Norrköpings Weko-Tidningar.

Den 21 October År 1758.

Föliande Resande äro ankomne:

Grefwe Posse til Stockholm. Hof-Rådet Holstein Berenschal til Stockholm. Justitie Ombudsmannen Beron neder åt Landet. Handelsman Magnus Lovin ifrån Wexiö til Stockholm. Riks-Rådinnan Cederström ifrån Stockholm til Björkwik. Kammartjenaren Erich Björk til Stockholm. Cornetten Granqwist ifrån Stralsund til Stockholm. Handelsman Johan Wetterstrand ifrån Linköping til Åby. Assistenten Wetterblom och Stockenström ifrån Linköping, Logera hos Källarmästaren Egge. Fabriqueuren Kleis ifrån Linköping. Studenterne P. Gryzell, Aurin, Reenström, och Hult, til Upsala. Assessor Uggla til Åby-ting. Brukspatron J. Broberg til Hults-Bruk. Handelman Magnus Norberg ifrån Öregrund, Logerar hos Joachim Lind.

Ifrån den 14 til den 21 Octobr. äro i Norrköping födde: 1 Piltebarn, 2 Flickebarn. 4 Brudepar wigde, samt döde 7 gamla Personer, och 2 Barn.

Namnen på de döde gamle Personer med deras siukdomar:

I St. Olofs Församling: Sjöman Anders Kullman, död af Oos. Afskedade Båtsman Swen Malmberg, af långsam Frossa. Bränmästaren Maths Gabrielssons hustru Catharina Månsdotter, af heftig Feber. Trägårdsmästaren Thomas Luichs hustru, Karla Palm, af långsam Frossa. I St. Johannes: Warfskarlen Lars Ljungdahl 35 År gammal, död af hetsig Feber. Sjöman Johan Johanssons hustru, Lisa Månsdotter 70 År gammal, af Bröstsjuka. Skeppstimmerman Barthold Grillis Enka, Elin Andersdotter 93 År gammal af ålderdoms Krämpor.

I denna Weka äro följande Fartyg ankomne:

Arvid Björckman ifrån Stockholm med diverse Persedlar. Thomas Åberg ifrån Stockholm med Spannemål at härstädes låta förmala.

Under Lastning liggande Fartyg:

Skepparen Petter Åman wil til Stockholm. Gustav Lind til Stockholm. Olof Öhr til Stockholm. Håkan Cullin til Stockholm.

I denna weka äro följande Fartyg här ifrån afgångne:

Anders Berndson, och Johan Bofström til Stockholm med Spannemål och Wictualie-Waror.

At köpa åstundas:

En god Mjölke-ko, som nyligen har, eller snart skal bära. Underrättelse om Köparen fås på Boktryckeriet.

[ 2 ]

Til Salu är angifwit:

Et Parti Spansk Ull billigt pris, hwar på kan ses Prof, och ärhållas underrättelse om priset, på Boktryckeriet.

Et par något brukade swarta Bringselar med Meßingssiljor, hwarom Underrättelse äfwen på Boktryckeriet bekommes.

Tjenstsökande:

En wäl Studerad Person åstundar en anständig Condition til någon hederlig Ungdoms underwisande, i Språken, Historien m. m.

Af Trycket härstädes är nyligen utkommen en ny Förtekning på de här i Boklådan befinteliga Böker och Tractater, som af Älskare för intet kan bekommas.

Äfwen är nyligen andra gången Uplagd: Det borttappada och igenfundna Fåret, eller Historisk Christelig Berättelse Om en ung Man, hwilken af Satan låtit sig förledas, til at med honom gjöra Förbund, och i sex år tjena honom i allahanda ogudaktigt wäsende, är sedan genom then Rättfärdige Gudens Dom, råkad i hans lekamlige wåld och besittning, förskräckeligen plågad, men ändteligen genom then Högstas besynnerliga Nåd och Barmhertighet, ifrån hans tyranni frälst och befriad; Jämte en Historisk Tilökning af allahanda märkwärdiga Saker: Thenna tidsens säkra werld til skräck, men them Botfärdigom och Fromom til Tröst föreställt af M. Christian Scriver. Exemplaret säljes för 3 Daler Kopp:mt.

Här finnes jämwäl: Probsten Andreas Ol. Knös Christeliga Predikan: Om JESU Frestelser, såsom Grunden til den hjelp, som en själ, under sina frestelser, hos JEsum har at tilgå. För 1 Dal. 16 Öre Exemplaret.

Och, Tanke-Försök uti allehanda Alfwarsamma och Flyktiga Ämnen. Alla 3 Delarne för 3 Daler.

Noch, Johan Hybners Tre gånger Twå och Femtio utwalda Bibliska Historier utur Gamla och Nya Testamentet med Figurer, hwar wid är tilökt en kort Underwisning om the til Saligheten nödigaste Stycken, tydeligen fattade uti allenast 22 beswarade Frågor, med Kärnspråk bestyrkte, in 8:vo inbundne.

Prenumerationen på deßa Tdningar för et År, som til denna Månads Slut emottages på Boktryckeriet härstädes, är 6 Daler Kp:mt. Men, om någon sedan deraf skulle åstunda Del, kan Årgången icke lemnas under 9 Daler samma Mynt.

Den, som häruti något om Köp, Salu, Hyra, eller annat, til sin enskilta Förmån, wil hafwa kundgjortdt, äger ock dertil emot 18 Öre Kp:mts Ärläggande, Frihet.

[ 3 ]

Continuation af Berättelsen om NORRKÖPJNGS Ålder och Åtskilliga Öden.

Skulle en Swea Konung, genom en Christen Kyrkas Upbyggelse, uti et af Up-Swearne ännu icke aldeles underkufwadt Land, wisa sin Magt: och om et så wågsamt Försök, ibland Hedningarne skulle, efter Konung Inges Tanka, hafwa Bestånd; så war fuller ingen Ting bättre betänkt, eller då för Tiden billigare, än at, wid samma Kyrkas Inwigning, anförtro henne, tillika med Christendomens widare Befordran här å Orten, til Rikets utmärkte och synnerlige Förebedjare. Men ännu hade icke Swenska Folket af sine egne Landsmän bekommit någon Helig Ombudsman; och likwäl tyckes et sådant Ämbete, efter denna Tids Widskepelser, warit aldeles nödigt. Dess oagtadt hafwer man hit intils intet wetat af någon Sweriges Patron för den Helige Konung Erik, men at S. Johan för honom wärkeligen warit af Sweriges Konungar derföre ärkänd, kan ännu af wåra äldsta Lagböker inhämtas, som witna, at både Konung och Undersåtare, uti sielfwa Konunga-Eden, hwilken sedermera (uti Lands-Lagen, Cap. 4. och 5. Kon. B.) finnes blifwit ställd til Jomfru Sancta Maria och Sancte Erik Konung och all Hälghon, tilförene, uti S. Eriks Ställe, åkallat Sanctä Johannem Baptistä. Det är derföre så mycket större Heder för wår S. Johannis Kyrka, om framdeles med flera Skäl skulle kunna wisas, at hon af Konung Inge Stenkilsson först blifwit anlagd, at hon, ifrån samma Tid, ännu i Dag kan wara et Wedermäle til S. Johans widskepeliga Dyrkan här i Landet, såsom hela Rikets första och förnämste Patron. Men om detta och så tilgått, som man tils widare allenast wil antaga; så blifwer ändå en oafgjord Sak, hwilken af wåra närwarande tre Östgötha-Köpingar inom sina Råmärken först fått emottaga en Christen Kyrka. Och om man än häruti skulle kunna bewisa den enas Företräde för den andra; så följer likwäl icke deraf, at Köpings Namn och Rättighet förr blifwit lemnade det ena, än andra Ställe. Man måste således af annan Grund upsöka desse Köpingars Ursprung, så framt man ändteligen wil weta, hwilken som hafwer det äldsta.

§. 4. Om de Östgöthske Köpingars Uprinnelse.

En köping kan icke en Gång begripas, utan man wet hwad Köp är: Och ingen lärer någorstädes medgifwa des wärkelighet, utan at tillika se Mögeligheten och Belägenheten för Köp och Skifte, eller, det som är det samma, huru Köpare och Säljare der beqwämligen kunna råkas. Den som wet, at wåra Förfäders förnämsta Bemödande icke just syftade på Handelens Upkomst, fast än de Förnämare nog ändå funno Utwägar, at af Utländningar bekomma, hwad de åstundade, lärer intet anse [ 4 ]Hedendomen, sådan som den hos oss warit, för någon Drif-fiäder til Köpingars Anläggande, om de eljest, såsom de böra, skola anses för fredade Platsar, hwarest fria och otwungna Köp och Skiften kunna öfwas. Jag wil icke heller utgifwa Christendomen för enda Medlet härtil; Men at den uti wåra Nordiska Länder medbragt mera både Säkerhet och Uplysning, lärer på detta Ställe mindre behöfwa bewisas. Början til Östergöthlands andeliga och lekamliga Sällhet är således redan wisad; Men en Påfölgd är det, som man nu korteligen tänkt widröra. Jag får intet upstiga til wåra äldsta Folkflyttningar, och wisa det ena Göthiska Folkets Afkomst ifrån det andra. Jag nöger mig nu, at antaga det för afgjordt, som både en Naturlig Ländernes Belägenhet och owäldig Sagen bestyrka. Sådant är det, som berättas om Gotlands första Bebyggning af Östgöthar, och Gotländningarnes ansenliga Handel. Men jag hafwer ofta undrat, när detta Lands Inbyggare börjat at drifwa en så beryktad Handel, och ändteligen stadnat deruti, at de midt uti ellofte Århundradet ännu icke hunnit deraf blifwa allmänt bekante, fast än de då redan likwäl icke aldeles måste warit wid denna Handtering owane; emedan de af Kejsar Lotharius, som lefde i Slutet af detta och Början af följande Seculum, ärhållit Tilsägelse på Trygg- och Säkerhet, samt Frihet, jämwäl i Tyska Riket, at bruka sin Lag: hwilket Privilegium Bäjerske och Saxiske Hertigen Henrik, uti sin Förnyelse af den 17 Septembr. 1163. kallar Juris & Pacis decreta. Flera sådana Frihetsbref, som de sedan på andra Orter sig förwärfwat, blifwa härefter icke så sällsynta. Af detta Handelsfolk är det, som jag med tämelig Säkerhet tiltror mig, at wisa de til Gotland nästliggande Köpingars Uprinnelse. Ja, jag torde icke fela, om jag äfwen ifrån samma Ursprung härleder så wäl Linköpings, som Jönköpings och Nyköpings Början och Tilwäxt. Men den förnämsta Omständighet angående Tiden, när de blifwit anlagde, är ännu tilbaka. At hwarken Christendom, eller Hedendom, nödwändigt framföda dylika Inrättningar, sades nu på stunden; Men, om en Naturlig Strid emellan twenne så olika Gudsdyrkans sätt, förenad med andra Borgerliga Oroligheter, emellan deras Bekännare skulle åstadkommit en Skilnad, sådan, som man wid Birkas Förstörning wid pass År 1066 eller 1067 torde igenfinna; så är ju mycket troligit, at en sådan Missämja orsakat den swagare delens Flyttning til mera säkra, och kanske ännu beqwämare och fördelaktigare Ställen: Jag menar at de Tyske Köpmän med sit Anhang, som förr uti denna namnkunniga Handelsplats haft sina Säten, då flyttat til Gotland undan flera slika