Post- och Inrikes Tidningar 1836-02-27

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  N:o 47. Fredag 26 februari 1836
Post- och Inrikes Tidningar

N:o 48. Lördag 27 februari 1836
N:o 49. Måndag 29 februari 1836  →
"


[ 1 ]

SVERIGES STATS-TIDNING,
eller
POST- och INRIKES TIDNINGAR.

N:o 48. Lördagen den 27 Februari 1836.


Meteor. Obs. Den 26 Febr kl. 2 e. m. Barom. 25,23, 4 gr. kallt, NW. mulet. Kl. 9 e. m. Barom. 25,33, 6 1/2 gr. kallt, NO. mulet. — Den 27 Febr. kl 6 f. m. Barom. 25,31, 7 1/4 gr. kallt, NO. mulet.

Icke-Officiella Afdelningen.

INRIKES UNDERRÄTTELSER.

Stockholm.

Hennes Maj:t Drottningen samt DD. KK. HH. Kron-Prinsen och Kron-Prinsessan behagade, i går afton, med Deras höga närvaro hedra en assemblée hos Kongl. Maj:ts Öfverste-Kammarherre m. m. Herr Grefve G. Lewenhaupt och dess Fru Grefvinna.

= Till Redaktionen har nedanstående blifvit från Direktören vid Chalmerska Slöjdskolan i Götheborg, Professoren Carl Palmstedt, insändt, med begäran om plats derför i Stats-Tidningen.

Några underrättelser om Chalmerska Slöjd-Skolan.

I den förmodan, att alla vänner af sann upplysning och den industriella bildningens framsteg i vårt land, med nöje se utvecklingen af en Technologisk Undervisnings-anstalt, som för icke mer än sex och ett fjerdedels år tillbaka här i Staden genom enskilt stiftelse blifvit inrättad, och som hugnats med ett understöd af allmänna medel, att utgå från början af nästlidet år 1835, får undertecknad, i följd af en i sådant afseende yttrad önskan, både af böjelse och pligt, allmängöra de olika vägar, på hvilka Chalmerska Slöjd-Skolans f. d. Elever hittills funnit och ämnat finna användande i samfundslifvet. Detta öfverlemnande till en tänkande och upplyst allmänhets kännedom och bedömande, hade blifvit uppskjutet till årsberättelsens afgifvande vid slutet af detta årets Vår- och Sommartermin, om icke det synts vara af stor vigt för denna Technologiska Inrättning, att just nu, med lefvande vittnen, bestyrka sina framsteg.

Elevernes Namn, det yrke de valt, och i hvilket de blifvit använde:

C. W. Malmberg, Stenhuggeri; M. W. v. Reis, Bruksrörelsen; Gustaf Ekeroth, Metallarbete; J. P. A. Blomstervall, Juvelerare-handteringen; B. J. Westerberg, Instrumentarbete för Mathematiskt och Fysiskt behof, först vid en verkstad i Stockholm, nu i Hamburg; Wollff Liebman, Målarekonsten; C. F. Johns, Snickarehandtverket; H. A. Lincke, Technologi; H. O. Jakobsson, Snickarehandtverket; C. G. Bylander, Bildhuggeri för husgeråd; A. L. Edberg, Metallarbete; J. F. Wickelberg, Bruksrörelsen: C. G. Andersson, Mekanist vid Sjuntorps Bomullsspinneri; And. Fernborg, Bryggerihandteringen; G. E. Lampert, arbetar vid en mekanisk verkstad i Skottland; Carl Fredr. Schmidt, Mekanist vid Näs Bomullsspinneri; F. L. Brusewitz, Fabriksföreståndare vid Skönviks Glasbruk; C. E. Ulriksson, Guldsmedshandtverket; M. E. Carlberg, Snickarehandtverket; D. H. Bagge, Mekanist vid Bomullsspinneriet i Stockholm; J.Tod, Juvelerarehandteringen; Joh. Fredr. Bylander, Spegelfabrikation; J. L. Björkfeldt, Bryggerirörelsen; M. v. Reis, Instrumentarbete för Mathematiskt och Fysiskt behof vid en verkstad i Stockholm; G. F. Lagervall, Farmacien; L. A. Graffman, Snickarehandtverket; J. P, A. Smit, samma handtverk; Robert Kjellberg, Färgerihandteringen, på vandring i Tyskland, skall nu uppehålla sig i Elberfeld; J. O. Telander, Verkmästare vid Kongl. Myntet; C. F. Andersson, arbetare i Svarfning m. m.. vid Kullens Bomullsspinneri; J. Lindqvist, Färgerihandteringen; L. C. Widell, Bruksrörelsen; F. A. Risberg, Bryggerihandteringen; C. A. Jenssen, arbete i metaller och träd, vid Mariedahls Bomullsspinneri; W. Gibson, biträdande vid ledningen af arbetet uti Spinneriet och Fabriken vid Jönsered; E. O. Schönow, Metallarbetare i Stockholm; F. A. Dahl, Bruksrörelsen; C, J. Löfgren, har haft befäl å ett mudderfartyg uppå Gölha Elf; J. A. Hansson, Snickarehandtverket; C. F. Söderling, Orgbyggeri; W. T. Olbers, Mekaniken; P. Gökblad, Guldsmedshandtverket; M. F. Leffler, Segelsömmare-handteringen; C. F. Olisch, Farmacien; G. F. Sundbeck, Snickare-handtverket; C. G. Gunnarsson, Machinist på Ångfartyget Götha Elf; O. Svensson, Machinarbetare vid Beckefors Bruk; C. M. Sjöberg, Målarekonsten, Artist; J. D. Ruhe, Färgeri-handteringcn; E. Gibson, studerar Medicin; H. Schale, Bruksrörelsen; J. Vallentin, studerar Medicin; E. Svanström, Machinbyggeri, vid Edet; S. Holmén, Mechanist vid Kullens Bomullsspinneri; A. Melin, Farmacien.

Utom desse ofvan uppräknade f. d. Elever, hafva 10 ingått på den Militära och Civila tjenstemannabanan, 30 blifvit använde i Handeln, 10 vid Sjöfarten och 29 omfattat yrken, hvilka de vid utskrifningen från Slöjd-Skolan, icke bestämt uppgifvit.

Antalet af Elever för innevarande års Vår- och Sommartermin, utgör till nedanstående dag 43. Flere anmälningar kunna ännu ske i hvarje vecka.

De hittills antagne Eleverne begagna, på denna Termin, undervisningen som följer:

Elementar-Kemi 19 Elever, Kemisk Technologi 7. Kemiskt-techniska Laborationer 8, Mathematiska kunskapsarter 19, Linearritning 41, Arbete i Modellverkstaden 40.

Samtlige Elever, som anmält sig, att dels för detta årets Vår- och Sommartermin, dels fortfarande få begagna undervisningen, hafva ännu icke bestämt sig för något visst yrke; men åtskillige hafva uppgifvit sig vara sinnade att söka användande vid Bruks- och Fabriks-rörelse, Machinritning , Machinbyggeri, Metallarbete, Instrumentmakeri, Urmakeri, Färgerihandteringen, Stentryckeri, Snickarehandtverket, Målarekonsten och Handeln, hvarjemte några Elever visat benägenhet, att framdeles ingå uti Statens tjenst, antingen i militär- eller civil-väg.

Med afseende på de närmare omständigheter, som röra antagandet af Elever jemte flere undervisningen beträffande ämnen, åberopas den tryckta anmälan, som den 2 nästlidne Januari blifvit utgifven.[1] Götheborg d. 18 Febr. 1836.

= Uppgift å antalet af Fabrikanter, som för nedanstående år anmält sig till Lån af Manufaktur-Diskont-Fonden, samt deras fabrikationers uppgifna värde, på grund aff föregående årets tillverkning:

  År 1834. År 1835. År 1836.
Deltagare Tillverkningsbelopp, R:dr Banko. Deltagare Tillverkningsbelopp, R:dr Banko. Deltagare Tillverkningsbelopp, R:dr Banko.
Klädes-Fabrikanter 90 3,243,672 97 3,555,256 103 3,808,270
Stofts- dito  7 32,021 6 34,464 5 23,471
Siden- dito  14 360,748 15 436,080 16 480,398
Band- dito  5 69,237 6 52,535 8 54,109
Bomulls- och Linne-väfvare 26 426,785 28 389,774 25 409,961
Bomulls-Spinnerier 6 247,816 6 250,788 6 349,162
Strump-Fabrikanter 6 11,044 6 15,787 6 13,340
Saffians- dito  1 38,914 1 38,207 10 33,898
Sål-läders- dito  7 305,084 8 250,562 331,739
Segelduks- dito  4 113,106 4 111,064 6 159,426
Olje- dito  3 118,438 4 125,404 4 104,530
Pappersbruk 26 343,609 25 356,785 27 393,003
Porcellänes-Fabriker 2 177,552 2 169,503 2 194,585
Vax-ljus- dito  2 37,142 2 36,599 3 56,827
Gjuterier 3 265,605 4 326,613 3 245,540
Stil-gjuteri 1 15,800 1 14,530 1 14,713
Jern- och Metall-Fabriker 2 25,594 2 25,732 2 91,995
Instrument-makare 1 6,403 1 7,123 1 7,464
 dito för chemiske apparater 1 6,129 1 6,572 1 4,366
Kattuns-tryckerier 2 22,019 4 87,193 6 58,064
Porter-bryggeri 1 102,100
Emaljerade Kok-kärl 1 17,047
Glas-Fabrikanter 9 227,857 8 205,449 9 230,240
Alun-verk 6 121,594 6 85,908 5 83,034
Eskilstuna Förläggare 4 118,890 6 170,457 6 177,934
 dito  Manufakturister 111 141,718 114 156,094 121 156,762
Summa 339 6,454,758 357 6,908,479 378 7,595,975
Beloppet af de meddelade Lånen har utgjort: för år 1834 20 1/2 procent af tillverknings-värdet.
    1835 19 2/3 »  dito dito
    1836 17 4/4 »  dito dito

STIFTS-UNDERRÄTTELSER.

Upsala. Utfärdade Fullmakter: den 8 Jan. för Kongl. Hof- Predikanten, Vice Kontrakts-Prosten O. Segerqvist i Håtuna, alt vara Prost öfver Håbo Kontrakt; för Kyrkoherdarne Mag. L. O. Berg i Norrbo och Bjuråker, Mag. E. A. Sodenstjerna i Järlåsa, och M. Nyman i Wänge och Läby, att vara Prostar öfver sina församlingar; samt för Vice Komministern J. W. Arnelius, å Tensta Sacellani; den 27 Jan. för Mag. C. W. Callerholm, å ett Kollegat vid Upsala Kathedral-skola, samt för Skol-Läraren i Gefle C. Östrand, å andra Sacellaniet derstädes.

= I Onsdags justerade Consistorium Academicum sitt förslag till Philosophiæ Theoreticæ Professionen, hvarå i l:sta rummet är uppförd Adjunkten Schröder, i det 2:dra Docenten Boström och i det 3:dje Docenten Böttiger.

= Till den, genom Doktor Fahlcrantz' förflyttning till den theologiskt-dogmatiska Lärostolen, lediga Kalsenianska Professionen, har Adjunkten Butsch erhållit 1:sta, Adjunkten Almquist 2:dra och Prosten Wieselgrén 3:dje förslagsrummet.

Linköping. Utfärdad Fullmakt: den 13 Jan. för Komministern L. H. Phalén å Häradshammars och Jonsbergs Sacellani.

Skara. Utfärdade Fullmakter. den 18 Jan. för Vice Komministern P. Sjöberg å Bitterna Sacellani; samt den 20 Jan. för Fånghus-Predikanten P. A. Fischer å Markestads Sacellani.

Westerås. Utfärdad Fullmakt: den 19 Jan. för Theologiæ Lektorn, Mag. P. W. Boëthius, att vara Kyrkoherde uti Skerikes Prebcnde-Pastorat.

Lund. Utnämd: den 16 sistl. Dec. Vice Härads-Prosten Mag. W. Fast, att vara Kontrakt-Prost i Bjäre härad.

Calmar. Utfärdad Fullmakt. den 18 Jan. för Komministern, Vice Pastor E. Fornander, att vara Kyrkoherde i Fliselyds Pastorat, samt för Apologisten Phil. Kund. J. Lundgren, att vara Kollega vid högre Lärdomsskolan.

Konstituerad: den 18 Jan. förste Domkyrko-Adjunkten P. Amnell, att vara Notarius vid Domkapitlet.

Götheborg. Utnämnde: den 13 Jan. till Prostar öfver sina Församlingar, Kyrkoherden i Enslöf Mag. E. E. Törnsten, Kyrkoherden i Lenghem, Mag. R. Rabe, Kyrkoherden i Sexdräga, S. Lindberg, Kyrkoherden i Getinge, Kongl. Hof-Predikanten J.W. Svenson, samt Kyrkoherden i Åhrstad, Mag. J. M. Strettenberg.

Carlstad. Utfärdade Fullmakter: den 23 sistl. Dec. för Kyrkoherden i Färjelanda J. Hammarin, på Prosts namn, heder och värdighet; den 13 Jan. för Pastorats-Adjunkten i Wäse härad A. Fjellman, på Komministraturen i Carlskoga och Bjurkärn, samt för Pastorats-Adjunkten S. A. Kruskopf på Komministraturen i Bolstad.

UTRIKES UNDERRÄTTELSER.

Frankrike.

Paris den 11 Februari. Enligt underrättelser från Toulon af den 6:te dennes, befunno sig derstädes 26 fullkomligt utrustade Krigsskepp, så vida färdiga till Regeringens disposition, att en telegraf-depesch inom 24 timmar kan sätta hela Eskadern i rörelse. — Prinsen af Joinville ditväntades innan kort.

Bref från New-York af den :6 Januari förmäla, att Franska Charge' d'Affaires i Norra Amerika, Hr Pageot, jemte sin familj, den 14 Januari ankommit till Baltimore. (B. H.)

Ryssland.

S.t Petersburg d. (27 jan.) 8 Febr. Hans Maj:t Kejsaren har under den 3i Dec. förlidet år, aflåtit ett reskript till Presidenten i Riks-konseljen Grefve Novosiltsoff, i hvilket Hans Maj:t, i anledning af den berättelse som till honom blifvit afgifven om Riks-konseljens arbeten år 1835, förklarar sin synnerliga tillfredsställelse öfver det anmärkningsvärda resultat de haft, och som icke tillförne, allt sedaii Konseljens inrättning för 25 år tillbka, ägt rum, nemligen, att den 1 Jan. detta år icke ett enda mål funnits oafgjordt. (Journ. de S.t Pet.)

Journal d'Odessa meddelar en omständlig berättelse om handelsrörelsen i Odessas hamn under loppet af 1835, i hvilken bemälte stads export för sistlidet år upptages till 23,981,234 Rubel ass., eller 4,707,800 Rub. ass. mera än 1834. Det bör likväl anmärkas, att spanmålen, som förut härstädes utgjorde nästan den enda och vigtigaste handelsgrenen, i i835 års export blott uppgår till en summa af 7,066,086 Rubel. Ullhandelns vigt tilltager med hvarje dag; 1834 uppgick exporten af denna vara till 66,811 Pud, 1835 till 116,775 Pud, eller till ett värde af 4,764,319 Rubel. Hela importen för 1835 uppgick till 17,539,157 Rubel, eller 2,550.068 mera än 1834. Ibland import-artiklarne få vi anmrka en, som antyder, att vinodlingen i södra Ryssland gjort ganska hastiga framsteg. I Odesa har man importerat 3,426 Pud korkskifvor, upp[ 2 ]gående till ett värde af 144,489 Rubel; 1834 uppgick den blott till 15,423 samma mynt; produktionen af rått silke har ifrån 1834 till 1835 stigit från 1,082 Pud till 2,935, eller ifrån ett värde af 532,000 Rubel till 1,695,071.

Turkiet.

Med afseende å dess egna beskaffenhet, tro vi oss böra meddela våra läsare följande utdrag af Turkiska Officiella Tidningen för den 12 sistl. Januari:

”Vi hafva redan uti vår sista nummer kungjort, att, till följe af den hos Sultan af dess Ministrar gjorda enträgna anhållan, hade Hans Höghet samtyckt att årsdagarne af dess födelse och uppstigande på Thronen, skulle firas medelst offentliga glädjebetygelser.

Den förstnämda af dessa tilldragelser inträffade Onsdagen den 14 i månaden Ramazan år 1199, eller den 9 Juli samma år [2], och tidpunkten för den senare var Thorsdagen den 4 i månaden Djemazi-ut-akhir år 1223, eller den 16 Juli s. å. (d. 16/28 Juli 1808).

Prisad vare den Evige, Hans Höghets stjerna har i alla tider varit ganska lycklig, och en mängd af händelser sammanstämma för att intyga riktigheten af detta påstående. Då förmågan att företrädesvis bidraga till metallernas och växternas förädling och tillvext, är en af sommarens utmärkande egenskaper, som försäkrar densamma om företrädet bland de fyra årstider, hvilka bidraga till den skapade verldens vidmakthållande, och då Juli månad, som utgör medelpunkten af denna årstid, just derigenom bevisar riktigheten af den mystiska meningen af det Arabiska ordspråket: in medio virtus [3] så är det intet tvifvel, att man ju också bör igenkänna en mystisk mening uti det lyckligt sammanträffande förhållande, att såväl den ena som den andra af dessa händelser, inträffat vid denna företrädesvis gynnade tidpunkt.

Till följe häraf, och ehuru den Ottomanniska tideräkningen från Hegira, är uppgjord efter de Arabiska månaderna, har man ansett lämpligt, att utsätta de föreslagna glädjebetygelserna till den 9/21 Juli för födelse-festen, och till den 16/28 i samma månad för thronbestignings-festen, och sådant i det dubbla ändamål, att för Sultanens tillgifne undersåtare återkalla den ljufva hågkomsten af dessa lyckligt sammanstämmande tillfälligheter, och att oföränderligt till sommartiden fastställa dessa glädjefester, hvilka sålunda endast skola blifva så mycket mera lysande och angenäma för åskådarne.

Hans Höghet har täckts gilla detta förslag.”

Norra Amerika.

New-Yorker-tidningar af d. 26 Jan. förmäla, att Presidentens bådskap derstädes haft föga eller intet inflytande på Stocks-kursen och varupriserne. Stocks hade något stigit, och priset å varu-artiklarne hade icke höjt sig. Tämmeligen allmänt troddes, att intetdera af de båda Husen skulle bifalla de af Presidenten föreslagna åtgärderne mot Frankrike; det förmodades, likaledes, att kongressen icke skulle befatta sig med denna sak, innan den erfarit huru Presidentens första hufvudsakliga bådskap i Frankrike blifvit upptaget. Hr John Quincy Adams hade emellertid, uti ett tal i Representant-huset, tämmeligen tydligt låtit förstå, att han ämnade understödja administrationen i hvarje krigisk åtgärd som den torde äska.

Brittiska krigsslupen Pantaloon, som öfverbringar Engelska Regeringens förmedlings-anbud, hade ännu icke, d. 26 Jan., framkommit till New-York.

Äfvenledes har man bref från New-York af den 27 Januari, hvilka bekräfta den uppgift, att, uti New-Yorkska Lagstiftande Församlingen i Albany, en Bill rörande understöds beviljande åt de brandskadade i staden New-York gått igenom; de förmäla också: att Hr Yates föreslagit, att en Adress skulle utfärdas, deri Församlingen skulle gifva Kongressen i Washington sin tillfredsställelse tillkänna, öfver Presidenten Jacksons förfarande i anledning af tvisten med Frankrike, och erbjuda Kongressen Lagstiftande Församlingens i Albany biträde till befordrandet af de utaf Presidenten föreslagna åtgärderne, i händelse omständigheterna sådant skulle fordra.


POLITIK.

Allgemeine Zeitung innehåller under rubrik: Nederländerna, och datum af den 26 Januari, följande reflexioner:

”Om det äger någon grund, att Lord Palmerston dessa sednare dagar, alfvarsamt yttrat sig till Grefve Pozzo di Borgo, och anmodat honom, att hos sin Regering så begå, att man i godo öfverenskomme om undanröjandet af de svårigheter, som uppstått i afseende på segelfarten på Svarta hafvet, utan att afvakta kraftigare åtgärder; om det bekräftar sig, att Ambassadören svarat, att han icke kunde villfara den ädla Lordens önskningar, af det skäl: att sådant vore att utgå ifrån en olaglig grundsatts, och godkänna, från tredje handen, en mellankomst uti utrikes ärender, — så skulle man kunna tro, att Morning-Chronicles bittra språk vore något mera än en tillfällig missbelåtenhet, föranledd af Rysslands ställning, eller ett blott medel, att afvända allmänna uppmärksamheten från Englands inhemska stridigheter.

“I detta fall, skulle emellan Kabinetterna i London och St. Petersburg kategoriska förklaringar nödvändigt uppstå; och om de än icke genast åtföljdes af ett fredsbrott, skulle dock förhållanderna allt mera intrasslas och väcka farhågor för framtiden. Otvifvelaktigt synes det vara, att om än Lord Palmerston icke mot Grefve Pozzo di Borgo utlåtit sig på ett så kategoriskt sätt, som föregifvits, så antager dock England en hotande ställning; och det behöfves blott en obetydlig förevändning, hvilken icke är svår att finna, för att Engelska Ministèren talar och handlar så, som, enligt någre publicisters förmenande, den redan yttrat sig genom Lord Palmerston.

“Sannt är väl, att England ingenting skulle kunna företaga utan Frankrikes medverkan; och om en verklig brytning uppkomme emellan Ryssland och England, utan Frankrikes mellankomst, skulle hela frågan afgöras till sjös; och ehuru sådant, på ett obehagligt sätt, verkade på fasta landet, skulle detta dock icke löpa någon ögonskenlig fara. Likväl skulle ett formellt fredsbrott emellan den största Sjö-makten och den betydligaste Kontinental-makten i Europa blifva särdeles oroande. Att döma af alla de rykten, som sättas i omlopp, kkulle denna brytning verkeligen kunna äga rum, emedan Lord Palmerston, som det säges, beslutat afgöra den Orientaliska frågan, med eller utan Frankrike. Detta vore, i sanning, mycket vågadt, och han skulle derigenom äfventyra sin ansvarighet; men hittills har han aldrig ryggat, och har alltid haft den lyckan att se sina önskningar uppfyllda, så fort han oförskräckt trädt fram.

“Det är sannt, att hittills inga stora faror varit att frukta; men lyckan förleder ofta, och afvänder uppmärksamheten från försigtighetens råd. Man kan följakteligen icke förutse om Lord Palmerston, under den sinnesstämmning, som för det närvarande i England är den rådande i afseende på Ryssland, icke skrider derhän, och utkastar stridshandsken mot Ryssland. Man känner för väl Kejsar Nikolai tänkesätt, för att, ett enda ögonblick, kunna tvifla, att icke Ryssland upptager handsken. Men resultaterne häraf bli så mycket svårare att förutse. De betydliga rustningarne uti Englands hamnar, den täta kurir-växlingen emellan London och Engelska stationen i Medelhafvet, synas icke vara af så ringa betydelse, och om man får sätta tro till vissa rykten, som här äro gängse, skulle Amiral Rowley hafva fått befallning att göra en demonstration mot Dardanellerna, och, till och med, att bemäktiga sig denna genomfart, i händelse man icke lemnade gehör åt de enträgna framställningar från Engelska sidan, som, i denna stund, förmälas äga rum i Petersburg.

“Ryska Regeringen skulle då finna sig föranlåten, att, å sin sida, vidtaga åtgärder för att icke öfverraskas. Den kan icke vara okunnig om förberedelserna i England; och man bör icke förundra sig öfver den uppgift, att, uti Södra Ryssland, stora militäriska tillredelser anordnas, hvilka skola äga en helt särskild bestämmelse.

“”Det är olyckligt, att verlden icke får äga fullkomligt lugn. I denna stund skulle dessa nya svårigheter icke vara föranledda af omständigheterne, men med afsigt uppgjorda. Det vore önskvärdt, att man irrade sig, och att Engelska Ministèren mindre, än man förmodar det, vore böjd för krig. Ett sådant är lätt börjadt; men på hvad sätt skall det utföras, och hvad blefve väl utgången? Se der den brydsammaste frågan.”

FRAGMENTER UR STATSLÄRAN.

(Forts. fr. N:o 34.)

Då man vill göra sig redo för ideen af en National-representation, måste man fästa sin uppmärksamhet på tvenne hufvudfrågor, af hvilka hvardera åter omfattar åtskilliga mera speciella. Den förra af dessa frågor är den om de elementer eller beståndsdelar, af hvilka National-representationen bör vara bildad: den sednare åter är den om dessa elementers förening till ett Helt, saml om detla Helas väsendtliga funktioner och verkningssätt. Till den förra frågan hör allt det, som rör sättet af representanternes utseende eller bestämmande, i hvilket hänseende National-representationens medlemmar antingen kunna alla vara valde af Folket, enligt vissa reglor eller vilkor så väl för valrätten som för valbarheten, eller till en del vara valde, till en del åter bestämde genom födseln, genom vissa embeten o. s. v. Den senare frågan, åter, har afseende på National-representationens förening i en enda så kallad Kammare, eller dess delning i tvenne eller flera, på de ämnen, med hvilka den har att sysselsätta sig, och de former, vid hvilka den i sin verksamhet är bunden. I afseende på båda dessa punkter gäller den anmärkningen, att idéen af en National-representation i de Stater, i hvilka en sådan funnits, icke ifrån början förekommit såsom med full klarhet uppfattad. I de Ny-europeiska Stater, hvilka till större delen af de Germaniska Folken stiftades på det Romerska Rikets ruiner, uppkommo småningom representativa Författningar, utan att genast vara grundade på någon djup politisk beräkning, och det har blott varit småningom, som den i början blott dunkelt anade idéen kunnat utbildas till en något högre grad af klarhet. Af de olika omständigheter och förhållanden, under hvilka en sådan representativ Författning hos särskilta Folk uppkommit, har man att förklara de olika former, under hvilka den visat sig, och hvilka måste betraktas såsom lika många mer eller mindre lyckliga försök till idéens realisation. Vi vilje ej påstå, att någondera af dessa former är den enda rätta, att någondera fullkomligt motsvarar idéen, eller att någondera af dem kan anses såsom för alla Folk lika lämplig och ändamålsenlig. Utan tvifvel gäller om en National-representation detsamma som om en Statsförfattning i allmänhet, att den bestämda realisationen af dess idé hos hvarje särskildt Folk naturligen måste bero af allt det, som gör det till detta särskilta Folk, och all den följaktligen ej hos alla Folk kan eller bör blifva densamma. Emellertid kan man dock uppgifva vissa allmänna fordringar, hvilka ligga i sjelfva idéen af en National-representation, och i hvarje sådan böra vara, så vidt möjligt är, uppfyllda. Hvarje särskilt National-representation blir då fullkomligare eller ofullkomligare i den mån densamma mer eller mindre närmar sig intill det fullkomliga uppfyllandet af dessa fordringar, under de hos ett visst Folk gällande omständigheter och förhållanden. Vi vilje söka att erhålla en öfversigt af dessa allmänna i idéen af en National-representation liggande fordringar.

I hänseende till den förra af de nyss nämnda frågorna, eller den om National-representationens beståndsdelar, kan man, såsom oss synes, uppgifva trenne sådana allmänna fordringar, på hvilka ett förenadt afseende måste göras, och af hvilka hvardera åter innefattar åtskilliga speciellare punkter, hvilka vi dock här ej, utan alltför stor vidlyftighet, skulle kunna särskildt betrakta.

Den första, och utan tvifvel den vigtigaste, af dessa fordringar, är den, som har afseende på representanternas skicklighet för det åt dem anförtrodda värf. Då nemligen en National-representation är ämnad att å Folkets vägnar utöfva en ganska betydlig del af den lagstiftande Makten, jemte beskattningsrätten, samt att, för öfrigt, inför Regeringen vara en organ för Folkets önskningar och behof, och då det förnämsta skälet, hvarföre dessa funktioner heldre böra utöfvas genom en National-representation, än, såsom i forntidens Republiker, af Folket i massa, är det, att de förutsätta en långt högre grad af bildning, än man vanligtvis finner hos den stora mängden af en Stats medlemmar; så uppkommer i anledning deraf den allmänna fordran, att Nationens representanter må utses och bestämmas på del sätt, som ger den största sannolikhet derom, att de skola komma att äga den högre intellektuella och sedliga bildning, som till det värdiga bestridandet af deras funktioner erfordras. Vi tveka ej att sätta denna fordran i främsta rummet; ty en National-representation, i hvilken denna fordran vore i hela sin betydelse uppfylld, skulle, äfven om den för öfrigt vore till sin form och sammansättning ofullkomlig, aldrig kunna helt och hållet förfela sitt ändamål, hvaremot en sådan, i hvilken denna fordran icke vore tillräckligen iakttagen, med hvilken formell fullkomlighet som helst, aldrig skulle blifva något annat, än en död form utan anda och lif. Om det sällan gifvits någon National-representation, som fullkomligt motsvarat sin bestämmelse, så har detta haft sin närmaste grund der uti, att det sällan gifvits någon sådan, hvars alla eller åtminstone flesta medlemmar i sjelfva verket ägt den höga grad af intellektuell och sedlig bildning, som förutsattes för bestridandet af representantens kall i dess fullständiga betydelse. Det är nu visserligen blott genom sjelfva den fortgående utvecklingen af ett Folks andeliga lif, som denna högre bildning kan beredas; men de stadganden, som röra utseendet af Nationens representanter, kunna, åtminstone i någon mån, medverka dertill, att de må komma att tagas ibland Nationens mest bildade medlemmar, och att således National-representationens åtgärder och beslut må blifva uttryck af den högsta bildningsgrad, som hos detta Folk finnes. Undersöker man närmare betydelsen af den nämda fordran, så finner man, att den leder till bestämmandet af vissa vilkor och inskränkningar så väl för valrättens utöfning, som för valbarheten. Hvad den förra punkten beträffar, så ligger det i sakens natur och har af erfarenheten blifvit på det mest ojäfakliga sätt bekräftadt, att sannolikheten af valrättens värdiga utöfning beror deraf, att den icke är utsträckt till hela den obildade Folkmassan, utan inskränkt till dem, som, med en viss bildningsgrad, förena en någorlunda oberoende belägenhet i samhället, och äga ett afgjordt intresse i Samhällsordningens upprätthållande. Hvad åter valbarheten beträffar, så synes det höra till sakens natur, att vilkoren för denna, i hänseende till bildning och förmögenhet, eller åtminstone i hänseende till den förra, sättas betydligt högre, än för valrättens utöfning. Att närmare bestämma dessa vilkor, både för valrätten och valbarheten, med afseende på de i hvarje Stat förekommande särskilta förhållanden, måste öfverlemnas åt den politiska klokheten, och utgör en af dess vigtigare uppgifter.

Men denna första och högsta fordran i afseende på frågan om bestämmandet af National-representationens medlemmar är dock icke den enda. Idéen af en Stat såsom en lefvande organism innebär, att i densamma måste förekomma vissa väsendtliga funktioner, hvilka tillsammans utgöra hela utvecklingen af Samhälls-organismen lif. Betraktar man dessa funktioner närmare med afseende på huru de genom Statens medlemmar uttryckas och utöfvas, så kommer man till begreppet om de särskilta inom Staten förekommande verksamhets-arter eller yrken i detta ords vidsträcktaste bemärkelse. Vi kunna ej här ingå i någon utförligare undersökning om dessa yrken: vi måste åtnöja oss med den allmänna anmärkningen, att all inom Staten förekommande verksamhet kan tänkas såsom tvåfaldig. Den är nemligen antingen den offentliga verksamhet, som beslår i sjelfva Statsförvaltningens utöfning i alla dess delar, eller den mera enskilta, hvilken yttrar sig dels såsom andelig, hos Vetenskapsidkaren, Religionsläraren och konstnären, såsom representanter af Nationens högre andeliga lif, dels såsom materiell, i alla de i materiell mening produktiva yrken (Jordbruk, Bergshandtering, Slöjder, Handel o. s. v.), hvilka närmast åsyfta de sinnliga behofvens fyllande, och tillsammans utgöra Folkets hela industriella lif. Så vida Samhälls-organismen tänkes fullständigt, såsom omfattande hela utvecklingen af ett Folks lif, så måste ock hvart och ett af dessa yrken betraktas såsom inom densamma intagande sin bestämda plats: det uttrycker en till Samhälls[ 3 ]organismens lif hörande väsendtlig funktion; och dermed tillika ett af Statens väsentliga intressen. Häraf uppkommer hvad vi kunna kalla den andra fordran i afseende på frågan om National-representationens beståndsdelar. Dess elementer böra nämligen vara sådana, att alla till Samhälls-organismens lif hörande väsendtliga funktioner och verksamhets-arter, och således äfven alla Statens väsentliga intressen, äro fullständigt, och på ett behörigt sätt, eller i deras rätta förhållande till hvarandra, utan någotderas uteslutande eller någotderas öfvervigt öfver de öfriga, representerade och vårdade. Vilja vi närmare göra oss reda för innehållet och betydelsen af denna fordran, så finna vi i detta hänseende det följande. På ena sidan skulle man utan tvifvel betrakta denna representation af alla inom Staten förekommande och för densamma väsentliga yrken och intressen ur en alltför låg och inskränkt synpunkt, om man tänkte sig hvarje medlem af National-representationen endast såsom en representant af ett visst yrke och en vårdare af dess särskilta intresse. Denna lägre och ensidiga, men likväl temligen ofta förekommande åsigt af representantens bestämmelse, upphäfver i sjelfva verket idéen af en National-representation, och sätter i dess ställe blott en representation af enskilta mot hvarandra kämpande Stånds-intressen. Utan tvifvel bör hvarje medlem af en National-representation, till hvilket Stånd han ock må höra, och med hvilket yrke han ock må sysselsätta sig, så vida han skall fatta och uppfylla sitt kall i hela dess betydelse, betrakta sig, icke blott såsom representant för sitt särskilta Stånd eller Yrke och dess särskilta intresse, utan såsom en af Nationens representanter, en vårdare af alla dess intressen. Härtill fordras, att han skall hafva gjort sig full reda för sjelfva Samhällsorganismens idé, hvilket åter innebär att han skall hafva i klart begrepp fattat alla dess väsentliga funktioner och intressen i deras nödvändiga förhållande till hvarandra och till det Hela, och att han således skall förmå rättvist och utan ensidighet bedömma dem alla med afseende på detta deras förhållande. Denna klara uppfattning af Samhälls-organismens idé och af alla Statens intressen utgör en väsentlig beståndsdel af den högre bildning, hvilken vi i främsta rummet fordrat af National-representationens Ledamöter. Men då man likväl icke kan med säkerhet hoppas att i verkligheten alltid finna denna fordran fullkomligt uppfylld: då man alltid måste antaga det åtminstone såsom möjligt, att representanten i sina åsigter röjer någon grad af ensidighet till fördel för sitt särskilta Stånd eller Yrke och dess särskilta intresse; och då man tillika bör kunna med sannolikhet vänta och fordra att i synnerhet hos den, som egnat sig åt ett visst yrke, finna den närmare och mera speciella sakkännedom, som erfordras för att rätt bedömma de till National-representationens befattning hörande ämnen, som hafva afseende på detta yrke; så blir det för att bereda en fullständig och fullt ändamålsenlig representation af alla Statens väsendtliga funktioner och intressen, af vigt, att National-representationen må, så vidt det låter sig göra, och så vidt det låter förena sig med den i främsta rummet angifna fordran af representanternas högre bildning, innefatta medlemmar af alla de hufvudsakliga inom Staten förekommande Stånd och Yrken, förenade på det sätt, att intetdera af dem erhåller på de öfrigas bekostnad en större inflytelse än det med afseende på dess förhållande till sjelfva Statens idé rätteligen bör äga. — Vid tillämpningen af denna fordran kommer man in på den ofta omtvistade frågan, huruvida valet af National-representationens medlemmar bör ske ståndsvis, det vill säga, på det sätt, att hvarje särskilt medborgare-klass inom sig väljer vissa till samma klass hörande representanter (i hvilket fall åter de väljande kunna antingen vara i sitt val bundne vid personer boende inom ett visst Distrikt, eller icke vara bundne vid denna restriktion), eller huruvida de röstägande böra vara berättigade att med sitt val falla på hvilken valbar person som helst, utan att han behöfver vara af samma Stånd eller Yrke som den väljande. Båda dessa alternativer hafva funnit ifriga försvarare. De som framställt det förra såsom det enda rätta, hafva yrkat, att endast en ståndsvis bildad National-representation öfverensstämmer med idéen af Staten såsom en organism, hvaremot den senare valprincipen innebär en mot idéen af en Samhälls-organism stridande atomism. I motsatts häremot har man å andra sidan förkastat all Ståndsrepresentation, såsom härstammande från medeltidens skrå- och korporations-anda, och ledande till att dela Nationen i afsöndrade kaster med stridiga intressen, privilegier o. s. v. Oftast har man i denna tvist sammanblandat tvenne väsendlligt åtskilda frågor, nemligen den om ståndsvis skeende val af representanter och den om dess i representanters fördelning i tre eller fyra Kamrar. Endast den förra af dessa frågor har afseende på den punkt, på hvilken vi här fästa vår uppmärksamhet, nemligen undersökningen om de beståndsdelar, af hvilka National-representationen bör vara bildad, hvaremot den sednare har afseende på frågan om dessa beståndsdelars förening till ett Helt, med hvilken vi här ännu icke sysselsätta oss. Det låter ganska väl tänka sig, att National-representationens medlemmar kunna vara ståndsvis valde, utan att de i sin förening till ett Helt utgöra en i tre eller fyra Kamrar delad Stånds-representation. Då vi inse detta, och här tills vidare endast fästa vår uppmärksamhet på den förra frågan med abstraktion från den sednare, synes det oss visserligen ej kunna bestridas, att den förra af de båda nämda valprinciperna, som i National-representationen inkallar medlemmar af alla särskilda Stånd och Yrken, tyckes lemna en säkrare förhoppning derom, att alla Statens väsentliga funktioner och intressen skola blifva på ett behörigt sätt representerade och vårdade, än den förra principen, som ej bestämmer något rörande representanternas Stånd eller Yrke. Emedlertid torde man dock ej vara berättigad att af detta skäl gifva den förstnämda valprincipen ett ovilkorligt och afgjordt företräde. Dess obestridliga fördelar motvägas nemligen, åtminstone i någon mån, af den olägenheten, att hvarje valman här är i sitt val inskränkt till personer af ett visst stånd, ibland hvilka (i synnerhet om han tillika nödgas välja bland personer, boende inom ett visst inskränkt Distrikt) det möjligtvis kan hända, att han ej känner någon, som genom sina intellektuella och sedliga egenskaper är fullkomligt qvalificerad till medlem af National-representationen. Den andra principen lemnar de väljande en större frihet eller ett vidsträcktare utrymme, att på det offentliga lifvets skådeplats framkalla de största talanger och medborgerliga fortjenster, som inom Staten finnas; hvaremot ock måste medgifvas, att den öppnar ett lika vidsträckt fält för korruption och obehöriga inflytelser på valen, och att den vanligtvis gör valet af Nationens representanter till föremål för en ytterst häftig och förbittrad partistrid, i hvilken det för ingen del är afgjordt, att den största förtjensten alltid behåller segern. Dessa vådor uteslutas väl ej heller genom den motsatta valprincipen, men de tyckas dock, enligt erfarenhetens vittnesbörd, vid ståndsvis skeende val vanligtvis icke yttra sig i samma grad, som vid det andra valsättet. För att emellertid, så vidt möjligt är, undvika den nyss anförda olägenheten vid ståndsvis skeende val, synes denna valprincip böra i sin tillämpning på det sätt modificeras eller utvidgas, att den till en viss grad närmar sig intill den andra, det vill säga, att den icke inskränker valfriheten inom alltför trånga gränsor. Huru långt åter valfrihetens utvidgning må sträckas, med afseende på de särskilda hos hvarje Folk förekommande förhållanden, är en speciell politisk fråga, på hvilken ej något allmänt svar synes vara möjligt. Slut e. a g.


Noterad Vexel-Kurs på Stockholms Börs,

Fredagen den 26 Februari 1836.

Uti Svenska Bankosedlar.

London 12 R:dr 6 sk. 60, 75 d. d., 12 R:dr 4 sk. 90 d. d., 30 d. sigt.

Hamburg 128 sk. 18, 23, 52, 67 d. d., 127 1/2 sk., 127 1/4 sk. 127 sk. 90 d. d.

Altona 128 sk 67 d. d.

Rotterdam att bet. i Amst. 120 sk. 70 d. d.

Lübeck, Lübsk Kur. 102 1/2 sk. 102 sk. 67 d. d.

Paris 23 1/12 sk. a Vista, 22 5/6 sk. 30, 60, 83, 90 d. d. 22 11/12 sk. 90 d. d.

Fécamps att bet. i Paris 22 2/3 sk. 73 d. d.

S:t Petersburg 25 1/4 sk., 25 1/6 30 d. d.

Köpenhamn 65 sk. 63 1/2 sk. 8 d. d.

Medel-Kurs.

Pund St. 12 R:dr 5 sk. 7 r:st.

Hamb. Banko 127 sk. 10 r:st.

Lübsk Kur. 102 sk. 4 r:st.

Frank 22 sk. 11 r:st.

Rubel 25 sk. 3 r:st.

Riksbanksdaler 64 sk. 5 r:st.

= Arméns Ackords-Amorteringsfonds Obligationer: al Pari med godtgörande af upplupen ränta.


Att Handlanden D. W. Hermes blifvit förordnad till Svensk och Norrsk vice Konsul i Wismar, i ledigheten efter vice Konsuln, nu mera Senatorn derstädes H. C. Böst, hvilken afsagt sig förstnämde befattning, har Kgl. Kommerse-Kollegium härigenom skolat till vederbörandes kännedom meddela. Stockholm den 16 Febr. 1856.


Till Stads-Fiskalstjenstens i Sigtuna, som genom förre innehafvarens afskedstagande blifvit ledig, kunna ansökningar, ställde till Kongl. Justitie-Kanslers-Embetet och åtföljde af behörigen styrkte Merit-förteckningar, hit ingifvas inom 56 dagar från det denna annons finnes vara första gången i Sveriges Stats-Tidning införd. Stockholm, å Lands-Kansliet den 5 Februari 1836.

C. H. Rålamb.

G. E. Sundström.


Att Stora Kopparbergs Grufve-Rätt denne dag, efter der till föranledande räkenskaper, fastställt 1835 års så kallade Fjerdeparts Reveny till 20 R:dr 28 sk. sedan Bevillningen 1 R:dr 4 sk. blifvit afdragen, samt af Silfver-Verket 4 R:dr 20 sk. eller tillsammans 25 R:dr B:ko per Fjerdepart; varder härmed de utom orten vistande Fjerdepartsägare till underrättelse meddelat. Stora Kopparberget den 30 Jan. 1836,

På Grufvu-Rättens vägnar,

G. S. Tham.

And. Brandberg.


Direktionen öfver Enke- och Pupill-Kassan vid Stockholms Stads Verk kungör härmedelst, att utdelning af första Qvartalets Pensioner ifrån nämde Kassa för innevarande år sker å Rådhuset uti Handels-Kollegii Sessionsrum, Tisdagen den första nästinstundande Mars, emellan klockan fyra och sex eftermiddagen. De myndiga Pensionärerna och de omyndigas vederbörande målsmän böra, sjelfve eller genom med fullmakter försedde Ombud, sig å nämnde tid och ställe infinna för Pensionernas emottagande; Och erinras, att, i följd af Herrar Kassa-Delägares beslut den 24 Maj 1832, skola, vid lyftningen af årets första Pensions-Qvartal, ingifvas Prestbetyg, som bestyrka, i afseende på Pensionstagande Enkor, att de lefva ogifta, och, der fråga är om barn, deras ålder samt öfver femton år gamla döttrars ogifta tillstånd. Stockholm den 9 Februari 1836.


Herrar Delägare uti Enke- och Pupill-Kassan vid Stockholms Stads Verk sammanträda, i följd af Reglementets 4 Art. 15 §., Måndagen den Tjugonionde dennes, klockan fyra eftermiddagen, å stora Rådhussalen. Storkholm den 9 Februari 1836.


Till Skepps-Ombudsmanstjensten vid Stockholms Sjömanshus, hvilken, genom förre innehafvarens erhållna afsked, blifvit ledig, äga kompetente Sökande, att inom 56 dagar från det denna annons finnes vara första gången uti Stats-Tidningen införd, med ansökningar till härvarande Sjömanshus-Direktion inkomma. Stockholm den 22 Februari 1836.


Svenska Trädgårds-Föreningens Ledamöter, behagade Onsdagen den 2 Mars, kl. 6 e. m., sammanträda i Kongl. Landtbruks-Akademiens rum.


Respektive Hrr Interessenter i Johannisborgs Koboltverk, behagade sammanträda till Allmän Bolagsstämma Lördagen Den 12 nästk. Mars, kl. 10 f. m., uti Kongl. Bergs-Collegium. Stockholm d. 30 Dec. 1835.


I fortsättning af ordinarie Bolagsstämman, behagade Hrr Aktieägare i Götha Kanal, för val och upprättande af underdånigt förslag till Ordförande, sammanträda å Börsen i Stockholm Lördagen den 19 instundande Mars, kl. 10 f. m. Stockholm den 17 Febr. 1836.

Götha Kanal-Direktion.



Notifikationer.

ÅRS PROKLAMATA, STÄMNINGAR OCH DOMAR I SKULDFORDRINGS- OCH KONKURSMÅL.

= Genom offentlig stämning har Snefringe Härads-Rätt kallat afl. Häradsdomaren Erik Norbergs i Åby samtlige Borgenärer till andra Rättegångsdagen af det Lagtima Ting, som först i Häradet infaller, näst efter natt och år från den 11 Nov. 1835; hvilket andra gången kungöres.

= Att Näs Härads-Rätt, i följd af inkommen Afträdes-och Urarfva-ansökning kallat och förelagt aflidne Mddecinæ Doktorn A. Forssells Borgenärer, att deras i afträdda Boet ägande fordringar å andra Rättegångsdagen af 1836 års Lagtima Vinterting med Häradet, kl. innan 7 eftermiddagen, vid förlust af vidare talan, enligt Konkurs-Lagen bevaka, varder härmed tredje gången kungjordt.

= I anledning af Enkefru Fredrika Beckstedts, född Kihlbom, ansökan om Boskillnadsförmån har Mariæstads Rådhus-Rätt, genom denne dag utfärdad offentlig stämning, kallat och förelagt hennes och hennes allidne mans, Magistrats-Sekreteraren vice Häradshöfdingen B. Beckstedts samtliga Borgenärer, att före kl. 12 å Måndagen den 13 Juni nästkommande år, deras fordringar inför Rådhus-Rätten styrka och bevaka, samt öfver Boskillnads-ansökningen sig yttra, i den ordning och vid den påföljd som Konkurs-Lagen den 12 Mars 1830 stadgar; hvilket härmedelst kungöres andra gången. Mariæstads Rådhus den 30 November 1835.

= Wimmerby Rådhus-Rätt har, genom offentlig stämning denna dag kallat Garfvaren J. G. Kinbergs samtliga Borgenärer, att före kl. 12 å dagen, Måndagen den 11 nästkommande Juli, sine fordringar, hos Rådhus-Rätten anmäla och styrka, på sätt Konkurs-Lagen stadgar, vid förlust af vidare talan i målet. Wimmerby Rådhus den 23 Januari 1836.

= Rådhus-Rätten i Götheborg inkallar, jemlikt utfärdad offentlig stämning, Resebetjenten John Rosendells samtliga Borgenärer till den 27 Juli innevarande år, kl. före 12 å dagen, att sina fordringar, vid talans förlust lagligen bevaka; hvilket härigenom kungöres andra gången.

= Att Rådhus-Rätten i Götheborg genom utfärdad offentlig stämning inkallat allidne Handlanden Christoffer Lidbäcks Enkas M. E. Lidbäcks och hennes Handelsfirmas C. Lidbäcks Enka & Komp:s samtliga Borgenärer till den 8:de nästkommande Augusti, kl. före 12 å dagen, att öfver ingifven afträdes-ansökning sig utlåta, samt sina fordringar vid talans förlust lagligen bevaka; varder härigenom kungjordt andra gången.

= Stockholms Rådhus-Rätt kallar genom offentliga stämningar: afl. Hyrkusken Carl Luvig Vacanos Sterbhusdelägare om Urarfva, Kollektören Anders Ålén, till den 1; afl. Kofferdi-Skepparen Joh. Jacob Remmers och afl. Kryddkramhandlanden Anders Petter Hasselgrens, som i lifstidcn kallat sig Elfner, Sterbhusdelägare om Urarfva, Jernkramhandlare-Betjenten Gustaf Adolph Lundell, till den 8; afl. förre Bagaren Johan Kinmans och Skomakaren Bernhard Wessbergs afl. Enkas Christina Regina Ekmans Sterbhusdelägare om Urarfva, f. d. Regements-Kommissarien Nils Gustaf Allenius, Hofslagaren Johan Eric Fillman, till den 15; f. d. Amanuensen Carl Peter Sjölund, Mathematiske Instrumentmakaren Paul August Schweder, Boktryckaren Carl Magnus Carlsson, afl. Strumpfabrikören Axel Georg Laurents och afl. Åkaren Lars Larsson Rolfs Sterbhusdelägare om Urarfva, till den 22; Dekorationsmålaren Carl Theodor Lövstädts afl. Enkas Maria Catharina Michaëlsons och afl. förre Fält-Kommissarien Carl Jacob Westerlunds samt afl. Källarmästaren Pehr Gustaf Thollanders och afl. Sergeanten Jonas Wilhelm Hafstöms Sterbhusdelägare om Urarfva, Apothekaren Johan Christian Kantzau, Hofslagaren Paul Gudmundson Wahlström, till den 29 Juli innevarande år, tillika med deras Borgenärer; hvilket första gången kungöres.

= Den 21 nästkommande Mars utgifvas Stockholms Rådhus-Rätts Domar i Konkursmålen, emellan: 1) Skomakaren Sven Johan Agrell; 2) afl. Handlanden Salomon Josephsons Sterbhusdelägare; 3) afl. Handels-Bokhållaren Carl Knut Floors Seerbhusdelägare; 4) Kryddkramhandlanden Carl Johan Engström; 5) afl. Jungfrun Sophia Lovisa Kejsers Sterbhusdelägare; 6) afl. Läderhandlanden. Hr Löjtnanten Johan Henric Ponsbachs Sterbhusdelägare; 7) förre Inspektören Carl Gustaf Stigenberg; 8) Klädesfabrikören Carl Holm, afl. Sergeanten Joh. Julius Eberh. Hoflunds Sterbhusdelägare och Borgenärer.

= Aska Härads-Rätt kallar härmed: 1) afl. Sekreteraren G. Wallmans, från Snyttringe, Sterbhusdelägare, samt 2) Brukaren Magnus Persson och hans Hustru Maja Stina Carlsdotters, från Hult, samtlige Borgenärer, att inom eller sist före kl. 7 på aftonen, å andra Rättegångsdagen af Aska Härads Laga Höste-Ting år 1836, i Motala, sine fordringar i de gäldbundna Boen, inför Härads-Rätten behörigen uppgifva, styrka och beediga, vid förlust af vidare rätt och talan; hvilket kungöres första gången.

= Jemlikt utfärdade offentliga Stämningar, inkallar RådhusRätten i Piteå samtlige Borgenärerne uti Sterbhusen efter: 1) Rådmannen och Urmakaren H. Hortlander till den 2, och 2J Fångvaktmästaren H. E. Sandström till den 11 Maj 1836, kl. före 12 på dagen, att sina fordringar, vid talans förlust i laga ordning anmäla, styrka och bevaka; hvilket tredje gången kungöres.

= Att inställelsedag för fordringars bevakande uti Årsproklamamålet efter afl. Slottsvaktmästaren Pehr Gustaf Lundmark, hos Upsala RådstufvuRätt infaller å tredje helgedagsfria Måndagen i December månad nästkommande år 1836, dervid Fatalietiden beräknas till klockan tolf å dagen; sådant varder härigenom kungjordt. Upsala Rådhus den 14 Dec. 1835.

FÖRMYNDARE-FÖRORDNANDEN.

= På derom gjord ansökning och af förekomne skäl, har Warbergs Rådhus-Rätt förordnat Handlanden P. J. Haji till förmyndare för ålderstigne Handskmakare-Enkan Otiliana Borg; hvilket härmed, enligt Kongl. Förordningen den 11 Maj 1774, kungöres.

= Att Bonden Nils Mattsson i Nybygden af Jemshögs Socken blifvit genom Listers Härads-Rätts beslut den 14 sistlidne Decmber för misshushållning omyndig ansedd och stäld under Förmynderskap af Bönderne Håkan Svensson i Gråmun och Nils Svensson i Ramnamåla; sådant varder härigenom till allmän underrättelse meddeladt. Norje Tingsställe den 22 Januari 1836. J. E. Trägårdh,
Domhafvande.

= Att Drängen Johannes Abrahamsson från Ryd, enligt eget medgifvande, blifvit vid innevarande års Laga Höste-Ting med Redevägs Härad ställd under Jacob Berndtsons i Måttisaruder och Anders Anderssons i Bökanas förmynderskap; varder i enligthet med Kongl. Förordningen den 11 Maj 1774 härmedelst kungjordt. Tingsstället Timmelhed den 5 December 1835.

LAGFARTS-ÄRENDER.

= Utdrag af Lagfarts-Protokollet, hållet vid Lagtima Hö[ 4 ]ste-Tinget med Skytts Härad i Klörup den 12 Nov. 1835.

§. 7. S. D. Till Härads-Rätten inlemnades under anhållan om uppbud, ett Köpebref af följande innehåll:

Resolverades:

Att som innevånaren Jöns Nilsson Bergfeldt, hvilken af Sysslomännen i Handlanden Alexander Borgmans Konkursmassa inköpt på Konkurs-Auktion en tredjedel af hedlotterne till Gårdarne N:s 28 och 136, med ett tunne-, 1 1/3 kapplands rymd, förmält sig icke med handlingar kunna utreda Bergmans åtkomst till berörde Fastighets lotter förordnar Härads-Rätten, att detta köp skal tre gånger kungöras i Sveriges Stats-Tidning, på det en hvar som emot samma köp kan hafva något att påminna, må äga tillfälle göra sin talan gällande, sednast vid det Ting, som i Häradet infaller näst efter natt och år från den dag ett slikt kungörande skett tredje gången; och i händelse klander inom nämde tid icke väckes kommer uppbud för sökande att beviljas. Ut Supra.

På Härads-Rättens vägnar.

Carl Svedenborg.

Utdrag af Lagfarts-Protokollet hållet vid Lagtima Höste-Tinget med Skytts Härad i Klörup den 12 Nov. 1835.

§. 11 S. D. För Lagfarts vinnande inlemnades till Härads-Rätten följande Köpebref:

Beslut.

Afsagdt den 14 December 1835.

Som invånaren Jöns Bergfeldt, hvilken enligt Köpebref den 25 Augusti 1832, från Enkan Ellna Jönsdotter inköpt den, Gården N:o 21 i Trelleborg tillhöriga och pa norra heden belägne jordlott af ungefär 2 tunne, 8 kapplands rymd, förmält sig icke kunna med handlingar tillförlitligen utreda Ellna Jönsdotters åtkomst dertill, förordnar Härads-Rätten, att detta köp skall i allmänna Tidningarne tre gånger kungöras, på det en hvar, som emot samma köp kan hafva något att påminna, må äga tillfälle göra sin talan gällande sednast vid det Ting som i Häradet infaller näst efter natt och år från den dag, ett slikt kungörande skedt tredje gången, och i händelse klander inom nämde tid icke väckes, kommer uppbud för sökanden att beviljas.

På Härads-Rättens vägnar,

Carl Svedenborg.

Lika lydande med Originalerne intyga:

G. Möller.F. E. Wihlborg.

DIVERSE LEGALA NOTIFIKATIONER.

= I den händelse qvinspersonen Christina Catharina Simström är i lifvet, hvilken 1814 här ifrån Staden afrest och ej sedan låtit af sig höra, anmodas att inom den tid Författningarne föreskrifva, gifva sin vistelseort tillkänna till undertecknad, hvars address är Westeras. Westerås den 18 Febr. 1836 Joh. Gust. Billberg, Skeppare.

= Kusken å Bollerups Sätesgård Fredrik Wahlgren, som flere år vistats å utrikes ort, kan icke förevisa tillförlitlige bevis om hinderslöshet till äktenskap. Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning 1791, kan klander mot det äktenskap han framdeles ämnar ingå, anmälas hos Pastor i Ullstorp.

=På min hos Ölands Norra Mots Härads-Rätt gjorde ansökan har nämde Härads-Rätt fattat följande beslut:

Utslag.

Afsagdt den 17 December 1835.

Med anledning af hvad nu blifvit upplyst och till följd af sökandens anhållan, aktar Härads-Rättten i förmågo af 13 Kap. 4 §. Giftermåls-Balken och Kongl. Brefvet den 4 Febr. 1818, skäligt förelägga Fendriken f. d. Lands-Fiskalen N. P. Edman, att inom natt och år efter kungörandet af detta beslut, så väl i Motets Kyrkor, som uti Stats-Tidningen, sig hos sin Hustru infinna och äktenskapet med henne fortsätta, vid den påföljd ofvannämde lagrum föreskrifva. År och dagar som förut skrifne stå. På Härads-Rättens vägnar,

Wilh. Rydström.

Lofta i Persnäs Socken den 13 Febr. 1836.Brita Eneman.
född Jonsson.

= Drängen Jacob Jacobsson Sjöblom, född i Kimito Socken af Åbo Län år 1802, ärnar ingå äktenskap inom denna Församling, men kan ej förete hinderlöshetsbevis. Laga hinder deremot böra anmälas, inom den i Författningarne föreskrifna tid, hos undertecknad, hvilkens address är Stockholm och Rydboholm. Östra Ryd den 22 Febr. 1836. U. Lundgren, Pastor Loci.

= Sedan 6 månader förflutit sedan det af Direktionen öfver Arméens Pensions-Kassa för Fahnjunkaren Anders Thenbergs numera aflidne Enka, Christina Leonhardsdotter, den 21 Maj 1832 utfärdade, men förkomna Pensionsbref, N:o 104 å 40 Rdr i 7:de Klassen af Arméens Enke- och Pupill-Kassa, blifvit uti Allmänna Tidningarne efterlyst, utan att hafva tillrättakommit; så har Direktionen härigenom skolat kungöra, att berörde Pensionsbref, hvarest det än må finnas, numera anses för kraftlöst och dödadt. Stockholm den 18 Jan. 1836.

LEDIGA TJENSTER

= Sedan Åmåls Stads-Församling vid allmän Sockenstämma beslutat att, intill dess Reglementet för en Vexelundervisnings-Skola inom Staden blifver i nåder fastställt, provisionelt öppna samma Skola för undervisning; så kungöres härmed, att kompetente sökande till Lärarebefattningen vid denna provisionella Skola, med lön efter år 400 Rdr Rgs och proportionaliter för kortare tid, kunna inom nästa Mars månads slut, anmäla sig hos Skol-Komitén härstädes. Åmal den 14 Febr. 1836. Skol-Komitén.

= Klockaretjensten i Floby, är genom dödsfall ledig. Sökande som kunna förete giltiga Betyg om skicklighet i Koralsång, Vaccination och Åderlåtning, äga att genom egenhändiga ansökningar, anmäla sig hos undertecknad, inom trenne månader efter intimationen häraf. Falköping och Floby den 15 Jan. 1836. A. F. Forssblad,
Pr. & P. L.

= I Vintrosa Församling af Strengnäs Stift och Örebro Län, är Klockaresysslan genom dödsfall ledig. Årliga lönen är ungefär 10 tunnor Spannmål, hvarförutan en äldre Klockare-Enka uppbär inkomsterne af en Rote, som utgör cirka 2 tunnor hvilka efter hennes död, tillfalla den bortgångnes i 9 år. Till Bostället i Sockenstugubyggningen hörer en liten Kryddtäppa. Kompetente sökande äga, att inom den tid Författningarne föreskrifva, räknad ifrån den dag, denna annons första gången finnes införd uti Stats-Tidningen sina egenhändigt skrifna ansökningar till undertecknad Pastor ingifva, på Örebro och Vintrosa Prestgard. Vintrosa Prestgård den 10 Febr. 1836. Carl Rolén.

= Nyköpings Stad är i behof af en Skorstensfejare, och kunna alltså personer, kunnige i yrket samt försedda med betyg om ett ordentligt uppförande, anmäla sig till tjenstens erhållande hos Magistraten. Nyköpings Rådhus den 22 februari 1836.

AUKTIONER.

— Fredagen den 18 instundande Mars, kl. 12 på dagen kommer Auktion att anställas så väl uti Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs-Kollegium som å Lands-Kansliet i Örebro till upphandling för Lif-Regementets Husar-Korps af Fyrahundradetrettiosex (436) st. Betselstänger, hvaraf 15 procent böra vara galjstänger; hvilket härigenom till underrättelse för hugade Spekulanter kungjordt varder, äfvensom att modeller å berörde Betselstänger äro att bese så väl uti Kongl. Krigs-Kollegi i 2:dra Departements-Utrednings-Afdelnings-Militär-Kontor, som å Lands-Kansliet i Örebro: att ifrågavarande leverans skall kostnadsfritt för de Rustandes räkning verkställas i Örebro, för att derstädes besigtning undergå, på det sätt att 100 st. Betselstänger, deraf 15 galjstänger, aflemnas inom den 1 nästkommande Junii, samt återstoden inom innevarande års slut: att förseglade anbud kunna före Auktionens början ingifvas, till så väl Kongl. Krigs-Kollegii Aktuarie, som ofvannämde Lands-Kansli, hvilka anbud i Spekulanternes närvaro, efter dem mundtligen skeende, varda öppnade, hvarefter den eller de som antingen skrift- eller mundtligen gjordt lägsta anbuden, leveransen ovilkorligen tillerkännes, hvarom vederbörande af Sekund-Chefs-Embetet vid Lif-Regementets Husar-Korps, som kontrakter å de tillgörande inropen äfven meddelar, komma att underrättas så snart Auktions-Protokollet i Örebro blifvit jemfördt med det i Kongl. Krigs-Kollegium hållne: att af Konungens vederbörande Befallningshafvande eller Magistrat till vederhäftigheten styrkt och godkänd borgen skall företes för hvad till leverering inropas: att sedan leveransen blifvit fullgjord, besigtigtad och godkänd, liqvid erhålles genom bemälte Sekund-Chefs-Embetes försorg. För öfrigt länder vederbörande, som stanna för lägsta anbuden, till efterrättelse hvad i 10 §. af Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning angående Indelta Ryttares och Dragoners, Beklädning, Beväring och Utredning af den 11 Maj 1795 stadgar. Stockholm den 5 Februari 1836.

= Nerikes Kongl. Infanteri Regementes Boställs-Direktion får till hugade Spekulanters efterrättelse härmed tillkännagifva, att Onsdagen den 13 nästkommande April, kl. 12 på dagen, å härvarande Lands-Kontor förrättas arrende-auktion på efterföljande, inom Örebro Län belägna, Boställen neml. å f. d. Skallmejblåsare-Bostället Rostorp 1/8 Mant. och f. d. Pipare dito Laggarhälla 1/4 Hem. samt f. d. Skallmejblåsare-Bostället Algutstorp 1/8 Mant., inom Askers sSOcken af Askers Härad; å f. d. Skallmejblåsare-Bostället Hälleboda 1/8 Hem., f. d. Skallmejblåsare-Bostället Nogården 1/8 Mant. och f. d. Pipare-Bostället Wiggerud 1/8 Hem. inom Hallsbergs Socken af Kumla Härad; å f. d. Regements-Wäbels-Bostället Skeppsta, 1 Mant. uti Hackvads Socken inom Grimstens Härad samt sluteligen å f. d. Pipare-Bostället Finnefalles 1/8 Hem. beläget inom Wiby Socken af sistnämnde Härad. Och blifva desse Boställen lediga att tillträdas den 14 Mars år 1837, kommande i öfrigt arrendetiden att vid auktionstillfället närmare bestämmas, efter antagliga bjudares egen önskan; men får öfverskjuta 30 år, såsom den längsta tid, hvarunder samma Boställen kunna å arrende upplåtas. Sjelfva arrendet har Directionen bestämt böra utgå i Spannemål och Penningar, hvaraf Spannemålen kommer att af arrendatorn lefvereras å anvist ställe i orten, eller betalas efter årlig Markegång, med tillagd forssellön, på sätt och inom den tid författningarne om rntor i sådane persedlar utstaka. Utropet sker till fastställdt belopp i hvad som beträffar Spannemålen; men Penninge-afgiften får deremot bero på Spekulanternes anbud, ehuru ej understiga det uti denna kungörelse utsatte belopp, såsom det bestämda lägsta. Sålunda har Direction fastställt arrendet för Rostorp och Laggarhälla, sammanlagde, böra utgå med 15 Tun. Råg och 5 Tun. Hafra uti Spannemål samt 5 R:dr B:ko årlig Penninge afgift; för Algutstorp 7 Tun. Råg och 2 R:dr B:co för Hälleboda 6 Tun. Råg och 1 R:dr B:co, för Nogården 8 Tun. Råg och 2 R:dr B:co, för Wiggerud 4 Tun. Råg och 1 R:dr B:co, för Skeppsta 25 Tun. Råg, 5 Tun. Korn, 20 Tun. Hafra och 10 R:dr B:co, samt för Finnefallet 5 Tun. Råg och 3 Tun. Hafra såsom Spannemåls-arrende, utom årliga Penninge afgiften till 2 R:dr samma mynt. Börande vid desse anbud tvenne mäns borgen, såsom för egen skuld, aflemnas för så väl Spannemåls-arrendet som nämde Penninge afgifts behöriga erläggande och öfrige arrendeskyldigheters fullgörande under de Fem första arrendeåren, hvilken Borgen af Domare i orten eller Kongl. Maj:ts Befallningshafvande skall till vederhäftigheten, och egenhändiga underskriften vara styrkt. Och finnas arrendeskylldigheterne i öfrigt uppfattade i öfverensstämmelse med Husesyns- och Boställs-ordningen, i det project till Arrendekontrakt, som, innan auktionen förrättas, jemte en af Directionen författad beskrifning om Boställets beskaffenhet, till hugade Spekulanters underrättelse å Örebro Lands-Kontor äro att tillgå. Särskildt får Directionne tillkännagifva att, i händelse att någon Spekulant, i afsigt att derigenom undvika borgens ställande och den årliga penningeafgiftens erläggande, heller erlägger Städja, då af arrendatorn ingen annan säkerhet fordras, en sådan, beräknad till 500 R:dr B:co för hvardera af dessa Boställen, vid auktionstillfället af Directionen, som deraf, i afräkning på årliga arrendet, tillgodonjuter Räntan, emottages och förvaltas; men återfås vid arrendatorns blifvande afträde, såvida han sina arrendeförbindelser fullgjort; hvaremot i annat fall detta Kapital kommer så långt det förslår, att användas till godtgörande af bristande arrende eller åsamkad husrötebrist. Skulle åter inroparen önska antingen att först vid Boställets tillträde utbetala Städjan, eller derföre lemna nöjaktig inteckning, måste borgen för detta åtagande vid auktionen afgifvas, så vida anbudet får antagas; och bör i sednare fall årlig Ränta ifrån tillträdesdagen den 14 Mars, beräknad till 5 för hunrade å den utfästade Städjan, jemte öfriga arrendet, af arrendatorn, mot ofvanberörde afdrag i liqvid, till Directionen inbetalas inom den i Kontraktet bestämda tid. Örebro Slott i Lands-Kontoret den 29 Jannuari 1836.

På Boställs-Directions vägnar.

Bergenschöld
Landshöfding.
Ax. Levenhaupt,
Kapiten
Chr. Mörner,
Regements Chef.

A. C. G. Kempff,
Regements-Skrifvare.

= Som Drätsel-Kommissionen beslutat, att rättigheten till borttagande af den orenlighet, som kan blifva samlad uti Stadens Reservoirplatser vid Munkbron, uti Stadsgården framför så kallade Rothsteinska Huset och vid f. d. Turkens trappor å Södermalm, skall ifrån och med den förste nästkommande September, till arrende upplåtas; så äga hugade Spekulanter, att före slutet af nästkommande Mars månad till Drätsel-Kommissionen inlemna förseglade hyresanbud härå, särskildt för hvardera platsen; och kan under tiden å Stads-Kamererare-Kontoret på Rådhuset underrättelse erhållas, så väl om tiden för arrenderättens begagnande, som ock de i öfrigt stadgade hyresvilkoren. Stockholms Stads Drätsel-Kommission den 3 Febr. 1836.

= Som ingen köpare eller spekulant infunnit sig den 18 Febr., å utsatta dagen till försäljning af Rådmannen Th. Rönholms Konkursmassas ägande Gård, belägen i första Qvarteret här i Staden, så utsattes ny dag till Auktion på Rådhuset Onsdagen den 6 inst. April, att till den högstbjudande försälja meranämnde Gård N:o 140, med en rymlig Tomt å mycken Åbyggnad under Tegeltak. Och behaga Hrr Fordringsägare i förenämnde Konkursmassa förut sammanträda i Massans Gård, Lördagen den 2 nästkom. April, kl. half till 4 e. m. för att öfverlägga och besluta om Massans angelägenheter samt utsätta en bestämd försäljningssumma för mer omförmälte Gård; med erinran att de frånvarande må finna sig nöjde med de närvarandes beslut. Sundsvall den 20 Febr. 1836. Syssloman.

= Att Hemmanet N:o 5 i Acktjära, Segersta Socken af Gefleborgs Län, om 4 öresl. 18 penningeland, värderadt till 613 R:dr 32 sk. B:ko, kommer att å Utmätnings-Auktion försäljas å Tingsstället i Hanebo Socken, den 17 nästkommande Mars; varder härmedelst kungjordt.

= Genom offentlig Auktion, som förrättas i Arvika Köping den 14 nästinstundande Mars, kl. 11 förmiddagen, kommer till den mästbjudande att försäljas afl. Handlanden Scherlanders Konkursmassas utmärkt väl bebygda Tomt N:o 69 derstädes, jemte en nära vid Köpingen på Hemmanet Kyrkebyns ägor uppförd Pottmakeribyggnad. Tillträdet sker den 14 Mars 1837, och vilkoren för köpeskillingens liqviderande, skola vid Auktionstillfället bestämmas. Huset i Arvika Köping, som har en vacker och beqväm belägenhet vid Torget, är under den 1 Oktober 1828 i Landtfonden brandförsäkradt för 3600 R:dr B:ko, och kunna hugade Spekulanter om dess närmare beskaffenhet, före Auktionen erhålla utförlig beskrifning, så väl af Hr Kapiten Lagerlöf på Norserud som hos undertecknad. Vagge den 2 Febr. 1836.

Sam. Sohlberg.

BOUPPTECKNINGAR.

= Den 8 nästkommande Mars förrättas Bouppteckning efter Jungfru Br. Catharina Hedengren och som hennes Arfvingar äro okände, anmodas de, hvilka tro sig till Arf berättigade, at sjelfva eller genom laga Ombud, Bouppteckningen öfvervara och sin rätt bevaka. Hedemora den 11 Febr. 1836. S. Rinman.

= I anseende till förestående Bouppteckning efter afl. Enkefru C. L. Wahrolin, född Sandgren, täckes de, som tro sig hafva att fordra eller veta sig vara skyldige, sådant uti Sterbhuset tillkännagifva inom Mars månads utgång år 1836, under address Lidköping och Främmestad.

= I anseende till bouppteckning efler afl. Handlanden C. E. Törnblom i Westerås, behagade de som äga fordringar i Sterbhuset, sådant anmäla inom Mars månads slut hos undertecknad. Westerås den 22 Febr. 1836. Carl Ad. Törnblom.

= De som äro skyldige eller hafva att fordra i aflidna Fru Kammar-Rätts-Rådinnan E. S. Wallmans, född Lidiens, Sterbhus, behagade anmäla det derstädes med aldra första.

BORGENÄRS-SAMMANTRÄDEN.

= Hrr Kreditorer uti Handels-Bokhållaren C. W. Allanders Konkurs, behagade uttaga slututdelning hos undertecknad samt lemna Kuratorerne decharè. Stockholm den 25 Febr. 1836. L. J. Warodell.

= Lördagen den 30 instundande April, kl. 10 f. m, behagade Hrr Fordringsägare uti Hr Prosten och Kyrkoherden Mag. C. R. Carlings Konkursmassa, hos mlg sammanträda för att granska räkningarne och erhålla andra utdelningen af 13 procent, sedan alla prioriterade fodringar äro betalda. Sundsvall den 22 Febr. 1836. A. Dalenius.

= Hrr Borgenärer uti J. de Ron & Söners Konkurs behagade Torsdagen den 3 nästkommande Mars, kl 11 f. m., sammanträda i de Rum, som å Börs-Källaren här i Staden anvisas; för att öfverlägga och besluta rörande ett i dag inkommit svar å Kreditorernes vid sista sammanträde föreslagne jämkningar uti köpeanbudet å Massans Bruksegendom Svabens Verk med Grufvor och inventarier m. m. Stockholm den 26 Febr. 1836. Sysslomän.

== Af förekomne anledningar varda Borgenärerne uti Hr Majoren J. Gripenstedts Konkurs härmed kallade, att sjelfve eller genom Ombud sammanträda hos undertecknad, kl 4 e. m. Lördagen den 19 nästkommande Mars månad för att öfverse och granska min redogörelse, välja annan Kurator i mitt ställe och besluta i flera Massans angelägenheter, hvaribland om Gäldenärens och dess Frus underhåll. Uddevalla den 16 Februari 1836. A. Westerdahl.

— Fordringsägare i Skepparen C. Zettermans Konkurs, behagade sammanträda hos undertecknad Torsdagen den 17 nästkommande Mars, kl. 4 e. m., för att emottaga den blifvande dividenden, granska kuratels-räkningen samt afgifva decharge. Upsala den 16 Februari 1835. E. J. Engman.

= Samtliga Borgenärer uti afl. And. Ekbergs, från lilla Langsered i Brunds Socken, Konkurs, kallas till allmänt sammanträde å Timmelheds Gästgifvaregård i Redevägs Härad den 17 Mars 1836, kl. 3. e. m. Gode Män.

— Borgenärerna uti Handels-Betjenten N. Fredings härstädes Konkurs, kallas till sammanträde hos undertecknad den 8 nästkommande Mars, kl. 3 eftermiddagen, för att beslut meddela uti åtskillige Massans angelägenheter och om uppdrag för Gäldenären att ytterligare uppbära Massans fordringar; de frånvarande erinras om Konkurs-Lagens stadgande. Borås den 8 Februari 1836. A. M. Salmenius.

= För att öfverlägga och besluta om åtskilliga frågor eller ämnen rörande förhållandet emellan afl. Handlanden D. Schiltings Konkursmassa och Hr Th. Fordnander & Comp., varda Hrr Kreditorerne uti nämde Massa härmedelst kallade till sammanträde hos ena Sysslomannen, Handlanden Cervin, å Måndagen den 7 nästk. Mars, kl. 3 e. m. ; och få, enligt Konkurs-Lagens föreskrift, de frånvarande åtnöjas med de närvarandes beslut. Carlshamn den 4 Febr. 1836. Sysslomän

— Kreditorerne uti aflidne Kapilenen O. L. Ekelunds afträdda Bo, kallas härigenom till sammanträde, å Fendriks-Bostället Rankebön, inom Rölanda Socken af Wedbo Härad och Dahlsland, Måndagen den 7 förstkommande Mars, kl. 11 förmiddagen, för att höras och öfverlägga om åtskillige Massan rörande, och för densamma vigtiga angelägenheter; kommandes, jemlikt Konkurs-Lagens föreskrift, de frånvarande att åtnöjas med de närvarandes beslut. Gode Män.

= Kreditorerne i afl. Bonden Hans Janssons, i Bärby, Gamla Upsala Socken, Konkurs, kallas att sammanträda å Herr Hjertmans Källare i Upsala den 9 instundande Mars, kl 4 e. m., dels för att bestämma beloppet af Enkans underhåll under Konkursen, och dels för de prioriterade fordringsägarne, för att emottaga beloppet af deras fordringar.

Upsala den 27 Januari 1836.Kuratorer.

— Herrar Kreditorer uti Smideshandlanden S. J. Bolanders Konkurs i Nora Stad, behagade sammanträda Måndagen den 7 nästkommande Mars, hos L. E. Wedberg, kl. half 3 e. m., för att höras öfver ett skuldfordringsmål, hvaruti Dom fallit, sedan Konkurs blef anhängig; och åberopas Konkurs-Lagens föreskrift, att de närvarande besluta. Nora den 6 Februari 1836. Gode Män.

= Herrar Kreditorer uti Handlanden Aron Kahns Konkurs, behagade sammanträda på Börskällaren, Måndagen den 29 Febr. kl. 12 på dagen; och erinras att de frånvarande få enligt Konkurs-Lagen åtnöjas med de närvarandes beslut. Kurator.

Annonser.

DIVERSE.

= Till deras efterrättelse, som i egenskap af Handlande, Fabrikörer, eller Handtverkare, ärna till försäljning af varor, i öppna bodar på Torget, besöka innevarande års Fastings marknad härstädes, som börjas den 10 nästkommande Mars och fortfar i 10 Söckendagar, kungöres härmed, att Stånd-regleringen företages 14 dagar före Marknadens början, samt att de, hvilka till denna tid icke anmält sig hos Magistraten, eller Byggnings-Rådmannen J. S. Kull, som med detta värf har egentliga befattningen, får åtnöja sig med Ståndplats i det läge omständigheterna kunna medgifva. Christinehamn den 18 Januari 1836. Magistraten.

=Direktionen för Stora Kopparbergs Läns och Bergslags Enskilte Bank, har såsom Ombud i Stockholm antagit Grosshandlaren C. F. Bergius, hvars Kontor är i Huset N:o 32 vid Skeppsbron, och hvilken kostnadsfritt för sedelhafvaren går allmänheten tillhanda med ditkommande Creditsedlars inlösen, eller öfversändande till invexling af Banken. Fahlun den 11 Jan. 1836.

På Bank-Direktionens vägnar,

G. Tham.P. J. Lindbom.
C. Törnebladh.
H. Gahn.E. G. Fornmark.
M. W. Collén.

P. Linderholm.

= Med Kongl. Sundhets-Kollegii tillstånd förfärdigas Bråckband af alla slag hos undertecknad, boende vid Kindstugugatan, Huset N:o 11, till venster i portgången.

Inga Albertina Torgstedt, född Lang.



I dag utgifves N:o 77 af Svensk Författnings-Samling.


Stockholm, tryckt i Stats-Tidningens Boktryckeri.

(Baggensgatan, Huset N:o 25.)

  1. Kommer att i nästa Nummers Annons-Afdelning införas.
  2. Den Turkiska artikeln, hvilken såsom vanligt, följer gamla stilen omnämner icke det motsvarande året af Christna tideräkningen; den ifrågavarande dagen svarade emot den 9/20 Juli 1785.
  3. Det anförda Arabiska ordspråket motsvarar det här intagna Latinska.