När vi började 1902/Inledning

av Sveriges Författareförening

[ 1 ]Enhvar, som närmare intresserar sig för lefnadsteckningar af litterära personligheter, vet nogsamt, huru välkommet hvarje själfbiografiskt meddelande är, helst om det berör ungdomsdagarna, gryningens tid, den oftast minst kända. Och äfven en större allmänhet önskar gärna ur en författares egen mun höra förtäljas om »de första stegen».

Ur dessa synpunkter tog för något år sedan en tysk författare — K . E. Franzos — initiativ till en samling små själfbiografiska uppsatser af kända tyska skriftställare ur äldre och yngre släktled, de där hvar och en skildrade »die Geschichte des Erstlingswerks». En liknande samling — »My first book» — har äfven utkommit i England.

Så väcktes ock inom Sveriges författarförenings styrelse på tal att i år, i stället för en kalenderartad årsbok af mera tillfälligt innehåll, utgifva en samling uppsatser åstadkomna ur en dylik enhetlig synpunkt, och Styrelsen beslöt anmoda ett antal af våra skönlitterära författare — medlemmar [ 2 ]af föreningen — att nedskrifva några sidor om sitt förstlingsverks eller annat ungdomsarbetes tillkomst eller om de stämningar och förhållanden, under hvilka det skapades — med ett ord: historien om när de började. Denna anmodan har från de flesta håll mött vänligt gensvar, och resultatet är den samling som här föreligger.

Bland dem, som tillmötesgått författarföreningens anhållan, må med särskild tacksamhet nämnas dess hedersledamot, H. M. Konungen, som under sin rekreationsresa i våras fann tid och tillfälle nedskrifva de sidor, med hvilka föreningen har hedern inleda samlingen, och som härigenom lämnat ett nytt bevis på sitt allkända intresse för vittra idrotter och sin samkänsla med deras utöfvare.

Våra bidragande hafva fattat sin uppgift olika. Under det flere dröjt vid något af sina mera framstående arbeten — det som först slagit igenom — hafva andra skildrat det först utgifna arbetets historia och åter andra fäst sig vid barndomens lekfulla lärospån. Hvad härigenom boken mist i enhetlighet torde ersättas genom omväxling.

Bidragen åtföljas af författarnes porträtt; — så vidt möjligt varit från den tid uppsatserna behandla.