Post- och Inrikes Tidningar 1836-01-22
| ← N:o 16. Torsdag 21 januari 1836 |
|
N:o 18. Lördag 23 januari 1836 → |
| Index. |
SVERIGES STATS-TIDNING,
eller
POST- och INRIKES TIDNINGAR.
N:o 17. Fredagen den 22 Januari 1836.
Meteor. Obs. Den 21 Jan. kl. 2 e. m. Barom. 25,36, 1 gr.
kallt, SO. mulet. Kl. 9 e. m. Barom. 25,39, 2 gr. kallt, SO.
mulet. — Den 22 Jan. kl. 6 f. m. Barom. 25,38, 1/2 gr. blidt,
SV. mulet.
Officiella Afdelningen.
Medelst öppet bref af den 19 sistl. December, har Kongl. Maj:t i Nåder tillagt och förunnat Häradshöfdingen uti Sundbo, Leke Bergslags, Kumla, Hardemo, Edsbergs, Grimstens och Carlskoga Häraders Domsaga, Hofjunkaren Olof Philip Oxehufvud, Lagmans namn, heder och värdighet.
Efter numera fulländad granskning af Tullförfattningarna, äfven i hvad de röra kontrollerna mot oloflig införsel och utförsel af varor, har en förnyad förordning i detta ämne blifvit under den 12 sistl. December i Nåder utfärdad, hvilken kommer att träda i verkställighet ifrån och med den 1 Mars innevarande år.
Under fortsatt tillämpning af den i 1830 års Lurendrägeri-förordning följda grundsatts att, ej mindre för tullbeskattningens betryggande, än för den inhemska industriens skyddande mot lagstridiga handelsföretag, söka tillvägabringa erforderligt verksamma kontroller, utan att träda den laglydiga medborgarens rättsenliga anspråk på hus- och hemfred för nära, hafva föreskrifterna härom, i den nya författningen, undergått följande jemkningar och förändringar, hvilkas behöflighet en ytterligare vunnen erfarenhet gifvit vid handen:
§. 2. I analogi med hvad i 8 §. af Seglations-ordningen finnes föreskrifvet, och för att öka svårigheten att erhålla biträde till transport af olofligen infördt gods, har i denna §., jemte förut stadgadt ansvar, blifvit fastställdt, att hästar och körredskap, hvarmed dylik transport verkställes, alltid skola anses förbrutna, då de tillhöra ägaren till godset, och äfven då de tillhöra annan person, så framt lagligen styrkas kan, att denne nattetid vid kust eller å riksgräns intagit eller låtit intaga varorna.
§. 10. Till de fornt i denna §. omförmälda förseelser medelst bortsmygande af nederlags- eller kreditupplagsgods, har, för mera tydlighets vinnande, nu äfven blifvit räknad förvexling af dylikt gods.
§. 16. På det att gods, som i beslag taget är, alltid måtte förvaras på ett ställe, der frågan om dess förverkande kan af vederbörlig domstol pröfvas, har här det bestämmande tillkommit, att sådant gods skall till Tullkammarens eller Tullinspektionens i närmaste stad vård aflemnas.
§. 17. För att förekomma att den, som ansträffas med olofligen infördt gods, må kunna förlänga rättegången i ett beslagsmål och möjligen äfven undandraga sig ansvar derigenom, att honom lemnas tillfälle att hålla sig undan efter det beslaget blifvit verkställdt, är skyldighet för honom att åtfölja godset till Tullkammaren i denna §. bestämd.
§. 19. Denna §. har erhållit förtydligad redaktion.
§. 22. I följd af förändrade Hallstämplings-föreskrifter, har redaktionen i denna §. blifvit derefter jemkad.
§. 27. För att säkrare kunna påräkna, att beslagare skola använda deras bemödanden att framdraga och till ansvar söka befordra dem, som dertill rätteligen gjort sig förfallne, har här blifvit stadgadt, att, om ansvarsskyldig ägare eller forslare icke kunnat ertappas och åt saken fällas, Kronan och beslagaren skola skifta lika af det värde, hvartill förbrutna dömda, olofligen införda eller utförda, varor samt farkoster och annat forslingsredskap vid försäljning uppgår; hvaremot, i annat fall, beslagaren, såsom tillförene, kommer att njuta 3/4 af så väl nämde värde, som de böter, hvilka den brottsliga ådömas.
§. 29. I denna §. har särskilt blifvit bestämdt i hvad ordning hästkreatur, som med beslagsgods anhållits, böra försäljas.
§. 32 Till förekommande af anmärkte oordningar vid visisations-rättens utöfning, och för att befordra ett säkrare handhafvande af denna kontroll, hafva följande närmare föreskrifter blifvit i detta afseende meddelade:
"När behörig person ämnar företaga undersökning uti rum, bodar, magasiner eller uthus i stad, åligge honom att, innan han skrider till verkställigheten, skriftligen derom underrätta så väl Borgmästaren i staden, eller, i hans frånvaro, den ordet i Magistraten förer, som Tullkammare- eller Tullinspektionsföreslåndaren i staden, med uppgift om stället, der undersökning är tillämnad, och tage öfver sådan meddelad underrättelse bevis. Bemälte tjenstemän böra genast derefter begifva sig till stället, för att undersökningen öfvervara, hvilken dock ej må af enderas uteblifvande fördröjas."
"Om undersökningsman upptäcker olofligen infördt gods utom stad, utan att kunna det anhålla, men följer del vid dess införande till stad i spåret, då må han undersökning efter delsamma genast anställa, utan föregående anmälan hos Borgmästaren eller Tullkammare- eller Tullinspektions-föreståndaren å stället; men med skyldighet att, efter slutad undersökning, dem om förloppet underrätta."
§. 33. Från beslags-anspråk vid undersökning i salubodar och bodkammare har, genom ett tillägg i denna §., blifvit undantaget gods, som i värde ej öfverstiger 50 R:dr.
§. 35. Jemte det denna §. i 1830 års Lurendrägeriförordning blifvit sammanslagen med 34 §., har uti en särskilt §. vilkoren för kroppsvisitationers anställande, som förut varit intagna i 46 §. af Förpassningsstadgan, blifvit bestämda på följande sätt:
"Då någon, som till tullplats ankommer, misstänkes hafva på sig förstucket gods, må undersökning derefter af Tullkammare- eller Tullinspektions-föreståndare kunna anställas i vaktstuga eller annat rum samt i 2:ne vittnens närvaro, om den misstänkta det äskar. Är den misstänkta qvinsperson, må undersökningen ej verkställas utan genom tillkallad person af samma kön, i afskiljdt rum. Upptäckes ej dervid beslag underkastadt gods, böte undersökningsmannen, särskilt för en hvar hos hvilken vid undersökning dylikt gods ej funnits, ifrån 10 till 300 R:dr[1], målsägandens ensak, och ansvare dessutom efter 42 §. om af honom våld eller oskick vid undersökningen föröfvats."
"Å den, som för oloflig införsel af varor tillförene straffad blifvit, må sådan undersökning utan påföljd af bötesansvar äga rum."
§§. 38 och 39. Bötesansvaret för den, som anställer undersökning i salubodar och bodkammare eller andra rum, utan att olofligen infördt gods dervid anträffas, har i dessa §§. blifvit bestämdt till ett maximum af 300 i stället för 200 R:dr.
§. 45. I afseende på besigtning och värdering af i beslag taget gods, är stadgadt, att sådan värdering bör ske i närvaro af en Rättens ledamot och beslagaren, jemte ägaren, om hän uppgifven är och på kallelse tillstädeskommer.
§§. 49, 50, 53 och 58. Föreskrifterna i dessa §§. angående rättegången i lurendrägerimål, äro lämpade efter dem, som förekomma i Kongl. Maj:ts under den 28 sistlidne November utfärdade förnyade Seglations-Ordning.
Icke-Officiella Afdelningen.
INRIKES UNDERRÄTTELSER.
Stockholm.
H. M. Drottningen samt DD. KK. HH. Kronprinsen och Kronprinsessan behagade, förlidne Onsdag, bivista uppförandet, för första gången, å härvarande Kongl. Operan, af ett nytt större theater-stycke: Svenskarne i Neapel, skådespel på vers i 5 akter, af K. Kullberg.
Hernösand d. 12 Januari. (Korr. Art.) Njurunda Socknemän, i Wester-Norrlands Län, hafva hos vederbörande Landshöfding anmält deras önskan, att få förvara minnet af H. M. Konungens höga besök sistledne sommar, genom ett Monument vid deras kyrka, och hafva uppdragit åt bemälta Embetsmyndighet uppgörandet af Monumentets form och inskription, i händelse Kongl. Maj:t täckes i Nåder bifalla Socknemännens berörde begäran; derom ock Landshöfdingen gjort underdånig anmälan.
Linköping d. 17 Januari. (Korr. Art.) Under sistförflutne natt har vådeld yppats på Slottet härstädes, hvilken det likväl, genom ett hastigt begagnande af Stadens förträffliga släckningsanstalter, och förmedelst välvilligt biträde af ett genast tillskyndande större antal af Stadens innevånare, lyckades att dämpa, innan densamma kom till något farligt utbrott. Vid inredningen af öfra våningen i Slottet, till boningsrum för Landshöfdingen, hade trenne kakelugnar blifvit uppförde, helt nära intill hvarandra, utmed en trädvägg, och under den längre tid, som sedermera förflutit, har kakelugnen i en af Civil-Arresterne, som endast genom nämde vägg åtskiljes från rummen i Landshöfdingens våning, blifvit så utbränd i sjelfva eldstaden, hvilket, vid årligen anställde undersökningar, ej stått att upptäcka, att väggen småningom kunnat upphettas, och nu, efter några dagars fortsatt vanligt eldande, blifvit antänd, som dock först utröntes sedan alla tre kalugnarne blifvit nedrifne. Någon annan skada har likväl icke inträffat, och hvarken handlingarne i Lands-Kansliet eller Lands-Kontoret, eller den betydliga penningebehållningen i Landt-Ränteriet, der Landt-Räntmäslaren oafbrutet var tillstädes, behöfde undanflyttas. Obehaget för Fru Grefvinnan Hamilton och hennes familj att, midt i natten, uppväckas med underrättelse om den öfverhängande faran, kunde icke ett ögonblick rubba den lugna beslutsamhet, hvarmed hon sjelf, i allt hvad på henne ankom, redan innan sprutorna hunnit anlända, hade anordnat släckningsanstalterne inom den del af Slottet, hon bebodde. Någon oro begynte väl att spridas ibland den talrika Fång-personalen, af omkring 80 personer, i häktena, men den stillades genast, sedan åtgärd blifvit anbefalld att, i värsta fallet, vidtagas, för deras förflyttning till annat säkert ställe. Det är förunderligt, att hvad som nu inträffat icke händt långt förut, då samma anledning dertill så länge förefunnits: men genom den förändring i inredningen, som häraf blir en följd, medelst trädväggens nedtagande, och uppförande i stället af en tegelmur, kan man hoppas, att för framliden icke behöfva äfventyra denna gamla och historiskt märkvärdiga Slottsbyggnads ödeläggelse, af sådan orsak som den, hvilken nu hotat dess tillvaro.
= Det med dagens post ankomna Linköpings-Bladet för den 20 dennes, meddelar i ofvan omförmälta ämne, att kostnaden för de skadade rummens återiståndsättande, efter besigtning och enligt uppgjordt förslag, komme att uppgå till 309 R:dr 16 sk. 1 rst. B:ko.
Christianstad d. 14 Januari. (Korr. Art.) Vintren har fortfarit, dock utan slädföre, ända till i förrgår, från hvilken tid mildväder inträffat. Flere personer hafva under början af detta år omkommit genom vådliga händelser, hvaribland en Bonddotter, hvilken genom oförsigtighet vid filtrering af Bränvin, som skulle begagnas vid hennes till 5 dagar derefter utsatta bröllop, blifvit så illa bränd, att hon efter några timmars svåra plågor afled. — En ladugårds-länga vid Förlöfs Prestgård och ett torp i Träne Socken, hafva genom vådeld afbrunnit. — Såsom märkvärdigt bör nämnas, att uti Sönnarslöfs Socken af Gjerts Härad i detta Län, hafva under loppet af det förflutna året blifvit födda 32 Barn, och endast 8 personer aflidit.
Wisby d. 7 Januari. (Korr. Art.) Förleden gårdag har å Fahlholm utanför Ahrs hamn drifvit i land en Galeas, hvarå vid Quarantäns-bevakningens ankomst befunnos om bord 5 döda manspersoner, flytande i Kajutan, äfvensom i rummet några fastager med Linfrö, jemte säckar, som syntes innehålla Tobaksblader. Af om bord fundne handlingar har inhämtats, att Galeasens namn är Johannes, Skepparen hetat Carl Johan Kallström, och Redare är Handlanden i Åbo Gustaf Lydman, samt att besättningen utgjort 5 man utom Skepparen, äfvensom, att Pass funnits, utgifvet i Åbo den 2 sistledne Oktober för resa till Björneborg och Raumo samt vidare till Riga, med last af jern. Bergning af fartyg och last kommer, under behörig Quarantäns-bevakning, att ombesörjas af härvarande Kejserlige Ryske vice Konsul.
Götheborg d. 18 Jan. Postillonen, som i går hitförde Norrska posten, har berättat, att, i Kungelf, natten till Söndagen, 16 à 20 hus, belägne i norra ändan af staden, nedbrunnit genom vådeld; närmare underrättelse om denna olycka saknas ännu.
- (Göth. H. o. S. T.)
Malmö. Enligt General-Tullstyrelsens förordnande, kommer den i Ystad sammandragna Kustbevakningskorpsen att, till största delen, återgå till sina ordinarie kuststationer, hvarjemte de i Tullverkets tjenst kommenderade militär-posteringar komma att aflösas af de återkommande kustbevakarne. Nästa måndag kommer den härstädes förlagda militären, som bestridt kustbevakning, att hemförlofvas.
= Å lägenheten Bollamöllan i Munkarps socken har Nyårsdagsmorgonen nedbrunnit en uthuslänga och ett sämre boningshus. Egendomen äges af Enkefru Majorskan von Hennigs, och tros elden hafva uppkommit derigenom, att trädstickor blifvit lagda till torkning å en uppeldad kakelugn.
= En betydlig stöld hos en handlande härstädes har de senare dagarna utgjort allmänna samtalsämnet. En femtonårig tjensteflicka skall ur en låda uti ett i rummet varande bord uttagit, i så väl större som mindre sedlar, en summa af nära 5000 R:dr Rgds, enligt hvad ryktet i början förkunnade. Vi hafva likväl sedermera hört, att det icke varit mera än 1800 R:dr, men var detta ändå ett djerft tillgrepp. Flickan, samt hennes moder och en bror, äro häktade. (M. T.)
Ystad. Ransakningen i Krookska husvisitationsmålet har fortgått hvarje förmiddag i denna vecka, och fortsattes äfven i dag. I Thorsdags ökades de häktades antal med förre husaren Blixt, som, enligt ett vittnes utsago, skall hafva gripit fast i Kustsergeanten Månsson, vid dennes utkomst från Handlanden Krooks salubod. — Under loppet af veckan har Åklagaren till rätten öfverlemnat samtlige häktades prestbetyg, af hvilka upplyses, att ingen af dem förut varit tilltalad för något brott, och att de alla äro väl frejdade och kände för en hedrande vandel. Härifrån får likväl undantagas sjömannen Westerberg, som aldrig bevistat nattvarden, eller ens nånsin varit inskrifven i någon af stadens församlingar.
= Värderingssumman på det i Handl. Hagermans gårdar i beslag tagne konfiskabla godset, har uppgått till 6,388 R:dr Banko. (Sk. Merc.)
HANDELS-UNDERRÄTTELSER.
Riga den 4 Januari. Vintern har nu åter allt utseende af varaktighet, och slädföret är godt. Sjöfarten är alldeles slutad, och bland de 27 här qvarliggande fartyg, befinna sig två Svenka och 1 Norrskt.
Reval den 29 Dec. På sena hösten har ett betydligt qvantum spanmål tillkommit, hvilket sannolikt skall förslå, tills ny tillförsel inträffar. Svenska och Norrska fartyg, som äfven varit behjelpliga med spannmålsimport härstädes, hafva gjort goda frakter. — Vintern har här inträdt ganska tidigt, hvarföre flere till S:t Petersburg bestämda fartyg nödgats hit inlöpa för att öfvervintra; deras laddningar skola transporteras landvägen till destinationsorten. Vi hafva i några dagar haft 18 graders (Reaum.) köld, och en nordostlig storm, hvars like få upplefvat. Många menniskor hafva ihjälfrusit, och, derest ej snar ändring inträffar, skola vägarne, i ansende till den myckna snön som fallit, knappt kunna passeras. Vår hamn, som ganska sällan plägar tillfrysa i Dec. månad, är nu redan till största delen belagd med is.
UTRIKES UNDERRÄTTELSER.
England.
The Times för den 7 Jan. meddelar ett bref, undertecknadt Amicus, och ställdt till bladets utgifvare, som innebåller anmärkningar rörande allmänna ställningen i England, hvaraf vi tro oss böra anföra slutet:
"Alla sanna fosterlandsvänner, hvilkas politiska åsigter intagit en högre ståndpunkt och härflyta från en ädlare källa än låg egennytta eller någre fås intressen, önska se de särskilta grenarna af vår gamla Konstitution bibehållna i en orubbad jemvigt. När national-friheten var mest i fara för anspråken af aristokratiens prerogativer eller makt, lade de sitt inflytande i demokratiens vågskål. Nu, när Kronan är i fara och Adeln hotas, lägga de detta inflytande, med samma nit, och för samma rättvisa ändamål, i Monarkiens.
"Striden föres numera icke emellan friheten och tyranniet; den föres nu emellan friheten och anarkien. Frihet må vara lösen för begge partierna; men det åsyftade föremålet är icke detsamma. Det ena söker en frihet, som kan bestå med lagar och ordning, med religion och moralitet, med ägande rätt och samhällslugn, med bildade menniskors begrepp, känslor och sedvanor, kort sagdt: med friliet af förnuftsenlig beskaffenhet. Det andra vill äga en frihet, emot hvilken lagen är maktlös, och ordningen osäker; som skulle anse moraliteten såsom ett hinder, och religionen såsom ett tvång; som skulle beröfva ägande-rätten allt beskydd, och samhället sitt lugn; framalstra vilda seder och pöbelaktig smak, samt icke lemna rum åt grannlagenhet i tänkesätt eller heder i uppförande; med ett ord: snarare tigerns än menniskans frihet.
"De elementer som sätta samhället i fara, äro missbelåtenheten med tvång, och törsten efter makt; och om stormen skall bortsopa allt framför sig, om vår ädla Konstitution, detta seklers verk, det enda varaktiga tempel för sann frihet som verlden skådat, uti sin förstöring skall kungöra vårt vanvärde, och bli en grafvård, när den upphör att vara ett tempel, så skall jag, en gång för alla, om det ifrågavarande alternativet påkallar mitt val, icke tveka att göra det. Jag föredrager någon Regering framför ingen! Monarkiens Majestät framför pöbelns; spirans tyranni framför klubbans; tyrannens regering framför skräckväldets; och, om det är nödvändigt, till och med Påfvens ofelbarhet framför den förskräckliga ofelbarheten hos Mobben."
Frankrike.
Paris den 7 Jan. I dag kl. 1 middagstiden öppnade Ministern för Handels-departementet de 3 sammansatta Kommittéernas för åkerbruket, manufakturerna och handeln session; omkring 80 ledamöter voro härvid närvarande. Bland dem befunno sig Hrr Decazes, de Mirbel, Demarçay, de Rambuteau, Paturle och flere industriella notabiliteter.
Ministern öppnade sammankomsten med ett tal, och yttrade sig på följande sätt om sitt tullsystem:
"Det är för första gången, som mig den heder tillskyndas att öppna edert sammanträde. Jag har ännu icke bivistat edra förhandlingar. Tillåten mig att inför eder förklara huru mycket jag lyckönskar mig att få inhämta edra tankar, och begära medverkan af så många män, som befinna sig i spetsen för de särskilta grenarna af national-idogheten.
"M. Hrr! vi hafva endast att glädja oss öfver landets ställning; den berättigar till de skönaste förhoppningar; edert åliggande, likasom Regeringens, blir derigenom lättare. Del är alltid ett brydsamt kall att uppsöka hjelpmedel mot idoghetens lidanden. I ären lyckligare, då eder omsorg endast blifver att utfinna medel att underlätta dess framgångar.
"Sådan är den verkliga egenskapen af de kommersiella frågor, som nu äro under öfverläggning. Det är icke afsigten att hejda en tillbakaskridande rörelse, men att påskynda ett redan snabbt fortgående.
"Regeringen har redan rådfrågat eder, M. Hrr, under edra senaste sammanträden, öfver de hufvudsakligaste punkterna i tull-tariffen. — Hvardera Kommittén har utsagt sin tanka. Sedan edra öfverläggningar, har Konungen utfärdat kungörelser, som skola framläggas till Kamrarnes godkännande. Jag har icke i uppdrag att anmoda eder att på nytt öfverlägga om det, som redan blifvit handlagdt; men edra anmärkningar och edra yttranden skola alltid af Regeringen emottagas med det intresse, som påkallas af en förening utaf så redbara insigter.
"I kännen den anda, som gör sig gällande uti Regeringens beslut i tull-ärender. Vi befinna oss icke nu vid första upprinnelse-epoken af ett samhälle, som kan välja emellan afgjordt bestämda systemer. Arbetet och kapitalerne skola icke utskiftas efter en filosofisk urform af samhälls-inrättning; sedan längre tid hafva de varit fördelade emellan de särskilta grenarna af produktionen. Hvad mig angår, om det ålåge mig att ordna ett samhälle, i hvilket det förflutna icke fjättrade det tillkommande, så skulle jag icke tveka att, såsom grundregel för dess lagstiftning, framlägga principen af handelsfrihet; men åt de intressen, som händelserna och lagarna hafva framalstrat, bör man ägna ett förtjent undseende och aktning.
"Om det är obestridligt att civilisationens framsteg påkalla mera underlättade och friare förbindelser nationerna emellan, får man äfven erkänna, att, för detta syftemåls ernående, bör man inskränka sig till de förändringar, som äro förenliga med vidmakthållandet och skyddandel af landets industrigrenar. En Regerings pligt är, icke att förstöra, för att förbättra, men att förbättra, under det att den vidmakthåller. Midt under dessa så invecklade och skiljaktiga förhållanden, hvaraf våra gamla samhällen äro bildade, är det blott medelst fortfarande förhandlingar, som de handels-systemet tillhörande vigtiga frågor kunna af göras.
"Jernvägarne äro ett af de mest lysande resultater af vårt sekels uppfinningsförmåga. I alla de länder som omgifva oss, mångdubbla sig dessa nya kommunikations-medel. Frankrike bör icke stå tillbaka i denna allmänna rörelse. Då allt framgår omkring oss, kan ett fördröjdt framskridande på samma bana anses såsom en återgång. Lättheten i transporter är det första behofvet för vår industri: det är derigenom den skall finna medel att nedsätta sina priser och uthärda hvarje utländsk medtäflan.
"Ett ofantligt intresse, gemensamt för Åkerskötseln, Fabriksrörelsen och Handeln, är således fästadt vid ett skyndsamt anläggande af jernvägar. Hvilka kommersiella friheter är det väl lämpligt att tillägga dem, för att befordra deras anläggning? Hvilka särskildta stadganden böra, till förmån för dem, införas i våra tariffer? Se der en fråga, som jag öfverlemnar till edert bepröfvande; jag önskar att den må blifva föremål för de första öfverläggningarne under eder session.
"En annan fråga, som för det närvarande tages i betraktande, förtjenar likaledes eder uppmärksamhet. Man åsyftar, att uti handeln införa bruket af premier, fördelade medelst lottning. Regeringen har för afsigt att hos Kamrarne föreslå nödiga åtgärder, i ändamål att förekomma återställandet af Lotterierna, hvilka så rättvisligen af Staten blifvit afskaffade. Det åligger eder, att uttala eder tanka öfver ett ämne, som vidrör alla handels-intressen, och som ännu icke utgjort ett föremål för edra öfverläggningar."
Efter detta tal sammanträdde den sammansatta kommittén uti Utskott, för att välja ledamöter i Byråen, och Ministern utsatte till Thorsdagen den 17 dennes den första sammankomsten, hvilken kommer att ägnas åt jernvägarne. Det har icke varit fråga om 5 procents-räntans förändring, eller om någon afgift på socker af hvitbetor, såsom några tidningar af misstag uppgifvit. (Gaz. de France.)
Den i dag på morgonen anlända utrikes post medförde tidningar från Hamburg till den 15, och från Paris till den 9 dennes. Engelska tidningar medföljde icke. Af de nu erhållna underrättelser anse vi oss böra meddela följande:
{{sc:Frankrike}}.
Paris den 8 Jan. Sedan 6 §. af Adress-förslaget uti Pärskammarens gårdags-session blifvit antagen, oaktadt de deremot, synnerligen af Markis de Brezé, gjorda anmärkningar, och 7 §., rörande Englands mediation, oaktadt de af Vicomte Dubouchage gjorda invändningar, äfven blifvit antagen, hvilket likaledes ägde rum med alla de följande §§., skred Kammaren till omröstning öfver Adressen, då densamma blef bifallen med 99 röster mot 8.
Kl. 8 på aftonen emottog Konungen Pärskammarens stora deputation, som till H. M. öfverlemnade Adressen. Vice-Presidenten, Hr de Bastard, förde ordet. Konungens svar ar af följande innehåll: "Mina Hrr Pärer! Jag är lifligen rörd af de tänkesätt J yttrat för mina barn och mig; och det är såsom fader och Konung jag gläder mig åt dem J tillkännagifvit för min äldste Son. Tillvexten af Frankrikes välstånd, de bevis på förtroende och tillgifvenhet, hvarmed jag allt mera ser mig omgifven af nationen, skänka mig nya anledningar att, med en känsla af sällhet, emottaga de lyckönskningar J mig erbjuden. Jag delar med Eder den förhoppning, att alla våra önskningar skola uppfyllas, och att våra bemödanden, krönta med framgång, skola fortfara att åt Frankrike bevara detta lugn, denna frihet och denna storhet, till hvilkas vidmakthållande jag skattar mig lycklig att hafva bidragit."
Enligt berättelser från Oran af den 28 Dec., voro, samma dag, Franska expeditions-tropparna samtligen dit ankomna, för att vidare marschera till Tremecen. Dagen förut hade El Mezary, Abd-el-Kaders första Aga, ankommit till Franska högqvarteret, för att underkasta sig Marskalken Clauzel. Med honom anlände hufvudmannen för några Arabiska stammar, och erkände likaledes Franska suveräniteten.
Monitören innehåller åtskilliga Kungliga ordonnanser, genom hvilka 10 Marechaux de Camps, och ibland dem Marquis Oudinot, blifvit befordrade till General-Löjtnanter.
Furst Talleyrand är nu så vida återställd, att han i går kunnat uppvakta Konungen.
I förrgår aftons var stor hofbal, som bivistades af 3,000 personer. Konungen och Kongl. Familjen qvarstannade till kl. 2 på morgonen. Balen räckte till kl. 4. Bland de närvarande, anmärkte man hela Diplomatiska Korpsen, och ganska många Engelsmän, såsom Lord Manners Sutton, Lord Wiliam Bentinck, D:r Bowring, Hr Bulwer, Skottska Officerare i deras nationaldrägt, m. fl. Soupern öfverträffade i pragt alla föregående; mera än 600 damer serverades af de bakom deras stolar stående kavaljererna.
I Deputerade-Kammarens sammankomst denna dag, uppläste Presidenten det al Utskottet uppgjorda adressförslaget, som af Tyska tidningar förmäles vara affattadt i så smickrande ordalag för Konung Ludvig Philip, som väl ingen föregående adress ännu varit.
- (Hamb. Corr. och B. H.)
Öfver Holland till Hamburg ankomna underrättelser från Paris af d. 9 Jan., förmäla: att Pärsdomsto- len för skyldige förklarat flere af de i April-processen invecklade anklagade från St. Etienne, samt påbörjat undersökningen mot de Pariser-anklagade. — Lacenaire och Avril äro afrättade. (B. H.)
Spanien.
I Franska blad förmäles, att, enligt en telegrafdepesch från Bayonne af den 7 Januari, innehållande nyheter från Madrid af den 3, hade Prokuradores-Kammaren, den 2 och 3 Januari, efter en liflig debatt, antagit Förtroendes-lag-artiklarne, med stor majoritet.
De under Segastibelzas befäl stående Karlistiska tropparne hafva, den 1 Januari, intagit staden Guetaria. Garnisonen, 900 man stark, drog sig in i fästningen, som strängt inneslules af Karlisterne.
Engelska blad af den 8 Januari meddela följande underrättelser från krigsteatern i Spanien: Franska Legionen och en bataljon Arragoneser ankommo, den 25 Dec., till Sanguesa: denna Korps, 4000 man stark, står under General Berruels befäl; han qvarlemnade en bateljon i Yesa, för att underhålla kommunikationen med Lumbier. Den 28 afmarscherade Cordova och Evans från Pamplona till Puente la Reina, med 7000 man Infanteri och 200 Ryttare, för att hindra Ituraldes tillämnade anfall i Rivera. Grefve Almodovar qvarstadnade i Pamplona. Den 30 afgick General Cordova från Puente la Reina till Logrono, öfver Larraga, Lerin och Lodosa. — Den andra Karlistexpeditionen till Catalonien, skulle, den 4 eller 5 Januari, anträda sin marsch. Den 30 December hade 2 härtill hörande bataljoner redan ankommit till Ulzama-dalen, der den öfriga styrkan äfven skulle inträffa, och bilda en korps af 6000 man Infanteri och 200 man Kavalleri, under Brigadieren Tarraguals befäl. General Guerge befann sig i Estella, der han afvaktade den öfver honom nedsatta Krigsrättens dom.
- (B. h.)
Norra Amerika.
Tidningar från London af d. 9 Jan. berätta från Nen-York, under d 20 Dec., att d. 16 i samma månad en stor eldsvåda inträffat i sistnämde stad, dervid 650 till 700 hus, med varor, husgeråd, m. m. blifvit lagde i aska. Bland de förstörda husen räknas äfven Börsen och Posthuset, m. fl. Skadan uppskattas af någre till 14, och af andra till 26 millioner piaster. — Till Kongressen hade en från Massachusetts ingifven, och af Ledamöterne från de Norra Staterne lifligt understödd petition om slafveriets afskaffande, blifvit förkastad med 121 röster mot 95.
- (B. h.)
- (Insändt.)
FRAGMENTER UR STATSLÄRAN.
Då man vill göra sig reda för Statens väsende och idé, blir naturligen den första frågan den om Statens genom förnuftet gifna bestämmelse. Väl har man stundom sökt undgå eller afvisa denna fråga. Staten, har man sagt, bör ej tänkas såsom ett medel för ett utom den liggande ändamål: den är till för sin egen skull, eller den är sitt eget ändamål. Men denna invändning mot sjelfva frågan om Statens bestämmelse grundar sig endast på ett lätt undanröjdt missförstånd. Invändningen är giltig, så vida man blott rigtar den mot den åsigt, enligt hvilken man betraktat Staten såsom ett dödt mekaniskt konstverk, inrättadt med afseende på ett tillfälligt ändamål, och således saknande karakteren af sträng och egentlig förnuftsnödvändighet. Men utan tvifvel gifves det, utom denna, äfven en annan vida högre betydelse, i hvilken frågan om Statens bestämmelse kan fattas. Om man nemligen erkänner, eller till en början åtminstone förmodar, att Staten grundar sig på en nödvändig förnuftets fordran — en förmodan, till hvilken man får en tillräcklig anledning redan deraf, att en borgerlig Samhällsförening funnits i alla tider och hos alla Folk, som ej stannat på en alltför låg punkt af odling, — så blir det naturligen en uppgift för den på Statens idé riktade reflexionen, att göra sig full reda för denna förnuftsfordran i hänseende till dess ursprung och hela dess innehåll. Detta åter är samma fråga som den om Statens genom förnuftet gifna bestämmelse. Så fattad, innebär denna fråga, icke ett upphäfvande, utan tvertom ett uttryckligt erkännande af Statens ideela nödvändighet: den åsyftar ej något annat, än det fullständiga utredandet af sjelfva denna nödvändighet.
I äldre tider besvarade man den nämda frågan vanligast på det sätt, att man sökte Statens ändamål i hvad man kallade del allmänna bästa. Rätt förstådt, innehåller detta svar visserligen något sannt; men utan tvifvel är det dock alltför obestämdt och mångtydigt att kunna anses såsom tillfredsställande för den noggrannare och djupare inträngande reflexionen. Då man i nyare tider sökt komma till ett mera bestämdt svar, har det blifvit vanligt, att man gjort det till Statens hela ändamål, att åt hvar och en af sina medlemmar utstaka och mot allt främmande intrång skydda en viss krets af rättigheter, eller, med andra ord, att man tänkt sig Staten endast under karakleren af en rätts-anstalt. Detta utgör hvad vi kunna kalla den blott juridiska åsigten af Staten: den utgör den isolerade uppfattningen af det juridiska momentet i Statens idé.
Denna i nyare tider så vanliga åsigt af Statens väsende och ändamål står i en viss motsats mot den, hvilken vi finna hos Grekerna, och till en del äfven hos Romarne. Då man nemligen i våra dagar oftast mera betraktat Staten ur en juridisk än ur en ethisk synpunkt, så betraktade Grekerna den tvertom mera ur en ethisk än ur en juridisk synpunkt. De tänkte den såsom hufvudsakligen åsyftande ett ethiskt ändamål och sammanhållen genom ethiska band, hvaremot de blott ofullkomligt uppfattade dess juridiska karakter af en rätts-anstalt. Enligt hela andan af det Grekiska lifvet och den Grekiska samhällsförfattningen, kände sig individen i den närmaste förening med Staten, i hvars förvaltning och styrelse han personligen mer eller mindre deltog. Han kände sig såsom statsborgare i hela sitt lif och i alla dess förhållanden. Derföre blef det ock ett hufvud-föremål för lagstiftarne att bilda medborgare åt Staten, och att underordna det enskilta lifvet under det offentliga, ett sträfvande, hvilket i synnerhet röjer sig i hela den Spartanska Författningen. Men härmed sammanhängde ock den otipplösliga förbindelse, i hvilken de Grekiska Filosoferna satte Ethiken och Statsläran, i följd hvaraf Statsläran för dem ej blef något annat än en utvidgad, ett helt folk omfattande Ethik. Likasom de i sin Ethik betraktade individens dygd och fullkomlighet hufvudsakligen ur en politisk synpunkt, eller såsom borgerlig dygd, en åsigt, hvilken framträder i full klarhet, om man t. ex. jemför den Sokratiska eller Platonska Sedeläran med den Christna; äfvenså betraktade de i sin Statslära det borgerliga samhället såsom en ethisk förbindelse mellan alla medlemmar af ett Folk. Tydligast röjer sig detta hos Plato, som tänkte sig Staten såsom en förstorad bild af individen, med samma väsendtliga beståndsdelar som denne, och satte Statens, liksom individens, fullkomlighet i del lätta och harmoniska förhållandet mellan dess beståndsdelar under Förnuftets, den högsta ordnande principens, styrelse. Deremot finna vi hvarken i forntidens politiska teorier eller i sjelfva Statsförfattningarna en lika ren och liflig uppfattning af det juridiska momentet i Statens idé. Den subjektiva frihetens och personlighetens begrepp var ännu icke med tillräcklig klarhet fattadt och utbildadt. I utvecklingen af detta begrepp hunno visserligen Romarne betydligt längre än Grekerna, hvarpå den Romerska Lagen med dess utförliga och noggranna bestämningar af alla privaträttliga förhållanden utgör ett märkvärdigt bevis. Men att likväl äfven den Romerska Lagen på långt när icke framställde personlighetens begrepp i dess fullständiga utbildning, ådagalägges tillräckligt genom många af dess stadganden, t. ex. rörande träldomen, det nästan oinskränkta fadersväldet, o. s. v. Deremot ledde Christendomen, dels genom sin uttryckliga lära, dels genom den småningom verkande inflytelsen af sjelfva dess anda, till en renare och fullkomligare uppfattning af detta begrepp. Så väl häraf, som af de många sammanverkande orsaker, med hvilkas uppräknande vi ej här kunna uppehålla oss, genom hvilka individen hos de Ny-europeiska Folken blifvit mindre strängt subordinerad under Staten, än han var hos Forntidens förnämsta Folk, har man att förklara den i nyare tider framträdande utbildningen af begreppet om Staten såsom en rättsförfattning. Men i den mån man klarare uppfattat detta juridiska moment af Statens idé, har man, med en mot den antika motsatt ensidighet, uraktlåtit reflexionen på det ej mindre väsendtliga ethiska momentet af denna idé. Man har vant sig att betrakta Staten endast, eller åtminstone förnämligast, såsom en rättsanstalt. Vill man se de här nämda motsatta ensidigheterna i deras skarpaste bestämning, så jemföre man t. ex. Platos Statslära med Fichtes, sådan denna i den äldre framställningen af hans filosofiska system finnes utvecklad i hans Naturrätt. Den här ifrågavarande ensidigt juridiska åsigten af Staten har för öfrigt förekommit under tvenne olika hufvud-modifikationer. Den har nemligen dels, såsom hos de flesta Franska och Engelska Statsfilosofer, blifvit utbildad i sammanhang med en lägre, empirisk och evdæmonistisk åsigt af lifvet, dels åter, såsom hos Kant och Fichte, stått i sammanhang med en högre och strängare sedelära.
Utan tvifvel måste det medgifvas, att hvarje Stat, för att motsvara förnuftets nödvändiga fordran, måste till sin yttre form äga karakteren af en rättsanstalt. Införandet och bibehållandet af ett orubbligt rätts-tillstånd, såsom ett oundgängligt vilkor för förnuftiga och fria varelsers fortvarande sammanlefnad, är onekligen det första man af den borgerliga samhällsföreningen har att fordra. Men deraf följer ej att Statens hela idé ej innehåller något mera och högre än begreppet om en sådan rätts-anstalt. Tvertom röjer det sig lätt vid en närmare undersökning, att rätts-tillståndet sjelft blott utgör ett oundgängligt vilkor för något högre, och att det egentligen är såsom ett medel och vilkor för detta högre, som det inför förnuftets domstol äger ett värde. Om nemligen det måste medgifvas, att ett rätts-tillstånd erfordras för möjligheten af förnuftiga och fria varelsers fortvarande och tryggade sammanlefnad; så blir vidare frågan: hvartill fordras sjelfva denna sammanlefnad? Hvilket är dess högsta genom förnuftet uppgifna ändamål? Utan tvifvel måste vi söka detta i det, som utgör menniskans högsta bestämmelse, den fullkomligaste möjliga realisation af sjelfva mensklighetens idé, hvilken ej kan vinnas genom individernas isolerade verksamhet, utan endast genom deras oafbrutna lefvande vexelverkan, deras sammanbindning till ett organiskt helt. Vi komma härigenom till idéen af en organisk förening af förnuftiga och fria varelser. Betraktad i sin vidsträcktaste omfattning utgör denna det allmänna menskliga samhället. Af detla är åter hvarje folk en särskilt afdelning, hvilken sjelf utgör ett mindre Helt, sammanhållet genom allt det, som ger ett folk dess bestämda nationalitet. Äfven detta mindre Hela måste då utan tvifvel tänkas såsom en organisk förening af förnuftiga och fria varelser, åsyftande att bereda och främja den fullkomligaste realisation af mensklighetens idé, som inom detta folk under gifna omständigheter och förhållanden kan vinnas. Det är denna organiska förening som utgör en Stat, i detta ords fullständiga betydelse.
Vilje vi göra oss närmare reda för denna åsigt af Statens väsende, så måste vi fråga oss: hvad innebär det här angifna begreppet af hvad vi kallat realisationen af mensklighetens idé inom ett bestämdt folk? — I detta begrepp ligga trenne väsentliga momenter. Till realisationen af mensklighetens idé inom ett folk hör nemligen först och främst den fullkomligaste möjliga utveckling af alla ett folks högre andeliga krafter, eller, med andra ord, den fullkomligaste möjliga utveckling af dess intellektuella, sedliga, religiösa och æsthetiska bildning: vidare en lika fullkomlig utveckling af allt hvad vi kunna kalla ett folks materiela verksamhet eller industriela lif, under hvilken benämning vi sammanfatta alla de menniskokraftens yttringar, hvilka åsyfta att utvidga menniskans herravälde öfver naturen, eller, med andra ord, beredandet och främjandet af menniskans sinnliga välstånd: hvartill ändtligen kommer, såsom ett oundgängligt vilkor för sjelfva den fortvarande sammanlefnaden, och således för både det andliga och industriela lifvets lugna, fortgående utveckling, införandet och bibehållandet af ett rättstillstånd, genom hvilket hvarje medlem äger en bestämd och mot allt främmande intrång skyddad rätts-spher. Att dessa trenne momenter stå i en oupplösiig förbindelse och ömsesidigt bero af hvarandra, och att följaktligen intetdera af dem kan i sin fullkomlighet finnas utan de andra, röjer sig lätt vid en närmare reflexion öfver dem. Tänkte i denna sin oupplösliga förening och i sin fortgående utbildning, utgöra de tillsammans den framskridande realisationen af mensklighetens idé inom ett folk.
Utan tvifvel måste man erkänna, att dessa trenne momenter tillsammans utgöra innehållet af ett folks hela samhällslif. Emellertid skulle man dock, under medgifvande häraf, möjligtvis kunna yrka, att den borgerliga samhälls-föreningen, eller Staten såsom sådan, blott har att göra med det sistnämda af dem, eller med rättstillståndets införande och vidmakthållande. Men om det är obestridligt, att icke blott rättstillståndet, utan äfven utvecklingen af ett folks andliga och industriela lif, möjligen kan beredas och, främjas genom en offentlig makt, i detta ords vidsträcktaste betydelse, eller genom den gemensamma ledningen af ett folks gemensamma angelägenheter, och om det derjemte måste medgifvas, att rättstillståndets bibehållande i väsentlig mån beror af det andliga och industriela lifvets utveckling, likasom dessa tvenne samhällslifvets yttringar lika mycket bero af rättstillståndet, så måste man utan tvifvel deraf draga den slutsatsen, att det endast är genom en våldsam och naturstridig abstraktion, som man kan afsöndra det ena af samhällsföreningens trenne väsendtliga momenter från de tvenne andra, och utmärka endast detta ur sitt organiska sammanhang med det Hela lösryckta moment, med namnet Stat. Också har denna abstraktion aldrig i verkligheten kunnat göra sig fullkomligt gällande, om ock ett sträfvande ditåt ofta uppenbarat sig i den nyare tidens samhällsförfattningar. Det har i sjelfva verket aldrig gifvits någon Stat, som endast utgjort en rättsanstalt. Emellertid har dock det ensidigt juridiska begreppet om Statens väsende och ändamål ofta utöfvat en viss mer eller mindre menlig inflytelse på Statsmaktens åtgärder. I synnerhet har denna åsigt af Staten ledt till den i nyare tider ganska vanliga förvillelsen att betrakta Staten, icke såsom en lefvande organism, hvars delar måste sammanhållas genom en ethisk och religiös lifsprincip, utan endast såsom en konstmessigt inrättad maschin, ett juridiskt perpetum mobile, ämnadt att genom sjelfva mekanismen af dess i hvarandra gripande kuggar och hjul åstadkomma ett säkert och varaktigt rättstillstånd. På denna förvillelse måste vi i det följande närmare fästa vår uppmärksamhet.
- (Forts. e. a. g.)
Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-Kollegium gör vetterligt: Hos Kongl. Kollegium har Friherre Carl Åkerhjelm anhållit om Patent under Tio (10) års tid å ett sätt, att medelst en här i Riket förut okänd Machin, slamma Rödfärg; å hvilken Machin Sökanden inlemnat ritning[2], jemte förklaring deröfver, samt nedanstående beskrifning å slammnings-metoden:
"Rödfärgsjorden öses med skyfflar å slammbingen, hvarest den tillika med det från rännan ankommande vattnet, genom de i Rödfärgsbingen eller Reservoiren anbragte skoflarna slammas eller vaskas så länge, som erfordras för att få Rödfärgsämnet upplöst och jord och sand frånskilda, hvarefter hela massan utsläppes (genom Luckan d) uti en nedanföre anbragt ränna, afdelt i flere rum, hvarest all oduglig jord och sand qvarstannar, och den rena färgen flyter vidare genom en ränna till tvenne större bingar, hvarifrån densamma, sedan vattnet blifvit frånskiljdt, utsläppes på torklagen, hvarefter förfares som förut med färgens torkning och bränning. Med detta vaskningssätt besparas betydligt i tid och dagsverken, samt erhålles en ovanligt fin och vacker färg."
Och har Kongl. Kollegium med stöd af Kongl. Patentförordningen af den 13 December 1834, härigenom velat tillägga Friherre Carl Åkerhjelm Patent under Tio (10) års tid, å ofvanberörde machin och metod att slamma Rödfärg, så att han under nämde tid må äga att, med andras uteslutande, ensam eller genom andra, öfverallt inom Riket utöfva berörde uppfinning, samt begagnandet deraf på andra öfverlåta. Dock är härvid att iakttaga:
1) Att innehafvaren af detta Patent bör, så vida han vill detsamma tillgodonjuta, hafva senast inom Tvenne (2:ne) månader härefter, hvarje månad till Trettio (30) dagar räknad, Patentet allmänneligen kungjordt genom införande deraf till hela dess innehåll Trenne (3:ne) gånger uti Sveriges Stats-tidning eller Post- och Inrikes Tidningar;
2) Att om någon förmenar eller tilltror sig kunna styrka att den tillverkning, hvarå detta Patent lyder, varit här i Riket känd och begagnad, innan Patentinnehafvaren sin Patentansökning till Kongl. Kollegium ingaf, samt någon på grund deraf åsyftar att få Patent-rätten häfven, är honom obetaget, att, inom Sex (6) månader från den dag Patentet tinnes Tredje (3:dje) gången i Stats-Tidningen infördt, sådant klander af Patentet hos Kongl. Kollegium anmäla; åkommer ej klander af Patentet inom ofvanbestämda tid, äger vidare talan derå ej rum.
3) Att Patent-innehafvaren bör, vid påföljd af Patent-rättens förlust, så väl inom Tvenne (2:ne) år härefter inför Kongl. Kollegium styrka, att han är i full utöfning af den uppfinning, hvarå detta Patent lyder, som sedermera en gång hvarje år under Patent-tiden hos Kongl, Kollegium ådagalägga, att uppfinningen fortfarande begagnas.
I öfrigt äger Patent-innehafvaren att, i afseende på användandet af ifrågavarande uppfinning tillgodonjuta de förmoner och rättigheter, hvilka Fabriks-idkare i allmänhet tillkomma, hvaremot honom åligger, att ställa sig till efterrättelse hvad de rörande Manufakturerne gällande författningar innehålla.
Skulle Sökandens Patent-rätt genom arf eller hvad laglig afhandling som heldst, till någon annan inom Sverige bosatt välfrejdad person öfverlåtas, skall densamma för hvarje annan laglig innehafvare medföra de rättigheter, som med detta Patents lydelse och Kongl. Patentförordningen af den 13 December 1834 äro enlige, sedan likväl den nye innehafvaren sig hos Kongl. Kollegium anmält och Öfverlåtelse-Resolution undfått.
Slutligen har Kongl. Kollegium härmed velat förklara, att detta Patent icke må anses medföra någon öfvertygande visshet derom, att den nu patenterade tillverkningen är ny och här i Riket obegagnad eller att den kan med fördel användas. Stockholm den 15 Januari 1836.
- C. D. Skogman.
- A. P. von Sydow.
- E. W. Brandel.
- O. E. Bergius.
- J. N. Borelius.
Att Vice-Konsuln i Larnaca på ön Cypern, Marc. Peristiani blifvit i dess faders, Conitantin Peristianis ställe förordnad till Svensk och Norrsk Vice-Kousul för nämde ö, har Kongl. Kommersc-Koliegium härigenom skolat till vederbörandes kännedom meddela. Stockholm den 20 Januari 1836
Förteckning å öfverblifne Bref vid Stockholms General-Post-Kontor för Oktober månad år 1835.
N:o 1 Andersson, J. A. 2 Annell, C. 3 Andersson, L. 5 Adler, Demois. 7 Alltin, L. M. 9 Ahreus, F. C. 10 Ahlom, J. 11 Ahnberg. A. S. 13 Andersson, A. 17 Annerstedt, C. S. 18 Agrelius, C. P. 22 Bark, Grefvinna. 23 Barnekow, K. C. 26 Bagge, Demois. 29 Biberg, A. 30 Boström, M. Ch. 31 Backman, N. 32 Boberg C. H. 33 Berggren, A. P. 34 Berg, J. L. 39 Bruzelius, E. E. 41 Björck C. M. 42 Björkman, C. 43 Björnstjerna, C. 45 Behm, L. 46 Bärman, J. E. 48 Busck, K. 49 Bergström, J. W. 52 Bergemtråle C. 53 Beijer, P. 54 Blidberg, C. A. 55 Brundin, C. A. 56 Blomdahl, S. 57 Brandström G. 58 Björkman, C. 60 Broberg, A. 61 Brandes, E. W. 63 Carlsson, M. 65 Cronstedt, La Comt. 66 Cedervall, Fr. 68 Carlsson, H. J. 70 Cålbärg, C. P. 73 Cederblad, L. P. 75 Corin, N. F. 76 Christianson, Mad. 78 Dahlström, Elev. 80 Danielsson, L. 83 Düben, G. 84 Duvall. Mari. 85 Diting, J. 89 Dynæsius. Er. 91 Eklund, C. 93 Ekdahl; N. J. 95 Ekeberg H. W. 97 Ekström J. G. 98 Ehrenström, B. A. 101 Ekström, C. M. 102 Erikson A. E. 107 Fahlbom, G. 108 Falkrantz, A. E. 113 Forssberg, L. M. 114 Fryckman, C. 116 Gan, W. 117 Gasslander, Fru. 118 Georgii, F. E. 120 Gruve, Mams. 121 Gouden, Mari. 122 Göting, H. H. 123 Glasselle, C. 124 Görges, Apoth. 125 Granberg, J. A. 126 Grubb, P. W. 127 Guhlstorff, N. N. 131 Hassel, C. A. 133 Hartman, L. 134 Hallström, Mari. 135 Hallenberg, M. 137 Hamburger, A. M. 139 Hallström, Fru. 140 Hamarlind, N. 142 Hallgren, Skepp. 143 Holm, A. 144 Holmberg, Fru. 145 Hansson, And. 147 Hjorth, B. C. 150 Högström, J. 151 Hohngen, J. 152 Hullting, M. 153 Holm, A. M. 155 Hörlin, C. A. 156 Hultman, C. G. M. 157 Helts, J. W. 159 Helin, Joh. 162 Häggberg, N. P. 163 Holm, J:son. 165 Holfstedt, H. 166 Hofstadius. J. A. 168 Hessling, J. 169 Hellström. C. M. 171 Jacobson, J. S. 172 Javetti, C. J. 174 Isakson, W. 175 Jonsson. 177 Johanson, A. 178 Jacobsson J. 179 Jegerschöld, Ch. 180 Kalkop, Mari. 181 Kempff, C. J. 184 Krook, A. 190 Kreuger, J. C. 191 Kjernander, Mad. 197 Klingberg, B. 198 Lagerström, L. M. 203 Larsson, L. 207 Lundbäck, O. J. 208 Lindbergh, J. 211 Lundsten, O. 212 Lorentz, O. 215 Lindqvist, N. N. 216 Lindberg, L. G. 217 Littorin, J. M. 220 Lundgren, J. 222 Lindqvist, S. 223 Lundgren, J. E. 224 Lindstedt, Sofi. 225 Liman, C. E. 230 Messing, C. B. 235 Martin, J. U. 237 Mellin, G. H. 238 Morin. Gust. 239 Molander, J. A. 240 Månsson, J. P. 242 Mottoni, C. 243 Menier, Soph. 246 Nylander, Kusk. 247 Nillsson, S. 249 Nyström P. G. 250 Norbin, C. W. 252 Nordström, H. G. 253 Nyqvist, J. 254 Nilsson, N. P. 255 Norman. C. E. 257 Nordlander Er. 260 Oxenstjerna, G. 261 Olsson P. 262 Olson O. 363 Palmcrantz, C. 264 Pagel, W. 265 Palm, H. 268 Panau, J. H. 270 Pehrsson, M. 271 Pettersson, O. 272 Petersson, P. A. 273 Post, E. G. 274 Piper Th. 275 Qvist, And. 276 Raumolin, Ch. 278 Rydberg, H. 280 Rudström, C. 281 Ruth, Er. 282 Remmer, Fru. 283 Riding, Jungf. 287 Rundblom, C. F. 288 Rosenström, C. F. 293 Salmenius, Fru. 294 Salvoson, 301 Svenson, O. P. 302 Svenson N. 303 Söderland, Ch. 305 Sineström, Mad. 306 Strömberger, C. J. 307 Sjöberg, G. 308 Schillberg, Em. 311 Sjöman, H. D. 312 Sundberg, J. G. 313 Silfversparre, C. H. 315 Spit. Ulr. 316 Sandberg, S. H. 318 Södergren, A. P. 323 Silfversparre, La B:onne. 325 Sundberg G. A. 326 Sångberg, N. 327 Stark, P. O. 329 Smerling, J. F. 330 Sjöström, Ol. 332 Sundberg, Fru. 333 Schröder, R. 336 Söderlund. J. 341 Thungren, A. C. 342 Thunholm, Er. 345 Thenglin, Er. 349 Thelning, A. F. 351 Utberg, P. 352 Ullman, Agn. 353 Wahlbom, Fru. 354 Wadman, J. L. 355 Wahlström, Fru. 356 Wallerström, A. T. 357 Wahlberg, A. 358 Walmstedt, J. O. 359 Wallenstjerna, A. C 360 Wetterdahl, Fru. 361 Wårhman, N. N. 363 Wåhlin. 364 Winther, J. M. 365 Westfeldt, Fr. 366 Wikstéen, L. W. 367 Westlind, B. C. 368 Wiberg, P. 369 Westman, E. 370 Wätterberg, Fru. 373 Wågstrand, S. 374 Westerberg, J. 375 Westerberg. 376 Wästerlund, Er. 377 dito. 379 Winberg, B. U. 380 Weckroth, A. 381 Wikström, N. 382 Wedin, A, 383 Wredenberg. 384 Wiberg, O. F. 386 Wästerberg, L. 387 Wester, P. 388 Wendell, P. E. 389 Wermlander, P. M. 392 Wirgin, Frih:a. 394 Wejdel, Fru. 396 Westén, J. P. 399 Ytterberg, J. 399 Zander, Fru. 402 Åkerlund, M. 403 Åstadius, C. O. 404, Åman, C. 405 Öman, H. C. 407 Öhman C. U. 408 Öhman, Fru 409 Öhnqvist, Fru. 410 Östnau, Er. Rekommenderade: N:o 2 Bergström, Fru. 7 Dahlgren, Joh. 12 Hähnell, C. A. 14 laussou, Abr. 17 Lagerborg, Fru. 25 Olofsson, Joh. 26 Pettersson, Christine. 35 Westin, L. P.
Förteckning å qvarliggande Bref vid Norrtelje Post-Kontor för år 1835. N:o 2, C. J. Graffman. 14, Joh. Söderlund. 24, N. N. Andersson. 25, Johan Svensson. 26, C. G. Wigström. 29, S. P. Halin. 41, J. Spiner. 42, Rättaren Lindqvist. 44, Joh. Ebersten. 45, C. M. Rydell. 54, A. A. Roberger. 65, Olof Olsson. 66, P. Edberg. Norrtelje Post-Kontor den 16 Januari 1836.
- C. L. Lindstedt.
Förteckning uppå qvarliggande Bref vid Enköpings Kongl. Post-Kontor för år 1835. N:o 7, C. F. Rudbeck. 14, J. G. Logren. 31, P. Brodin. 35, J. Österholm. 36, L. Hellström. 49, A. Johansson. 53, M. Jönsson. 68, Aurora A. Ericsdotter.
- Carl Sivers.
Sedan genom Bataljons-Prediknten Anton Reinhold Berghs vundne befordran, en Bataljons-Predikantsbeställning vid Kgl. Maj:ts Svea Lif-Garde blifvit ledig; så varder sådant härmedelst kungjordt till efterrättelse för kompetente sökande, som äga att inom 56 dagar härefter, sine till Kongl. Maj:t ställde, af behörige tjensteförteckningar åtföljde, underdåniga ansökningar, till Chefs-Embetet vid nämde Gardes-Regemente ingifva. Stockholm och Kongl. Svea Lif-Gardes Chefs-Kansli den 13 Jan. 1836.
- C. Lovisin.
- Sekund-Chef.
- E. W. Montan.
I öfverensstämmelse så väl med innehållet af de Obligationer Direktionen öfver Bruksägares Hypotheks-Kassa för nämde Kassas räkning utfärdat, som till följe af det med Hrr Michaëlson & Comp. afslutade Låne-Koutrakt, får Direktionen härmed tillkännagifva, att den 31 sistl. December i Hamburg, i närvaro af Svenske och Norrske General-Consuln och Riddaren Hr J. N. Hjorth och Bankeren Hr Salomon Heine, biträdde af Notarius Publikus Hr Bresselau, derstädes följande Obligationer blifvit utlottade, nemligen: Lit. A. N:o 35, 3000 mark B:ko; Lit. B. N:o 173, 2000 mark B:ko; dito N:o 842, 2000 mark B:ko; Lit. C. N:o 51, 1000 mark B:ko; dito N:o 168, 1000 mark B:ko; dito N:o 758, 1000 mark B:ko; Lit. D. N:o 116, 500 mark B:ko; dito N:o 369, 500 mark B:ko; dito N:o 757, 500 mark B:ko. Summa 11,500 mark B:ko, hvilka den 1 nästkommande April hos Hr Salomon Heine för Hypotheks-kassans räkning blifva infriade och amorterade. Stockholm den 11 Jan. 1836.
- Direktionen öfver Bruksägares Hypotheks-kassa.
Innehafvare af Götha KanalBolags år 1833 utfärdade Obligationer äga att, emot aflemnande af 1835 års Räntekupong, å desamma uppbära sistnämnde års ränta, alla Söckendagar uti instund. Januari månad, emellan kl. 10 och 2, utom Onsdagarna, då inlösen vidtager först kl. 12 på dagen, uti Bankens ReferendarieKontor, två trappor upp i Baukohuset. — Som för år 1834 några få Kupons ännu icke blifvit till inlösen presenterade, äga deras innehafvare, att på samma tid och ställe erhålla liquid. Stockholm den 12 December 1835.
- Götha Kanal Direktion.
ÅRS-PROKLAMATA, STÄMNINGAR OCH DOMAR I SKULDFORDRINGS- OCH KONKURSMÅL.
= Måndagen den 15 nästkommande Februari utfärdar Rådhus-Rätten uti Eskilstuna Fristad Domar uti aflidne Brigad-Läkaren Carl Axel Stridsbergs, Handels-Bolaget C. W. Lindqvist, samt Urmakaren Anders Lundvalls Konkursmål.
= Åhs Härads-Rätt kallar härmed Lars Anderssons i Germundared samtlige Borgenärer att sina fordringar, vid talans förlust, bevaka och styrka, före kl. 7 på aftonen å andra Rättegångsdagen af innevarande års Höste-Ting med nämnde Härad. Wåby den 4 Januari 1836.
- Af Domare-Embetet
- C. F. Löwenadler.
= Att Söderberkes Bergslags Härads-Rätt den 12 sistlidne November, uppå gjord ansökning af Sterbhusdelägarne efter Enkan Anna Sofia Skogsborg i Wik, om Urarfva förmon, utfärdat offentlig stämning å bemälte Enkas Borgenärer, att å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting med nämnde Härad, som infaller näst efter 6 månader ifrån ofvanstående dag, sina fordringar i Laga ordning bevaka och med ed bestyrka; det varder härigenom kungjordt första gången.
= Norra och Södra Tjusts Häraders Rätt, kallar afl. Garfvaren Gustaf Brunbergs från Harg samtlige Borgenärer, att, på sätt Konkurs-Lagen föreskrifver, vid talans förlust, bevaka sine fordringar i Brunbergs Bo, å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting, som med nämnde Härader, i Gamlebyköping infaller näst efter 6 månader från den 12 Okt. 1835.
= Sundals Härads-Rätt kallar härigenom aflidne Bryngel Arfvidssons Borgenärer att å andra Rättegångsdagen af nämnde Härads nästa Lagtima Vinter-Ting, sina fordringar före kl. 7 om aftonen bevaka och styrka, på sätt Konkurslagen föreskrifver, vid förlust af vidare talan. Wenersborg och Berg den 28 December 1835.
- På Domare-Embelets vägnar,
- G. A. Montén.
FÖRMYNDARE-FÖRORDNANDEN.
= Jemlikt Himble Härads-Rätts, denna dag fattade beslut har Åboen Nils Davidsson i N:o 2 Sik, Två-åkers Socken, blifvit ställd under dess hustru Inger Svensdotters, Bönderne Sven Jönssons i Måsagård, Sven Larssons i N:o 2 och Sven Svenssons i N:o 3 Sik, förmyndareinseende. Warberg den 30 Dec. 1835. På Häradshöfdinge-Embetets vägnar,
- C. J. Ek.
= Att Kongl. Maj:t och Rikets Svea Hof-Rätt, i anledning af Under-Lötjnanten vid Lif-Regementets Husar-Korps, Grefve Sven Robert Löwens ansökning, att Förmyndare måtte blifva utsedd, att öfvertaga och förvalta Grefvens angelägenheter; denne dag förordnat vice Häradshöfdingen Anders Emanuel Ros, att vara bemälte Grefves och Under-Löjtnants Förmyndare: det varder, jemlikt Kongl. Förordningen den 11 Maj 1774, härigenom kungjordt. Stockholm den 12 Januari 1836.
= Genom denna dag fattat beslut, har Justitiæ-Kollegium och Förmyndare-Kammaren förklarat Sjöfaranden Knut Wilhelm Risbeck böra tills vidare, äfven sedan han den 13 i denna månad uppnått myndighets-ålder, fortfara att stå under sin faders, Kryddkramhandlaren Carl Johan Risbeck S:rs förmynderskap; hvilket, enligt Kongl. Förordningen den 11 Maj 1774, härmed kungöres. Stockholms Stads Justitiæ-Kollegium och Förmyndare-Kammare den 12 Januari 1836.
= Att Åkerbo Härads-Rätt genom beslut af den 9 Dec. 1835, efter derom gjord begäran af Bataljons-Adjutanten vid Westmanlands Regemente R. L. Hjertstedt, ställt honom under förmyndareinseende af hans Modersbroder Hr Löjtnanten B. G. v, Hauswolff, det varder härmedelst kungjordt första gången.
= Att Linköpings Rådhus-Rätt genom beslut denne dag, ställt förre Fabrikanten Nathanael Falkert under förmynderskap af Handlanden B. L. Schambertz; det varda Författningarna likmätigt härigenom kungjordt. Linköpings Rådhus den 7 December 1835.
= Genom beslut denne dag, är, uppå Gardisten vid Kongl. Lif-Gardet till Häst Carl Petter Holmbergs egen begäran, Hr Assessoren Johan Christian Möllersten förordnad att såsom God Man, under Förmyndareansvar, bemälde Holmbergs angelägenheter vårda och ombesörja; hvilket, jemlikt Kongl. Förordningen den 11 Maj 1774, härmed kungöres. Stockholms Stads Justitiæ-Kollegium och Förmyndare-kammare den 22 December 1835.
= Genom beslut denna dag, är extra Packhuskarlen Anders Lindström förklarad omyndig, samt Klensmedsmästaren Johan Löfvendahl förordnad till Lindströms förmyndare; hvilket, i enlighet med Kongl. Förordningen den 11 Maj 1774, härmed kungöres. Stockholms Stads Justitiæ-Kollegium och Förmyndare Kammaren Men 22 December 1835.
DIVERSE LEGALA NOTIFIKATIOER.
= Att den Bolagshandel vi hittills idkat under firma Wessberg & Kollberg, med denna dag efter skedd vänlig överenskommelse upphört, och att vi hvar för sig betala Bolagets skulder och inkassera dess fordringar, enligt oss emellan uppgjord liqvid; få vi, Författningarne likmätigt, härmed tillkännagifva. Halmstad den 1 Jan. 1836.
- J. L. Wessberg.
- C. M. Kollberg.
= Att den Handels- och Fabriksrörelse undertecknade idkat under firma L. J. Wåhlberg & Comp., har efter vänlig öfverenskommelse, med denna dag upphört, och fortsätter jag C. G. Lindquist samma rörelse under eget ansvar, samt liqviderar alla Bolagets skulder och uppbär alla dess fordringrr; få vi enligt Författningarne tillkännagifva. Nyköping den 2 Jan. 1836.
- L. J. Wåhlberg.
- Carl G. Linquist.
= En Revers på 2700 R:dr Rgs, af Hrr James Dickson & Comp. till Löjtnant Bagge, daterad den 12 Maj innevarande år, är till Kapital och Ränta betald, och dödas härmedelst. Götheborg den 15 Dec. 1835.
= Att undertecknade ingått Handels-Bolag, under Firma P. A. Franzon & Comp.; varder härmedelst, enligt Författningarne kungjordt. Nora den 2 Jan. 1836.
- P. A. Franzon,
- P. Pehrsson,
- i Vassland, Jernboås.
= Då det Bolag som här drifvit handelsrörelse under firma C. Lidbäcks Enka & Comp., under denna dag blifvit satt i Konkurstillstånd och Hr H. C. Lidbäck, hvliken haft rätt teckna denna firmas namn, den 27 dennes från orten afrest och härvid saknats såväl Boets Böcker som Vexlar, Kontrakter och redbarheter, få vi detta förhållande tillkännagifva, ävfensom att nämnde Lidbäck ej äger vidare rätt för firmans räkning ingå i några transactioner af hvad namn det vara må, eller dess namn teckna. Götheborg den 24 Dec. 1835.
- Gode Män.
= Bolagshandeln under firma Daniel Elfstrand & Compani som vi härstädes idkat i förening med numera aflidne Kommerse-Rådet Olof Elfbrink, fortsattes hädanefter af undertecknade qvarlefvande Bolagsmän, som ansvara för Bolagets skulder och uppbära dess fordringar. Gefle den 2 Jan. 1836.
- Pehr Elfstrand D:son.
- A. P. Göransson.
= Skräddare-Gesällen Carl P. Rydberg, som flere år vistat dels i Stockholm och dels i andra trakter inom Fäderneslandet, ankom 1834 till Loftahammar och ärnar derstädes ingå äktenskap, men saknar fullständiga bevis om ledighet dertill. Lagliga jäf emot denna förening, i fall sådane skulle finnas, böra inom den tid Författningarne föreskrifva, hos undertecknad anmälas. Söderköping och Lofta den 22 December 1835.
- Sam. Aspling,
- Prost och Kyrkoherde i
- Lofta och Loftahammar.
= Min man, Skomakaren Lars Abrahamsson, om hvars vistande någon kunskap ej kunnat erhållas, allt sedan han år 1828, ifrån hemorten afvek, antydes härmedelst, i fall han lefver, att, inom den tid Lag föreskrifver, sig hos mig infinna, i annat fall ärnar jag söka laglig äktenskapsskillnad, för att träda i annat gifte. Westervik, Lofta Socken och Hägg den 22 Dec. 1835.
- Anna Stina Jaensdotter.
AUKTIONER.
— Genom förnyad Auktion, som anställes så väl inför Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Kollegium, som å Lands-kansliet i Mariästad, Fredagen den 26 Februari 1836, klockan 12 på dagen, utbjudes under arrende på 5 års tid, räknad från midfastan nämnde år, till samma lid 1841, indragna Hofsmedsbostället vid Westgötha Regemente och Barne Härads kompagni, Hällum N:o 2, Tubbagården, 1/2 mantal, i Hällum Socken, Härne Härad och Skaraborgs Län; Börandes den, som på någotdera stället stannar för högsta anbudet, hvars antaglighet på Kongl. Kollegii pröfning ankomma, genast vid Auktionen aflemna borgen för arrendeskyldigheternes fullgörande under arrendetiden; hvilken borgen skall vara ingången af tvenne personer, en för begge och begge för en, och innefatta Löftesmännens ansvarighet äfven i den händelse att Arrendatorn skulle under tiden med döden afgå, samt vara af vederbörande Konungens Befallningshafvande eller Domare, till så väl Löftesmännens vederhäftighet, som egenhändigheten af deras namns underskrift behörigen styrkt. För Spekulanter äro projekt till arrendekontrakt, jemte de flere till upplysning om detta hemman tjenande handlingar att, tillgå i Kongl. Kollegii 3:dje Provins-Kontor och å Lands-kontoret i Mariästad. Stockholm den 23 November 1835.
— Genom offentlig Auktion, som anställes inför Jönköpings Regementes Beklädnads-Direktion, å Lands-Kontoret, Lördagen den 20 nästkommande Februari, kl. 11 f. m., upphandlas för Regementets behof 4,625 alnar blekt Tältduk, 1 aln 10 tum bred, 1,600 alnar Buldan af 1 alns bredd, 240 dussin Kompositionsknappar, 1,000 stycken Skjortor, 1,000 par Strumpor och 1,000 par Skor. Dessa Beklädnadsämnen och persedlar, hvars profver och modeller äro att tillgå vid Regementets Majors-Expedition härstädes, böra, senast den 2 påföljande Maj, utan kostnad för Direktionen, lefvereras vid Regementets Förrådshus å Skillingaryd. Förseglade anbud skola, för att vara gällande, skrifvas särskilt för hvarje slags vara eller persedel, som erbjudes och å omslagen innehålla uppgift på den sort, hvarå anbud göres, samt före Auktionen insändas under adress: Jönköping till Beklädnads-Direktionen, hvilken dem vid Auktionstillfället öppnar och deras antaglighet pröfvar; och åligger de Levererande att anskaffa vederhäftig, af behörig Embetsmyndighet godkänd proprie borgen för de leveranser, de sig åtaga. Jönköping den 21:sta December 1835.
- På Beklädnads-Direktionens vägnar,
- C. G. Bergenstråle.
- H. Stjerngranat.
- C. N. Modin.
= Torsdagen den 18 Februari detta år försäljes härstädes genom upp- och afslag framlidne Häradshöfdingen Pehr Tempelmans Konkursmassa tillhörige, å Norrmalm uti Claræ Församling och Qvarteret Riddaren vid hörnet af Mäster Samuels gränd, och lilla Munklägersgatan under N:o 5 efter 1810 års Nummerordning å fri och egen grund belägne, till 20,000 R:dr B.ko Brandförsäkrade fasta Egendom med åtföljande Trädgårdar. Minst 1/6:del af inropssumman bör såsom handpenning vid Auktionstillfället erläggas. Stockholm af Stadens Auktions-Kammare den 8 Januari: 1836
= Enligt Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Gefleborgs Län Kungörelse af den 9 December nästlidne år. kommer Hemmanet N:o 5 i Berg, Hamrånge Socken, af Gestrikland, om 2 öres 3 penningelands skatt, tillhörigt Färgare-Gesällen Jonas Löf, värderadt till 744 R:dr 24 sk. B:ko, genom Utmätnings-Auktion, som förrättas å Lands-Kansli-Salen i Gefle den sextonde (16) instundande Februari, kl. 12 på dagen, att till den mästbjudande försäljas, hvilket fordringsägare härmedelst kungjordt varder första gången.
= Torsdagen den 25 Februari å f. m., detta år, försäljes härstädes, endast uti uppslag, Segelmakaren F. W. Elgs Konkursmassas en fjerdedel uti Huset N:s 2 & 5, beläget emellan Glasbruksgatan och Stadsgården, uti Qvarteret Glasbruket nedre och Cathrinæ Församling å Södermalm. Uti denna Egendom befinnes flere större och mindre Magaziner samt Salubodar; och är densamma belägen å fri och egen grund samt Brandförsäkrad till det hela för 20,666 Rdr 32 sk. Banko. Minst 1/6:del af inropssumman bör vid Auktionstillfället såsom haudpenning erläggas. Stockholm af Stadens Auktions-Kammare den 18 Jan. 1836.
= Måndagen den 29 Februari detta år å f. m., försäljes härstädes, endast, uti uppslag Tobaks-Fabrikören Petter Helin J:sons till Borgenärer afstådde på Kungsholmen nedanföre Torget vid sjön Mälaren, samt hörnet af Lastageplatsen och kontinuation af Garfvaregatan, uti Qvarteret Asplund, under gammal Nummer 79 och ny Nummer 1, å fri och egen grund, utgörande 30,528 qvadratalnar belägne, och för 59,958 R:dr 42 sk. 8 rst. B:ko Brandförsäkrade fasta Egendom. Denna Egendom utgöres af ett stort tvåvåningars Stenhus med utbyggd Frontispice om trenne våningar. Rummen i detta Hus äro försedda med oljemålade väggar och väftapeter samt flere större Trumåer. En ny stor Magasinsbyggnad af Sten, ett tvenne våningars Stenhus med Frontispice, inrättadt till Tobaks-Fabrik, hvaruti finnes en inmurad Kopparpanna med Metallkran, en större och tvenne mindre Kölnor med Jerndörrar och Ugnar, flere mindre Sten- och Trädhusbyggnader, en större Trädgård med en mängd Fruktträd och Buskar, Jordland, Drifbänkar, samt ett Drifhus med tillhörande Fönster, en Sjögård eller Basing med Stenmurar, samt ett mindre Badhus. Närmare beskrifning är här att tillgå alla förmiddagar, från kl. 11 till 1, utom Auktionsdagarne. Och bör minst 1/6:del af inropssumman såsom handpenning vid Auktionstillfället erläggas. Stockholm af Stadens Auktions-Kammare den 18 Jan. 1836.
BOUPPTECKNINGAR.
= I anseende till förestående Bouppteckning efter aflidne Ståthållaren, Öfversten och Riddaren Hr J. A. von Gerdten, behagade alla de, hvilka med den aflidne hafva oafslutade affärer, sådant, så fort ske kan eller sist inom nästkom. Februari månads slut anmäla, antingen hos Öfverste-Löjtnanten och Riddaren E. A. von Gerdten på Carlstad och Apertin eller Hr Intendenten E. Sundell på Strömsholm. Stensborg vid Eskilstuna den 14 Jan. 1836.
- A. E. Lönnberg.
= De, hvilka äga någon fordran i Sterbhuset efter Kapitenen vid Kongl. Maj:ts Flotta Claës Wilh. Nauckhoff, så ock de, som till nämde Sterbhus häfta i skuld, eller eljest med detsamma hafva annan oafslutad affär, anmodas att innan Bouppteckningsförrättningen, som kommer att för sig gå i början af instundanda Mars månad, skriftligen anmäla förhållandet, så i ena som andra afseendet till Boets Utredningsman, Lagmannen G. Nyman, hvars address är Nyköping,
= I anseende till förestående Bouppteckning efter aflidne Prosten och Kyrkoherden Hr Lars Petter Spiering, anmodas de, som äro något skyldige eller hafva fordringar hos Sterbhuset, sådant Inom den 15 nästkommande Februari i Sterbhuset anmäla. Eds Preslgärd den 11 Januari 1836.
= Som Bouppteckning efter afl. Majoren och Riddaren Abr. A. Rutensköld inom d. 25 nästk. Mars kommer att hållas, behagade alla de, som hafva fordringar eller skulder i Sterbhuset, att sådant ofördröjligen anmäla hos antingen Majoren och Riddaren göran A. Rutensköld på Skara och Guntorp eller Lands-Fiskalen Per Rydberg på Alingsås och Wårgårda.
BORGENÄRS-SAMMANTRÄDEN.
= Herrar Borgenärer uti aflidne Källarmästaren A. Ekermans Konkurs, behagade sammanträda å Stads-källaren härstädes Lördagen den 27 nästk. Februari, kl. 10 f. m., för att erhålla utdelning å sina bevakade fordringar m. m. Westervik den 13 Januari 1836.
- Syssloman.
= Herrar Kreditorer i Kryddkramhandlanden G. Forssmans Konkurs behagade den 1 nästkommande Februari, kl. 10 f. m., sammanträda hos Sysslomannen, boende i Huset N:o 10 vid Nybrogatan.
= Borgenärerne uti Sockne-Garfvaren, F. B. Forsells Konkurs, kallas till sammanträde å Åby Gästgifvaregård i Ö. Wåhla Socken, Måndagen den 1 nästkommande Februari, kl. 10 f. m., för att lemna Gode Männen Instruktion, samt öfverlägga om Massans angelägenheter. Ö. Wåhla den 7 Januari 1836.
- Gode Män.
= Hrr Kreditorer i afl. Kommin. P. F. Törnqvists' Konkurs kunna alla söcknedagar, med undantag af Lördagar, under loppet af Januari och Februari månader, detta år, uttaga slututdelning, granska Kuratel-Räkningen, och meddela Sysslomännen Decharge, på Handlanden Lunds Kontor i Trosa. Original-Skuldsedlar böra förevisas af dem, som bevakat fordringar enligt Reverser. Trosa den 4 Januari 1836.
- Sysslomän.
= Kreditorerna uti framl. Fabrikör J. R. Schröders Konkurs, anmodas att sammanträda uti Arvika Köping och Massans hus den 22 Febr. 1836, kl. 9 f. m., att öfverlägga om Tomternas och Fabrikens försäljning, jemte mindre säkra fordringars indrifvande m. m.; närvarandes beslut gälla enligt Konkurs-Lagen.
- Gode Männ.
= Sedan så ringa antal af Fordringsägare vid det sist utsatte sammanträdet med Byggmästaren E. Källbergs Borgenärer voro tillstädes, så kallas härigenom Fordringsägarne uti nämnde Konkurs, att ytterligare sig infinna å Sala Stads-Källare den 17 nästk. Febr., då de frånvarande få åtnöjas med hvad de närvarande besluta. Sala den 24 Dec. 1835.
- P. O. Lundavist.
- A. Ingbegr.
= Herr Assessoren Carl Arosenii Herrar Borgenärer behagade sammanträda på Societeten härstädes Torsdagen den 28 innevarande Januari, kl. 10 f. m. Norrköping den 5 Januari 1836.
- Gode Män.
= Gelbgjutaren J. E. Lindboms Kreditorer kallas att sammanträda Lördagen den 23 dennes, kl. 5 c. m., hos Källarmästaren Hasselgren i Jakobs gränd, för att meddela undertecknade Instruktion, besluta om underhåll för Gäldenären, hans hustru och 7 barn, m. fl. ämnen. Börande Gäldenären sig jemväl infinna. Stockholm den 15 Januari 1836.
- Gode Männen.
I dag utgifves N:o 73 af Svensk Författnings-Samling, innehållande Kongl. Maj;ts Nådiga Förordning af den 12 Dec., till förekommande af oloflig införsel eller utförsel af varor, samt N:o 74, innehållande Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse, af den 12 Dec., angående frihets-år för Stångjerns- och Ämnessmiden i Wester- och Norrbottens Län.
Noterade Hufvud-Kurser på Stockholms Börs,
den 23 Januari 1836.
London 12 R:dr 2 sk. 2 Uso, 12 R:dr 90 d. d.
Hamburg 128 sk. 2 Uso, 127 1/2, 127 1/4. 127 sk. 90 d. d.
Paris 22 3/4 sk. 90 d. d.
Rättelse: I N:o 14 af Stats-Tidningen för Tisdagen den 19 Jan. 3:dje sidan 1:sta spalten 1:sta raden står: rörelsefyllda Klosterkyrkan, läs: rökelsefyllda; 4:de raden står: horizontsbergen i Tyrol, läs: horizonten, bergen i Tyrol; 10:de raden står: hjeltelik, läs: jättelik; 87:de raden står: högre låret, läs: högra låret; 2:dra spalten, rad. 30 och 31 står: hjertnerligen läs: hjertinnerligen; rad. 54 och 55, står: hjertligt läs: herrligt.
Stockholm, tryckt i Stats-Tidningens Boktryckeri.
(Baggensgatan, Huset N:o 25.)