28
det vissa In- och Utrikes-Saker, icke nyligen, utan äfven uti förra tider, med hemlighet bedrefne blifvit. Man trodde, at Allmänheten kunde äga mindre nytta af uppenbarelser, än Riket skada[1]. Om dervid varit villfarelse, hörer den icke et, utan flere Slägter och tider til, icke detta Riket allena, utan alla: och nämnes deribland något enda, som lemnat åt nyfikenheten större utrymme; så tjena dess svagheter, fel och oredor, at visa frodighet och hälsa: Fruktar ej heller, at någon vågar nyttja dem sig til förmon; ty hjertat vil och styrkan kan bära alla fölgder och olägenheter.
Länge drögde icke Gref TESSIN uti denna Beredningen; med et ögnekast såg Han den ställning, som fölgdes, och var fördenskul skickelig, at icke allenast verkställa alt det Honom föreskrifvas kunde, utan ock, som icke hos alla inträffar, fatta meningen och tankan, hvilka icke altid kunna uttryckas. Han nämndes til Vienska Hofvet (1725): Han uträttade Beskickningens Ämne med hastigare framgång, än man förmodade; och äfven, som utgången viste, än man önskade, nämligen, at utverka Kejsarens biträde til det emellan Sveri-
- ↑ Les Declarations ont trop decouvert le fond des affaires, & par consequent peu menagé la reputation de l’ Etat. Boulainvilliers Memoire, prefenté au Regent, p.m. 5.
