Post- och Inrikes Tidningar 1836-01-19
| ← N:o 13. Måndag 18 januari 1836 |
|
N:o 15. Onsdag 20 januari 1836 → |
| Index. |
SVERIGES STATS-TIDNING,
eller
POST- och INRIKES TIDNINGAR.
N:o 14. Tisdagen den 19 Januari 1836.
Meteor. Obs. Den 18 Jan. kl. 2 e. m. Barom. 24,90 4 1/4 gr. kallt, S. mulit. Kl. 9 e. m. Barom. 24,80, 11 3/4 gr. kallt, N. klart, snöat mycket både för och eftermiddagen. — Den 19 Jan. kl. 6 f. m. Barom. 24,98, 10 1/4 gr. kallt N. klart.
Officiella Afdelningen.
Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse, angående de vid sista Riksdag af Rikets Ständer fattade beslut i afseende på Bankens depositions- och låne-rörelse; gifven Stockholms Slott den 17 Dec. 1835.
Wi CARL JOHAN &c. göre veterligt: att, sedan Wi, i öfverensstämmelse med hvad Wi, uti Nådig Skrifvelse till Rikets Ständer af den 25 sistlidne Maj, förklarat, fortsatt pröfningen af de grunder för Bankens rörelse och förvaltning, som Rikets Ständer hos Oss i underdånighet anmält i Skrifvelse af den 30 nästföregående Mars; så hafve Wi velat härmed allmänligen kungöra följande i nämde Skrifvelse innefattade föreskrifter, dem Wi funnit röra allmänhetens förhållanden till Banken och icke stå i strid med Lagarne om mynt-bestämningen och för Banken af den 1 Mars 1830.
I. Angående depositioner i Banken.
1:o Banken må emottaga och å räkning föra depositioner af:
a) Svenskt Silfvermynt eller Banko-Sedlar, under förbindelse för Banken att tillhandahålla åt den person, för hvilkens räkning insättningen blifvit gjord, en dermed lika stor summa, och står det räkninghafvaren fritt att samma summa, antingen i Silfvermynt eller Banko-Sedlar, uttaga.
b) Dukater, under förbindelse för Banken att åt räkninghafvaren tillhandahålla ett lika stort antal som insatt blifvit.
2:o Banken må äfven, så vidt utrymme och lägenhet dertill inom Banken gifvas, emottaga till förvar under försegling af insättaren, paketer eller annan flyttbar egendom, utan att om innehållet undfå uppgift och utan ansvarighet å Bankens sida för oförvållad skada och tillfällig olycka; med rättighet för Banken att, i förhållande till tiden och det nedsatta godsets rymd, för sådan deposition uppbära en afgift, som i Reglementet kommer att bestämmas.
3:o Depositioner å så kallad löpande räkning få fortfarande, utan afgift, hvarken vid insättning eller uttaganing, äga rum för det slags insättare, som icke någonsin utställa invisningar till större belopp, än deras hos Banken insatta behållning utgör.
Till Deponenter af denna Klass räknas: alla Oss och Kronan eller Rikets Ständer underlydande Allmänna Werk och Kassor, de under Stockholms Stads Styrelse hörande Embets-Werk och Kassor, samt för öfrigt sådane allmänna Inrättningar, Välgörenhets-anstalter m. fl., om hvilka med tillförsigt kan förutsättas, att ingen öfver-assignering kommer i fråga.
4:o Privata assignerings-rätten i Banken må tills vidare fortfara emot en afgift af 4 R:dr B:ko för hvarje folium om 40 rader af den löpande räkningen, med förbehåll tillika, att den minsta afgiften, som för hvarje år beräknas, blifver 20 R:dr, motsvarande 5 folier.
II. Angående Bankens låne-rörelse.
A) Låne-Bankens vanliga rörelse-grenar.
5:o Följande Bankens utlåningar böra med oförändrad räntefot till nästa Riksdag fortsättas, nemligen:
a) Kreditiven till Manufaktur-Diskonten, Jern-Kontoret och Fahlu Bergslag;
b) Kreditivet för Stockholms Stads Brandförsäkrings-Kontor, bestämdt till ett belopp af högst 33,333 1/3 Riksdaler;
c) Kreditiv för Spar-Banker, till det stadgade beloppet af högst 50,000 R:dr för Stockholms, 20,000 R:dr för Götheborgs, och 10,000 R:dr för en hvar af de öfrige, som dertill sig anmäla;
d) Lån emot pant af Guld och Silfver, Koppar, Jert och öfriga effekter som finnas uppräknade i 4 Art., 4 Afdeln., 10—15 §§. af nuvarande Banko-Reglemente;
e) Lån till fulla Kapital-beloppet mot Hypothek af Bankens egna Obligationer, härrörande från dess, före år 1830 gjorda, upplåningar;
f) de så kallade Odlings-lånen, under den förändrade benämningen af Skiftes- och Odlings-lån.
g) Fastighets-lånen, med den enda förändring, att, i stället för det af senaste Rikets Ständer såsom Maximum antagna belopp, 4,770,939 R:dr 5 sk. 7 r:st., summan i rundt tal antages till 4,780,000 R:dr.
6:o Banken får hädanefter ej till Städer eller Korporationer utgifva några nya lån utöfver hvad Rikets sist församlade Ständer, enligt 1830 års Banko-Reglemente, medgifvit.
B) Lånerörelse genom Banko-Diskonten.
7:o Ifrån Banko-Diskontens nu ägande låneförlag af Banken, som, med inberäkning af de dit hörande, efter enahanda grunder förvaltade, Provins-Låne-Kontorens förlags-kapital, utgör en Summa, stor 8,000,000 R:dr, må årligen, ifrån och med år 1836, 200,000 R:dr, motsvarande 2 1/2 procent af hela låneförlaget, öfverflyttas till Kassa-Kreditiv åt Hypotheks-Föreningar, i händelse dylika inrättningar uppstå, och till Kassa-Kreditiv sig anmäla, under de villkor här nedanföre upptagas.
Sjelfva Diskont-rörelsen kommer för öfrigt att fortgå utan annan förändring, än att Banko-Styrelsen, så vida förberörde medel skulle kunna öfverflyttas till Kassa-Kreditiv åt Hypotheks-föreningar, må, då fråga är om nytt låns utbekommande, eller eget ompröfvande, och i mån af fondens användande i sistnämde låneväg, kunna nedsätta det högsta belopp, hvarför en person, såsom låntagare får häfta, först till 5000 R:dr och ytterligare till 4000 R:dr; men att, i händelse åter berörde medel från Banko-Diskontens låneförlag ej skulle kunna till Kassa-Kreditiv åt Hypotheks-föreningar användas, samma medel skola i Diskont-väg hädanefter, såsom hittills, utlånas.
C) Låneunderstöd medelst Kassa-Kreditiv.
8:o Kassa-Kreditiv må af Banko-Styrelsen kunna beviljas, dels åt Associationer, som på större handelsplatser kunna sig bilda, för att, medelst upplag och belåning af Svensk spanmål, underlätta och befordra exporten deraf genom spanmålens vårdande och beredande till afsättlig handelsvara, sedan dylika Associationer visat, att de erhållit af Oss i Nåder fastställda Reglementen, samt åt sådana Privat-Banker, som i större skala vilja sig befatta med belåning af Svensk spanmål, dels åt de Hypotheks-föreningnr, som kunna uppslå, och hvilkas Reglementen blifvit af Oss i Nåder gillade;
under iakttagande:
a) att all nödig varsamhet användes, så att det emellan metalliska Kassan och Sedelstocken bestämda förhållande af 2: 5 icke genom Kassa-Kreditivs beviljande rubbas; samt att Banko-Styrelsen vid hvarje års ingång uppgör beräkning af hvad som till Kassa-Kreditiv kan blifva för året disponibelt;
b) att alla för Kassa-Kreditiv, enligt grunderna för Bankens förvaltning, tillgängliga medel, med undantag af de uti 18:de punkten serskildt omnämde 200,000 R:dr af Bankens låneförlag till Diskonten, skola i första rummet användas till Kassa-Kreditiv åt de Associationer, som uteslutande, samt de Privat-Banker, som i större skala befatta sig med belåning af spanmål, på sätt och i den ordning här ofvan finnes upptaget, om och när dylika Associationer och Privat-Banker till sådana kreditiv kunna sig anmäla;
att de Hypotheks-föreningar, som, till erhållande af Kassa-Kreditiv i Banken, sig anmäla, äro uteslutande berättigade till Kreditiv af de 200,000 R:dr, som, i sådan händelse, kunna från Banko-Diskontens fonder öfverflyttas; samt att, af öfriga tillgängliga medel, Kassa-Kreditiv böra dem beviljas näst efter ofvannämde Associationer och de Privat-Banker, som i större skala med spanmålsbelåning sig befatta, samt
att, i händelse flere, inom samma Klass, till Kassa-Kreditiv, på en gång och till större belopp, än Bankens tillgångar för året medgifva att i sådan väg användas, sig anmäla, de tillgängliga medlen då, efter Banko-Styrelsens ompröfvande, fördelas emellan dem, som samma Klass tillhöra;
c) att på Banko-Styrelsens ompröfvande beror, att, efter tagen kännedom af de till Kassa-Kreditiv sig anmälande Inrättningars omfång och verksamhet, bestämma till hvad belopp en hvar af dem må Kassa-Kreditiv erhålla; dock icke åt någon Association eller Privat-Bank, i och för Spanmålsbelåning, mera än 150,000 R:dr B:ko, samt ej åt någon Hypotheks-Inrättning mera än 300,000 R:dr samma mynt;
d) att Kassa-Kreditiv beviljas, uppå en tid af högst ett år, åt de Associationer och Privat-Banker, som med spanmålsbelåning sig befalla, samt, från Riksdag till Riksdag, åt Hypotheksföreningar;
e) att de Kassa-Kreditiv, som inom ett år skola inbetalas, helst böra beviljas på olika tider af året, så att, om möjligt är, hvarje månad något eller några af dem må vara förfallna, och, i händelse af behof, kunna indragas.
f) att Banko-Styrelsen bör i möjligaste måtto tillse, att Kreditiven begagnas enligt deras egentliga bestämmelse och icke till en utsträckt assigneringsrörelse för de dagliga och stundliga behofven, hvartill de löpande räkningarne i Depositions-Banken, grundade på erforderliga medels successiva insättning, äro hufvudsakligen ämnade.
9:o. Vidare skola i afseende på de Kassa-Kreditiv, som af Banko-Styrelsen beviljas, följande stadganden gälla:
a) för alla gemensamt:
att, innan någon lyftning af Kassa-Kreditiv till större eller mindre del får äga rum, skall den som sådant Kreditiv erhållit, för hela det beviljade Kreditivets belopp, hafva till Banken aflemnat fullgod och af Banko-Styrelsen antagen säkerhet;
att första folium af den löpande räkningen erhålles utan folii-afgift, men för hvarje af de öfriga erlägges 2 R:dr. B:ko;
att för de å Kreditivet dragna summor beräknas Banken 5 procent till godo, tills betalning sker;
att utassigneringar och afbetalningar få, i mån af behof och lägenhet, verkställas å tal af jemna 100 Riksdaler;
att alla å Kreditiven dragne assignationer skola, med görligaste första, Bankens aviseras, samt deras belopp inberäknas uti Banko-Sedelstocken, så snart sådan avis ankommit; samt i öfrigt
b) för Hypotheks-föreningar:
att, om kommande Rikets Ständer skulle besluta upphörandet af de Kassa-Kreditiv, som åt Hypotheks-föreningar beviljas, det åligger den Hypotheksinrättning, som Kreditiv erhållit, att, 6 månader efter erhållen del af Rikets Ständers beslut, hafva sin skuld till Banken inbetalt;
att Banko-Styrelsen, i händelse densamma finner Bankens egen ställning sådant fordra, äger att, äfven emellan Riksdagarne, Kreditiven uppsäga, med påföljd, att skulden då senast inom 9 månader derefter skall varda i Banken liqviderad;
att Kassa-Krediliven ej få begagnas såsom stående lån;
att, derest Banko-Styrelsen, af det sätt, hvarpå dessa Kreditiv begagnas, funne anledning dertil, att desamma af någon Hypotheks-förening begagnades såsom stående lån, Banko-Styrelsen skall deröfver infordra förklaring af den Hypotheks-förening, emot hvilken sådan anledning förekommit, samt derefter äga att Kreditivet genast uppsäga, så vida förhållandet ej finnes nöjaktigt förklaradt;
att, då Kreditiv af sistnämde anledning uppsäges, detsamma skall Sex månader derefter till fullo inbetalas;
att den Hypotheks-förening, som sålunda gjort sig af det beviljade Kreditivet förlustig, icke kan, utan Rikets Ständers ompröfvande, nytt Kreditiv beviljas;
c) för Associationer och Privat-Banker, som i större skala med belåning af spanmål sig befatta;
att desse till Banko-Styrelsen årligen ingifva vederbörliga intyg derom, att de med belåning af spanmål verkligen sig befatta, på sätt och i den ordning de för dem utfärdade Reglementen stadga;
att Banko-Styrelsen, derest den skulle finna anledning, att de åt dessa inrättningar förunnade Kreditiv icke användas i och för de dermed afsedda ändamål, äger att, efter infordrad förklaring, och så vida densamma ej finnes nöjaktig, ofordröjligen indraga det Kreditiv, som på sådant sätt blifvit förbrutet;
att, i afgift till Banken, erlägges 1/2 procent af den beviljade summan, om den uppgår till 2000 R:dr eller derutöfver, men för Kreditiv å alla mindre summor 10 R:dr;
att af Banko-Styrelsen beror, att, efter förloppet af den tid, uppå hvilken Kassa-Kreditiv i allmänhet högst får beviljas, eller ett år, medgifva förnyelse deraf;
att Banko-Styrelsen, om så nödigt pröfvas, jemväl äger rättighet att uppsäga större eller mindre del af dessa Kreditiv, hvaraf följden i slikt fall blifver, att Kreditiv-rättigheten 3 månader efter uppsägningen minskas med 1/4:del, och för hvar tredje månad ytterligare med 1/4:del, till dess nödjg nedsättning är vunnen, eller ock hela Kreditivet är till inbetalning förfallet, som alllid inträffar ett år efter dess beviljande.
D) Utlåning emot Hypothek af aktier och publika papper.
10:o Belåning af aktier och publika papper må ej allenast fortfara, utan äfven, i mån af tillgång, utsträckas, med iakttagande:
att, såsom hypothet, må antagas och belånas:
a) till fulla Kapital-beloppet:
Riksgälds-Kontorets före sistlidne Riksdag utfärdade Obligationer med 5 procents ränta samt de så kallade lottsedlarne för Trollhätte Sluss-verk.
b) Till 90 procent af Kapital-beloppet:
Riksgälds-Kontorets efter sista riksdag utgifne Obligationer med 5 procents årlig ränta, och försedde antingen med viss förfallo-tid, eller uppsägbare å fordrings-ägarnes sida;
c) till 3/4:delar af vanliga försäljnings-priset under de 3:ne näst före belåningen förflutne månaderne:
Riksgälds-kontorets Obligationer med lägre ränta än procent om året, eller utan viss förfallotid eller uppsägnings-rätt å fordrings-ägarnes sida: och Arméns Ackords Amorterings-Fonds Obligationer;
d) emot tillika stäld antaglig borgen för den brist i Werkets fordran, som vid Hypothekens användande möjligen skulle kunna uppkomma;
Aktier i Södertelje Kanal- och Slussverks-Bolag till 50 procent af det ursprungligen tecknade Kapitalet, belöpande sig till 10 procent af den summa, nuvarade aktierne upptaga.
Aktier i Götha-Kanal-Bolag till 25 procent å primitiva Aktie-kapitalet, med iakttagande tillika, att inga andra af dessa aktier få belånas, än de för hvilka den för åren 1830, 1831, 1832 och 1833 förfallna aktie-insättning, efter 2 och en half procent å gamla aktierne, blifvit, enligt Kanal-Direktionens bevis, fullgjord.
E) Låne-rörelse genom Handels-Diskonten.
11:o Handels-Diskonten, under benämning af Handels- och Närings-Diskont, må fortsättas, med iakttagande endast af följande förändringar och tillägg:
a) Lån kunna beviljas å sex eller mindre antal af månader;
b) Räntan, hvilken för närvarande utgör 5 proc., bestämmes till 6 proc, som likväl af Banko-Styrelsen kan nedsättas till förstnämde belopp, om så nödigt aktas;
c) Vid de tillfällen, då lån ifrån Allmänna Diskonten icke genast kunna utfalla, i anseende till större antal sökande, berättigas Handels-Diskont-Direktionen utgifva lån under den nuvarande minimi-summan, 1000 R:dr, dock ej till lägre belopp än 500 R:dr;
d) Uti högsta tillåtna skuldsättningsbeloppet, hvilket, likasom hittills, bibehålles vid 20,000 R:dr för låntagare, och tillhopa ej får öfverstiga 40,000 R:dr under alla förhållanden, i hvilka en och samma person kan blifva hos inrättningen häftande, inbegripes icke hvad samma person eljest må vara antingen till Banko-Diskonten eller Låne-Banken skyldig. Dock må Styrelsen icke underlåta att förskaffa sig alla de upplysningar, som kunna inverka på omdömet om lånsökandens ställning och förmåga, att i allo uppfylla ingångna förbindelser;
e) så vida låne-summan ej öfverstiger 10,000 R:dr, må af Banko-Styrelsen bero, att, i stället för en revers med tvenne namn, antaga, såsom hypothek, lånesummans hela belopp motsvarande förbindelse med allenast ett namn, hvilken förbindelse bör vara förfallen till Diskont-lånets förfallo-dag; skulle åter låne-summan stiga utöfver nämde summa, må Diskont-Styrelsen kunna, efter eget ompröfvande, antaga, såsom hypothek, antingen en revers med tvenne namn och en, lånesummans hela belopp motsvarande förbindelse, hvilken likväl då ej nödvändigt måste vara förfallen inom förfallo-tiden af det sökta lånet, eller ock allenast en revers med trnne namn;
f) Diskont-Styrelsen ålägges att noga tillse, det lånen verkligen blifva inbetalda, och ej genom omvägar af ett eller annat slag omsatta;
g) för Handels- och Närings-Diskonten bestämmes ett kreditiv å Låne-Banken af 250,000 Riksdaler, att begagnas endast då Handels-Diskonten nödgas återbetala uppsagda lån, innan den, genom upplagande af nya, eller indragning af egna fordringar, hunnit dertill anskaffa tillräckliga medel.
Genom denna Wår Nådiga Kungörelse äro Wåra Nådiga Kungörelser af den 7 April och 13 Maj 1830 till kraft och verkan upphäfne.
Det alle, som vederbör, hafve sig hörsammeligen att efterrätta. Till yttermera visso hafve Wi detta med Egen hand underskrifvit och med Wårt Kongl. Sigill bekräfta låtit.
Stockholms Slott den 17 December 1835.
- CARL JOHAN.
- C. D. Skogman.
Icke-Officiella Afdelningen.
INRIKES UNDERRÄTELSER.
Stockholm.
Kejserlige Ryske Generalen m. m. Hr Grefve van Suchtelen, som, med undantag af endast en kortare mellantid, under ett fjerdedels sekel förestått den härvarande Kejserliga Beskickningen, afled sistledne gårdags eftermiddag, i en ålder af 84 och ett halft år. De egenskaper, som utmärkte den bortgångne, både i det offentliga och enskilta lifvet, samt i vetenskapernas verld, försäkra åt hans namn en tacksam och varaktig åminnelse.
Hudiksvall den 11 Jan. Genom oförsigtighet vid förehafd kokning af tjära, uppkom i dag kl. 2 e. m., eldsvåda hos förre Gatläggaren Erik Pehrsson, i den särskilta byggning, som han hos sin måg, Gatläggaren Holmberg, å dennes vester i staden belägna gård, innehade och bebodde. — Ehuru hela byggningen redan stod i full låga, innan den vanliga brandsignalen med klämtning hann gifvas, voro likväl stadens brandsprutor få minuter derefter i full verksamhet och hindrade eldens vidare utbredande, till hvilken lyckliga händelse det lugna vädret i betydlig mån äfven bidrog. — Om deremot vestlig storm varit för handen eller olyckan nattetid inträffat, hade, med den höga lokal byggningen innehade, staden varit hotad med fullkomlig ödeläggelse.
Såsom anmärkningsvärdt förekommer, att under loppet af 2:ne månader eldsvåda sig yppat inom de fyra närmast hvarandra belägna städerna Söderhamn, Hudiksvall, Sundsvall och Hernösand. (Gefleb. L.T.)
Umeå den 6 Januari. Nu kunna vi här skryta af en äkta Norrlänsk vinter. Jorden är redan väl inbäddad i snö och skogarna se trefliga ut i sin hvita drägt. Jule-busken dignar under sinnbilden af den välsignelse, som landtmannen i hoppet ser afbildad i dess rika draperi. 20 graders köld hörer nu till medelmåttan; 30 till 36 graders och deröfver härunder Julhelgen och Nyårsdagen varit rådande. Längre upp åt landet och i Lappmarkerna säges qvicksilfret hafva stelnat. Flodernas strömfåror, som pläga trotsa hela vintern, hafva i år blifvit tidigt fängslade under isen, och forssarna, hindrade i sitt lopp af trotsiga ismassor, hafva stundom måst bana sig nya vägar till hafvet. Redan före Jul var ock vestra Quarken tillfrusen, så att man sedan obehindradt färdats med hästar deröfver, och isen har redan den styrka och vidd, att man ej befarar dess rubbning, förr än vårsolen upptinar den. En så tidigt lättad kommunikation med Holmön säges ej hafva i mannaminne inträffat. Lika ovanligt är ock det förhållande, som nu ägt rum, att första isbetäckningen af de större flodernas utlopp blifvit, likasom första snön, qvarliggande.
Nyårsdagen invigdes Säfvars Kyrka, och Kyrkoherden Högqvist introducerades vid samma tillfälle i församlingen. Den dubbla, högtidliga akten förrättades af Kontrakts-Prosten J. Risberg, i närvaro af en, i förhållande till årstiden och väderleken, talrik folksamling, som visserligen hade blifvit fördubblad, om ej nära 40 graders köld afhållit många ifrån kyrkan, isynnerhet af dem, som bo på längre afstånd derifrån. Många, som under en längre följd af blidare vintrar vant sig att ostraffadt försumma nödiga försigtighetsmått, hafva nu fått plikta med kyl-sår och på flera ställen har man sett foglar nedfalla döda på marken, deribland äfven skator. I Arnäs socken skall, enligt berättelse, den olyckshändelse inträffat, att en qvinna, på vägen mellan 2:ne byar, funnits liggande ihjälfrusen.
I Umeå socken föddes nyligen ett oäkta flickebarn, som var synnerligen missbildadt. Bland andra deformiteter hade det bakvända fötter, på det sätt nemligen, att hälen intagit tårnas rum och tårna funnos placerade framför fotleden. Sätet hade icke heller vanlig bildning och stolgång saknades. Lyckligtvis dog barnet på 8:de dygnet.
Upsala den 15 Jan. Enkan Anna Greta Gabrielsdotter Erngren, uti Norby by inom Hel. Trefaldighetsförsamlingen, afled den 30 innevarande månad. Hon var född den 7 April 1740, och hade således, med sin lefnadsålder, ingått uti ett helt sekels sista quinquennium. I flera såkallade Quinquenniitabeller hade hon blifvit upptagen såsom Hel. Trefaldighetsförsamlingens äldsta medlem. (Ups. Korr.)
Ystad. Kongl. Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge har förordnat Hof-Rätts Förste Notarien, v. Häradshöfdingen Falck, att såsom särskilt ordförande i Ystads Rådhus-Rätt handlägga målet angående Handlanden T. D. Krook m. fl. (Sk. Korr.)
UTRIKES UNDERRÄTTELSER.
Egypten.
Smyrna den 7 Dec. Ibrahim Pascha, hvilken, såsom man vet, efter händelserna på Libanon, som skulle hafva till påföljd Drusernas afväpnande, ville bege sig till Egypten, ändrade föresats, när han erfor, att större delen af Druserna flyktat inåt bergstrakten, och derifrån hotade hans positioner. Sami-Bej, Mehemed Alis närmaste förtrogna, som af honom blef skickad med uppdrag till Ibrahim Pascha, fortsatte derjemte sina förbindelser och intriger med Drusernas Furste, och det synes som det slutligen, genom detta medel, lyckats Mehemed Alis politik, att, genom ett tredubbelt förräderi, upplösa frågan rörande Druserna. Det förmäles, nemligen, under den 10 Nov. från Retimo på Cypern, att den 6 i samma månad, vigtiga underrättelser inträffat från Syrien. En med de flyktade Druserna förberedd allmän uppresning på Libanon, som den alltjemt trolöse Emir Bekir sjelf under hand hade befordrat, har misslyckats, och qväfdes genom Ibrahim Paschas kraftiga åtgärder. I följd af dessa händelser, hade det lyckats Ibrahim Pascha att intränga uti bergstrakterna, och bemäktiga sig så väl Emir Bekirs slott, som hans person. Den senares söner lyckades att undkomma. Ibrahim Pascha lät derefter aflifva flera af de förnämsta fångna, och afväpna Druserna, och hade besatt alla defiléer vid Libanon, för att trygga sig mot en öfverrumpling af de flyktade Druserna. — Senare bref från Beirut af den 16 Nov. berätta, att Ibrahim Pascha förstört ett Drusiskt regemente. — För öfrigt är eländet i Syrien öfver all beskrifning stort. (Hamb. Corr.)
Den i dag anlända utrikes post medförde tidningar från Hamburg till den 12, från London till den 8, och från Paris till den 6 dennes. De innehålla inga underrättelser af synnerlig betydenhet. Vi meddela deraf följande:
Frankrike.
Journal des Debats af d. 2 Jan. förklarar Presidenten Jacksons bådskap såsom för Frankrike tillfredsställande. Väl vägrar han att afgifva den äskade förklaringen i en viss form, den han anser oförenlig med sitt lands ära och oafhängighet; men Frankrike har icke begärt någon bestämd form för denna förklaring, och denna omständighet är af föga vigt, Det vigtigaste är, att en upprättelse skulle gifvas, och att den blefve bestämd och tydlig. "Det synes oss," tillägger bladet, "att bådskapet innefattar en sådan, af tydlig, lämplig och obestridligt tillfredsställande egenskap."
Under d. 5 Jan. förmäla Franska tidningar följande: Hr Sauzet har fått i uppdrag att uppsätta Deputerade Kammarens Adress till Konungen. I flera år hade Hr Etienne haft denna befattning; denna gång har han af Kommissionen blifvit utesluten, och fick, i sin byrå blott 6 röster. Kommissionen har, dessa senare tre dagar, varit tillsammans. Enligt hvad det förljudes, använda Ministrarne allt bemödande, att, uti Adressen, en önskan rörande vidtagandet af försonliga åtgärder i Nord-Amerikanska frågan, må uttryckas. Hrr Dupin, Teste, Passy och Sauzet hafva dock förklarat, att Adressen icke bestämdt borde vidröra bådskapet, emedan Kommissionen icke känner de dokumenter, som, sedan sista session, tjent till grund för underhandlingarne. Hertigen af Broglie har tillkännagifvit, att han skall förse Kommissionen med så många dokumenter, som det står i hans makt att aflemna. Man hoppas således, att Kommissionen skall anse vilkoren i Valazéskaamendementet såsom uppfyllda, och tillstyrka en autorisation för Regeringen att utbetala de 25 mill. Härpå synes Hertigen af Broglie lägga stor vigt, emedan han fruktar att Hr Bartons ankomst till Washington, kan föranleda till fiendtliga åtgärder från Nord-Amerikanska Regeringens sida.
- (Hamb. Corr.)
Paris den 6 Jan. Diskussionerna öfver Adressen hafva redan börjat i Pärs-Kammaren. Adressförslaget slutade sig, som vanligt, nära till throntalets innehåll. Anmärkningar gjordes af Hrr Tascher, Montalambert, Villemain, Barbé-Marbois och Dubouchage; men som intet amendement föreslogs, öfvergick man till diskussionen af Artiklarne, hvilka, ända till den 5:te, oförändradt antogos. Den 6:te, som rörer qvadrupel-alliansen, och Regeringens förhållande till Spanien, föranledde en liflig debatt. (B. H.)
England.
Engelska Tidningar af den 5 Jan. innehålla: att, genom bref från Lord John Russel, hafva alla de Parlaments-Ledamöter, som vanligen rösta för Ministèren, blifvit anmodade, att, den 4 Febr., ofelbart infinna sig vid öppnandet af Parlamentet, emedan ärender af vigt genast i början skola förekomma. — Berättelsen öfver Qvartals-inkomsterne har blifvit afgifven, och visar, som det säges, de fördelaktigaste resultater. — Engelska Hoftidningen af den 1 dennes förmäler, att Lord Charles (Sommerset) Manners blifvit vald till Parlaments-Ledamot för Leicestershire i sin aflidne broders, Lord Rob. Manners, ställe. Båda äro de bröder till Hertigen af Rutland. (B. H.)
Portugal.
Lissabon den 28 Dec. (Korr. Art.) Hr Vasconcellos är, för trenne dagar sedan, återkommen med giftermålskontraktet, undertecknadt af Prins Ferdinand af Suchsen-Coburg, samt med hans fullmakt för Hertigen af Terceira, i afseende å förmälnings-ceremonien per procurationem med H. M. Drottningen, hvilken är utsatt till nyårs-dagen. Hennes Maj:t emottager då uti Palatset Ajuda lyckönskningar, så väl till Dess förmälning, som i anledning af årsskiftet.
Den 2 Jan. lärer Drottningen i egen person öppna na Cortes' sammankomst.
Prins Ferdinand hitväntas icke förrän närmare våren, och förmodas under vägen komma att besöka Hofven i Paris, Brüssel och London. Man tror icke att Prinsens fader kommer att blifva honom hit följaktig.
Spanien.
Franska Tidningar af den 5 Jan. förmäla, enligt bref från Madrid af den 28 Dec, att antalet af soldater, som, förut hörande till Don Carlos' armé, nu mera återgått till sina hembyggder, för det närvade uppgår till 3,000. — Den 21 har General Espinosa, vid Aldemuz, på nytt slagit Cabreras och Quilez' ströfkorpser, som 3 dagar förut blifvit besegrade, vid Molina, af General Palarea, och hade de, efter dessa två nederlag, flyktat till bergstrakterna vid Morsa, med en förlust af omkring 1,500 man. — Spanska Regeringen har, den 29 Dec, fått officiel underrättelse om den sista Portugisiska divisionens inryckande. Förenad med Engelska legionen, uppgår denna styrka till 15,000 man. — Å uppbådet af 100,000 man, äro 46,983 man redan ekiperade, oberaknadt Catalonien och de insurgerade provinserne. För 3,100 man, som friköpt sig från krigstjensten, hade 15 millioner 474,000 Realer influtit i statskassan och 669 hästar blifvit aflemnade. (Journ. des Déb.)
Belgien.
Brüssel den 7 Jan. Konungen emottog, Nyårsdagen, lyckönskningar af Diplomatiska Korpsen, som anfördes af Påfveliga Nuntien Gizzi. — Också flere i Brüssel närvarande medlemmar af Representantkammaren hade förenat sig att gratulera Konungen, som äfven uppvaktades af Generalen Baron d'Hoogvorst, i Spetsen för General-Staben och Officerarne af Borgar-gardet. (Hamb. Corr.)
Preussen.
Berlin den 8 Jan. H. K. H. Prins Carl, Konungens son, har härifrån afrest till S:t Petersburg.
Dito den 9:de. Friherre Alexander v. Humboldt har åter hitkommit från Paris.
- (Pr. St. Zeit. o. Hamb. Corr.)
BLANDADE ÄMNEN.
ETT BESÖK I SALTZBURGSKA LANDET.
Utdrag ur ett bref från en resande landsman.
Denna stad är icke endast märkvärdig för sina sublima naturskönheter, utan äfven i historiskt afseende. Här anlade redan Romarne staden Juvarium, och efter densamma uppgräfvas årligen fornlemningar. Ett utomordentligt skönt stycke Mosaikgolf, som här är funnit såg jag i Wien. Saltgrufvorna härstädes omtalar redan Tacitus. Nejden är den skönaste jag hittills sett. Igenom den af höga alper omgifna dalen rinner floden Saltza, och delar staden i två delar. Dess vatten, liksom allt fjällvatten, är klart, men grönt, som Spanskgröna. Högt på en klippspets ligger citadellet och nunneklostret, der de berömda glasmålningarna äro att beskåda, som höra till den gamla Tyska målareskolans skönaste lemningar. Stegar äro uppställde mot fönstren i klosterkyrkan, så att man beqvämt kan taga dem i ögonsigte. I detta nunneklostret är, liksom i Lund, ett underjordiskt kapell, der fordom Nunnorna begrofvos. För deras själars ro brinna vaxljus öfver grafvarna. I ett skrin förvaras den första Abbedissans heliga qvarlefvor. Vi lemnade den rörelsefyllda klosterkyrkan, och vandrade i snön på bergryggarna för att se den trefliga staden, der den låg inbäddad emellan bergen, samt fjerran mot horisontsbergen i Tyrol. Salzburg måtte vara herrligt om sommaren, då det kan bibehålla så mycken skönhet vintertiden. En af stadsportarna är huggen tvärs igenom hårda klippan.
Den lilla staden Hallein ligger två mil från Salzburg. Vi skaffade oss tillåtelse att bese Saltgrufvan, och fingo till vägvisare en hjeltelik, fryntlig bergsman, klädd i svart sammet. Vägen gick uppför det branta berget, utföre hvilket bäckar med tusende kaskader störtade, skummande och susande. Stundtals färdades vi som Drottning Disa, hälften åkande och hälften ridande, nemligen grensle öfver en sort kappsläda. Nästan hela berget är betäckt med granar och tallar, samt af den mest fantastiska formation. På den ena sidan sänker det sig i smärre dalar, på den andra sträcker det två djerfva, tätt vid hvarandra liggande, spetsar, som ett par horn, emot skyn. Vägen slingrar sig emellan brådstörta afgrunder, vid hvars bräddar crucifix för den andäktige vandraren äro uppställda under tak, ornerade i Göthisk smak. På vissa stationer af vägen äro de olika momenterna af Frälsarens lidandes historia afmålade med den natursanning, som är beräknad på att skaka bepansrade hjertan Högt på spetsen af berget, målet för vår vandring, låg vallfartsorten Düssenberg, med sin kyrka och sin undergörande Marie-bild, till hvilken nejdens fromma Katholiker ännu vallfärdas. Legenden talar om en till döden dömd missgerningsman, som förfärdigat denna bild, och derigenom räddat sitt lif. Ej långt från kyrkan stannade vi, och trädde in till Stigarn, der vi iklädde oss bergsmannakläder, ty här är nedgången till grufvan. Vi anträdde vår vandring genom en smal gång, stigarn med lyckta på bröstet, och vi med ljus i handen, fästadt på en sort stake, ej olik ett florettfäste. Snart syntes intet spår till dagsljus. Salt-kristallerna glittrade vid ljusskenet, som juveler. Det började blifva varmt: vi voro närmare naturens hjerta. Gångar spridde sig till höger och vänster, ledande till olika provinser i detta nattens rike. Många slägter hafva vandrat öfver jorden, sedan man började här arbeta. Redan Romaren kämpade här med naturkrafterna om det dyrbara saltet. Man träffar ofta på dessa gångar, i hvilka de försvundna slägterna svängt sin hammare: här vore en sådan, sade vår förare, och pekade på ett hål i klippan ej större än ingången till en mullvads boning: der fordom den resliga Germanen svängde sin hammare, kryper nu med möda den viga ödlan fram. Det är snart, i den hårda klippan, ej mer spår efter de slägter, som varit, än på de haf de plöjt, eller i den luft de andats. Man är underlig till mods vid en sådan syn: hjertat klappar så hårdt och så tätt, som bergsmannens hammare, och den mattade tanken känner sin vanmakt, i det den låter gunga sig i kölvattnet efter århundraden. Vi fortsätta vår vandring. Öfver och under oss susade vatten, och stora saltdroppar föllo ned, med entonigt plaskande ljud, från taket. Plötsligen stadnade stigarn, pekade uppåt och sade, med allvarligt leende: häröfver går gränsen emellan Bäjern och Österrike. Väl har man sett de mäktige på jorden regera på längden och bredden; men huru långt sträcker sig deras makt mot höjden och på djupet? De ur sina boningar förträngda bergsandarna samla sig väl mången midnatt i de öde salarna, vid lycktgubbars sken, och göra en munter beräkning öfver menniskomaktens Kubik-innehåll. Jag tyckte mig, mer än en gång, höra deras hånskratt, då dörrarna emellan de långa gångarna upp- och igenlästes. Den vid dörrens öppnande ur jemnvigt bragta luften satte sig åter i jemvigt i Schackten med ett brakande dån, som af en fjerran åska, förenadt med det mest hemska susande och gnislande: det var, som om de osynliga innevånarne i detta mörkrets rike skulle hafva jemrat sig öfver, att ej få följa de vandrande ljuslågorna ut till dagsljuset. Första gången vi hörde detta dån stannade vi förskräckta, och trodde att vägen bakom oss ramlat igen. Stigarn log och tröstade oss, samt visade, att i stodo på brädden af ett bråddjup, hvilket vi, på ett särdeles sätt, skulle passera. Man satte sig på ett, vid gördeln baktill fäsladt läderstycke, tvärsöfver ett par sluttande, glatta slänger, drog en tjock bergshandske på högra handen, fattade med densamma i en lina, som hvilar tvärs öfver högre låret, och lät sin egen tyngd agera häst. Med en svindlande fart, som ständigt vexte, bar det af utföre, och man hann knappt sansa sig, innan man åter stod på sina ben, och fortsatte resan till fots. Här och der stodo i nicher i klippan krucifix och madonna-bilder. Ännu en gång satte vi oss ned att åka; resan gick, som förra gången med susande fart. Vi stodo åter på fast botten; men hvem kan beskrifva det skådespel, som här slog våra ögon? Vi stodo vid stranden af en underjordisk sjö, öfver hvars yta, som det tycktes, otaliga lågor sväfvade, och hvars spegel tycktes sträcka sig i ett oändligt fjerran ända in i andeverlden. Det var tyst, som grafven rundtomkring oss, vi hörde våra egna hjertan klappa. Voro vi plöstligt försatta i en underjordisk stad, simmande som det stolta Venezia på böljorna, och såsom denna en gengångerska från fordna tider? Eller i ett Alhambra, sådant som Irving målar det, ej mer bebodt af lefvande menniskor? Snart, tänkte jag, komma Féerna fram på lätta gondoler och bjuda oss in i sina glittrande kristallpalatser. Lifligt stod för min inbillning Cervantes herrliga dikt om de sju sjöarna, dem de sörjande jungfrurna gråtit och om den snillrike Riddaren af Mancha, som gästade hos den silfverskäggiga Montesinos, Dulcinea med sina tärnor, klädd i silfverskir, den trogne Riddaren Durandarte, som lät skära hjertat ur bröstet och skicka till sin dam, den förgråtna Belerma — alla vandrade förbi mitt inre öga, dessa sagans dimmiga gestalter. Aldrig har jag känt djupare sanningen af Atterboms ord: dikten är den egentliga naturen. Hvar ligger det Skidbladner, som skall föra oss öfver till den andra anade stranden? Se der kommer, sakta halkande öfver den spegelklara ytan, en farkost, dragen af osynliga krafter, vi stiga uti, den vänder om med oss. Lika mycket hvem som är roddaren! Lika mycket hvart resan galler! Alla vägar bära, likasom till det eviga Roma, i fantasiens rike till sitt mål. Kanhända står den gamle Charon osynlig midt ibland oss, och för oss den väg, den man aldrig återvänder. Skön är jemförelsen emellan lifvet och en resa. Bor ej död och lif och allt i den stund, då man för första, så väl som sista gången, ser föremål, som taga ens hela varelse i anspråk? Hvart enda ögonblick tager form af en kär gestalt, en gammal bekant, man trycker dess hand med värma till evigt afsked, vänder sig om med smärta och vandrar vidare. Man bör dock icke vandra som en vemodig drömmare, som med ständigt tårade blickar vill gunga i diktens julle, utan att stöta på verklighetens hälleberg. På flera punkter i lifvet möter man, liksom på andra stranden af sjön i saltberget, naturfriska menniskor, kraftiga bergsmän, som med sina dugtiga, af hackor och spadar härdade, näfvar, tager Skalden om silkesvanten, och hjelper honom upp på det torra landet, som af många med ömkan kallas prosa. Kan hända är just detta den egentliga poesien i lifvet? Hvem vet? Jag älskar sådana hedersmän, som mena så hjertnerligen väl, som med trohjertad naivitet visa de linor, som dragit färjan öfver, putsa de talgljus, som illuminerat fé-verlden, fägna sig att allt gått bra och varit till nöjes — och begära 12 Kreutzer Trinkgeld för besväret.
Vi vandrade vidare genom schacht och gångar, rutschande ännu en gång utför ett par afgrunder, och satte oss slutligen på en så kallad bergwurst, som, med pilens hastighet, förde oss genom en jemt sluttande snörrät gång. Det gällde att sitta stilla och stadig på sin trädhäst. Mer än en gång trodde jag, att näsa och öron skulle fastna qvar på de skarpa kanter af klippan, som här och der sköto fram. Från den punkten, der vi satte oss på Wursten är 3/4 timmas väg för fotgångaren till dagsljuset; Wursten rullade denna sträcka på mindre än 10 minuter. Gör man denna resa om dagen, skimrar dagsljuset, som en fjerran stjerna i de mest brokiga färgor. Det var nu afton, vi gingo miste om denna optiska Erscheinung; men jag vet ej, om vi hade skäl att sakna den. Att känna kylan utifrån småningom flägta kring kinderna, samt utan glittrande förberedelser störta ut under Guds fria himmel på den snötäckta marken under verkliga stjernor, var, må hända, icke mindre hjertligt. Vi gingo in i en liten varm stuga, klädde af oss vår bergsmansdrägt, vandrade ned till Hallein, satte oss i vår vagn och reste tillbaka till Salzburg.
- H.
Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-Kollegium, gör
veterligt: Hos Kongl. Kollegium har Tegelbruks-Ägaren C. G.
Husberg anhållit om Patent å en af honom uppfunnen
metod, att af Teljsten eller Talk med tillsatts af lera tillverka
eldfast Tegel, Takpannor och Deglar, samt att för slagningen
deraf begagna en af honom jemväl uppfunnen press, hvarvid
formarna äro fodrade med linne eller annat tyg; å hvilka
uppfinningar Sökanden till Kongl. Kollegium inlemnat
beskrifning, jemte en ritning[1] å förenämde Tegelpress med
bifogad förklaring deröfver. Varande beskrifningen af
följande innehåll:
"Den massa, som" (för tillverkningen af ofvanuppgifne Tegel, Takpannor och Deglar) "användes, består af Lera och Talk eller Teljsten. Talken pulveriseras på vanliga Bokqvarnar eller valsverk och blandas derefter med leran på samma sätt, som vanlig tegelmassa beredes. Skillnaden i eldfastheten hos detta slags Tegel och den hos vanligt Murtegel börjar att märkbart visa sig, då Talken förhåller sig till Leran som 1 till 6, och tilltager i samma mohn, som Talken ökas, tills forhållandet blir som 16 till 1, hvarefter leran upphör att utgöra tillräckligt bindningsämne för att gifva Teglet den påräknade eldfastheten. Dessa äro de yttersta gränserna for sammanblandningen af Talken och Leran, och hvilken i öfrigt beror på den grad af eldfasthet, man vill gifva åt Teglet eller Deglarne, och således efter godtfinnande proportionerar."
Och har Kongl. Kollegium, med stöd af Kongl. Patentförordningen af den 13 Dec. 1834, härigenom velat tillägga Tegelbruks-ägaren C. G. Husberg Patent under 10 års tid å den uti ofvan intagne beskrifning omförmälte metod att af Teljsten eller Talk med tillsats af Lera tillverka eldfast Tegel, Takpannor och Deglar, samt att för slagningen deraf begagna den af Sökanden jemväl uppfunna press med dertill hörande formar, fodrade med linne eller annat tyg, i enlighet med förrberörde af Sökanden ingifne ritning; så att han under nämde tid må äga att, med andras uteslutande, ensam eller genom andra, öfverallt inom Riket utöfva berörde uppfinningar samt begagnandet deraf på andra öfverlåta.
Dock är härvid att iakttaga:
1:o Att Innehafvaren af detta Patent bör, så vida han vill detsamma tillgodonjuta, hafva senast inom Tvenne (2:ne) månader härefter, hvarje månad till Trettio (30) dagar räknad, Patentet allmänneligen kungjort, genom införande deraf, till hela dess innehåll, Trenne (3:ne) gånger uti Sveriges Stats-Tidning eller Post- och Inrikes Tidningar;
2:o Att om någon förmenar eller tilltror sig kunna styrka, att de uppfinningar, hvarå detta Patent lyder, varit här i Riket kände och begagnade, innan Patent-Innehafvaren sin Patent-ansökning till Kongl. Kollegium ingaf, eller ock att Patent-Innehafvaren, till vinnande af längre tid för patentets begagnande, än vederbordt, oriktigt uppgifvit egenskapen af uppfinningarne, samt någon på grund deraf åsyftar att få Patent-rätten häfven, är honom obetaget att, inom sex (6) månader från den dag Patentet finnes Tredje (3:dje) gången i Stats-Tidningen infördt, sådant klander af Patentet hos Kongl. Kollegium anmäla. Åkommer ej klander af Patentet inom ofvanbestämde tid, äger vidare talan derå ej rum.
3:o Att Patent-Innehafvaren bör, vid påföljd af Patenträttens förlust, såväl inom Tvenne (2:ne) år härefter inför Kongl. Kollegium styrka, att han är i full utöfning af de uppfinningar, hvarå detta Patent lyder, som sedermera en gång hvarje år under Patent-tiden hos Kongl. Kollegium styrka att uppfinningarna fortfarande begagnas.
I öfrigt äger Patent-Innehafvaren att, i afseende på användandet af ifrågavarande uppfinningar, tillgodonjuta de förmåner och rättigheter, hvilka Fabriksidkare i allmänhet tillkomma, hvaremot honom åligger, att ställa sig till efterrättelse, hvad de rörande Manufakturerna gällande Författningar innehålla.
Skulle Sökandens Patent-rätt, genom arf eller hvad laglig afhandling som helst, till någon annan inom Sverige bosatt, välfrejdad person öfverlåtas, skall densamma för hvarje annan laglig innehafvare medföra de rättigheter, som med detta Patents lydelse och Kongl. Patent-Förordningen af den 13 December 1834 äro enliga, sedan likväl den nya Innehafvaren sig hos Kongl. Kollegium anmält och Öfverlåtelse-Resolution undfått.
Slutligen har Kongl. Kollegium härmed velat förklara, att detta Patent icke må anses medföra någon öfvertygande visshet derom, att de nu Patenterade uppfiningarne äro nya och här i Riket obegagnade, eller att de kunna med fördel användas. Stockholm den 30 November 1835.
- C. D. Skogman.
- Joh. Ad. Leijonmark.
- A. P. von Sydow.
- E. W. Brandel.
- O. E. Bergius.
- I. N. Borelius.
- (Sigill.)
Förteckning å öfverblifne Bref vid Stockholms General-Post-Kontor för Oktober månad år 1835.
N:o 1 Andersson, J. A. 2 Annell, C. 3 Andersson, L. 5 Adler, Demois. 7 Alltin, L.M. 9 Ahreus, F.C. 10 Ablom, J. 11 Ahnberg. A. S. 13 Andersson, A. 17 Annerstedt, C. S. 18 Agrelius, C. P. 22 Bark, Grefvinna. 23 Barnekow, K. C. 26 Bagge, Demois. 29 Biberg, A. 30 Boström, M. Ch. 31 Backman, N. 32 Boberg C. H. 33 Berggren, A. P. 34 Berg, J. L. 39 Bruzelius, E. E. 41 Björck C.M. 42 Björkman, C. 43 Björnstjerna, C. 45 Behm, L. 46 Bärman, J. E. 48 Busck, K. 49 Bergström, J. W. 52 Bergenstråle C. 53 Beijer, P. 54 Blidberg, C. A. 55 Brundin, C. A. 56 Blomdahl, S. 57 Brandström G. 58 Björkman, C. 60 Broberg, A. 61 Brandes, E. W. 63 Carlsson, M. 65 Cronstedt, La Comt. 66 Cedervall, Fr. 68 Carlsson, H. J. 70 Cålbärg, C. P. 73 Cederblad, L. P. 75 Corin, N. F. 76 Christianson, Mad. 78 Dahlström, Elev. 80 Danielsson, L. 83 Düben, G. 84 Duvall. Mari. 85 Diting, J. 89 Dynæsius. Er. 91 Eklund, C. 93 Ekdahl, N. J. 95 Ekeberg H. W. 97 Ekström J. G. 98 Ehrenström, B. A. 101 Ekström, C. M. 102 Erikson A. K. 107 Fahlbom, G. 108 Falkrantz, A. E. 113 Forssberg, L. M. 114 Fryckman, C. 116 Gan, W. 117 Gasslander, Fru. 118 Georgii, F. E. 120 Gruve, Mams. 121 Gouden, Mari. 122 Göting, H. H. 123 Glasselle, C. 124 Görges, Apoth. 125 Granberg, J. A. 126 Grubb, P. W. 127 Guhlstorff, N. N. 131 Hassel, C. A. 133 Hartman, L. 134 Hallström, Mari. 135 Hallenberg, M. 137 Hamburger, A. M. 139 Hallström, Fru. 140 Hamarlind, N. 142 Hallgren, Skepp. 143 Holm, A. 144 Holmberg, Fru. 145 Hansson, And. 147 Hjorth, B. C. 150 Högström, J. 151 Hohngen, J. 152 Hullting, M. 153 Holm, A. M. 155 Hörlin, C. A. 156 Hultman, C. G. M. 157 Helts, J. W. 159 Helin, Joh. 162 Häggberg, N. P. 163 Holm, J:son. 165 Hoffstedt, H. 166 Hofstadius. J. A. 168 Hessling, J. 169 Hellström. C. M. 171 Jacobson, J. S. 172 Javetti, C. J. 174 Isakson, W. 175 Jonsson. 177 Johanson, A. 178 Jacobsson J. 179 Jegerschöld, Ch. 180 Kalkop, Mari. 181 Kempff, C. J. 184 Krook, A. 190 Kreuger, J. C. 191 Kjernander, Mad. 197 Klingherg, B. 198 Lagerström, L. M. 203 Larsson, L. 207 Lundbäck, O. J. 208 Lindbergh, J. 211 Luudsten, O. 212 Lorentz, O. 215 Lindqvist, N. N. 216 Lindberg, L. G. 217 Littorin, J. M. 220 Lundgren, J. 222 Lindqvist, S. 223 Lundgren, J. E. 224 Lindstedt, Sofi. 225 Liman, C. E. 230 Messing, C. B. 235 Martin, J. G. 237 Mellin, G. H. 238 Morin. Gust. 239 Molander, J. A. 240 Månsson, J. P. 242 Mottoni, C. 243 Menier, Soph. 246 Nylander, Kusk. 247 Nillsson, S. 249 Nyström P. G. 250 Norbin, C. W. 252 Nordström, H. G. 253 Nyqvist, J. 254 Nilsson, N. P. 255 Norman. C. E. 257 Nordlander Er. 260 Oxenstjerna, G. 261 Olsson P. 262 Olson O. 363 Palmcrantz, C. 264 Pagel, W. 265 Palm, H. 268 Panau, J. H. 270 Pehrsson, M. 271 Pettersson, O. 272 Petersson, P. A. 273 Post, E. G. 274 Piper Th. 275 Qvist, And. 270 Raumolin, Ch. 278 Rydberg, H. 280 Rudström, C. 281 Ruth, Er. 282 Remmer, Fru. 283 Riding, Jungf. 287 Rundblom, C. F. 288 Rosenström, C. F. 293 Salmenius, Fru. 294 Salvoson, 301 Svenson, O. P. 302 Svenson N. 303 Söderlund, Ch. 305 Sineström, Mad. 306 Strömberger, C. J. 307 Sjöberg, G. 308 Schillberg, Em. 311 Sjöman, H. D. 312 Sundberg, J. G. 313 Silfversparre, C. H. 315 Spit. Ulr. 316 Sandberg, S. H. 318 Södergren, A. P. 323 Silfversparre, La B:onne. 325 Sundberg G. A. 326 Sångberg, N. 327 Stark, P. O. 329 Smerling, J. F. 330 Sjöström, Ol. 332 Sundberg, Fru. 333 Schröder, R. 336 Söderlund. J. 341 Thungren, A. C. 342 Thunholm, Er. 345 Thenglin, Er. 349 Thelning, A. F. 351 Utberg, P. 352 Ullman, Agn. 353 Wahlbom, Fru. 354 Wadman, J. L. 355 Wahlström, Fru. 356 Walterström, A. T 357 Wahlberg, A. 358 Walmstedt, J. O. 359 Wallenstjerna A. C 360 Wetterdahl, Fru 361 Wårhman, N. N. 363 Wåhlin. 364 Winther, J. M. 365 Westfeldt, Fr. 360 Wikstéen, L. W. 367 Westlind, B. C. 368 Wiberg, P. 369 Westman, E. 370 Wätterberg, Fru. 373 Wågstrand, S. 374 Westerberg, J. 375 Westerberg. 376 Wästerlund, Er. 377 dito. 379 Winberg, B. U. 380 Weckroth, A. 381 Wikström, N. 382 Wedin, A, 383 Wredenberg. 384 Wiberg, O. F. 386 Wästerberg, L. 387 Wester, P. 388 Wendell, P. E. 389 Wermlander, P. M. 392 Wirgin, Frih:a 394 Wejdel, Fru. 390 Westén, J. P. 399 Ytterberg, J. 399 Zander, Fru. 402 Åkerlund, M. 403 Åstadius, C. O. 404, Åman, C. 405 Öman, H. C. 407 Öhman C. U. 408 Öhman, Fru. 409 Öhnqvist, Fru. 410 Östnau, Er. Rekommenderade: N:o 2 Bergström, Fru. 7 Dahlgren, Joh. 12 Hähnell, C. A. 14 Johansson, Abr. 17 Lagerborg, Fru. 25 Olofsson, Joh. 26 Pettersson, Christine. 35 Westin, L. P.
Sedan genom Bataljons-Prediknten Anton Reinhold Berghs vundne befordran, en Bataljons-Predtkantsbeställning vid Kgl. Maj:ts Svea Lif-Garde blifvit ledig; så varder sådant härmedelst kungjordt till efterrättelse för kompetente sökande, som äga att inom 56 dagar härefter, sine till Kongl. Maj:t ställde, af behörige tjensteförteckningar åtföljde, underdåniga ansökningar, till Chefs-Embetet vid nämde Gardes-Regemente ingifva. Stockholm och Kongl. Svea Lif-Gardes Chefs-Kansli den 13 Jan. 1836.
- C. Lovisin.
- Sekund-Chef.
- E. W. Montan.
Till lediga Stads-Fiskalstjensten här i Staden, äga skicklige sökande, att, inom 56 dagar, efter det denna kungörelse finnes första gången i Sveriges Stats-Tidning införd, hit ingifva sine, till Höglofl. Justitiæ-Kanslers-Embetet ställde ansökningar, åtföljde af behörigen styrkte Meritförteckningar; hvilket första gången kungöres. Östhammars Rådhus den 4 Januari 1836.
- På Magistratens vägnar,
- J. W. Gezelius.
I öfverensstämmelse så väl med innehållet af de Obligationer Direktionen öfver Bruksägares Hypotheks-Kassa för nämde Kassas räkning utfärdat, som till följe af det med Hrr Michaëlson & Comp. afslutade Låne-Kontrakt, får Direktionen härmed tillkännagifva, att den 31 sistl. December i Hamburg, i närvaro af Svenske och Norrske General-Consuln och Riddaren Hr J. N. Hjorth och Bankeren Hr Salomon Heine, biträdde af Notarius Publikus Hr Bresselau, derstädes följande Obligationer blifvit utlottade, nemligen: Lit. A. N:o 35, 3000 mark B:ko; Lit. B. N:o 173, 2000 mark B:ko; dito N:o 842, 2000 mark B:ko; Lit. C. N:o 51, 1000 mark B:ko; dito N:o 168, 1000 mark B:ko; dito N:o 758, 1000 mark B:ko; Lit. D N:o 116, 500 mark B:ko; dito N:o 369, 500 mark B:ko; dito N:o 757, 500 mark B:ko. Summa 11,500 mark B:ko, hvilka den 1 nästkommande April hos Hr Salomon Heine för Hypotheks-Kassans räkning blifva infriade och amorterade. Stockholm den 11 Jan. 1836.
- Direktionen öfver Bruksägares Hypotheks-Kassa.
Notifikationer.
STÄMNINGAR OCH KALLELSER.
= Som Hr Beridaren Severin Thim, ägare af Görarps Qvarn vid Helsingborg, för längre tid sedan rest från orten, utan att lemna underrättelse vid sitt hem, hvarest han vistas eller när han hemkommer, så ser jag mig mot min vilja nödsakad att på detta sätt komnnicera bemälte Hr Sev. Thim, Luggude Härads-Rätts Utslag i målet oss emellan, angående trenne inteckningar uti min Egendom, Örby Qvarn, hvilken jag af honom mig tillhandlat och betalt, men hvilka inteckningar Hr Thim likväl uraktlåtit att döda, hvilket lyder sålunda: att då svaranden Hr Sev. Tim. sig ej vid målets uppropande infann, blef målet uppskjutet till nästinstundande Vinter-Ting med Luggude Härad i Mörarp, som börjas den 16 Februari detta år, å femte Rättegångsdagen eller den 20 i samma månad, då det åligger svaranden vid 3 Rdr 16 sk. B:ko vite att sig inställa för att i måles svara. Helsinborg och Örby Qvarnverk den 4 Jan. 1836.
- F. M. Frænkel.
= Uppå den af Hr Hofkamereraren Julian David Wibom och Hr Handelsmannen Carl Zacharias Tits, såsom nu varande ägare till Brollsta och Ådra Säterier med tillhörigheter i Garn Socken, gjorde ansökning, och enär de med Konungens Befallningshafvandes liqvidation af den 14 Maj 1831 visat, att den å Utmätnings-Auktion den 30 Januari 1830, utaf nu mera aflidne Hr Öfverste Kammarjunkaren, Kommmendören och Riddaren Friherre Alexander Rudbeck utfäste och erlagde köpeskilling för ofvannämnde Egendom, 33,400 Rdr Banko icke lemnas någon tillgång till gäldande af de inteckningar, som af Långhundra Härads-Rätt blifvit den 15 Maj 1827 meddelade af Läderhandlaren Olof Dahlin för två af Qvartermästaren Ireneus Rendahl den 14 i samma månad uthändigade skuldsedlar på 3000 Rdr B:ko hvardera, hvilka skuldsedlar vid ofvannämde liqvidationstillfälle, efter transport innehafts den ena af Handlanden C. C. Holmberg och den andra af Grosshandlaren Ulff; varder innehafvarne af förenämnde två åt Läderhandlaren Dahlin den 15 Maj 1827 af Långhundra Härads-Rätt meddelde inteckningar uti Brollsta och Ådra Säterier enligt Qvartermästaren Rendahls uthändigade två Reverser på 3000 Rdr B:ko hvardera, för hvilka ingen tillgång blifvit af den på Utmätnings-Auktion den 30 Januari 1830 utfäste köpeskilling för Brollsta och Ådra, m. m., härigenom kallad, och förelagde att vid det Ting, som först infaller sedan en månad, ifrån det denna kallelse är tredje gången i Stats-Tidningen införd, förflutit, hos Härads-Rätten anmäla, huruvida emot förenämnde deras inteckningars dödande kan vara något att påminna, och det vid äfventyr, att Härads-Rätten då meddelar utlåtande, angående inteckningarnes dödande, ehvad intekningshafvarne begagna rättigheten att varda hörde eller icke, och jemväl utan hinder deraf, att Originalhandlingarne icke uppvisas. Lindberga den 4 Nov. 1835.
- På Häradshöfdinge Embetets vägnar,
- J. Ekeroth.
ÅRS-PROKLAMATA, STÄMNINGAR OCH DOMAR
I SKULDFORDRINGS- OCH KONKURSMÅL.
= Att Ulricehamns Rådhus-Rätt utsatt allmän inställelse i efterskrifne mål: 1) i Handels-Betjenten Lars Janssons Konkurs till den 20 Februari. 2) I Handels-Betjenten Anders Fredlunds Konkurs, och 3) i Urarfva-målet eller vice Länsmannen samt Skogvaktaren J. Cedervall, till den 7 Mars 1836, kl. före 12 å dagen, derom varda dessas okände Borgenärer tredje gången underrättade.
= Att Näs Härads-Rätt, i följd af inkommen Afträdes- och Urarfva-ansökning kallat och förelagt aflidne Medecinæ Doktorn A. Forssells Borgenärer, att deras i afträdda Boet ägande fordringar å andra Rättegångsdagen af 1836 års Lagtima Vinterting med Häradet, kl. innan 7 eftermiddagen, vid förlust af vidare talan, enligt Konkurs-Lagen bevaka, varder härmed första gången kungjordt.
= Enligt föreskriften uti Kongl. Kungörelsen af den 18 Dec. 1823 har Skara Rådhus-Rätt, uppå min ansökan, genom beslut af den 14 dennes, kallat och förelagt alla de Fordringsägare som uti de från C. J. Flygare den 10 April 1833 exekutivt försålde Tomtlotter N:ris 49 en half, 50 en tredjedel och 51 en hel, med åbyggnader, belägne vid Gunnar Månsgatan här i Staden, ägt inteckningar, för hvilka de alldeles icke eller endast till någon del af köpeskillingen erhållit liqvid, att inom en månad efter det Kungörelsen om detta beslut finnes i allmänna Tidningarne tredje gången införd, inför Rådhus-Rätten anmäla, huruvida något är att påminna emot deras inteckningars dödande, vid äfventyr, att Rådhus-Rätten, oansedt att original-intecknings-handlingarne icke skulle företes, öfver deras dödande meddelar utlåtande; hvilket till vederbörandes efterrättelse kungöres. Skara den 19 December 1835.
- J. G. Sandahl.
LAGFARTS-ÄRENDER.
= Den som har något klander emot Lagfart å det köp hvarigenom Kapiten P. E. Wendell för (1000) R:dr Banko af Uppsyningsmannen P. Hansson tillhandlat sig Tomterne N:s 137 samt 138 i Åhus By, bör sådant i Laga ordning anmäla. Åhus den 19 Dec. 1835.
= Utdrag af Lagfarts-Protokollet, hållet å Laga Vår-Tinget med Svärdsjö Socken i Socknestufvan den 17 Juni 1835.
N:o 63 S. D. Sedan Härads-Rätten d. 15 Juni 1826 och den 12 December samma år, medelt Stora Kopparbergs Bergslag två uppbud å den Fasta Egendom i Enviken, som, förut tillhörig Pers Erik Andersson derstädes, blifvit för skuld utmätt och å Auktion den 24 April 1826 af Bergslaget inropad för Sjuhundrade Riksdaler Riksgäldssedlar; men tillika föreskrifvit att förre Lånehafvarens ägande rätt borde styrkas innan Laga stånd åkomme, så anmälte Bergslaget genom Bruks-Bokhållaren A. W. Blomberg, att hos Pers Erik Anderssons handlingar icke funnos, som fullständigt upplyste Erik Anderssons ägande rätt till Egendomen, hvarföre Blomberg anhöll det Bergslaget kunde tillåtas att genom kungörelse i Tidningarne uppmana den eller dem som tilläfventyrs emot köpet hade något att invända, att sådant inom viss förelagd tid hos Härads-Rätten tillkännagifva.
Med bifall till denna begäran förklarade Härads-Rätten att ofvannämnde köp skulle uti Stats-Tidningen tre gånger kungöras med förständigande att den, som emot köpet hade något att invända, borde å det Ting med Svärdsjö Socken som sex månadtr efter sista kungörelsen först infaller sitt klander anhängigt göra. År och dag som förr skrifvet står.
- På Härads-Rättens vägnar,
- N. Callerholm.
= Utdrag af Lagfarts-Protokollet, hållet å Laga Vår-Tinget med Svärdsjö Socken i Socknestufvan den 17 Jan. 1835.
N:o 64 S. D. Sedan Härads-Rätten den 3 December, 1832 och den 4 December 1833, meddelt Svartnäs Herrar Bruksägare två uppbud å den Fasta Egendomen i Enviken, som, förut tillhörig Hans Mats Erik Hansson derstädes, blifvit för skuld utmätt och af Bruksägarne å Auktion den 3 Oktober 1831 inropad för Trehundrade Riksdaler Riksgäldssedlar; men tillika föreskrifvit att förre innehafvarens ägande rätt borde styrkas, innan laga stånd åkomme; så anmälte nu Bruksägarne genom Bruks-Bokhållaren A. W. Blomberg att hos Hans Mats Erik Hansson handlingar icke funnos, som fullständigt upplyste Erik Hanssons åtkomst till Egendomen; hvarföre Blomberg anhöll det Bruksägarne kunde tillåtas att genom kungörelse i Tidningarne uppmana den eller dem som tilläfventyrs emot köpet hade något att påminna, att sådant inom viss förelagd tid hos Härads-Rätten tillkännagifva.
Med bifall till denna begäran, förklarade Härads-Rätten att ofvannämnde köp skulle uti Stats-Tidningen tre gånger kungöras med förständigande att den, som emot köpet hade något att invända, borde å det Ting med Svärdsjö Socken som sex månader efter sista kungörelsen först infaller sitt klander anhängigt göra. År och dag som ofvan.
- På Härads-Rättens vägnar,
- N. Callerholm.
TESTAMENTS- OCH ARFS-ANGELÄGENHETER.
= Samtlige Arfvingar eller rätts-innehafvare efter framlidne Fru Doktorinnan Britta Charlotta Simmingschöld, Jonas Tauson, Anna Lovisa Wahlborg och Johan C. Wahlborg, anmodas att före nästkommande Februari månads slut uppgifvas sina adresser eller vistelseort till undertecknad medarfvinge, för att erhålla en dem förmånlig underrättelse rörande det af Fru Simmingschöld i lifstiden förpantade Frälsehemmanet Utgård i Orousts Vestra Härad och Rörö Socken beläget. Stockholm den 15 Januari 1836.
- Hedvig Margaretha Richter,
- född Wahlborg.
- Westerlånggatan, Huset N:o 64.
= Genom muntligt förordnande i vittnens närvaro, hvilket vid Carlskrona Rådhus-Rätt blifvit under den 16 Nov. 1835 behörigen bevakadt, har nu mera afl. Post-Inspektoren Nils Hindrik Hedéns i liftiden den 27 nästförutgångne Augusti tillagt dess Moder Enkan Anna Jönsdotter i Jogestorp all dess efterlemnade Egendom, hvarom den aflidnes Broder Johannes Hedén hvars vistande är obekant, härigenom underrättas, med den erinran tillika, att om Testamentsklander ville väckas, bör den i 18 Cap. i Ärfda-Balken stadgade tid och ordning derföre iakttagas; hvilket första gången kungöres.
= Som Arfvingarne uti Sterbhuset efter afl. Hustru Catharina Jonsdotter Törngren i Hammarsebo By af Molilla Socken i Calmar Län, vid nu förestående Arfskifte, sakna all säker upplysning om Dottersonen Johan Törngrens vistelseort, hvilken, född i nämde Socken och By, och nu omkring 27 år gammal, för flera år sedan engagerade sig uti Handel i Kalmar, men derifrån sedermera lärer begifvit sig till Stockholm, och efter sägen, skall derstädes hafva ingått vid något af Garnisons-Regementerne; så anmodas bemälte Johan Törngren ej allenast sig i Sterbhuset skyndsamt tillkännagifva och sin rätt bevaka, utan äfven, i händelse han, skulle vara med döden afgången, den eller de, som tilläfventyrs om honom haft eller hafva någon närmare kunskap, att sådant benägit till upplysning meddela Pastors-Embetet i Molilla Socken, under adress Wimmerby Post-Kontor.
DIVERSE LEGALA NOTIFIKATIONER.
= Den Handel vi i Bolag härstädes idkat under Firma Andersson & Rehnström, har genom vänlig öfverenskommelse, denne dag upphört, och att jag A. P. Rehnström öfvertagit liqviden af upplösta Bolagets oafslutade alfärer, samt att vi hädanefter hvar för sig fortsätta handel, få vi Författningarne likmätigt tillkännagifva. Nyköping den 31 Dec. 1835.
- A. Andersson.
- A. P. Rehnström.
= Sedan genom Kommerse-Rådet och Riddaren Jan Lambergs dödliga frånfälle, dess deltagande uti Handels-Bolaget D. Carnegie & Komp. upphört, hafva undertecknade, qvarvarande Bolagsmän, jag, D. Carnegie, och jag, Gustaf Lamberg, under denne dag till delägare uti Bolaget, under oförändrad Firma, antagit undertecknad D. Carnegie, Junior; hvilket förhållande Författningarne likmätigt härmedelst tillkännagifves. Götheborg den 2 Januari 1836.
- D. Carnegie.
- Gustaf Lamberg.
- David Carnegie Junior.
= Som 6 månader förflutit sedan det af Direktionen öfver Kongl. Arméens Pensions-Kassa för Trumpetaren Cedervalls Enka, Charlotta Christina Rodhén, den 16 Augusti 1830 utfärdade, men förkomne Pensions-Bref à 20 R:dr, i 1:sta Klassm af allmänna Pensions-Staten för Under-Officerare med Vederlikars Enkor och Barn, blifvit uti allmänna Tidningarne efterlyst, utan att hafva tillrättakommit, så har Direktionen härigenom skolat kungöra, att berörde Pensions-Bref, hvarest det än må finnas, numera anses för kraftlöst och dödadt. Stockholm den 4 Januari 1836.
= Som det för afl. Sergeanten Gust. Tillbom, från Vaktmästarnes Allmänna Begrafnings-Kassa år 1826 utfärdade Protokolls-Utdrag för Arfvingarne förkommit, så anmodas den, som det möjligen kan innehafva, detsamma aflemna till bemälte Kassa-Inrättning inom detta års slut, i annat fall varder det till all kraft och verkan härigenom dödadt.
= Tillkännagifves aflidne Enkan R. Bonnes, född Boberg, okände Slägtingar, att dess obetydliga qvarlåtenskap är af dess närmaste Slägtingar sistledne Augusti afhämtade. Stockholm den 21 Dec. 1835.
- Christ. Cath. Julin,
- född Wirström.
= Undertecknade hafva denna dag ingått Bolag, till bedrifvande af Handelsrörelse här i Staden, under firma H. J. In de Bétou & Comp., som författningarne likmätigt tillkännagifves. Fahlun den 8 Dec. 1835.
- H. J. In de Bétou
- E. A. In de Bétou.
= Att jag under denna dag antagit min Son Johan Carl Fredrik Bohnstedt till Bolagsman uti den hittils af mig allena idkade Handelsrörelse, och att denna sålunda af oss gemensamt under oförändrad firma af Carl Fredrik Bohnstedt Junior forsättes, får jag härmed, Författningarne likmätigt tillkännnagifva. Stockholm den 1 Januari 1836.
- Carl fr. Bohnstedt.
I följd af förestående undertecknar jag mig uti enskilte till det min käre Fader ingångne Bolag icke hörande angelägenheter, hädanefter J. C. Fred. Bohnstedt, i stället för den af mig hittils begagnade handteckning af C. Fred. Bohnstedt, hvilket likaledes enligt Författningarne tillkännagifves. Stockholm den 1 Januari 1836.
- J. C. F. W. Bohnstedt.
= Inhyses Hindric Pehrsson Säfström i Flinten och Fölinge Församling, andra gången bortrymd från Hustru Brita Stina Jonsdotter och tvenne Barn; varder härmed efterlyst, att inom år och dag infinna sig, i annor händelse anser sig Hustrun skild vid sin Man. Fölinge den 14 Nov. 1835.
- Carl A. Rothoff,
- Kyrkoherde.
= Alla de som äro skyldige eller äga att fordra i afl. Fru Sigrid Christina Engströms, född Öster, Sterbhus, anmodas, att sådant, före nästkommande Januari månads slut anmäla hos undertecknad, hvars adress är Stockholm, Carlberg och Solnas Klockaregård.
- Er. Ad. Lundberg.
- Organist.
BOUPPTECKNINGAR.
= I anseende till förestående Bouppteckning efter afl. Rådmannen och Stadsfiskalen C. G. Rydberg i Östhammar, behagade alla de, som veta sig i Sterbhuset hafva oafslutade affäre, sådant derstädes anmäla, inom den 6 Februari 1836.
= Magistraten i Sigtuna har utsatt Bouppteckning efter afl. förre Lands-Fiskalen Johan Åbjörnsson, att hållas den 29 Januari 1836, med anledning hvaraf den aflidnes så väl kände, som okände Arfvingar, härigenom kallas att sin rätt dervid bevaka.
= I anseende till förestående Bouppteckning efter Enkefru Charlotte Wilhelmine Philipsen, född Moll, anmodas de, som tro sig i Sterhhuset äga fordringar eller der äro skyldige, att senast inom denna månads slut sådant tillkännagifva hos Hr J. C. Ditzinger, som alla söcknedagar träffas på Hr C. F. Bohnstedts Kontor, Huset N:o 8 vid Slottsbacken. Stockholm d. 2 Jan. 1836.
— I anseende till fristående Bouppteckning, anmodas alla de som äro skyldige eller hafva att fordra hos afl. Kontorsskrifvaren i Riksens Ständers Bank, Hr C. U. Th. Viereck, att inom denne månads slut sådant skriftligen anmäla hos Hr Carl Thalin, som träffas alla Söknedagar uti Klädesboden i hörnet af Trångsund och Storkyrkobrinken. Stockholm den 7 Januari 1836.
= Anhålles att Drängen Olof Sundström, hvilken sistledne Sommar varit i tjenst vid Blockhusudden, vore god och med det alldraförsta infinna sig hos sin Svärmoder Kyrkvaktar-Enkan Ulrika Persdotter i Jerfälla Församling af Stockholms Län, för att egenhändigt underskrifva Bouppteckningen efter sin aflidne svärfader, eller i annat fall gifva sin vislelseort tillkänna.
BORGENÄRS-SAMMANTRÄDEN.
= Samtliga Borgenärer uti f. d. Nämndemannen Hans Mattssons, i Skalsmars Konkurs, behagade sammanträda å Källaren Södermalm vid Göthgatan i Stockholm, Lördagen den 23 dennes, kl. half 6 e. m. för att höras och besluta öfver följande ämnen, nemligen: 1) Hvilka åtgärder som skola vidtagas, med en af Gäldenären uppgifven, på börd och rättegång, grundad tillgång, hvars möjliga erhållande likväl fordrar förskjutande af en större summa penningar än Massans disponibla tillgångar medgifva. 2) Huru förhållas bör med ett af Gäldenären, som tillgång uppgifvit Donationsbref. 3) Huruvida några pantsatta Reverser skola för Massans räkning inlösas. 4) Huruvida hittills vidtagna åtgärder med fordringars indrifvande godkännas, och om på lika sätt med de öfriga skall förfaras. Om frånvararande Borgenärers skyldighet att åtnöja sig med de närvarandes beslut erinras. Stockholm den 10 Januari 1836.
- God Man.
= Kanslisten E. H. Aspelins Herrar Borgenärer behagade sammanträda kl. 4 e. m. nästa Onsdag den 20 dennes, i Röda Rummen å Börsen här i staden, för att erhålla del af Dubblett-akten, upplysning om Massans ställning och redogörelse för den af mig hittills i egenskap af God Man hafde förvaltning. Stockholm den 12 Jan. 1836.
- J. M. Westring.
= Herrar Borgenärer uti Apothekaren K. F. Kjernanders gäldbundna Bo, behagade sammanträda på Källaren Gamla Malmen vid Myntgatan, Tisdagen den 19 dennes, kl. 4 e. m., för att lemna undertecknad instruktion, samt besluta om lösa egendomens försäljning; och erinras om Konkurs-Lagens föreskrift för frånvarande Borgenärer. Gäldenären bör äfven tillstädeskomma. Stockholm den 12 Januari 1836.
- God Man.
Annonser.
TILL SALU.
= Af Trycket bar utkommet och säljes i Utter & Komp. Bokhandel a 40 sk. B:ko ex. h.: Kongl. Krigs-Vetenskaps-Akademiens Handlingar och Tidskrift för år 1835, 12:te Häftet, med en Plansch.
Spåmannen från Paris,
med 32 kolorerade kort och förklaring, säljes hos de fleste Bokhandlare i foderal för 1 R:dr. Symönster jemte Anglosaxiska Alphabeter, 23 blad i fodral, 36 sk. B:ko, (nyss utgifne.)
= En å fri och egen grund belägen Brandförsäkrad Stenhus-Egendom i Stockholm, med machinerier, redskap och inventarier för en mindre Klädesfabrik, finnes på förmånliga vilkor till salu, eller i brist af köpare, att hyra, och tillträda när som hedlst. Närmare upplysning meddelas af Siden-Fabrikören J. W. Boström uti dess Försäljningsmagasin i Huset N:o 1 vid Mynttorget.
= A Waterfall in the immediate vicinity of Jönköping, at present employed as a Cornmill. The situatiou is most favourable for a Manufactury of any description. There is a dwelling house, warehouse and stable, with about 16 acres ground. The situation is delightful, commandingh an extentive view over the Lake Wetter, and altogether offering advantages not often to bemet with. For further informations apply to G. M. Gillberg. Jönköping, Broker.
= Ett Vattenfall, helt nära Jönköping, för närvarande begagnadt till en Mjölqvarn. Lokalen är den mest gynnande för Manufakturverk af hvad sort som heslt. Der finnas boningshus, magasin, stall och andra uthus samt omkring 8 tunland jord. Belägenheten är högst angenäm, med vidsträckt utsigt öfver sjön Wettern, och det hela erbjuder sällsynta fördelar. Vidare upplysningar erhållas af Stadsmäklaren G. M. Gillberg i Jönköping.
DIVERSE.
Läroanstalt för Gossar.
Hos undertecknad emottages från början af ingående Lästermin, såväl helpensionärer som Externer. Undervisning meddelas framgent såsom hittills, i alla för en fullständig skolkurs nödvändiga ämnen; men synnerligast i de moderna språken, af hvilka Fransyskan hädanefter kommer att i skolan dagligen talas, samt Tyskan och Engelskan likaledes bibringas till den grad af fullkomlighet, att lärjungar som deraf egna tillräcklig sid, i synnerhet helpensionärer, som äga tillfälle till tätare öfning, efter slutad kurs kunna med ledighet tala och skrifva äfven sistnämde språk. Då häraf torde synas, att denna läroanstalt i synnerhet egnar sig till utbildande af subjekter för de yrken och befattinngar, der färdighet i lefvande språk är af nöden; bör likväl anmärkas, dels att andra läroämnen icke derföre åsidosättas, utan att man i dem på lika tid hoppas vinna samma resultater, som vid de läroverk der modern språkkunskap är ett underordnadt ämne, dels att undervisningen härstädes äfven omfattar de gamla språken med hvad mera som tillhör den s. k. lärda bildningslinien; dock med den skillnnd, att lefvande språk har läras först och af alla; de döda språken deremot längre fram och endast af de elever, som äro ämnade att fortgå till klassiska studier, Ritning och Gymnastik ingå bland de allmänna öfningarne, och mot särskilt ackord förskaffas undervisning i musik och dans på ganska lindriga vilkor. Vidare underrättelse om denna Läroanstalt torde benäget inhemtas af undertecknad, hos hvilken äfven anmälan sker till intagning i Skolan; och anhålles att blifvande pensionärer anmälas så tidigt som möjligt på nyåret, i anseende till de arrangementer som erfordras för deras mottagande, om antalet skulle blifva större än man påräknat.
- Joh. J. Elfving,
- Boende i Huset N:o 43 vid
- Regeringsgatan, 2 tr. upp.
I dag utgifves N:o 71 af Svensk Författnings-Samling, innehållande: Riddarhus-Ordning, af den 22 sistl. Maj; samt N:o 72, innehållande: Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse, af den 17 sistl. Dec., angående de vid sista Riksdag af Rikets Ständer fattade beslut i afseende på Bankens Depositions- och lånerörelse.
Noterade Hufvud-Kurser på Stockholms Börs, den 19 Januari 1836.
London 12 R:dr 1 sk. 2 Uso, 11 R:dr 47 sk. 90 d. d.
Hamburg 128 sk. 2 Uso, 127 1/2, 127 1/4 sk. 90 d. d.
Paris 22 3/4 sk. 2 Uso.
Stockholm, tryckt i Stats-Tidningens Botryckeri.
(Baggensgatan , Huset N:o 25.)
- ↑ Denna ritning med deröfver bifogad förklaring förvaras hos Kongl. Kollega Registrator, och kan hos honom få beses.