Sida:Äre-minne öfver Carl Gustaf Tessin.djvu/41

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
39

och Han, i stället för Afsked, blef kallad til Råds-Ämbetet (1741). Et Ämbete, Mine Herrar! det förnämsta i Riket, och fstundom det sämsta, enär en Konung vore benägen at förringa värdigheten, eller en Menighet snart färdig at ombyta Personer. Utan stöd, från någondera sidan, måste det då, antingen uphöra, eller den tiden komma, at de, som det bekläda, behöfva anlita ingendera.

Enär nu ordningen uti Tide-händelserne bjuder mig at omröra et Krig, knapt börjadt och med förlust slutadt, Drottningen aflida, dâ det minst förmodades, Holfteinska Huset uphöjas, en Gren på Svenska, en på Ryska Thronen: Upror i Landet, och de uproriska inne uti Hufvud-Staden, ny liknelse til Krig, dock snart dämpad; så kunde en okunnig Efterverld föreställa sig, at jag med brådska samlade ihop på en gång alla desse förändringar, och at de intagit en långt långe tid, än på hvilken de inträffat: och i sanning, Mine Herrar! vi, som varit til alt detta vitnen, hafve ännu svårt före at begripa; huru så mångfaldiga händelser kunnat så tätt följa på hvarandra och på en gång stöta tilsammans, samt huru en så bister utsigt och mörk Himmel äfven så hastigt kunnat skingra sig, klarna up och lemna förhoppning til gladare dagar och lyckligare tider.

Man behöfde, efter så starka skakningar, en stadgad ro, och Gref TESSINS