Post- och Inrikes Tidningar 1836-02-03

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  N:o 26. Tisdag 2 februari 1836
Post- och Inrikes Tidningar

N:o 27. Onsdag 3 februari 1836
N:o 28. Torsdag 4 februari 1836  →
Index.


[ 1 ]

SVERIGES STATS-TIDNING,
eller
POST- och INRIKES TIDNINGAR.

N:o 27. Onsdagen den 3 Februari 1836.


Meteor. Obs. Den 2 Febr. kl. 2 e. m. Barom. 24,95, 3 gr. blidt, S. klart. Kl. 9 e. m. Barom. 25,10, 1 gr. blidt, S. mulet. — Den 3 Febr. kl. 6 f. m. Barom. 25,19, 1/2 gr. blidt, S. mulet.

Icke-Officiell Afdelning.

INRIKES UNDERRÄTTELSER.

Norrköping. Carls-dagen, denna för alla Svenska hjertan glädjefulla dag, firades härstädes visserligen icke med några festiviteter; men den undersåtliga vördnaden och tillgifvenheten, alltid innerligt fästade vid det dyrbara föremålet för våra välgångsönskningar, uttryckte sig på ett värdigt, fastän enkelt sätt. Vid början af den Assemblée, som på aftonen var anställd å Stadshuset, afsjöngs af valda karlröster Folksången, hvarefter den talrika Samlingen instämde uti ett trefaldigt hurra. Dansen fortsattes derpå med liflighet till långt fram på natten.

= Förutnämde dag skedde äfven utdelning af de pensioner, H. K. H. Kron-Prinsen anordnat åt 15 arbetare vid stadens väfveri-fabriker. Desse arbetare, som inför Fabriks-Societetens Deputerade i sådant ändamål voro uppkallade, emottogo den Nådiga gåfvan med underdånigaste tacksamhet.

= Torgpriser: Hvete, 12 à 12: 24; Råg, 10 à 10: 12; Korn, 8 à 8: 24; Ärter, 9 à 9: 24; Blandsäd, 6: 24; Hafre, 5 à 5: 24; Smör, per ℓ℔, 8: 24 à 9 R:dr Ost, små, 4 Rdr; Hö, 18 sk.; Bränvin, per kanna, 36 à 38 sk., allt R:gs. Tillförseln medelmåttig.

(Norrk. Tidn.)

Linköping den 28 Januari. Hans Maj:t Konungens höga Namnsdag firades äfven i år hos oss med den fosterländska känsla och högtidlighet, hvilka under en följd af år gjort denna dag till en af Svenska Folkets käraste och gladaste feste-dagar. Tidigt på morgonen hade den Studerande ungdomen illuminerat sina lärosalar, och å Gymnasiihusets frontispice syntes i transparent Hans Maj:ts höga namnchiffer under Kongl. Krona, öfver hvilken Carlvagnen strålade, och nederst, likaledes i brillanterad eld, Juliæ Gentis Sidus. Folksången med flera fosterländska stycken afsjöngos af valda röster. På Förmiddagen hade Östgötha Kongl. Hushålls-Sällskap sin högtidliga års sammankomst. Till middagsmåltids intagande hade så väl Hushålls-Sällskapets Ledamöter, som öfrige Korpser och en del af Borgerskapet samlat sig på Frimurarehusets stora sal, hvarvid Hans Maj:ts Konungens och det Kongl. Husets skålar i underdånighet proponerades af Hushålls-Sällskapets Ordförande för tillfället, Assessoren och Riddaren af K. Carl XIII:s och Wasa Orden Herr D. P. Tisell, hvarefter äfven Skålar druckos, så väl för Kongl. Hushålls-Sällskapet, som för den nya källa till välstånd och förkofran, hvilken genom Götha-Kanal blifvit öppnad, och som redan visat sig så välgörande för Provinsens industriella och kommersiella förhållanden.

En serskild anledning att lifva glädjen och, om möjligt, öka tillgifvenheten och kärleken för Landets vördade Monark, den älskelige Kunga-Fadren för Skandinaviens Brödrafolk, gaf den med dagens post inlupna officiella underrättelsen om Öfversten Friherre Palmstjerna's utnämnde till Landshöfding öfver Östergöthlands med Wadstena Län. Vi hafva med glädje hört, att ett bättre val svårligen kunnat göras; och vi våga i denna utnämning se, så väl ett ojäfaktigt bevis på den vise och hulde Konungens faderliga omtanka för vår Fäderneprovins, som ock i den värdige efterträdaren en gärd, ifrån sjelfva Kungasalen hemburen åt den oförgätlige, så allmänt saknade Grefve G. W. Hamilton's Minne. (Link. Bl.)

Jönköping. Hans Maj:t Konungens namsdag, den 28:de Januari, firades härstädes medelst en Bal i Societetsrummen, talrikt bivistad af Lokal-autoriteterne och en del Borgerskap &c. En hjertlig skål för H. Maj:ts fortfarande välgång dracks af Sällskapet, och Folksången afsjöngs af valda röster, med ackompanjemang af Orchestern. Inkomsten af denna Bal var anslagen till den förl. år härstädes inrättade Skola för fattiga Flickors uppfostran.

= Enligt hvad af tillförlitlig person blifvit oss meddeladt, har, inom Östra Härads Domsaga här i Länet, under hela året 1835, intet enda brott blifvit åtaladt, eller veterligen blifvit begånget, utan endast några förseelser af ringare art. De märkbara framsteg, nykterheten under de sednare åren gjort inom berörde ort, hafva uppenbarligen föranledt detta ovanliga förhållande, (Jönk. Tidn.)

Lund den 27 Januari. Till firande af Hans Maj:t Konungens höga födelsedag var bal härstädes i går anställd, hvarvid Akademiens Pro-Kansler, Herr Biskop Faxe, i underdånighet föreslog en skål för den älskade, ålderstegne Hjeltefursten, Brödrafolkens Konung, då nedanstående verser af valda stämmor afsjöngos. Derefter proponerades underdåniga skålar för de öfrige höge Ledamöterne af Skandinaviens Konungahus, hvilka alla druckos med de lifligaste känslor af undersåtlig vördnad och tillgifvenhet, och afsjöngs sluteligen Folksången af flera röster. En talrik samling så väl af Akademistaten och stadens Borgerskap, som af flere landtboer var närvarande, och dansnöjet, som fortsattes långt in på natten, var högst lifligt.

Höge Patriark i Nord
med Ditt ögas segerflamma!
Herrlig är vår fria jord,
folkens vagga, hjeltars amma.
O hur klart Guds stjernor gå
öfver våra berg och dalar,
och kring hvarje boning slå
fridens ljufva näktergalar.

Glädje fyller Nordens bröst,
och Din ära vida klingar,
festligt, som en tempelröst,
fridsamt, som en dufvas vingar.
Se, det folk, Du lefver för,
bär Dig på sin kärleks händer:
lyckliggör det, lyckliggör
mer och mer två sköna länder!

Lefve Nordens hjelte-kung
med sitt goda svärd vid sidan!
Nalkas striden, mörk och tung,
ljungar det, en blixt, ur skidan.
Ljungar, — för att väcka opp
tusende till Hildurs lekar,
och det gamla segerhopp
susar skönt i Nordens ekar.

Friden spride dock sin glans
kring vår Konungs lock, som grånar!
Är ej med sin eklöfskrans
bragden skön, fast den ej dånar?
O CARL JOHAN, lyfte sig
Skandiens sällhet vid Ditt snille!
Sekler skola tacka dig,
för allt ädelt, som Du ville.

(Lunds Veckobl.)

Malmö. H. M. Konungens höga födelsedag firades i går, såsom vanligt, med parad af Garnisonen på Stortorget. Efter i sednare tider här vedertaget bruk, hölls samma dag Rådhuspredikan i Storkyrkan; hvarefter Stadens borgmästare till middag inbjudit Länets Höfdinge, jemte på stället varande öfrige Civil- och Militär-Auktoriteter, Stadens Borgerskap och en stor del af ortens Possessionater, dervid Hans Maj:t Konungens, Hennes Maj:t Drottningens, Hans Kongl. Höghet Kronprinsens och det öfriga Kongl. Husets skålar af Värden proponerades och druckos af Sällskapet, under de lifligaste fröjdebetygelser. (M. A.)

= d. 28 Jannuari (Korr. Art.) Enligt inkommen underrättelse, hafva åbyggnaderne vid Hurfva Gästgifvaregård den 25 i denna månad på morgonen afbrunnit, inom några timmars förlopp. Elden förmärktes kl. 5 på morgonen, då så väl Gästgifvaren Böös, som dess tjenstehjon och grannarne, ännu lågo i sin sömn, hvilket torde kunna anses såsom orsak, att endast obetydligt af Böös' egendom kunde bergas undan lågorna. Större delen deraf jemte 4 ungkreatur blefvo lågornas rof. Angående eldens uppkomst, hafva olika yttranden ägt rum, i så måtto, som några föregifvit den vara förorsakad af skorstenseld, men Böös sjelf deremot förmenat elden hafva blifvit anlagd i ena uthus-längan, hvilken, ehuru skiljd från eldstad, först skall förmärkts antänd. Kronofogden i orten är anbefalld att genast hos vederbörande domhafvande begära undersökning om händelsen vid Urtima Ting, och nödige åtgärder för ordentlig fortgång af vanliga skjutsombytet hafva blifvit vidtagne.

Wenersborg d. 26 Jan. (Korr. Art.) En vacker, men stundom ganska skarp vinter har, med några afbrott, fortfarit från årets början tills de sistförflutne dagarne, då den vikit för vestliga och sydliga vindar med regn och storm. Emellertid har slädföret varit hjelpligt i flere delar af Länet, hvaribland trakten häromkring, så att liflig tillförsel hit af byggnadsmaterialier ägt rum.

Efter ytterligare anställd Skallgång inom Walbo Härad, fälldes för 8 dagar sedan en större Björnhona och fångades trenne hennes lefvande ungar. Skallet skedde under Hr Lloyds anförande.

Å Borgstena Gästgifvaregård, i Wedens Härad, hafva både karakters- och uthusbyggnaderne nedbrunnit, såsom det förmodas, genom ovarsamt omgående med elden.

I Östads Socken af Kullings Härad, har visat sig en hetsig febersjukdom, deri 12 personer hade insjuknat och 3:ne dödt innan Provincial-Läkaren blef tillkallad; men sedan han varit på stället och anordnat nödige läkemedel, synes sjukdomen gifva efter. Hälsotillståndet öfverallt i Länet är i öfrigt tillfredsställande.

Gefle d. 30 Jan. (Korr. Art.) Sistförflutne dag hade Länels Hushållnings-Sällskap allmän sammankomst, derunder Sällskapets medlemmar erhöllo del af de åtgärder dess Förvaltnings-Utskott, sedan sista allmänna sammankomsten, vidtagit, samt beslutade nya åtgärder, deraf välgörande resultatet för näringarne inom Länet väntas.

Piteå d. 25 Jan. (Korr. Art.) Under en sträng köld af stundom till och med 36 och 37, samt i trakten af Calix och Torneå Socknar, af öfver 40 grader, har Julhelgen och det nya året framskridit. Hälsotillståndet förspörjes dock vara godt, utom i Piteå Socken och denne stad, der Smittkoppor här och der sig visat och fortfara att vara gångbara, ehuru alla möjliga åtgärder blifvit vidtagne till denna smittas hämmande.

Vanlig till bröd tjenlig spanmål, af förlidet års gröda, betalas för det närvarande med 15 R:dr för Råg och 13 R:dr för Korn, allt Riksgäldssedlar.

Götheborg den 30 Jan. Förhöret med Lidbäck skulle, som i en föregående tidning är nämdt, fortsättas inför Kämners-Rätten Thorsdagen den 28; något förhör ägde dock denna gång icke rum. Vid protokollets justerande gjordes af Lidbäck åtskilliga anmärkningar, hufvudsakligen utgående derpå, att han ville påminna sig hafva, vid upplysningars meddelande, gjort del förbehåll, alt de ej skulle anses bindande, då han möjligen framdeles kunde komma att rätta sina uppgifter, likasom att han ej ovilkorligt erbjudit sig fästa besagde lemnade upplysningar med ed: Protokollets rätta uppfattande vitsordades dock af Rätten; och förbehöll Lidbäck sig, efter mottagandet af Protokollen, få afgifva sine anmärkningar. Lidbäcks begäran att blifva satt på fri fot, afslogs; och hade han den oförskämdheten att härför ställa vederbörande till ansvar, ej mindre för inkräktningen på hans frihet, än hans egendom. Lagligt biträde tillstods Lidbäck; och ehuru Kreditorernes Ombud bestred dettas tillträde till honom i häcktet, beviljades äfven sådant af Rätten.

Lidbäckska målet förekommer åter i Kämners-Rätten nästa Thorsdag. (G. H. o. S. T.)

Borås. Det berättas med säkerhet, att f. d. Riksdagsmannen Anders Danielsson stämt hela Wedens Härad till instundande Vinterting, för att få Häradsboerne. ålagde att föröka hans Riksdagsmannaarfvode med minst 1 R:dr Banko på hemmanet. (W T.)

HANDELS-UNDERRÄTTELSER.

Under loppet af sistlidne vecka hafva följande varu-artiklar, genom Mäklareslut å Stockholms Börs, blifvit till nedanstående priser för kontant försålda: Hafra per Tunna, 7 R:dr; Bränvin per Kanna, 43 sk. 6 rst. à 44 sk.; Skjälspeck per Tunna, 57 R:dr; Raffineradt Socker per ℔ 25 sk., Gult Havanna dito per ℔ 18 sk.; Anis ner ℔ 21 sk.; Talg per ℓ℔ 7 R:dr; Kalle per ℔ 29 sk. 6 rst.; allt Riksgälds.

= Stockholms Vågpriser den 1 Februari 1836: Jernplåtar, smidda, 25 R:dr; dito valsade 29 1/2; Garkoppar 130.

London den 15 Jan. Under loppet af denna vecka har Engelskt så kalladt Common Iron blifvit uppsatt till 11 P. St. per ton i London och till 10 P. St. per ton i Wales, och lärer det vara påtänkt, att ännu vidara höja värdet. De under arbete varande och tillämnade nya Jernvägarne lära vara orsaken till detta, mången oväntade resultat.

Köpenhamn den 24 Jan. Nedanstående antal fartyg passerade förlidet år Stora Belt: 61 Svenska (eller 7 flere än året förut) 63 Norrska, 1,678 Danska, 17 Engelska, 24 Holländska, 5 Hannoverska, 2 Belgiska, 1 Lübskt, 2 Preussiska, 3 Hamburgska, 2 Österrikiska, eller tillsammans 1,858 fartyg, norr och söder ifrån. Vid jemförelse med år 1834, finnes, att nästlidet år 204 fartyg mindre tagit denna väg. — En jernvägs anläggning är, såsom förr blifvit nämdt, tillämnad emllan Altona och Neustadt, beläget på östliga sidan af Holstein. Grosshandlanden härstädes J. Owen har neml. för Engelska entreprenörer, ingifvit en plan till Konungen af Danmark, gående ut på att berörde jernväg skulle anläggas på bekostnad af ett privat bolag och utföras inom tre år, räknade från arbetets början, under vilkor, att Danska Regeringen ville garantera detta bolag en årlig ränterevenu af 5 proc. utaf det till 500,000 P. St. beräknade kostnads-kapitalet för anläggningen, på sådant sätt, att, om ett år icke skulle inbringa en behållning, motsvarande denna ränta, Statskassan då skulle tillskjuta den bristande summan, hvaremot Statskassan, när ett annat års behållning öfverstege dessa 5 proc., skulle njuta återbetalning af det, till fyllnaden af föregående års brist, gjorda tillskott. Dessutom skulle alla transitovaror, som på jernvägar genom Neustadt utpasserade, betala 1 proc. transit-tull, och, efter ett visst antal år, som närmare komme att bestämmas, skulle jernvägen med alla intrader tillfalla Danska Regeringen. I anledning af detta förslag har Konungen förordnat en kommitté, till närmare undersökning af detsamma.


[ 2 ]

UTRIKES UNDERRÄTTELSER.

Portugal.

De den 19 Jan. till London ankomna senaste underrättelser från Lissabon voro af den 11. Pärs-kammarens Adress-förslag, uppsatt af Visconde do Banho, äfven känd såsom skriftställare, var i omlopp; det innehåller blott ett upprepande af throntalet, med det enda undantag, att man hos Drottningen anhåller, att Hennes Maj:t, vid de förestående indragningarne, icke måtte gå för mycket ängsligt till väga. — 15 nya Pärer hafva aflagt ed. — I anseende till Hertigens af Palmella svåra, ehuru icke förhoppningslösa sjukdom, och Stats-Rådet Trigosos framskridna ålder, måste man draga försorg för Presidents- och Vice-Presidents-befattningarne inom Kammaren; ännu voro dock icke några provisoriska efterträdare utnämde. — I Deputerade-Kammaren ledo Ministrarne, redan i början, ett nederlag, emedan den utaf dem bestridda lagligheten af valen för Provinsen Minho (Silva Carvalho, R. F. Magalhaes, m. fl.) af Utskottet blef godkänd. Till Sekreterare utseddes allmänt kände Oppositions-ledamöter; till Kandidater för Presidentskapet: Hrr M. A. de Carvalho, Bento Pereiro do Carmo, Anselmo José Braancamp, José Liberato och Barreto Fejo; Drottningen utnämde den förste. — Diskussionerna öfver adressen och budgetten synas bli ganska häftiga. — Hr Campos' finansplan känner man lika litet, som hans väns, Hr Mendizabals; flere tro, att han sjelf ännu icke i allmänhet ordnat sin plan. Det synes, som skulle man vara sinnad att hjelpa sig medelst försäljning af national-gods, och ett lag-förslag skall ingifvas, enligt hvilket dessa alltid skola kontant betalas. Emellertid äro penningar en sällsynt artikel; och Herr Campos skall af en kapitalist hafva upplånat 25,000 P. St. mot 12 procent. En vexel af Rotschild från London, på 29,000 Pund, blef lyckligen infriad den 6, och Hr Campos förklarar, att han likaledes är beredd att inlösa en annan vexel, förfallen den 3 Februari. De så kallade certifikaterna, som, i stället för kontant, i betalning emottagas vid uppköp af naationalgods, hafva fallit från 63 till 38 procent. Den financiella oredan tillskrifves Hr Campos, och det säges att hans portfölj blifvit erbjuden åt Hr Oliveira, Deputerad från Madeira. Enskilta affärer gå väl i Lissabon; sålunda hade, bland annat, en förening till bedrifvandet af handeln på Afrika, bildat sig med ett kapital af 2,000 Contos. En hufvudsaklig utförsels-artikel var, såsom förut, portvinet, hvaraf, år 1835 icke mindre än 38,468 pipor exporterades, deribland 32,535 endast till England.

Successionsfrågan omtalades allmänt. Som Brasilianska Prinsessan Donna Januaria är kallad till eventuell arftagerska af nämda lands thron, så hafva flere partier härstädes bildat sig, af hvilka några antyda Prinsessan Amalia (Hertiginna af Mindello, Don Pedros yngsta dotter); andre, i spetsen för hvilka Hr Campos står: Infantinnan Isabella Maria och Markisinnan Loulé; andre åter: bemälta Infantinna och Prinsessan Amalia. Drottningen har emellertid låtit utrusta en fregatt, för att skyndsammast afhemta Prins Ferdinand från Falmouth. (Hamb. Corr.)

England.

London den 19 Jan. Enligt all anledning torde en häftig valstrid uppstå i Westminster. De Liberala uppmana Sir Fr. Burdett att lemna sin plats, emedan de förklara honom vara en öfverlöpare. Om han härtill samtycker, och ett nytt val sker, så föreslå några Hr O'Connell i hans ställe, ehuru denne såsom ombud för Dublin bäst fyller sin bestämmelse. Andra uppgifva Öfversle Torrens, Hr John Crawfurd och Lord W. Bentinck. För Westminster torde äfvenledes ett nytt val förestå till ersättande af General Evans; i detta fall skulle, på den liberala sidan. Amiral Napier, och, som Tory-Kandidat, Sir Th. Cochrane, uppträda; äfvensom, för Marylebone, i Hr H. Bulwers ställe, Lord Teignmouth (Tory) och Hr Ward (Whig), för det närvarande Ledamot för St. Albans.

I Grefskapet Limerick hade nyligen en gosse, vid namn Sweeney, blifvit dödad vid en tionde-uppbörd. Vid undersökningen om tilldragelserna i Juniscarra har det visat sig, att uti distriktet Mathey, der denna by är belägen, finnas blott 45 protestanter och deremot 2204 katoliker!

I följd af de nya korporations-valen, hafva inemot de fleste förre Municipal-tjenstemännen afträdt. Stadsskrifvaren i Liverpool begärdte, för uppgifna utgifter, en ersättningssumma af 71,000 Pund Sterling. Hans hittills varande inkomster skola hafva uppgått till en femtedel mera än Presidenten i de Förenade Staterna i Norra Amerika uppbär i årligt underhåll.

(Hamb. Corresp.)

Preussen.

Berlin den 21 Januari. Uti H. K. H. Prins Carls palats inträffade, i går e. m., åter nya och lugnande underrättelser om de vid Tauroggen förolyckade resande. Tillika skrifves ifrån Tilsit, att det sätt, på hvilket Prinsen förfarit vid denna bedröfliga tilldragelse, väckt allmän beundran och erkänsla, hvilken alllid påkallas af medlidandet i olyckan och den omisskänneliga menniskokärleken, ju högre den ståndpunkt är, från hvilken dessa känslor härflyta, och hvilka egenskaper utgöra en skön arfvedel hos Prinsarne af vårt Kongl. Hus.

Den yngre brödren till den afledne Grefven von Schlippenbach, har i hans ställe blifvit utnämd till Andre Adjutant hos Prinsen. (Hamb. Corr.)

Grekland.

Athen den 19 Dec. Andra dagen efter Konungens af Bayern hitkomst, hade Diplomatiska Korpsen den äran att uppvakta Hans Maj:t; Ministrarne och öfriga embetsmän blefvo likaledes Konungen föreställde. Några anmärkningar, dem Hans Maj:t vid detta tillfälle yttrade, omtalas allmänt. Dertill hörer, att Konungen fann nationaldrägten särdeles smakfull; gaf sin förundran tillkänna öfver det stora antalet tjenstemän i några Ministèr-departementer; berömde den omsorg man tagit för bevarandet af fornbyggnader och monumenter; och talade i likaså sannt kristliga, som frisinnade ordalag till den Heliga Synoden, med tillägg af sin åsigt: att, för statens bästa, kyrkans domsrätt aldrig bör antastas eller minskas. Andra dagen, på aftonen, var staden åter illuminerad, och denna samt påföljande dag firades högtidligt af invånarna. — Hans Maj:t har flera gånger tagit Akropolis och andra i häfderna ryktbara ställen i ögonsigte, samt förklarat sin tillfredsställelse öfver de arbeten, som äga rum på Akropolis. — De begge Monarkerna göra nästan dagligen, utan svit och civil-klädde, promenader på vägen till Batissia.

I allmänhet kan man säga, att sedan H. Maj:t Konungens af Bäjern hitkomst, synes den storm vilja sagta sig, som skakade det nya Konungariket, och som dämpades genom Grefve Armanspergs senaste åtgärder. Allmänt öfverlemnar man sig åt glada förhoppningar; måtte Himlen uppfylla dem! Konung Otto är, vid sin faders sida, det olyckliga Grekiska folkets ädle förespråkare, och det väckte en icke ringa entusiasm, då det nya Stats-Rådet presenterades för Konung Ludvig, och Presidenten höll till Konungen ett tal på Grekiska, att Konung Otto, med hög röst, emedan hans Herr Fader har svaghörsel, tolkade talet på Tyska. — Då de Grekiske Notabiliteterne hvar för sig föreställdes Konungen af Bäjern, blef H. M. den gamle Kolokothroni varse, som, på ett efter hans råa sedvana afpassat sätt, syntes noga betrakta Monarken. Då H. Maj:t fick veta hvem han var, syntes han icke mera taga kännedom om Kolokothroni.

En till Euboea ankommen Turkisk Kommissarie, Nehil Effendi, hvilken, i afseende på försäljningen af Turkiske undersåtares egendomar i Grekland, vill träda i underhandling med Ministèren, har, som det förljudes, blifvit anmodad att begifva sig hit och öfvervara förhandlingarne med de Grekiske intressenterne. Man hoppas, att Konung Ludvig, under Österrikisk bemedling, skall i Constantinopel öppna underhandlingar rörande en fullkomlig förlikning med den Höga Porten. (Hamb. Corr.)

Södra Amerika.

Från Caraccas meddelas, under d. 6 Dec, en officiel underrättelse, att General Monages och andre Rebell-anförare underkastat sig Regeringen, äfvensom att man fullkomligen dämpat militär-uppresningen, hvilken hittills föranledt bibehållandet af en troppstyrka i Venezuela. Emellertid förmäler ett bref från Laguaira af d. 10 Dec., att skansen Puerto-Cabello ännu icke gifvit sig. (Hamb. Corr.)

Brasilien.

Tidningarne från Rio Janeiro gå till d. 9 Nov., och förmäla: att Brasilianska Regeringen förklarat hamnarne i Para uti belägringstillstånd. Nyheterne från sistnämde ort gå icke längre än till ofvanuppgifna dag. — Drottningen i Spanien hade, d. 5 Nov., låtit tillställa den unge Kejsaren i Brasilien insignierne af Gyllene Skinnets Orden. Markis Barbacena var nämd till utomordentligt Sändebud i London. — Oroligheterna i Rio Grande do Sul synas vara dämpade. — Eldigt underrättelse från Ilha Grande, drefs Slafhandeln derstädes alldeles obehindradt, och dervarande Fredsdomare anmäler ankomsten af ett Negerfartyg, med tillägg, att han omöjligen ser sig i stånd att förhindra denna handel. Presidenten i provinsen Pernamburo förmäler, att, för det närvarande, lugn väl rådde derstädes, men att rysliga mord, plundringar och förbrytelser af alla slag dagligen ostraffadt föröfvades; Domarene sjelfve ansågo sig icke säkre.

(Hamb. Corr.)

FRAGMENTER UR STATSLÄRAN.

(Forts. fr. N:o 22.)

Då man tänkt sig Staten endast såsom en rättsanstalt, hvilken genom sjelfva sin mekanism, och utan biträde af moraliska krafter, bör bibehålla ett säkert och varaktigt rätts-tillstånd, har man, till stöd för denna åsigt, vanligtvis anmärkt, att om man kunde räkna på Samhälls-medlemmarnes moralitet, så behöfdes ingen Stat till skydd för hvars och ens yttre frihet; en Stat eller en Rättsförfattning har blifvit oumbärlig blott derföre, att menniskorna icke alltid frivilligt, eller af inre moraliska bevekelsegrunder, respektera hvarandras rättigheter: derföre måste man, då frågan är om en Rätts-anstalt, hvilken såsom sådan ej har att göra med den inre sedligheten, utan blott med den yttre rättsenligheten af Samhällsmedlemmarnas handlingssätt, söka att göra den oberoende af något så osäkert, som menniskornas rent moraliska sinnesförfattning. — Men om det på ena sidan måste medgifvas, att en Rättsförfattning, tänkt såsom en egentlig Tvångsanstalt, vore öfverflödig, i fall man hos alla Samhällets medlemmar kunde med säkerhet förutsätta ren och fullkomlig moralitet, så är det på den andra lika obestridligt, att, äfven då vi i vårt begrepp om Statens bestämmelse endast reflektera på dess karakter af en rätts-anstalt, och abstrahera ifrån det högre, för hvilket rättstillståndet blott utgör ett oundgängligt vilkor, bibehållandet af ett stadgadt rätts-tillstånd aldrig i sjelfva verket skulle vara möjligt, om man icke, åtminstone hos en stor del af Statsborgarne, finge påräkna ett ganska betydligt biträde af moraliska krafter. Det blir derföre — då Samhället består af en mängd af olika till karakter och bildning från hvarandra ganska åtskilda medlemmar — endast genom de moraliska krafternas och det juridiska tvångets sammanverkande makt, som Rättsförfattningen kan göra sig i verkligheten gällande, och äga ett varaktigt bestånd.

För att bringa detta till full klarhet för oss, måste vi först och främst erinra oss, att ingen Regering, ehuru vaksam den ock må vara, kan genom blott yttre tvång tillbakahålla alla utbrott af Samhällsmedlemmarnes enskilda, mot den allmänna stridande, egennyttiga viljor. I följd af det utrymme, som måste lemnas åt Statsborgarnes yttre fria verksamhet, måste det i hvarje Stat alltid komma att gifvas en mängd af tillfällen, då de kunna i mer eller mindre betydlig mån förorätta och skada hvarandra, utan att den offentliga Makten förmår hindra det. Men ej nog härmed: huru skulle man, utan att räkna på moraliska krafters medverkan, kunna med någon sannolikhet hoppas, att sjelfva Statsmakten alltid skall blifva en trogen organ för hvad vi kallat den till sin natur allmänna, förnuftiga viljan? Ehuru mycket man ock må tala om Lagens välde, blir det likväl aldrig den blotta abstrakta Lagen som regerar. Alla Statsmaktens funktioner måste utöfvas af lefvande menskliga varelser, hvilka genom sina begär och passioner kunna förledas att söka göra sin enskilda vilja gällande i stället för den allmänna. Statsmaktens delning mellan flera myndigheter — ehuru vigtig den, rätt förstådd, onekligen är — kan dock ensam för ingen del vara tillräcklig att förekomma alla dess möjliga missbruk, eller att bibehålla ett orubbeligt rättstillstånd. Äfven genom den noggrannaste beräkning af förhållandet mellan de särskilta hvarandra motvägande och kontrollerande Myndigheter, mellan hvilka Statsmakten är delad, kan, i fall en högre, moralisk sjelf-kontroll hos dem saknas, den åsyftade jemvigten dem emellan ej länge bibehålla sig orubbad. Och äfven om den för någon längre tid kunde bibehållas, skulle likväl, så vida de ej i sin verksamhet lifvades af en högre moralisk anda, Statens hela styrelse ej blifva något annat, än ett fortvarande krig dem emellan: den oupphörliga striden, det alltid närda ömsesidiga misstroendet, skulle göra Staten till en tummelplats för parti-andan och alla de samhällslörstörande passioner, hvilka den vanligtvis väcker och underhåller. Denna oupphörliga konflikt mellan sjelfva Statsmaktens väsendtliga delar, kan ej undgå att utöfva ett förderlligt inflytande äfven på förhållandet mellan Regeringen och Folket: de blifva ej mer förenade genom ett band af kärlek och förtroende: de komma till hvarandra blott i ett kallt, juridiskt förhållande. Folket kommer att med oroliga, misstänksamma blickar följa alla Regeringens steg, såsom lika många försök att hemligen undergräfva eller öppet våldföra friheten, hvilken blott genom ett oupphörligt motstånd kan räddas undan den alltid återkommande faran. Vi vete väl, att det just är i detta oupphörligt fortvarande krig på lif och död mellan Regeringen på ena sidan och en Opposition, som tror sig försvara Folkets sak, på den andra, som man i våra dagar ofta sätter sjelfva det konstitutionella lifvets utveckling, och att man i denna alltid förnyade strid tror sig finna den enda säkra garantien för den politiska och borgerliga friheten. Utan tvifvel hör det ock väsendtligen till det konstitutionella Systemets väsende, att inom Staten skall finnas en öppen och redlig granskning af Styrelsens åtgärder. Men olyckan är blott, att granskningen så sällan är i sjelfva verket redlig i detta ords hela bemärkelse, att den så sällan röjer hos de granskande en ädel moralisk anda, att den så sällan framträder med lugn, hofsamhet och värdighet, men deremot vanligtvis antager karakteren af en bitter och oförsonlig fiendskap emot Styrelsen. Ofta utbryter den på detta sätt länge närda och förstärkta partistriden i skakningar, hvilka framkalla Despotismen, såsom det sista förtviflade räddningsmedel, som återstår för den af faktionernas vilda krig sönderslitna Statskroppen. Men om det ock ej alltid kommer till denna ytterlighet, så befinner sig likväl en Stat, i hvilken det här ifrågavarande kalla, skarpa och kärlekslösa förhållandet mellan Regering och Folk är rådande, alltid i ett tillstånd af spänning och oro: oupphörligen röjer sig uti den en inre jäsning, en olycklig disharmoni mellan dess konstituerande delar: dess lif är förgiftadt genom hatets och tvedrägtens anda: den liknar en familj, hvars medlemmar icke äro förenade genom kärlek och förtroende, utan endast genom det juridiska bandet af noggrannt bestämda pligter och rättigheter, och der hvar och en oupphörligen misstänker hos den andra en benägenhet att bryta sina förbindelser, så snart något tillfälle dertill yppar sig; en sinnesstämning, hvilken just tjenar att bereda och framkalla de förbrytelser, hvilka den fruktar, och hvilka den genom det blotta yttre tvånget förgäfves söker förekomma. Denna anda af misstroende och kärlekslöshet, hvilken på en gång förutsättes och näres af den politiska lära, som grundar Statens bestånd endast på Statsmakternas delning och stränga juridiska kontroller, är lika förderflig inom Staten, som inom Familjen: det är för den förra af lika stor vigt, som för den sednare, att dess medlemmar känna sig förenade genom något högre, än det blotta juridiska tvånget. Detta högre åter kan ej vara något annat, än en i Samhällsmedlemmarnes inre herrskande, och derigenom tillika i Statens hela lif sig utvecklande moralisk kraft.

Vilje vi närmare betrakta denna Statens moraliska lifskraft, så finne vi att den uppenbarar sig på mångfaldigt sätt i de särskilta, till Statslifvets fullständiga utveckling hörande phenomener. Den röjer sig först och främst inom det enskilta lifvets område, med afseende på dess sammanhang med det offentliga, i sedernas renhet, och i synnerhet i helgden af alla inom Familjlifvet förekommande förhållanden; ty Familjen är Statens sedliga grundval, och Familjlifvets sedliga karakter har i alla tider och hos alla folk haft ett [ 3 ]oberäkneligt inflytande på hela Samhällstillståndet. Äfvenså uppenbarar den sig vidare i alla yttringar af fosterlandskärlek och sann medborgerlig anda, i vördnaden för Statens styrelse, i den samvetsgranna lydnaden för lagarne, i den ömsesidiga kärleken och förtroendet mellan Regering och Folk, likasom mellan sjelfva folkets medlemmar, i deras frivilliga aktning för hvarandras rättigheter, i känslan för Nationens ära, för stora och ädla förfäders frejdade namn, för den historia, som förvarar deras minnen, och den jord, som gömmer deras stoft: den uppenbarar sig ändtligen i hvarje Statsborgares oupphörligt fortsatta bemödande att på det sätt, som är bestämdt genom hvars och ens individuella anlag, med hela sin personliga kraft medverka till uppnåendet af Statens bestämmelse, ett bemödande, hvilket vid den arbetets delning, genom hvilken särskilta verksamhets-arter eller yrken inom Staten uppkomma, öfvergår i hvad vi kunna kalla Ståndsära i detta ords rena och ädla bemärkelse, i hvilken den ej utgör något annat, än sjelfva sedligheten och den medborgerliga andan, betraktad i dess tillämpning på ett visst yrke, och sådan den inom dess område kan och bör yttra sig. Dessa äro de hufvudphenomener, i hvilka Statens moraliska lifskraft yttrar sig: af renheten, lifligheten och energien af denna dess verksamhet beror Statens sanna helsa och styrka.

Men om, enligt allt det här anförda, Staten, med afseende så väl på dess högsta bestämmelse, som på dess inre lifskraft, måste betraktas ur en ethisk synpunkt, likasom den i hänseende till sin form måste ses ur en juridisk synpunkt, så blir det vidare en nödvändig följd af det inre sammanhanget mellan det ethiska och religiösa, att Staten, för att till sitt väsende fullständigt fattas, måste betraktas äfven ur en religiös synpunkt. Detta har väl ock i alla tider blifvit erkändt i det hänseende, att man i alla tidehvarf och hos alla folk på ett eller annat sätt tänkt sig Religionen såsom ett stöd för den borgerliga samhällsföreningen. Men sällan har denna religiösa åsigt af Staten blifvit fattad i sin fulla renhet: vanligtvis har den förekommit mer eller mindre vanställd och förfalskad. Fattad i sin renhet, innebär den endast, att Staten måste tänkas såsom en Försynens anstalt för att inom ett Folk bereda och främja realisationen af Mensklighetens idé. Denna religiösa åsigt af Staten står i det närmaste sammanhang med den religiösa åsigt af Historien, enligt hvilken vi i hela utvecklingen af Menskligbetens lif se en Menniskoslägtets under Försynens ledning, fortgående uppfostran. Under förutsättning af en sådan, måste vi betrakta den successiva utvecklingen af hvarje Folks och hvarje Stats historiska lif, såsom intagande sin bestämda plats i denna Menniskoslägtets uppfostran, eller såsom utgörande en väsendtlig del af del stora Hela. Derigenom får den borgerliga Samhällsföreningen för oss en religiös helgd och sanktion, den blir en Gudomlig Anstalt till ett visst Folks och alla dess medlemmars uppfostran och förädling, hvilken sjelf åter sammanhänger med hela Slägtets, och i sin mån medverkar till denna. Det moraliska band af kärlek och förtroende, genom hvilket Statens medlemmar i hela sitt lif böra känna sig förenade med hvarandra och med sin Regering, och hvilket utgör den sanna medborgerliga andan, visar sig här för oss såsom tillika utgörande ett religiöst band, en religiös vördnad för Staten såsom en Försynens anstalt: Fosterlandskärleken får sin högsta och fullständiga betydelse först derigenom, att Staten och hela dess historiska lif tänkes i sitt rätta sammanhang med den Gudomliga Verldsregeringen, hvilken sjelf ej är annat, än den fortgående manifestationen af en oändlig, allt omfattande kärlek. Huru litet detta begrepp om den borgerliga Samhällsföreningens religiösa helgd och sanktion strider emot det rätt förstådda begreppet om hvarje Nations och hvarje Statsborgares frihet och sjelfständighet, och huru litet det utan grof misstydning skulle kunna läggas till grund för något slags andlig eller verldslig Despotism, måste utan tvifvel inses af hvar och en, som hittills med någon uppmärksamhet följt oss, och skall i det följande blifva ännu tydligare, då vi komma att närmare fästa vår uppmärksamhet på begreppet om statens politiska författning.

För att förbereda denna undersökning, tillägga vi ännu några ord rörande det förhållande, hvaruti den här angifna moraliska och religiösa åsigten af Staten står till den rätt förstådda juridiska. Det egentligt positiva i den borgerliga Samhällsföreningen, samhällslivets egentliga innehåll, kunne vi ej söka i något annat än den oafbrutna vexelverkan mellan alla ett Folks medlemmar, som utgör den fortgående utvecklingen af hela dess andliga och industriella lif. Men för den lugna utvecklingen af detta gemensamma lif erfordras såsom dess oundgängliga negativa vilkor, att Samhällsföreningen skall äga den yttre formen af en stadgad rättsförfattning, hvilken åt hvarje Samhällsmedlem utstakar och betryggar en krets för dess fria verksamhet, inom hvilken han, såsom sjelfständig förnuftig varelse, får utveckla sina krafter och ostörd verka efter egna ändamålsbegrepp. Härigenom kommer den moraliska och religiösa åsigten af Staten i ett nödvändigt sammanhang med den rätt förslådda juridiska åsigten af densamma: det är för hela Statsläran af den största vigt, att man fullkomligen fattar detta sammanhang. På ena sidan är det af stor vigt, att man tänker sig Staten såsom något högre än en blott yttre Tvångs- och Säkerhetsanstalt, att man betraktar den såsom en organisk förening, åsyftande att bereda och främja utvecklingen af ett Folks både andeliga och industriella verksamhet, och sammanhållen genom hvad vi kallat Statens inre andeliga lifskraft; men på den andra hör det ock lika väsendtligen till Statens idé, att den skall äga formen af en Rättsförfattning, hvilken erkänner och respekterar hvarje Samhällsmedlems personlighet, dess karakter af sjelfständig förnuftig varelse. Om man ej inser det förra, så stannar man vid den i nyare tider så vanliga ensidigt juridiska åsigten af Staten: om man åter ej redigt fattar det senare, så faller man i den motsatta förvillelsen, att betrakta Staten såsom ett slags uppfostrings-anstalt för omyndiga barn. Vi hafva redan i det föregående nämt, att Forntidens Tänkare och Lagstiftare icke fullkomligen förmådde undvika detta fel, samt att de i sin åsigt af af individens förhållande till Staten för litet respekterade den personliga, subjektiva friheten. Men om man med full klarhet fattar den borgerliga Samhällsföreningens här angifna väsende, löper man ej fara att falla i denna förvillelse. Det hör nemligen med nödvändighet till den realisation af mensklighetens idé inom ett folk, hvilken vi uppgifvit såsom Samhällsföreningens högsta bestämmelse, att hvarje samhällsmedlem skall i hela sitt lif både sjelf handla och af Staten behandlas såsom sjelfständig förnuftig varelse; ty det är endast såsom sådan, som han kan genom den fria och fullkomliga utvecklingen af sina krafter på en gång uppnå sin egen bestämmelse, och medverka till uppnåendet af Statens bestämmelse. Staten skulle således ej blott begå en orättvisa, utan ock motverka sitt eget högsta ändamål, om den genom sina stadganden i något hänseende förnärmade sina medlemmars personliga sjelfständighet; om den till exempel genom tanketvång hämmade eller försvårade den intellektuella bildningens framskridande; om den genom samvetstvång lade hinder i vägen för det religiösa lifvets fortgående utveckling; om den genom ovisa prohibitiva stadganden lemnade för litet utrymme åt den enskilta fria verksamhet, hvilken oundgängligen erfordras för industriens tillvext och förkofran; eller ändtligen, om den genom allt för långt sträckta föreskrifter rörande de till familjlifvet hörande förhållanden gjorde något ingrepp i hvarje Statsborgares Husrätt o. s. v. Det hör följaktligen till Statens rätt förstådda idé, att det enskilta lifvet, likasom det på ena sidan ej må helt och hållet lösrycka sig från allt sammanhang med det offentliga, och betrakta sig såsom fullkomligt oberoende deraf; äfvenså på den andra ej heller må af detsamma kufvas och tyranniskt beherrskas. I den rätt organiserade Staten måste en fullkomlig, frivillig harmoni äga rum mellan hvarje Samhällsmedlems enskilta och Statens allmänna lif: hvar och en af Samhällets medlemmar måste der tänkas lefva på en gång för sig sjelf och för det hela, på en gång för uppnåendet af sin egen och af Statens högsta bestämmelse. Hvarje individ bör i Staten kunna med full frihet följa sin rätt förstådda inre kallelse, och utbilda sin individualitet till dess högsta fullkomlighet. Alla individuella krafter böra här finna det rätta och naturliga utrymmet för sin verksamhet. Staten bör med lika kärlek omfatta dem alla, med lika opartisk vård skydda och befrämja allas utveckling, och förstå att låta dem alla, just genom denna deras fria utveckling, sammanverka till uppnåendet af Samhällsföreningens högsta bestämmelse. Den bör förstå att för detta ändamål använda Vetenskapsidkarens, Religionslärarens och Konstnärens verksamhet, lika väl som Jordbrukarens och Slöjdidkarens, utan att inskränka någondera af dem inom sådana gränsor, som hämma den individuella kraftens fria, naturenliga utveckling. Om denna fordran af en frivillig harmoni mellan den individuella verksamheten på ena sidan och Statens hela lif på den andra knappast i någon Stat blifvit till hela sitt innehåll fullkomligt fattad och uppfylld, så måste det likväl erkännas, att den är med nödvändighet gifven genom sjelfva Statens idé, och att den således alltid måste föresväfva oss såsom det högsta mål, till hvars uppnående hvarje Stat, som förstår sin egen idé och bestämmelse, bör sträfva att oupphörligen närma sig.

(Forts. e. a. g.)

Noterad Vexel-Kurs på Stockholms Börs, Tisdagen den 2 Februari 1836.

Uti Svenska Bankosedlar.

London 12 R:dr 3 sk. 60, 66, 72, 75, 76 d. d., 60 d. sigt, 12 R:dr 1 sk. 89, 90 d. d.
Hull att bet. i London, 12 R:dr 3 sk 26 d. d.
Liverpool d:o 12 R:dr 90 d. d.
Hamburg 128 1/2 sk. 50, 56, 61, 65, 67 d. d., 128 1/4 sk. 71 d. d., 128 sk. 63, 70, 76, 90 d. d., 127 1/2 sk. 90 d. d.
Altona 127 1/2 sk. 69 d. d.
Amsterdam 119 1/2 sk. 35, 90 d. d.
Lübeck 102 1/2 sk., 102 1/4 sk. 67 d. d.
Paris 22 5/6 sk. 90 d. d.
Marseille att bet. i Paris 22 7/12 sk. 90 d. d.
S:t Petersburg 25 1/3 sk. 30 d. d.
Köpenhamn 64 1/2 sk. 8 d. d.

Medel-Kurs.

Pund St. 12 R:dr 2 sk. 10 r:st.
Hamb. Banko 128 sk. 4 r:st.
Lübsk Kur. 102 sk. 5 r:st.

= Arméns Ackords-Amorteringsfonds Obligationer pari jemte godtgörande af upplupen ränta.


Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-Kollegium, gör veterligt: Hos Kongl. Kollegium har Frälse-Inspektoren Joh. Sandström anhållit om Patent å en af honom uppfunnen Linbråknings- och Skäktnings-maschin, hvarå han till Kongl. Kollegium inlemnat ritning med beskrifning[1] och hvars fördelar uppgifvits vara följande:

a) Att den kan sättas i förening med vandringshjulet å ett vanligt Tröskverk och då drifvas med ett, högst två par Oxar; b) att till maschinens skötande då den är i full gång, erfordras 20, till större delen halfvuxna personer, hvilka å densamma rengöra lika mycket Lin som 60 personer på vanliga sättet med handkraft, men att arbetarnes antal kan ytterligare inskränkas samt äfven ökas, om maschinen inrättas för färre eller flere Klubbor och Svingor; c) att maschinen jemväl kan drifvas med vatten, i hvilket fall dock särskildt Hus för densamma måste byggas; d) att Linet kan å maschinen rengöras, sedan det efter rötningen blifvit väl vädertorkadt, ehuru skäfvorna dock lättare frånskiljas, om det förut undergått torkning i Badstuga; och e) att kostnaden för denna maschin, oberäknadt värdet af trävirket, uppgår till 50 R:dr Banko.

Och har Kongl. Kollegium, med stöd af Kongl. Patentförordningen af den 13 Dec. 1834, härigenom velat tillägga Frälse-Inspektoren Joh. Sandström Patent under (Tio) 10 års tid å förberörde af honom uppfunna maschin, för bråkinng och skäktning af Lin, sådan den uti ofvan omförmälde ritning och förklaring finnes beskrifven; så att han under nämde tid må äga att, med andras uteslutande, ensam eller genom andra, öfverallt inom Riket utöfva ifrågavarande uppfinningar samt begagnandet deraf på andra öfverlåta.

Dock är härvid att iakttaga:

1:o Att Innehafvaren af detta Patent bör, så vida han vill detsamma tillgodonjuta, hafva senast inom Tvenne (2:ne) månader härefter, hvarje månad till Trettio (30) dagar räknad, Patentet allmänneligen kungjordt, genom införande deraf, till hela dess innehåll, Trenne (3:ne) gånger uti Sveriges Stats-Tidning eller Post- och Inrikes Tidningar;

2:o Att om någon förmenar eller tilltror sig kunna styrka, att den uppfinning, hvarå detta Patent lyder, varit här i Riket känd och begagnad, innan Patent-Innehafvaren sin Patent-ansökning till Kongl. Kollegium ingaf, eller ock att Patent-Innehafvaren, till vinnande af längre tid för patentets begagnande än vederbordt, oriktigt uppgifvit egenskapen af uppfinningen, samt någon på grund deraf åsyftar att få Patent-rätten häfven, är honom obetaget att, inom sex (6) månader från den dag Patentet finnes Tredje (3:dje) gången i Stats-Tidningen infördt, sådant klander af Patentet hos Kongl. Kollegium anmäla. Åkommer ej klander af Patentet inom ofvanbestämde tid, äger vidare talan derå ej rum.

3:o Att Patent-Innehafvaren bör, vid påföljd af Patenträttens förlust, såväl inom Tvenne (2:ne) år härefter inför Kongl. Kollegium styrka, att han är i full utöfning af den uppfinning, hvarå detta Patent lyder, som sedermera en (1) gång hvarje år under Patent-tiden hos Kongl. Kollegium ådagalägga att uppfinningarna fortfarande begagnas.

I öfrigt äger Patent-Innehafvaren att, i afseende på användandet af ifrågavarande uppfinning, tillgodonjuta de förmåner och rättigheter, hvilka Fabriksidkare i allmänhet tillkomma, hvaremot honom åligger, att ställa sig till efterrättelse, hvad de rörande Manufakturerne gällande Författningar innehålla.

Skulle Sökandens Patent-rätt, genom arf eller hvad laglig afhandling som helst, till någon annan inom Sverige bosatt, välfrejdad person öfverlåtas, skall densamma för hvarje annan laglig innehafvare medföra de rättigheter, som med detta Patents lydelse och Kongl. Patent-Förordningen af den 13 December 1834 äro enliga, sedan likväl den nya Innehafvaren sig hos Kongl. Kollegium anmält och Öfverlåtelse-Resolution undfått.

Slutligen har Kongl. Kollegium härmed velat förklara, att detta Patent icke må anses medföra någon öfvertygande visshet derom, att den nu Patenterade uppfinningen är ny och här i Riket obegagnad, eller att den kan med fördel användas. Stockholm den 18 Januari 1836.

C. D. Skogman.
A. P. von Sydow.
E. W. Brandel.
O. E. Bergius.
I. N. Borelius.

Nedannämde Deposition, som i Jönköpings Läns Landt-Ränteri qvarstått i fulla Tio år, varder, i följd af Höglofl. Kongl. Stats-Kontorets Skrifvelse den 29 Oktober 1828, härigenom uppsagd till återlyftning, derom vederbörande inom natt och år från denna kungörelses datum skall härstädes hos Konungens Befallningshafvande sig anmäla, med företeende af det utfärdade Depositions-beviset samt den Dom eller det Utslag eller annan handling, som bestyrker ägande-rätten till ifrågavarande deposition; kommandes, efter nämnde tids förlopp, så vida detta föreläggande icke hörsammas, medlen att till Kongl. Stats-Kontorets remitteras, nemligen: 1825, Nov. 15, af Johannes Wahlman och Anders Andersson i Bjädesjökull samt Daniel Jansson i Tändemåla, Myresjö Socken, nedsatt af Östra Härads Tings-Rätt ådömd kostnadsersättning till Greta Nilsdotter i Tändemåla 3 R:dr 32 sk. Banko. Jönköpings Lands-Kontor den 19 December 1835.

C. G. Bergenstråhle.
P. H. Landegren.

Direktionen öfver Kongl. Arméns Pensions-Kassa har velat härigenom tillkännagifva, att Direktionen, tills vidare, upptager för nämde Kassas räkning penningelån mot 4 1/2 procent årlig ränta, som den 1 Februari och den 1 Augusti hvarje år erlägges, och med vilkor af kapitalets återbetalande 4 månader efter å någondera sidan skedd skulduppsägning; att teckning till lån, dock endast å jemna 100:detal Riksdaler, och ej till mindre summa än 200 R:dr Bko för hvarje utgifvande förbindelse mottaget af Kassans Kassör; att genom teckning utbjudna belopp böra, för Arméns Pensions-Kassas räkning, i Rikets Ständers Bank insättas; att räntan, beräknad från insättningsdagen, erlägges första gången å den 1 Augusti innevarande år, och sedermera efter förloppet af hvarje halft år; att lån icke mottages utan efter föregången teckning; samt att i öfrigt behöfliga upplysningar lemnas af Kassans Kassör. Stockholm den 18 Januari 1836.


Som för Götha Kanal-Verks räkning i år kommer att förfärdigas en Rullbro af jern, till dimensioner och sammansättning lika med de Broar som senare åren blifvit öfver Kanalen uppförde, har Direktionen beslutat kungöra att anbud till leverans af en sådan kunna göras, med utsatt pris i ett för allt för Bron med alla dess tillbehör, levererad vid någon af Kanalens Lastageplatser inom instundande Augusti månad. Gjutgodset till en sådan Bro väger 72 à 73 Sk℔, Smidet 12 à 13 Sk℔ och Metallerne 4 L:℔, allt viktualievigt.

Modeller till Gjutgodset få afhemtas i Stockholm. — Bron skall sammansättas och till alla delar kompletteras vid det Bruk der den tillverkas, samt där besigtigas och godkännas innan den afsändes till Kanalen, och bör Leverantören under första året sedan Bron blifvit uppsatt, ansvara för de olägenheter, som af jernets mindre goda beskaffenhet kunna uppkomma. Anbud emottagas till den 20 instundande Februari, af Kanal-Verkets Öfver-Mekanikus, Öfverste-Löjtnanten och Riddaren G. Lagerheim, som lemnar vidare upplysningar i ämnet, och hvars adress är Norrköping och Hulta. Stockholm den 19 Januari 1836.

Direktionen.

Notifikationer.

STÄMNINGAR OCH KALLELSER.

= Genom beslut den 7 dennes, har Sunnerbo Härads-Rätt stadgat att den eller de, som kunde halfva klander att anmäla emot det den 25 Oktober 1833 slutade köp, hvarigenom Sven Olofsson af Petter och Carl Jonassöner för 157 Rdr 27 sk. B:ko tillhandlat sig 1/4:dels mantal Kronoskatte Vänneböke, borde genom ordentlig Stämning sist inom 6 månader efter det underrättelse härom i Stats-Tidningen blifvit införd, göra sitt klander gällande; hvilket härmed kungöres första gången. Ljungby å Tingsstället den 17 Nov. 1835.

På Häradshöfdinge-Embetets vägnar,
J. Tornerhielm. [ 4 ]= Utdrag af Domboken, hållen inför Rådhus-Rätten i

Helsingborg den 28 Oktober 1835.

N:o 5. Enär upprop åter skedde uti målet, som den 16 sistl. September, under N:o 1 i Domboken förevarit, emellan förre tillförordnade Stads-Fiskalen Käck, åklagare, samt Jernhandlanden Tenggren i Billinge, svarande, om öfverträdelse af Tullförfattningarne, infann sig i åklagarens ställe Stads-Fiskalen Rosenberg, som anmälte, att oaktadt Rättens sista beslut i målet för lång tid tillbaka blifvit afsändt till Krono-Fogdon Hr Assessor Åberg, med anmodan att låta detsamma kungöras för svaranden, har något svar ännu icke ankommit, hvarjemte åklagaren hemställde, om icke svaranden, som å hemorten, fastän ofta eftersökt, icke kunnat träffas, genom kallelse uti allmänna Tidningarne kunde underrättas om dess inställelse-skyldighet å den dag Rätten utsätter till målets vidare handläggning.

Utslag:

Med bifall till åklagarens derom gjorda anhållan, varder målet uppskjutit till Onsdagen den 23 Mars nästkom. år 1836, då åklagaren vid laga påföljd, samt svaranden Tenggren, så vida han önskar att varda i målet vidare hörd, böra sig här infinna; åliggande det åklagaren, att låta detta beslut trenne gånger införas i Stats-Tidningen, sista gången minst en månad före den dag målet åter förekommer. Som ofvan

På Rådhus-Rättens vägnar,
Efter förordnande
N. V. Berg.
O. W. Hofverberg.

ÅRS-PROKLAMATA. STÄMNINGAR OCH DOMAR
I SKULDFORDRINGS- OCH KONKURSMÅL.

= Att Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hof-Rätt, genom utfärdad årsstämning, kallat och förelagt afl. Löjtnanten Erik Mathias von Engeströms samteliga Borgenärer, att, vid talans förlust, antingen förr eller sist å den 7 Juni innevarande år 1836, inför Kongl. Hof-Rätten, vid upprop kl. 11 och innan 12 på dagen, deras fordringar i vederbörlig ordning anmäla; det varder härmed tredje gången kungjordt.

= Jemlikt Edsbergs Härads-Rätts vid Urtima Ting denna dag fattade beslut, varda aflidna Enkan Fru Ebba Dorothea Spångborgs, född Anrepp, samtliga Borgenärer kallade, att före kl. 7 på aftonen å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting, som med Edsbergs Härad infaller näst 6 månader härefter, sina fordringar inför Härads-Rätten bevaka och styrka, på sätt och vid den påföljd Konkurs-Lagen den 12 Mars 1830 stadgar. Edsbergs-Sanna den 4 September 1835.

= Åhs Härads-Rätt kallar härmed Lars Anderssons i Germundared samtlige Borgenärer att sina fordringar, vid talans förlust, bevaka och styrka, före kl. 7 på aftonen å andra Rättegångsdagen af innevarande års Höste-Ting med nämnde Härad. Wåby den 4 Januari 1836.

Af Domare-Embetet
C. F. Löwenadler.

= Att Söderberkes Bergslags Härads-Rätt den 12 sistlidne November, uppå gjord ansökning af Sterbhusdelägarne efter Enkan Anna Sofia Skogsborg i Wik, om Urarfva förmon, utfärdat offentlig stämning å bemälte Enkas Borgenärer, att å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting med nämnde Härad, som infaller näst efter 6 månader ifrån ofvanstående dag, sina fordringar i Laga ordning bevaka och med ed bestyrka; det varder härigenom kungjordt andra gången.

= Jemlikt Jösse Härads-Rätts denne dag fattade beslut, varda, i anledning af förre Postmästaren G. Edgrens och hans Hustrus A. C. Åbergs skriftligen gjorde ansökning om Årsstämning å deras aflidne Sons, Bruksförvaltaren Ulrik Gustaf Edgrens samtlige Borgenärer; desse Borgenärer härigenom kallade och förelagde, att vid förlust af vidare rätt, före Rättegångstimmans slut, klockan 7 på aftonen, å andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting, som näst natt och år härefter i Häradet infaller, inför bemälde Härads-Rätt gifva sine hos aflidne Bruksförvaltaren Edgren ägande fordringar skriftligen eller muntligen an; hvilket härmed andra gången kungöres. Tingsstället Högvalta den 16 Okt. 1835.

FÖRMYNDARE-FÖRORDNANDEN.

= Jemlikt Kongl. Förordningen den 11 Maj kungöres: att Justitie-Kollegium och Förmyndare-Kammaren denna dag till Förmyndare för Traktören Carl Fredric Cedermans Enka Sara Johanna Cederman, född Söderberg, förordnat Kyrkofogden Jonas Nybelin. Stockholms Stads Justitie-Kollegium och Förmyndare-Kammare den 26 Januari 1836.

= Grimstens Härads-Rätt har för omyndige förklarat Oscar Gustafson Bellander, samt Jonas Norberg i Östanfalla och hans Hustru Sara Britta Norberg, och till Förmyndare för ordnat, för den förstnämde, Petter Persson i Herrgryt, samt för de båda sistnämde Fältväbeln Frumeri och Nämndemannen Hinric Andersson i Sjörs; hvilket härigenom kungöres. Wrestorps Tingsställe den 3 November 1835.

= Edsbergs Härads-Rätt har under Förmyndare-inseende ställt afl. Hans Axlings Enka Maja Cajsa Sjöberg och Bonden Lars Larsson i Hessleby, samt till Förmyndare förordnat, för den förre Nämndemannen Petter Persson i Svenstorp, och för den sednare Rusthållaren Eric Ersson i Hässleby; hvilket härigenom kungöres. Edsbergs-Sanna Tingsställe den 14 November 1835.

= Lekebergs Härads-Rätt har, efter framställd begäran, uti omyndighetstillstånd försatt aflidne Abraham Danielssons, i Sonnaboda, Enka Britta Isacsdotter, och Enkan Anna Persdotter i Arfvaby, samt till Förmyndare för den förre förordnat Lars Andersson i Sonnaboda och Jan Abrahamsson i Philipshyttan, och till Förmyndare för Anna Persdotter utsett Kyrkovärden Albrecht Jacobsson i Tomta; hvilket härigenom kungiires. Edsbergs-Sanna Tingsställe den 28 Nov. 1835.

= Carlskoga Härads-Rätt har förklarat följande personer för omyndige: 1) Eric Olsson på Östra Kerne ägor, och till hans Förmyndare förordnat Bergsbruks-Idkaren Jacob Carlqvist i Torpskog; 2) Bergsmannen Petter Olsson i Brickegården, till hvilkens Förmyndare Bergsmannen Jacob Ericsson i Esphöjden blifvit utsedd; 3) Enkan Stina Qvarnström i Slädbråten, för hvilken Carl Olsson i Slädbråten blifvit tillförordnad Förmyndare; 4) Nils Jansson i Öldahlen, till hvars Förmyndare förordhats hans Hustru Britta Jansdotter och Hemmansbrukaren Olof Carlsson i Kermsön; 5) Enkan Maria Andersdotter i Åsbergsviketorp, för hvilken Eric Jonsson i Kråkelund blifvit Förmyndare; 6) förre Nämndemannen Jonas Carlsson i Bredgården, till hvars Förmyndare Bergsmannen Jonas Olsson i Espdahlen blifvit utsedd; samt 7) förre Bergsmannen Eric Persson i Sibbo, för hvilken Bergsmannen Jonas Andersson i Utterbäck blifvit tillsatt Förmyndare; hvilket allt härigenom kungöres. Källmo Tingsställe den 22 December 1835.

= Att Kompaniskrifvaren C. P. Ringheim , ehuru till myndig ålder kommen, blifvit genom Carlskrona Rådhus-Rätts Utslag den 11 Januari 1836, ställd under dess Faders Kapitenen och Riddaren S. P. Ringheims förmyndare-inseende; varder, likmätigt Kongl. Förordningen den 11 Maj 1774, härigenom kungjordt.

= Att Norra och Södra Tjusts Härads-Rätt, medelst beslut den 16 sistl; Oktober, förordnat undertecknad att vara Förmyndare för aflidne Kyrkoherden i Hallingeberg H. Kernells efterlefvande Enka, Ulrica Margaretha Kernell, född Falk; sådant varder, enligt gällande Författningar, härigenom tillkännagifvet. Wimmerby och Odensvi den 16 Januari 1836.

J. O. Liedholm.
Kyrkoherde.

= Wifolka Härads-Rätt i Östergöthland har vid detta års Hösteting ställt Torparen Petter Jacobsson i Hjulpan, Västra Hargs Socken, under dess Hustru Stina Catharina Samuelsdotters förmynderskap. Linköping den 13 December 1835.

= Vid 1835 års Hösteting i Östra och Vestra Göinge Härader äro Måns Tufvesson i Dönaberga, Sven Andersson i Påhlstorp och Drängen Anders Nilsson i Finja omyndige förklarade; hvilket kungöres första gången. Sörby den 2 Januari 1836.

= Vid 1835 års Lagtima Höste-Ting med nedannämde Tinglag af Jemtlands Län förklarade Härads-Rätten följande personer för omyndige: Med Sunne Tingslag: Torparen Eric Johansson från Grimsved, samt till hans Förmyndare förordnade Bonden Pehr Jönsson från Wällviken. Med Undersåkers Tingslag: Torparen Anders Nilsson från Skatstugan och förordnade till Förmyndare dess Hustru Annika Hindricksdotter och Bonden Pehr Pehrsson från Staa. Med Hallens Tingslag: Torparen Jöns Jonsson från Låsbäld, och till hans Förmyndare förordnade Bonden Anders Nilsson från Höla. Med Owikens Tingslag: 1) Enkan Lisbetha Jönsdotter från Myre, samt förordnade till hennes Förmyndare Torparen Nils Jonsson från Häggen. 2) Enkan Carin Svensdotter från Rörön och utsåg till hennes Förmyndare Krono-Fjerdingsmannen Eric Göransson från Waljö.

= Å sist förrättade Laga Höste-Ting med Söderberkes Bergslags Härad, hafva Drängarna Olof Olsson i Dalvik, och Pehr Andersson i Westerby, samt Nybyggaren Anders Jansson i Socknernäs, för oordentlighet och misshushållning blifvit förklarade för omyndige; hvilket härigenom kungöres.

DIVERSE LEGALA NOTIFIKATIONER.

= Sedan 6 månader förflutit sedan det af Direktionen öfver Arméens Pensions-Kassa för Fahnjunkaren Anders Thenbergs numera aflidne Enka, Christina Leonhardsdotter, den 21 Maj 1832 utfärdade, men förkomna Pensionsbref, N:o 104 å 40 Rdr i 7:de Klassen af Arméens Enke- och Pupill-Kassa, blifvit uti Allmänna Tidningarne efterlyst, utan att hafva tillrättakommit; så har Direktionen härigenom skolat kungöra, att berörde Pensionsbref, hvarest det än må finnas, numera anses för kraftlöst och dödadt. Stockholm den 18 Jan. 1836.

= Uppå ansökning af Kopparslagaren Pehr Olof Forsbergs Hustru Eva Margareta Forssberg, född Ruda, har Rådhus-Rätten uti Eskilstuna Fristad, genom beslut den 24 sistlidne Oktober förelagt hennes afvikne Man, bemälde Forssberg att inom natt och är derefter, infinna sig hos sin Hustru, för att bo och blifva med henne vid äfventyr att eljest skillnad uti äktenskapet beviljas; hvilket härmedelst till Forssbergs efterrättelse kungöres.

= Borgenärerne uti aflidne Grosshandlaren Chr. A. Kamps Massa, erinras härigenom att redovisning och slutlig utdelning i denna Massa, kan uttagas hos L. Dahlgren härstädes från och med den 25 nästkom. Febr. 1836. Uddevalla den 19 Jan. 1836.

Sysslomän.

= Den af undertecknad idkade Viktualiehandelsrörelse är med denna dag emottagen af Viktualiehandlanden Hr L. Lundström, som inkasserar och betalar mina i och för rörelsen varande fordringar och skulder; hvilket härmed enligt Författningarne tillkännagifves. Stockholm den 21 Jan. 1836.

Sophia H. Oman,
Enka efter Viktualiehandlanden O. D. Öman

= Undertecknad, som med denna dag emottagit Enkefru S. H. Ömans, under firma O. D. Ömans Enka, idkade Viktualiehandelsrörelse, ikläder sig härmedelst alla dess i och för rörelsen varande skulder, äfvensom upptagandet af dess fordringar; hvilket härmed, enligt Författningarne tillkännagifves. Stockholm den 21 Jan. 1836.

L. Lundström.

= Som undertecknade beslutat att drifva en Glasbruksrörelse uti Bolag, under firma Emteruds Glasbruks Intressenter, få vi sådant Författningarne likmätigt tillkännagifva, äfvensom, att vi emottaga beställningar af Glas då någon vill oss med ett sådant förtroende hedra, under address, Carlstad & Emteruds Glasbruk. Emterud den 22 December 1835.

Carl C. Lampa,
W. L. Ahlbom.
M. Naucler.
L. E. Ekström.
L. P. Haglund.
Ad Fr. Brauzell.

= Den för Handlanden härstädes J. C. Schüsslers Konkursmassa upprättade redogörelse, är att granska hos undertecknad Kurator intill slutet af nästkommande Mars månad; och har jag härvid ansett mig böra upplysa att ingen tillgång finnes för oprioriterade Borgenärer. Götheborg den 14 Januari 1836.

Jac. Lilljedahl.

LEDIGA TJENSTER.

= Som genom Vågmästaren C. M. Petterssons den 8 dennes timade dödliga frånfälle, Ombudsmanstjensten vid härvarande Sjömanshus, blifvit ledig, äga skickliga sökande till sistberörde tjenst, hvarmed är förenad Sex R:dr årlig lön, att innan 56 dagar från nedannämde dag, hit inlemna sine till Sjömanshus Direktionen ställda behöriga ansökningar. Malmö Sjömanshus den 11 Jan. 1836.

= Förenade Organist- och Klockaresysslan af Gammalkils Församling i Linköpings Stift har, genom dödsfall, blifvit ledig. Lönen är 18 tunnor Kronotionde och ett Boningsrum öfver Socknestugan. En Sockneskola är nyligen inrättad, der den blifvande Klockaren och Organisten under fyra månader, räknade ifrån Maj, kommer att undervisa, hvarföre särskilt afseende vid återbesättande göres å laga undervisningsskicklighet. Sökande med dokumenterad skicklighet för ofvannämde befattningar, anmäle sig trenne månader efter annonsens sista införande i Stats-Tidningen. Kompetent sökande finnes inom Församlingen. Linköping och Gammalkil den 20 Jan. 1836.

A. Unell,
Pastor.

= Organistbeställningen vid Warbergs Stads Församling har nu blifvit ledig med sammanräknad lön 166 Rdr 32 sk. B:ko och en årlig Kollekt. Skicklige sökande kunna inom 90:de dagen, räknadt från den 22 sistl. Dec. 1835, till undertecknad inlemna sina egenhändigt författade ansökningar, bifogade med vederbörliga Betyg om frejd och skicklighet, samt borgen för Orgelverkets vård och skötsel; hvilket första gången kungöres. Warberg den 16 Jan. 1836.

O. G. Ohrvall,
vikar. Pastor, Philos. Mag.

= Förenade Organist- och Klockarebeställningen af andra Klassen uti Högstads Församling och Linköpings Stift, är genom dödsfall ledig. Behörige sökande, försedde med de, enligt Författningarna, erforderliga betyg, anmäla sig inom trenne månader, efter denna kungörelses införande första gången i Stats-Tidningen, genom egenhändigt skrifna ansökningar, hos undertecknad Pastor, hvars address är: Skenninge och Högby; som första gången kungöres. Högby och Högstad Prestgård den 23 Jan. 1836.

A. Wallstöm,
P. L.

= Till lediga Klockaresysslan vid Huddunge Församling af Upsala Stift, är ansökningstiden förnyad och utgår den 31 nästkom. Mars. Om vilkoren kan upplysning inhemtas af Stats-Tidningarne N:s 235 och 242, för den 10 och 19 Oktober 1835. Behörige sökande äga att anmäla sig hos vice Pastorn och Komministern P. G. Östlund, hvars address är Sala och Huddunge.

= Enligt Direktionens i dag fattade beslut intimeras ånyo Lärarebeställningen vid härvarande Vexel-Undervisnings-Skola. Lönen är 233 1/3 R:dr Rgs, jemte fria Rum och Ved. Hugade sökande, bebörigen dokumenterade, äga anmäla sig hos undertecknad inom trenne månader efter denna intimations första införande i Stats-Tidningen. Lidköping den 26 Nov. 1835.

G. Wennerberg,
Prost.

BOUPPTECKNINGAR.

= Den 15 Februari innevarande år kommer Bouppteckning att förrättas efter aflidne Enkefru Kapitenskan Abela Christina Toll, född Reutercrona, hvadan alla som med detta Sterbhus hafva oliqviderade affärer, benäget torde sådant uppgifva före den utsatte dagen till undertecknad, med adress Lidköping. Lidköping den 27 Januari 1836.

S. Silfverhjelm,
Löjtnant.

= I anseende till förestående Bouppteckning efter aflidne Skräddaremästaren Hinric Johan Moberg, behagade de, som af honom hafva att fordra eller till honom äro något skyldige, sådant i Sterbhuset uppgifva inom den 16 Mars 1836.

= I anseende till förestående Bouppteckning efter afl. Kontrollören Carl Fredr Hallenborg, behagade de som hafva att fordra eller skyldige, sådant skriftligen uppgifva, sist inom nästa Februari månads slut, hos undertecknad på dess Kontor vid Skeppsbron. Stockholm den 25 Jan. 1836.

E. G. Hallenborg.

= I anseende till förestående Bouppteckning efter afl. Fröken Hedvig C. C. von Baumgarten, behagade de, hvilka i Sterbhuset äga, antinngen skulder eller fordringar, att sådant inom nästkom. Febr. månads utgång, anmäla uti Huset N:s 8 och 10, Qvarteret Glasbruket östra vid Catharinæ Högbergsgata.

= I anseende till Bouppteckning efler afl. Kassa-skrifvaren vid Kongl. General Post-Kontoret, Israel Barkman, anmodas de, som äro skyldige eller hafva några fordringar, att sådant hos undertecknad anmäla inom Febr. månads slut; Stockholm den 25 Jan. 1836.

C. G. Fogelqvist.
Postmästare.

= I anseende till förestående Bouppteckning efter framl. Hans Exellens en af Rikets Herrar m. m., Grefve G. Adlersparre, behagade alla de som halva fordringar eller skulder i Sterbhuset, sådant ofördröjligen och sednast inom den 25 nästkom. Mars, anmäla hos undertecknad. Christinæhamn den 18 Jan. 1836.

E. Wahlund,
Häradshöfding.

BORGENÄRS-SAMMANTRÄDEN.

= Herrar Borgenärer uti Handels-Bolaget Malm & Sons Konkursmassa och i Urarfva boet efter aflidne Kommerse-Rådet och Rådmannen N. Malm kallas, att hos undertecknad Syssloman sammanträda härstädes å Onsdagen den 2 instundande Mars, kl. 10 f. m., för att granska slutliga redogörelsen för dessa Massor och empttaga utdelning. Götheborg den 27 Januari 1836.

C. H. Ewert.

= Samtliga Herrar Kredilorer i Kapitenen och Grosshandlaren Herman Wihlborgs Konkurs, behagade enhälligt sammanträda Lördagen d. 20 d:s, kl. 12 f. m., uti å Börskällaren anvisade Rum för att öfverlägga och besluta, dels om erbjudne ackorders antagande, dels ock om realiserandet af Massans ännu utestående fordringar, aktier m. m. Erinras om Konkurslagens föreskrift i afseende å de frånvarande. Stockholm den 1 Februari 1836.

Sysslomän.

= Till följe af Kongl. Götha Hof-Rätts utslag den 9 December 1835, kallas samtliga afl. Kapitenen P. Hjertas Kreditorer till sammanträde uti Lidköpings Stad å Gästgifvarden den 19 nästk. Februari, för att höras och besluta uti flera då förekommande vigtiga frågor. I afseende på uteblifvandet erinras om Konkurs-Lagens föreskrifter. Lidköping den 19 Januari 1836.

O. Thord Bonde,
t. f. Förmyddare för efterlef.
Enkan och omyndiga Barnen.

= Afl. Medicine Doktorn A. Forssells Borgenärer kallas härmed att sammanträda på Tingsstället Råglanda å andra Rättegångsdagen af näst infallande Laga Vinter-Ting med Näs Härad, för att i åtskillige ämnen angående Boets förvaltning, och bestämmande af arfvodet för Gode Män och Sysslomän besluta.

Gode Män.

= Hr Handelsmannen J. Staverbergs i Sundsvall samtliga Borgenärer behagade sammanträda i Gäldenärens Hus derstädes Måndagen den 22 instundande Februari, kl. 4 e. m., för att besluta om Fastigheternas försäljning och i öfrigt meddela Sysslomannen instruktion. Sundsvall den 20 Januari 1836.

Sysslomän.

= Sedan framl. Dykeri-Öfver-Kommissarien Lars Olsson Fåhræi Mor, Enkefru Margreta C. Fåhræus den 6 dennes med döden afgått och de Öfver-Kommissarien Fåhræus tillhörande fasta Egendomar, å hvilka hon enligt Konkurs-Domen haft dispositionsrätt under sin lifstid, derigenom tillfallit Konkursmassan, så kallas samtlige Fordringsägarena i Konkursen att Tisdagen den 1:sta instundande Mars, kl. 4 e. m., sammanträda hus undertecknad God Man i Konkursen, 1 tr. upp i Rådhuset i Wisby, för att öfverlägga om disposition af berörde Fastigheter, och få de frånvarande åtnöjas med det beslut, som af de tillstädeskommande fattas. Wisby den 21 December 1835.

Lars Hambræus.

= Som så få Fordringsägare infunno sig uti sammanträdet uti Demoiselle Maria Elisabeth Strandbergs Konkurs, som var utsatt till den 28 dennes, att intet beslut kunde fattas om Massans förvaltning, så får ytterligare undertecknad anhålla, att hennes Kreditorer måtte allmänt sammanträda, Lördagen den 6 Febr., kl. 5 e. m., och få de frånvarande åtnöjas med de närvarandes beslut. Stockholm den 29 Jan. 1836.

And. Tohrssberg, Kurator.

Bor i Huset N:o 19, Qvart, Cupido, S:t Nicolai Församling.

= Samtlige Fordringsägarne uti Bruks-Patron C. G. Sjöstedts Konkurs, äfvensom Gäldenären behagade Måndagen den 22 Febr., detta år, kl. 4 e. m., sammanträda uti Kamrer Nyströms gård härstädes, för att besluta uti åtskillige förekommande ämnen, hvaribland de vigtigaste äro om försäljning af osäkre fordringar, om kompromiss till afgörande af tvistigheter rörande ersättning för byggnader å Bada, och om kuratelsarfvode till Gode Männen och Sysslomannen. De frånvarande få åtnöjas med de närvarandes beslut. Carlstad den 20 Jan. 1836.

Syssloman.

Annonser.

DIVERSE.

Rättegångars utförande och bevakande, handlingars inlemnande till och utlemnande ifrån härvarande Kollegier och Embetsverk, penningars insättande i Banken, Brandförsäkrings-Verket och andra Publika Kassor, uppköp, försäljning och afsändning af alla loflige varor, Diskontaffärers rangerande, samt andra ekonomiska momentele uppdrag ombesörjas å J. L. Rosenqvists af Åkershult Kontor, i Huset N:o 68 vid Vesterlånggatan, i Stockholm.

= Att undertecknade med denna dag upphört med öppen Bodhandel, varder härmed tillkännagifvet. Stockholm den 1 Januari 1836.

Erich Carlsén & Komp.

= Zur vergleichsweisen Vertheilung der Debitmasse des ehemaligen Königl. Schwedischen General-Consuls, Legationsraths von Lundblad, steht auf den 17ten Februar künftigen Jahres Terminus an, und werden gesammte nicht präcludirte von Lundbladsche Gläubiger hiemit geladen, in præfixo Termino, Morgens 10 Uhr, in Curia vor einem Magistratsdeputirten zu erscheinen und sich über den, ihnen vorzulegenden, Distributionsplan mit Bestande zu erklären, eventuell die, für sie ausfällenden, Vergleichsquoten in Empfang zu nehmen und darüber zu quittiren, bei Vermeidung des Nachtheils, dass die Nichterscheinenden mit ferneren Einwendungen gegen den Distributionsplan nicht werden gehört und die ihnen zukommenden Accordsquoten auf ihre Gefahr und Kosten ad depositum werden genommen werden. Für diejenigen Creditoren, welche ihre angemeldete Forderungen durch die, darüber sprechenden, Originaldokumente noch nicht verificirt haben, wird die darauf bezügliche Bestimmung der Vergleichs-Bedingungen ausdrücklich wiederholt und deren Erledigung bei Vermeidung des auf den Unterlassungsfall bestimmten Præjudizes gewärtiget.

Datum Greifswald, den 3. December 1835.

Bürgermeister und Rath hieselbst.
Dr. C. Gösterdinge.

Stockholm, tryckt i Stats-Tidningens Boktryckeri.
(Baggensgatan, Huset N:o 25.)

  1. Denna ritning och beskrifning förvaras hos Kongl. Kollegii Registrator, och kan hos honom få beses.