O Kristus, Du är källan
| ← Evigt liv det är att känna |
|
Den pärla Kristus funnit har → |
| Femte upplagan |
134
O Kristus, Du är källan,
Guds källa djup och klar
Av kärlek, nåd och visdom,
Som evigt är och var.
Dess strömmar blott vi smaka
På denna jordestrand,
I djupa drag vi dricka
Uti Immanuels land.
2 ”Min älskade mig äger,
Och Han är evigt min”.
Väl må hans skönhet fylla
Vårt hjärta, själ och sinn.
Helt trygga uti Honom
Och i hans Faders hand,
Till härlighet Han för oss
Uti Immanuels land.
3 Vår levnadsstig Han styrde
Uti sitt kärleksråd,
Och även mitt i sorgen
Sken glansen av hans nåd.
Snart få vi skåda Honom,
Som fört oss vid sin hand,
Och se hur Lammet strålar
Uti Immanuels land.
4 Som bruden på sin brudgum,
Ej på sin prydnad ser,
Så skåda vi på Jesus,
Ej på den lön Han ger,
Ej blott på härligheten,
Men på hans stungna hand.
Guds Lamm är själva glansen
Uti Immanuels land.