Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
XXXIV.
Maria var åter hos mig. Men ingalunda som förr.
Därom voro vi aldeles ense: börja vårt förhållande från början igen, omöjligt. De dagar, då Maria på alvar var min lilla flicka — voro evigt förbi. Maria anmärkte också mycket riktigt, att frånsedt alla förnuftsskäl, så skulle det vara en blodig orättvisa, om hon, som nu hade genomgått alla skilsmessans kval och efter en hjältemodig kamp ändtligen fått sitt hjärta att taga reson, ånyo skulle utsättas för så starka sinnesrörelser. Hon citerade mina vackra ord, att vi ju icke ville göra hvarandra något ondt.
