Maj i Munga

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  En madrigal
Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim
av Erik Axel Karlfeldt

Maj i Munga
Ett hjärta  →
Ur diktsamlingen Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim utgiven 1901.


Vackra Maj i Munga,
fjärran stråkar sjunga,
fjärran stråkar ropa dig
till dansen och de unga.
Jag är Höst i Haga,
hör du vinden draga
lång och enslig aftonstig,
det är min vandringssaga.
Mången mil i regn och il gör ljuvlig vilans säng.
Men för dig är vakans natt och glädjens gälla sträng.
Innan molnen dagas,
skulle du förtagas,
som min sista sommarsyn, av dimmorna på äng.

Vackra Maj i Munga,
morgonfåglar sjunga.
Varför är ditt öga matt
och ögonlocken tunga?
Varför står du vaken,
re'n då gryningsdraken
lyfter röd ur dimmig natt
sin vinge över taken?
Jag har drömt båd' långt och ömt, men nu står dagen ljus.
Valthornsklangens bundna falk vill ut i skogars brus.
Jag är Höst i Haga,
fjärran skall jag jaga,
fjärran från den vackra Maj och bleka drömmars hus.