Sida:Åtta kusiner 1926.djvu/141

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

hälsa och litar alltför mycket på hennes skenbara tillfrisknande det senaste året. Hon är i alla fall ömtålig och kommer att duka under för första attack, liksom hennes stackars mor gjorde, kraxade tant Myra och skakade dystert på sin stora hatt.

— Jag tar risken, svarade d:r Alec och rynkade pannan, såsom han alltid gjorde vid varje antydan om den andra Rose.

Nu måste det erkännas, att bland doktorns fel och brister — och han hade sin andel därav — var en mycket manlig motvilja för råd, som han fick, utan att ha bett om dem. Han lyssnade alltid aktningsfullt till vad tanterna sade och rådfrågade mången gång Jessie, men de andra tre damerna voro honom mycket tålamodsprövande genom sina ständiga varningar, klagovisor och råd. Tant Myra var alldeles särskilt prövande, och han blev alltid motspänstig så fort hon började säga något. Han kunde inte hjälpa det och skämtade ofta däröver. Detta var just ett exempel därpå, ty han hade just tänkt, att det bleve bäst, att Rose stannade inne tills blåsten lagt sig litet och solen värmde mer. Men tant Myra talade, och han kunde icke motstå frestelsen att göra narr av hennes råd och låta Rose trotsa kölden. Han hyste ingen fruktan för att den skulle skada henne, ty hon var ute varje dag.

— Jag hoppas, att barnet inte stannar ute länge, ty den här blåsten går genom märg och ben på yngre människor än Myra, tänkte d:r Alec en halvtimme senare, då han åkte in till staden för att besöka några av de få patienter, han åtagit sig för gammal bekantskaps skull.

Den tanken återvände flera gånger under loppet av morgonen, ty det var gement kallt, och doktorn frös trots sin björnskinnspäls. Men han satte sin tillit till Roses goda förstånd, och det föll honom aldrig in, att hon gjorde sig till en liten Casabianca, med den enda skillnaden att hon frös i stället för att brinna upp på sin post.

Förstår ni, Mac hade stämt möte med henne på en viss plats, för att de skulle åka skridsko tillsammans, så fort han var färdig med de få lektioner, han fick taga. Hon hade lovat att vänta på honom, och det