Minnespenningar öfver enskilda svenska män och qvinnor/Bengt Oxenstierna 1591

[ 17 ]

BENGT OXENSTIERNA.

Friherre. Född d. 19 Oct. 1591. Riksråd; Riksstallmästare; Generalguvernör öfver Lifland och Ingermanland. Död i Riga d. 9 Juni 1643.

1.

Åts. POST NVBILA PHOEBVS på ett veckadt band omkring »der Augsburger Pyr» (kotten, staden Augsburgs vapen), hvars fjäll bestå af 13 små sköldar, af hvilka 12 innehålla vapen, den 13:de och öfversta ett strålande (hebr. Jahve). Kottens skaft, hvarpå läses: 1632, står på ett kapitäl, prydt med två vapensköldar. På ett tvärband, bakom skaftet, står: Crescit et * florescit. På ömse sidor ett dubbelt monogram af bokstäfverna G A, hvilka afse dels Konung Gustaf Adolfs namn, dels stadens antagna benämning »Augusta Gustava» (i st. f. den äldre Augusta Vindelicorum).

Fråns. GVSTAVA. ET. AVGVSTA. CAPVT RELIGIONIS ET. REGIONIS på ett veckadt band, hvarpå hvilar Sveriges krönta riksvapen, omgifvet af dubbelmonogrammer, sådana som på Åtsidan, men under kongliga kronor. Derunder syns en planritning af staden med dess gamla och den tillämnade nya befästningen samt den förbiflytande floden. Inuti grundritningen äro fyra ovala vapensköldar: l:o Frih. Bengt Oxenstiernas, 2:o Grefve Georg Fredriks af Hohenlohe, 3:o Johan Baners och 4:o Frans von Traytorrens's.

Diam. 2412 lin. (2212 storl.). Slagen i Augsburg 1632, sedan Konung Gustaf Adolf intagit staden och der insatt Frih. Bengt Oxenstierna till Guvernör samt uppgjort planen till ny befästning. Gref[ 18 ]ven af Hohenlohe var Ståthållare, Baner General af infanteriet. General Qvartermästaren Traytorrens hade utfört ritningen. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n (bland kongliga) i silfver.

Frih. Oxenstierna hade i yngre åren (1613—1620) gjort vidsträckta resor i Turkiet, Persien, Palæstina, Egypten och andra länder. Efter återkomsten följde han Konung Gustaf Adolf och användes i diplomatiska beskickningar samt i trettiåriga kriget.