At väl använda hvad man sedt och lärdt, dertil behöfves en djup eftertanka och stora urskillnings-gåfvor.
Men, Mine Herrar! hvad är det, som nu händer i Norden, som drager allas ögon, allas upmärksamhet dit, och som möter Gref TESSIN vid sin återkomst inom Riket? Et igenom långvarigt Krig utmattadt, och igenom olyckor stympadt Land tyckes kunna förvänta gladare dagar, under den beständiga omvexling, som Natur och människor åtföljer[1]. Konungen dör, utan Barn, icke utan Arfvingar; Hans död förändrar all ting, Regerings-art, Anläggningar, Folk[2]: Och man hade kunnat tro, at det Slägtet, som fölgt Konung CARL uti så många farligheter, med mod, tålamod och ståndaktighet, äfven dödt med Honom[3]. Där finnes et Folk, Mine Herrar! under denna Luft-kretsen, som, likt de gamle Germanier, hatar stillhet, älskar lättja[4]: Misstankfullt och lättroget[5]: Lydigt och oroligt: Högfärdigt och afundsjukt: Uti Krig förfärligt för
- ↑ Habet has vices conditio mortalium, ut adversa ex secundis, ex adversis secunda nascantur. Plinius, Paneg. Cap V.
- ↑ Memoires rediges de M. de Sully, Tom. VIII. p. m. 40, 41.
- ↑ Magni nominis umbra. Lucan. Bell. Civ; L. I. v. 135.
- ↑ Tacitus, de Moribus Germ Cap. XV.
- ↑ Råds-Protocollet för år 1628. Vårt Folk
