Minnespenningar öfver enskilda svenska män och qvinnor/Carl Gustaf Wrangel
| ← Lorens Creutz |
|
Peter Julius Coijet → |
CARL GUSTAF WRANGEL.
Född d. 13 Dec. 1613. Grefve; Fältmarskalk; Generalissimus öfver Svenska armeen i Tyskland; Riksamiral, sedan Riksmarsk; Medlem af Förmyndareregeringen under Konung Carl XI:s minderårighet; Generalfältherre och President i K. Krigs Collegium; Generalguvernör i Pommern; Kansler för Greifswalds Universitet. Död på sitt gods Spiker på Rügen d. 24 Juni 1676.
1.
Åts. CAR. GVST. VRANGEL SAC REG. REGNIQ SVEC SENAT. ET CAMP. MAR. Bröstbilden, h. s., i harnesk med mantelveck.
Fråns. NON EST MORTALE QVOD OPTO. En arm ur skyn med jernhandske håller, stödd mot Wrangels vapensköld, ett upprätt svärd omlindadt med två lagerqvistar och med en konglig kröna på spetsen. Deröfver ett strålande יהוה. Skölden står på ett segment af jordgloben.
Oval af 1312 liniers böjd (11 storl.). Gjuten och cicelerad af obekant mästare, förmodligen i Tyskland, 1646, då Wrangel blef Riksråd och Fältmarskalk, eller något af de följande åren före 1651, då han blef Grefve. — K. Mk. o. B-n i silfver.
2.
Åts. CAROL GVSTAV WRANGEL COM. IN. SALM. LIB. BAR. IN. LINDB. (- - - Comes in Salmis Liber Baro in Lindesberg). Bröstbilden, h. s., i harnesk med mantelveck.
Fråns. VOR. WRANB. EKEBYH SPIKER ET LVD HO. DOM. IN SKOG KLOS. BRE ET ROS D. (Vora Wrangelsborg Ekebyhof Spiker et Luderhof Dominus in Skogkloster Brehmer-Vöhrde et Rosdorp). Grefve Wrangels vapensköld, delad i sex fält kring hjertvapnet och med hjelmprydnader, omgifven af två palmqvistar. Vid sidorna: 16 62 g t.
Diam. 12 lin. (9 storl.). Gravören G. T. obekant. Slagen 1662, förmodligen i Tyskland. Sällsynt. — K. Mk. i silfver; B-n i silfver, men gjuten.
3.
Åts. CAR. GUST. WRANGEL: COM. IN. SALM. R. SUE. SEN. & ARCHI. Bröstbilden, v. s., i harnesk.
Fråns. Vapenskölden som på N:o 2, men under grefiig krona, utan hjelmprydnader, omgifven af två palmqvistar. Öfverst: 1662. Det hela omslutes af en lagerkrans med en ögla upptill och en nedtill.
Oval af 17 liniers höjd (15 storl.). Gjuten och cicelerad 1662, förmodligen i Tyskland. Det enda kända exemplaret af denna medalj, hvilken varit ämnad att bäras som halsprydnad, sågs af Författaren 1839 i Leipzig hos myntsamlaren v. Posern Klett och inköptes följande året. — K. Mk. i guld.
4.
Åts. COMES CAROL GVSTAV WRANGEL. R. S. ARCHISTRATEG. Bröstbilden, h. s., i harnesk och mantelveck. — Under armen en pil med udden uppåt mellan två stjernor.
Fråns. DONEC ERVNT HOMINES. Ryktet (en be-vingad qvinna) flygande, blåser i en basun, hvarur den anförda inskriften synes komma, och fäller en lagerkrans öfver en nedanför liggande samling af vapen (svärd, spjut, harnesk, kask, sköld). I afskärn.: 1665.
Diam. 1612 lin. (14 storl.). Slagen 1665. Pilen med stjemorna under armen på Åtsidan är Myntmästaren Abraham Kocks märke på Svenska mynten 1665—1668. Man skulle häraf kunna sluta att han graverat denna medalj. Sannolikare är dock att Breuer, som på 1660:talet arbetade i Stockholm, gjort denna likasom de flesta, om icke alla, de efterföljande variationerna, allt för att smickra den mäktiga Riksmarsken. Sällsynt. — B-n i bronz, gjuten. Fanns i silfver i Kamereraren Ax. Frölings samling.
4. a.
Åts. COMES. CAROL. GUSTAV. WRANGEL. R. S. ARCHISTRATEG. Bröstbilden som på N:o 4, men utan signatur under axeln. — Utan Frånsida.
Diam. 1514 lin. (13 storl.). Gjuten och cicelerad efter Åts. till N:o 4. Detta exemplar, det enda kända i Svenska samlingar, erhölls af Författaren år 1838 hos Bibliothekarien O. Devegge i Köpenhamn. En dylik finnes beskrifven i v, Loon, Histoire metallique des Pays-bas, 2 T. p. 429. Högst sällsynt. — K. Mk. i silfver.
4. b.
Åts. C. CAR: GVST: WRANGEL. R. S. ARCHISTRATEG: Bröstbilden som på N:o 4. — Under axeln: brever.
Fråns. Lika med N:o 4; men i afskärn.: 1666. Inskriften slutar vid Ryktets vingspets.
Diam.- 1612 lin. (14 storl.). Grav. af Joh. Georg Breuer 1666. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i silfver.
4. c.
Åts. CAR: GUST: WRANG: R. S. ARCHISTRATEG. Bröstbilden, h. s., i prydljgt harnesk utan mantelveck.
Fråns. Densamma som till N:o 4. b.
Storlek som N:o 4. b. Utan tvifvel graverad af samma Breuer. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i silfver.
4. d.
Åts. Inskriften sota på N:o 4. c, men: ARCHISTRATEG. Bröstbilden, h. s., i harnesk och mantelveck med bredt bräm.
Fråns. Som på N:o 4. b och c, men inskriften skjuter tre bokstäfver framom Ryktets vingspets. Årtalet i afskärningen saknas.
Storlek som N:o 4. b och c. Arbetet sämre än i dessa, men torde dock vara af Breuer. (St. i Banken). — K. Mk. o. B-n i silfver.
5.
Åts. CO: CAR: GVST: WRANG: R. S. AR: Bröstbilden, h. s., bildad efter N:o 4. Nedanför: ett monogram innefattande j. b.
Fråns. Bildad efter N:o 4. I afskärn.: 1666.
Diam. 11 lin. (8 storl.). Grav, af J. G. Breuer. — Sprickor, i synnerhet på Fråns., visa att stamparne varit sprängda. Mycket sällsynt. — B-n i silfver.
6.
Åts. CAR: GVST: WRANG: R. S. ARCHISTRATEG. Bröstbilden, h. s., i harnesk och mantelveck.
Fråns. Som på de föregående N:o 4 och 5, med årtalet 1666 i afskärningen.
Oval 1034 lin. hög (712 storl.). Grav. af J. G. Breuer eller efter hans arbete. Sällsynt. — K. Mk. o. B-n i silfver.
7.
Åts. REGINA. CHRISTINA. Drottning Christinas bröstbild, h. s., i mantelveck.
Fråns. X. ARMATIS. DANOR. NAVIB. DVCTORE. WRANGELIO. CAPTIS. A. 1644. inom en lagerkrans.[1]
Diam. 814 lin. (512 storl.). Grav. af A. Karlsten eller någon af hans elever för den s. k. Karlstenska serien af minnespenningar öfver Sveriges Regenter från och med Gustaf I till och med Carl XII. Se Berchs Beskrifning öfver Svenska Mynt och Kongl. Skådepenningar, pag. 327—334. Frånsidans inskrift afser Wrangels ryktbara seger öfver Danska flottan vid Femern d. 13 Oct. 1644. — K. Mk. o. B-n i silfver i nämnda serie.
8.
Åts. C. G. WRANGEL COM. R. SV. S. ARCIUSTRATEG. ET THALASS. Bröstbilden, h. s., efterbildad N:o 4. c. — Nederst: m. f.
Fråns. UTRAMQUE PROMERITO. Segergudinnan stående med lagerkrans i högra och en corona navalis i venstra handen, hvilken hon stöder på ett skeppsroder. I afskärn.: terra marique victor ob. mdclxxvi.
Diam. 1014 lin. (7 storl.). Grav. af M. Frumerie. (St. på K. Myntet). Slagen af Svenska Akademien 1841. — K. Mk. o. B-n i silfver.
Grefve Wrangel var en af de utmärktaste bland de många stora fältherrar, som under 17:de århundradet gjorde Svenska vapnen ärade och fruktade. Segerlyckan följde honom lika troget på landet som på hafvet. Från 1627 deltog han i Gustaf Adolfs fälttåg och blef 1646, efter Torstensson, högste befälhafvare öfver Svenska armeen i Tyskland. Innan Wrangel ännu hade mottagit detta befäl, förekom en lysande episod i hans hjeltelif. Skickad af Torstensson till Amiral Fleming, måste han, när denne stupat, åtaga sig befälet öfver den Svenska flottan, som i skadadt skick låg instängd af den Danska i hamnen vid Kiel. Han räddade de Svenska skeppen genom en krigslist, återvände samma år med förstärkning och slog i grund den Danska flottan vid Femern (se N:o 7). Nya lagrar vunnos i Konung Carl Gustafs Pohlska krig, särdeles vid eröfringen af Warschau, och i det Danska både till sjös och lands. Att fullständigt förtälja hans bedrifter i alla dessa fälttåg skulle vara att skrifva Sveriges krigshistoria under samma tid. Då han 1674 mottog öfverbefälet i kriget mot Kurfursten af Brandenburg, voro krafterne brutna; och lyckan öfvergaf den här, hvilken han icke mera sjelf kunde föra i striden.
- ↑ Sjelfva sjöslaget är afbildadt på Frånsidan af en stor minnespenning, präglad i anledning af Drottning Christinas öfvertagande af riksstyrelsen samma år. (Berch, Beskr. p. 128, N:o 20.)