Maria. En bok om kärlek/34
| ← XXXIII. |
|
XXXV. → |
XXXIV.
Maria var åter hos mig. Men ingalunda som förr.
Därom voro vi aldeles ense: börja vårt förhållande från början igen, omöjligt. De dagar, då Maria på alvar var min lilla flicka — voro evigt förbi. Maria anmärkte också mycket riktigt, att frånsedt alla förnuftsskäl, så skulle det vara en blodig orättvisa, om hon, som nu hade genomgått alla skilsmessans kval och efter en hjältemodig kamp ändtligen fått sitt hjärta att taga reson, ånyo skulle utsättas för så starka sinnesrörelser. Hon citerade mina vackra ord, att vi ju icke ville göra hvarandra något ondt.
Att vi det inte ville, det togo vi hvarandra i hand på.
När vi nu möttes, var det utan förpligtelser på någondera sidan. Intet aftal skulle finnas emellan oss. Träffades vi inte, så var det bra. Träffades vi, var det också bra, som när två gamla vänner tillfälligtvis stöta ihop och tillbringa en glad afton tillsammans. Den ansvarslösa frihetens gyllene ideal skulle vi förvärkliga.
Maria bedårade mig fullständigt i sin nya skepnad. Hon talade som en bok, genomtänkt och oomkullrunkeligt. Just så tyckte jag om henne nu, när alting egentligen var slut oss emellan, men jag ändå satte värde på att icke helt och hållet förlora henne ur sigte.
Andra kvinnor, kvinnor, för hvilka kärleken icke är en medfödd talang, kvinnor, hos hvilka den erotiska instinkten är förslöad och ersatt med en massa klumpiga teorier, skulle hafva gått till väga med mindre list. De skulle hafva tänkt: nu är tiden inne att uppställa sina fordringar, nu när han återigen nappar på kroken. Draperande sig i sin kvinnovärdighets dyrbara kappa, skulle de hafva låtit mig köpa hvarje medgifvande med en handpenning. Och jag skulle hafva bedt dem gå så långt vägen räckte som andra mångelskor.
Maria hade icke någon värdighet, och hon var icke från landet. Hon räckte mig en korg, full med saftiga frukter och doftande blommor, bad mig njuta fritt och var glad, när jag längtade efter vederkvickelse. Och hennes korg var härligare och mera frestande än någonsin.