På hafvet (Wennerberg)
| ← Till tonerna |
|
Palinodia → |
O, dröj än en stund öfver vågen,
Du sjunkande sol, med ditt afsked
Och lys mina helsningar vägen
Till hemlandets blånande skär!
Än ser jag dem skymta ur fjerran
Och vinka mig tusen farväl...
Men — ditt afsked var kort
Från min älskade strand;
Och du redan gått bort
Till ett främmande land.
Så gör ock jag.
Men det kommer en gång
En ljusare dag
Och en gladare sång,
Då jag helsar dig, vändande åter.