Hoppa till innehållet

Mamsell Beata Juringii Konsert

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Den Första Maj 1839
Mamsell Beata Juringii Konsert
av August Blanche
Hästbenet  →
Ur Nyare Freja, tryckt i Nyare Freja 1839, n:r 35 (3 Maj 1839)


Mamsell Beata Juringii Konsert.

Efter ett långvarigt illamående, som alltifrån Mamsell Juringii första uppträdande härstädes städse till nu fortfarit, gaf hon omsider den 30 April å Riddarhussalen sin länge väntade, ständigt uppskjutna, Konsert. Detta uppskjutande inpå våren, då de första vårdagarna erbjuda så mycket som lockar en från den instängda luften inom konsertsalen, hade sitt menliga inflytande på ifrågavarande konsert, ty den var på långt när ej så talrikt besökt som man hade väntat, och behållningen, när man afdrager 100 R:dr B:ko för sjelfva salen, 50 R:dr för Kapellet och några andra utgifter, var i sanning ingen.

Ouverturen till operan Alceste af Glück, som började konserten, är en af dessa storheter, som, för att rätt kunna utvecklas och fattas, tarfva ett kapell i massa, hvarförutan den presenterar sig under formen af det der ”vill men intet kan.” — Andra nummern, Aria ur operan Corints belägring af Rossini, exequerades af Konsertgifverskan. Sångpartiet, vackert utan några glänsande egenheter, erbjuder likväl åt den exequerande Konstnärn tillfälle att utmärka sig. Mamsell Juringius har, som vi redan förut nämt, en den renaste och böjligaste stämma, icke sällan gränsande till flageoletten. Rädd i början, icke särdeles uppmuntrad af ackompanjemanget, som denna afton alltigenom var ojemt och osäkert, repade hon sig snart och besegrade svårigheterna. — Tredje nummern, ”Sång till Solen” af Tegnér, deklamerades af Hr Dahlqvist. Vår oförgätlige Crusell har dertill komponerat musik, som, med all respekt för den utmärkte tonsättaren, i förhållandet till det kolossala i poemet, alltid förefallit oss lik en dank emot vår Herres blixt. Nu gafs det utan musik, d. v. s. deklamerades. Hr Dahlqvist förtjenar visserligen för sin godhet att alltid lemna sitt biträde allt loford; men nog gjorde han bäst för sitt eget rykte, såsom dramatisk konstnär, att undvika alla deklamatorier utom scenen. Han misslyckades totalt i förevarande deklamatorium. Olyckan ville dessutom, att åhörarens uppmärksamhet oförmodadt kom att vändas från solen till en hvit hund, som mellan Deklamatorns ben tog sin vändkrets ock icke litet bidrog till att deklamationen kom i kräftans. — Ett Thema med variationer af Madame Catalani slutade första afdelningen och söngs af Mamsell Juringius verkligen med en flöjtton, som i renhet, behag och lätthet att besegra svårigheter torde hafva få öfver sig. Den andra afdelningen börjades med en Konsert-Ouverture af Bernhard Romberg, hvarpå följde Solo med Chör af Kuhlau, som söngs af Hr Cronhamns elever och gjorde, genom det lif hvarmed den utfördes, mycken effekt. Solopartiet söngs af Hr Notarien Waller och ackompanjerades af Hr Notarien Lalér, tvenne mycket grundliga och talangfulla musici, — N:o 7, Konsert för pianoforte af Weber, exequerades af Mamsell Emeli Holmberg med hennes vanliga smak och färdighet. Orkester-ackompanjemanget var här, liksom i de föregående partierna, utan ensemble och säkerhet. — Sista nummern var en Aria ur operan Norma af Bellini, som söngs af Konsertgifverskan.

Mamsell Juringius skördade för denna, så väl som för de föregående, publikens odelade och förtjenta bifall. Hon ämnar nu resa härifrån. Den uppmuntran, hon i allmänhet här rönt, har på långt när ej stått i förhållande till den mer än vanliga talang och varma kärlek, hvarmed hon omfattat den konst, som är själen i hennes verksamhet. Men huru kommer detta till? — Ja, före henne har ej det basunande ryktet gått, förkunnande det förunderliga. Hon bar sjelf sökt öppna sin bana, icke sällan afbruten af bekymmer och lidanden. Men till heder för den allmänna rättvisan kan försäkras, att resultatet af den anspråkslösa talangens bemödande, om det äfven något sent inträffar, likväl har en desto fullständigare och varaktigare mognad.

—e.