Födde: 2 Döttrar.

Wigde: Borgaren och Sämskmakaren Anders

Hamgren och Jungfru Anna Maria Ahlstedt. [ 51 ]

Död: Special-Föraren Anders Lindquists lilla Son, Carl Gustaf, 17 w. och en dag gammal.

På Lång-Fredagen.

Si! Lifsens Furste Sjelf til Golgata framträder;
Uti Sitt Purpurblod Han Sina tröstar, gläder:
Och mitt bland röfware wid korsset naglad. — Där
Han ropar med hög röst: Fullkomnad Skriften är!

Mitt hjerta brist i tu! Se werldars Uphofsman
Sitt hufwud böjer ned – Sin And’ upgifwer Han!
Se solen mörknad är och bergen brista tu!
Naturen lik som död — Skal jag ej gråta nu?

Det wara skal min tröst at gråta Dig i döden,
Som friat har min själ och frälsat ifrån glöden.
Jag är Din Egendom, Ditt Barn, Din Son, Din Wän,
Din återwundne Bror – Dock uti synden än.

Rariteter.

En ung Student som flitig läser,
En Prästman utan stinner buk,
En ringa själ som icke gjäser
I granner råck och ny peruk,
En liten sprätt som ej blir kär
Och sjelf sin lycka ej förspiller,
En Skrifware som ej blir willer,
Om han ej kallas Secretär,
Det räknas som hwar man wäl wet
För aldra störra raritet.

Fabel.

En Swan mötte en gång en Räf utan Swants. Ack! sade Swanen. hwad olycka har träffat dig, min wän, sedan wi sidst sågo hwarannan, och huru [ 52 ]har du förlorat Din bakprydnad? Åh! swarade Räfwen helt kallsinnigt, jag kunde ju icke få behålla Swantsen, sedan Pluto förwandlat dig til Korp, och du måste föda dig af rof. Min förlust är mindre, än din, som undergått en betydeligare förwandling. Dock finner jag dig likwäl prunka med hwita fjädrar, som i något mått kunna skyla ditt swarta kött och mörka innandöme.

Fabeln lärer, at ingen bör förebrå sin nästa några ofullkomligheter, så länge man sjelf icke är utan laster, ehuru sminkande de ock må wara.

Til Auctor af föregående Fabel.

Min Herre! Ni ursägtar mig wäl, som jag beswärar Er med en sanning som är owäntad. — Då Ni wil hafwa något oförändrat infördt i et Tidningsblad, bör äfwen et rätt stafningssätt nyttjas och begripliga meningar sökas. Men, då det står fumit i ställe rör funnit, insegter för insigter och Tabel för Fabel, förlåter Ni wäl, at jag icke infört Ert Företal til denna Fabel. Det skulle hända at Ni därigenom kunde blifwa känd, och Ert innandöme icke swaradande mot den glittrande ytan. — För öfrigt, pröfwa Er sjelf, och tro Er icke äga större genie än Ni werkeligen har. Uptag icke illa om jag wågar påstå, at ehuru enfaldig denna Fabel är, twiflar jag at Ni sjelf sammanfogat den, ty jag finner en merkelig skilnad emellan den samma och Företalet. Utgifw.

Til Utgifwaren af Link. Tidn.

M. H. Intimationer som införas i ett Tidningsblad, böra wara sanna, åtminstone om det Allmänna skal hafwa nytta däraf. Icke dss mindre heter det uti Tidn. N. 7: - - - ”blir blott 6 spectacler til upförda.” Jag wet wäl, at det icke är Ert fehl, men underrätta emedlertid denna Intimations-skrifware, at han brutit mot det allmänna. Bed honom wisa orsaken som twungit honom därtil.

[ 53 ]Den uti Link. W.Tidn. N:o 10 1793, införda Annonce, rörande en Kalkonhöna, återkallas med erkänsla, ord ifrån ord; och försäkras Allmänheten, at min wederpart redan blifwit solagerad. Linköping d. 19 Martii 1793. And. Jonsson.

Kungörelser:

Den eller de, som under Couvert inlemnar något til införade i desse Tidningar, erinras at utanskriften blifwer: ”Til Utgifwaren af Link. Tidningar. – Intet som öfwerskrider 20 rader emottages samma dagar Tidningarne utgifwas, utan bör inlemnas aftnarne förut; men kungörelser och mindre stycken s. d. til kl. 11 f. m. Stridskrifter och Kungörelser betalas, de förre med 6 och de sednare med 9 runst. raden, som ej får öfwerskrida 40 bokstäfwer. Betalningen bör inlemnas tilika med det skrifna. – Skulle någon ännu åstunda Prenumerera på desse Tidningar, så komma de redan utkomne Nummer at åtfölja. Priset är 16 sk. årgången, då Prenumeranten besörjer afhämtningen.

Från en Stadens Inwånare, boende wid stora torget, äro, för någon tid sedan, utur en större så kallad öfwerwånings-wind, bortstulna 1 st. långdyna om 10 markers wigt med goda fjäder, röd och hwit bredrandig behållit wahr och märke A. C. W. försedd, samt ett stycke Dunkudde om 4 markers Dito utan märke med nytt mera tätrandigt blått och hwitt bomullswahr. För uptäckandet och tilrättaskaffandet af desse bortstulne sängkläders persedlar, betalar LänsBokhållaren Sondén 1 R:dr. hwarjemte ägaren, i händelse at de blifwit pantsatte eller försålde, emot innehafwarens rigtiga förnöjande, de samma återlösa will.

Ett knäspänne af silfwer borttappades i början af denna wecka wid wästra tullen; den det uphittat och inlemnar wid Boktryckeriet, undfår nöjaktigt wedergällning.

En förlupen Kalkon-Höna är uptagen, som ägaren mot födan och Intimations-kostnaden återfår hos Bryggaren Sam. Örtengren.

N:o 13 utgifwes Lördagen d. 30 Martii kl. 3 e. m.

Linköpings Wecko-Tidningar.

Linköpings
Wecko-Tidningar.