Psaltaren 1536/Sång 73
|
LXXIII
O Huru god är gudh them Jsrael/ som reenhiertadhe äre
Men iach hadhe så när snaffuat med mina föter/ mijn stegh hadhe mykit när slintat
Ty thet fortröött mich vppå the galna/ tå iach sågh at them ogudactighom så wel gick
Ty the äre icke vmfongne med dödhenom/ vthan stå faste såsom itt palatz
The äre icke j bekymmer såsom annat folk/ och warda icke med andra menniskior plågade
Therfore moste theres högferd wara ärligen/ och theras offuerdådigheet moste them wäl stå
The wilia seedde wara therföre at the så fete äre/ the göra hwad them kommer j hoghen Seedde etc thenna versen lydher på Ebreisk Theras ögha går vth för fetma/ och the gå offuer hiertans tankar/ men thet är något mörkt talat/ och wil så mykit sagt wara/ Te äre fete thet är/ rijke/ medtoghe vti äro/ therföre see te högt vp/ och wilia altijdh liggia offuan vppå/ och warda anseedde/ hwad the göra thet motte alt wara ret och gott/ thet the tala thet är kosteligit/ så at theras brask och högferd warder för en ära och terugheet hållen/ men hwad andre tala oc göra thet motte intit wara werdt/ teras tunga regerar bådhe j himmel och iordh
Alting föracta the och tala ther illa om/ och tala med wåld j högdenne
The setia sin mund vp j himmelen/ och theras tunga går om kring på iordenne
Therföre wender sich theres folk tijtt/ och finna watn til fyllest når them
Och the seya . huru weet gud thet?/ är och kendzla j them högsta?
Sy thet äre the ogudactighe/ the äre lyckosame j werldenne och besitia rikedomar
Skulle iach doch förgeffues haffua reentgiort mitt hierta/ och haffua twaget mina hender med vskyldigheet?
Och haffuer dagliga wordit plåghat/ och mitt straff war bitijdha förhandenenne
Tenckte iach . at iach ock så seya wille/ ty så förkastade iach tina barnas slecte
Iach tencte ther epter . at iach sådant förstå motte/ men thet war mödha före mich
Til tess iach gick in vthi gudz helgedom/ och gaff act vppå theras enda
Men tu satte theras tingest på thet owist war/ och felte them nedher til grunden
O huru warda the ödhe/ the förgåås och tagha en enda med förskreckilse
Såsom en dröm när en waknar/ så skalt tu herre göra theras belete föractat j stadhenom
Ty mitt hierta är igenom bittrat/ och mine nyurar äre igenom stungne
Men iach är en dåre then intit weett/ itt wildiwr är iach när tich
Och iach är alstedhes när tich/ tu fattar mich widh mina högra hand
Tu ledher mich epter titt rådh/ och vptagher mich sedhan med äro
Hwem haffuer iach j himmelen? och på iordene behaghar mich ingen ting/ mädhan iach när tich är
Mitt kött och mitt hierta är försmectat/ gudh är mins hiertas tröst och min deel ewinnerliga
Ty sy the som dragha sich ifrå tich the forgåås/ tu förstörer alla the som hoor bedriffua emoot tich
Men thet är mich gott at iach håller mich in til gudh och setter mitt håp til herran herran/ at iach må förkunna all tijn werk