Samlade sånger och visor/4/Hos min vän på landet
← Mina fönster i November |
|
Doppare-dagen 1870 → |
Hos min vän på landet.
Pastoral
Jag bor från stora verlden
På landet, jag,
Har klöfverfält och gärden
Och vattendrag,
Der stora fiskar gånga
Och äfven små:
Om de sig låta fånga,
Kan man dem få.
Jag jagtmark har, hvars like
Är sällsynt rar,
Och kräftor i ett dike
Med håf jag tar.
Om ned till ån vi qvista
För nöjes skull,
Skall du få se en kista
Med ålar full.
Min spanska nasse stönar,
Så fet och rund.
Till julen han mig lönar
Med sexton pund.
Han mojar sig i mylla
Och solens sken
Och kan på svält ej skylla
Som herr Bazaine.
Du föreställd skall blifva
För mina kor:
Brunetta och Gullvifva
Och Stora Mor;
Och kalfven mellan Kullan
Och Rosenklöf,
Sir Arthur mellan Pullan
Och Sommarlöf!
Här hönsherrskapet gör sig
Små bunkalag.
Se, hvad de hugga för sig!
Ja, det tror jag:
Ett ordstäf jemt jag fäster
Mig vid med fog:
Höns, käringar och prester
Få aldrig nog.
Der bortom viken snurrar
Min vädergqvarn.
Och här en spinnrock surrar,
Som spolar garn.
I väfstoln Kajsa slamrar
Och väfver dräll.
I smedjan Petter hamrar
Med skräll på skräll.
På fälten nästan höres,
Hur skörden gror.
Men ändå stundom störes
Min lycka, bror!
Allt, som lycksaligt skattas
På jordens ring,
Jag har, men ändå fattas
Mig någonting.
Hårdt är det att försaka
En hälft. Ack, ja!
"En öm och trogen maka"
Bör hvar man ha.
Jag uppgör och kasserar
Förslag hvar dag. —
Bäst är, du annonserar,
Så tycker jag!