endast gås- och svinblod. Hornboskapens blod har hittills icke användts, såsom den kan och bör. I England lär man på sednare tid begagna ett sätt att slagta kreaturet, så att blodet stannar i köttet, och vigten af det slagtade kreaturet förökas dervid betydligt. I Tyskland ätes så kallade blodsoppor, hvari blodet är en hufvudbeståndsdel.
Det temligen lätta tillfälle till fiskfångst, som våra vidsträckta kuster erbjuda, begagnas knappast öfverallt, som det borde. Fisk ger nämligen riklig näring, är lättsmält och erbjuder en önskvärd omvexling på den föda, som annars nyttjas i landets inre delar. Emedlertid kan fisken icke fullkomligt ersätta köttet; flera fiskarter äro så lättsmälta, att man icke kan stödja länge på denna kost, synnerligast ej de, som hafva tungt arbete; dock kan detta afhjelpas genom att förtära duktigt med bröd, potates, kål eller rötter till fisken.
Mjölken är ett nyttigt och godt näringsmedel; man kan icke tillräckligt uppskatta denna föda, som dock alltför ofta aktas mindre, än den borde; för barnen är den ett omistligt godt. Menniskans kropp är, såsom vi redan sagt, sammansatt af mångfaldiga delar, som dagligen täras och nötas och derföre ständigt måste ersättas och förnyas medelst födan;
